Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan mellan kommun och region, med fokus på området psykisk hälsa Nuläge i utveckling av gemensam kunskapsstyrningsmodell VIP och NR Schizofreni i samverkan Inriktningsdokument för integrerade verksamheter
Bakgrund gemensam kunskapsstyrningsmodell Nationellt och regionalt system för kunskapsstyrning Genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård (dir 2018:95) Avsiktsförklaring VGR VGK långsiktig stabil struktur för kunskapsutveckling VVG;s uppdrag utveckla samverkan för hållbara stödstrukturer för gemensamt kunskapsstöd och kunskapsutveckling Gemensamt ansvar hälso och sjukvårdsavtal kommunerna står för ca 25% av hälso och sjukvården Demografisk utveckling jobba smartare, mer effektivt Tillgång till kompetenser otillräcklig Behov optimera användandet av de sammantagna resurserna
Regional programområdesstruktur Regional samordning (RESAK) Regional samordning (RESAK) Akut vård Barn och ungdomars hälsa Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Hjärt och kärlsjukdomar Hud och könssjukdomar Infektionssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Levnadsvanor Lung och allergisjukdomar Mag och tarmsjukdomar Medicinsk diagnostik Nervsystemets sjukdomar Njur och urinvägssjukdomar Psykisk hälsa Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Reumatiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Sällsynta sjukdomar Tandvård Äldres hälsa Ögonsjukdomar Öron, näs och halssjukdomar Primärvårdsråd Regionala stödfunktioner Metoder för kunskapsstöd Uppföljning och analys Förbättring och utveckling Läkemedel/Medicinteknik Forskning och Life science Digitalisering, ehälsa och informatik Ekonomi Kommunikation Patientsäkerhet Kunskapsråd
Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan Målet är : att patienter/brukare med insatser från både kommunernas och region VG:s verksamheter ska erbjudas en sammanhållen hälso och sjukvård och socialtjänst som utgår från bästa tillgängliga kunskap. Uppdraget: Föreslå gemensam struktur för sammanhållen kunskapsstyrning. Föreslå gemensam process; från identifiering av gemensamma målgrupper till gemensamt utvecklingsarbete och implementering.
Varför gemensam kunskapsstyrning? Nyttan/mervärdet för individen Oavsett var i VG jag bor och oavsett huvudman och organisation erbjuds jag som patient/brukare en vård och omsorg som; utgår från bästa tillgängliga kunskap är lättillgänglig, säker och effektiv är jämlik bygger på delaktighet och har individens perspektiv i fokus är samordnad
Varför gemensam kunskapsstyrning? Nyttan/mervärdet för parterna är; att kunna erbjuda en jämlik och effektiv vård och omsorg utifrån individens perspektiv med grund i kunskap stödja samverkan och tillit uttrycka en ambitionsnivå som VGK och VGR är överens om
Styrande dokument från SoS och nationell kunskapssamverkansstruktur Regionen och Kommunerna Gemensamt förslag Mål, prioriteringar, insatser Checklista Idé exempel Partsgemensam arbetsgrupp Processledare Region Kommunerna Bedömning utifrån gemensam checklista: Berörs båda huvudmännen? Ska regional version tas fram, gemensam? Gemensam GAP analys mm? Gemensamt utvecklingsbehov? Partsgemensam Gemensamt grupp Gemensamt arbete? kunskapsråd Uppdragshandling Områden för samverkansstrukturen Barn och ungdomars hälsa Levnadsvanor Primärvård Psykisk hälsa (RCPH) Rehabilitering och habilitering Äldres hälsa Andra områden efter behov? Målbild Beslut och gemenomförande Varje part ställer sig bakom Utbildningar mm arrangeras enligt överenskommelse
Nationella riktlinjer och Vård och insatsprogram för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Arbetet med mottagande av riktlinjer och utvecklandet av vård och insatsprogram har i Västra Götaland skett parallellt Medarbetare från alla kommunalförbundsområden, samt brukarrepresentant, har varit delaktiga
Nationella riktlinjer och Vård och insatsprogram HUR vi ger vård och stöd på bästa sätt!
Aktiviteter VIP och Nationella Riktlinjer Gapanalys Remisskonferens Nationella riktlinjer Sortering av kommunala, regionala och gemensamma utvecklingsfrågor Framtagande av handlingsplan och vägledning Aktiviteter för kunskapsinhämtning och informationsspridning Förankring av regional plan, vägledning och VIP i kommuner, förvaltningar och vårdsamverkansområden
Åtgärdsförslag för god och jämlik vård och omsorg utifrån NR och VIP Utbildningar Kompetensnätverk för utveckling av kunskap Temadagar Rekommendationer för gemensam utveckling av insatser, även beskrivna i VIP lokalt
Vinster med VIP När vi använder fel metod? Personen kommer inte till avtalad tid, eller öppnar inte när insatsen ska genomföras i hemmet Insatsen genomförs men leder inte till positiv förändring
Nej analys, föregår val av metod vilken beskrivs i genomförandeplanen
Exempel: Insats Mål Orsak Metod Beviljat bistånd: Boendestöd Mål: Komma igång med sysselsättning och minska social isolering. Delmål: Komma till aktivitetshuset en dag i veckan. Orsak till att hen inte klarar att komma till aktiviteten på egen hand idag: Tvång (OCD) som gör att hen fastnar på väg ut ur hemmet. KBT med exponering. Aktivt stöd i stunden efter planering med öppenvården. Nedsatt minnesfunktion Hjälpmedel i form av schema, påminnelse genom SMS etc Nedsatt exekutiv förmåga, svårt att ta initiativ, komma igång och genomföra Muntlig vägledning genom alla steg, göra tillsammans Ljudet från spårvagnen på vägen dit framkallar rösthallucinationer Musik i hörlurar och ledsagning, andra färdmedel? Social fobi och stark ångest inför att umgås med andra Avslappningsövningar, social färdighetsträning Vågar inte lämna sin mamma, som missbrukar, ensam hemma Parallellt stöd till mamman Tycker att det är urtrist Vägledning till annan aktivitet
VIP Vägleder i nej analysen Ger svar på hur insatsen kan utformas för att nå resultat www.vardochinsats.se
Tankar från er
Länsgemensamt inriktningsdokument för organiserat integrerat arbete för personer med psykisk ohälsa, missbruk och beroende Kopplat till handlingsplan psykisk hälsa Riktat till ledning Underlätta utveckling och kvalitetssäkring Checklista med kriterier