REMISSVERSION. Underlagsrapport till Energi- och klimatstrategi för Dalarna

REMISSVERSION Underlagsrapport till Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Underlagsrapport till Energi- och klimatstrategi för Dalarna Utgiven av Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Tel: 023-810 00 www.lansstyrelsen.se/dalarna Finns att ladda ned på www.energiintelligent.se Omslagsfoto: Länsstyrelsen Dalarna Tryck: DanagårdLiTHO, okt 2011 Upplaga: 1500 ex

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 UPPDRAGET OCH DE POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA... 3 Bakgrund och syfte... 3 Varför en regional energi- och klimatstrategi?... 4 Energi- och klimatpolitik 2011 i EU och Sverige... 6 Övergripande arbete med hållbar utveckling i Dalarna... 8 ENERGISYSTEMET I ETT MARKNADSPERSPEKTIV... 10 Infrastruktur och distribution... 10 Resurseffektiv energianvändning och primärenergi... 11 Investering och finansiering... 12 Konsumtion och information... 13 DALARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR... 14 Befolkning och geografi... 15 Industri och näringsliv... 15 Offentlig service och andra institutionella förutsättningar... 16 Slutsatser om Dalarnas förutsättningar... 17 ENERGIOMSTÄLLNING OCH MINSKAD KLIMATPÅVERKAN I DALARNA... 18 Energianvändning och -utvinning i Dalarna nu och i framtiden... 19 Klimatpåverkan från Dalarna... 24 Grön utveckling... 28 DET STRATEGISKA ARBETET... 31 VISION OCH MÅL... 31 GENOMFÖRANDE OCH KONSEKVENSER... 32 Introduktion samverkan och eget ansvar... 32 Energiintelligent Dalarna forum för samverkan... 33 Målkonflikter och synergieffekter... 35 Strategiskt arbete, uppföljning och utvärdering... 37 ÅTGÄRDSOMRÅDEN INOM ENERGIANVÄNDNING... 40 INTRODUKTION... 40 INDUSTRIN... 40 Processindustrierna i handel med utsläppsrätter... 41 Industri utanför handel med utsläppsrätter... 42 BOSTÄDER OCH SERVICE... 44 Byggnader värme/ventilation/kyla... 44 Verksamhetsel... 46 1

TRANSPORTER... 48 Persontransporter... 49 Godstransporter och arbetsmaskiner... 51 ÅTGÄRDSOMRÅDEN INOM ENERGIDISTRIBUTION... 53 INTRODUKTION... 53 ELNÄT... 53 FJÄRRVÄRME... 55 NÄRVÄRME... 56 ÅTGÄRDSOMRÅDEN INOM ENERGIUTVINNING... 58 INTRODUKTION... 58 VATTENKRAFT... 58 BIOENERGI... 59 Biomassa... 60 Restprodukter - Biogas... 62 VINDKRAFT... 64 SOLENERGI... 66 ÖVRIGT... 68 ÅTGÄRDSOMRÅDEN INOM KLIMATPÅVERKAN... 71 INTRODUKTION... 71 KLIMATPÅVERKAN AV KONSUMTION OCH PRODUKTION... 71 Sveriges klimatpåverkan inklusive handel... 71 Klimatpåverkan från Dalarna... 73 ARBETE I DALARNA FÖR MINSKAD KLIMATPÅVERKAN... 74 Hållbar privat konsumtion... 74 Hållbar konsumtion i näringsliv och offentlig sektor... 75 Hållbar produktion i näringsliv och offentlig sektor samt miljödriven tillväxt... 77 Klimatpåverkan från icke energirelaterade industriprocesser... 79 Klimatpåverkan från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning... 80 BILAGA 1 SVERIGES MILJÖMÅL... 83 BILAGA 2 UNDERLIGGANDE BERÄKNINGAR FÖR ENERGISTATISTIK OCH SYSSELSÄTTNING... 85 BILAGA 3 VÄXTUSGASUTSLÄPP I SEKTORER... 98 BILAGA 4 BERÄKNING AV VÄRMEPUMPARNAS TILLFÖRDA VÄRMEENERGI... 99 2

BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR UPPDRAGET OCH DE POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA Bakgrund och syfte FN:s klimatkonvention har som långsiktigt mål att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig mänsklig inverkan på klimatet. Inom bland annat EU har detta tolkats som att den globala genomsnittstemperaturen inte ska öka med men är 2 grader jämfört med den förindustriella nivån 1. Detta kräver kraftiga minskningar av utsläppen av växthusgaser. EU:s stats- och regeringschefer, bekräftade i februari 2011 EU:s mål om att vi senast år 2050 behöver minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 % jämfört med år 1990 för att Europa ska göra sin del för att begränsa den globala temperaturökningen till 2 grader. För att åstadkomma förändring krävs samverkan och inom EU pågår nu ett aktivt arbete med att lägga fast långsiktiga politiska planer för hur arbetet ska bedrivas 2. Ett exempel är arbetet med Färdplan 2050 som inleddes år 2011 och där alla medlemsländer har i uppgift att ta fram underlag om möjliga åtgärder 3. En central fråga är kopplingen mellan klimatförändringar och ekonomisk tillväxt. Detta handlar bland annat om att ett mer instabilt klimat leder till miljöpåverkan och katastrofer där stora ekonomiska värden går till spillo. Men det handlar också om att nuvarande ekonomiska tillväxt baseras på en ohållbar användning av icke förnyelsebara resurser. För att bygga en ekonomi som är konkurrenskraftig även i framtiden krävs en effektivare resursanvändning där energitillförseln kommer från förnyelsebara energikällor. Energiomställning innebär stora tillväxtmöjligheter och den förväntas bidra till ökad sysselsättning inom EU. Målsättningen är en ekoeffektiv ekonomi baserad på förnybar och effektiv energianvändning. I arbetet inom EU betonas att det behövs en fördjupad dialog mellan offentliga beslutsfattare på olika nivåer i samhälle för att få en bred förankring av det förändringsarbete vi står inför. Detta är viktigt eftersom det i stora delar av EU är lokala och regionala beslutsfattare som ansvarar för politikområden som är kopplade till genomförandet av ett strategiskt utvecklingsarbete, såsom utbildning, entreprenörskap, arbetsmarknad och infrastruktur. För att åstadkomma förändring måste alla ta ansvar och bidra inom sitt område. Sveriges klimat- och energipolitik, vilken beslutades år 2009, bygger på samma tre grundpelare som samarbetet inom EU och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. I Sverige har regeringen gett länsstyrelserna uppdraget att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. I uppdraget ingår att i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning. Dessutom ska länsstyrelsen stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, samt verka för en ökad andel förnybar energi. 1 Det är dock ett politiskt beslut där det gjorts en avvägning om att vi kan hantera de klimateffekter som uppstår då. 2 Informationen hämtad från http://ec.europa.eu/clima/policies/roadmap/index_en.htm. Nedladdad 2011-04-15 3 Se http://ec.europa.eu/clima/policies/roadmap/index_en.htm. Nedladdat 2011-04-15 3

Energisystemet är komplext och påverkas av vad många enskilda personer, organisationer och företag gör i sin vardag. För att få störst effekt krävs samordning och långsiktighet. Genom samordning kan vi undvika dubbelarbete eller att saker inte blir genomförda. Det är även viktigt med samordning och samverkan för att identifiera flaskhalsar i systemet som lägger hinder i vägen för energiomställningen och minskad klimatpåverkan. Syftet med strategin som är resultatet av denna underlagsrapport är att vara en plattform för det regionala och lokala arbetet i Dalarna. Strategin har utarbetats av Länsstyrelsen Dalarna i bred samverkan inom Eneriintelligent Dalarnas nätverk 4. Strategin är framförallt utformad för att ge Dalarnas politiker och tjänstemännen i offentlig sektor en gemensam grund för det fortsatta strategiska arbetet som bedrivs på regional nivå. Vidare ska den vara ett underlag för andra organisationer som arbetar med dessa frågor och som är eller behöver engageras i arbetet. Mycket pågår redan. Det strategiska arbetet syftar till att stödja pågående processer och få igång ytterligare insatser inom prioriterade områden, samt identifiera och reducera hinder för enskildas initiativ. Strategin fokuserar på åtgärdsområden som vi i Dalarna på regional och lokal nivå kan påverka och där det idag inte redan finns aktiviteter. Det innebär att många av de viktigaste områden för att nå Sveriges och Europas mål inte tas upp i denna strategi. Dels är det områden/frågor som inte Dalarna har rådighet över, t ex skatter eller utsläppsnivån i EU:s utsläppshandelssystem, där besluten ligger på nationell eller europeisk nivå. Dels är det viktiga områden där Dalarna redan driver ett framgångsrikt arbete. I denna underlagsrapport beskrivs inledningsvis bakgrund och förutsättningar för arbetet. Det görs även en kartläggning av energisystemet i Dalarna - användning, distribution och utvinning. I avsnittet Det strategiska arbetet presenteras vision och mål samt genomförandeprocessen. Utifrån kartläggningen och övriga förutsättningar genomförs analyser som resulterar i förslag till åtgärdsområden som ska bidra till en energiomställning i Dalarna. Dessa beskrivs under avsnitten Energianvändning, Energidistribution samt Energiutvinning. I dessa delar belyses även hur vi skapar tillväxt utifrån energiomställningen och möjliga sysselsättningseffekter. Därefter beskrivs i avsnittet Klimatpåverkan hur arbete med ändrad konsumtion och produktion i Dalarna kan bidra till minskad klimatpåverkan både i och utanför Dalarna. Varför en regional energi- och klimatstrategi? Det moderna samhället är ett komplext system där utvecklingen som sker lokalt påverkas både av inhemska och internationella händelser. Vi samverkar i ekologiska men även ekonomiska system. Obalanser i sådana sammanhängande systemet påverkar funktionen och därmed levnadsvillkoren i hela eller delar av världen. Inte minst gäller detta utsläppen av klimatpåverkande gaser. Hela världen behöver medverka, men industriländerna har ett speciellt ansvar eftersom vi i större utsträckning bidragit till de ökade mängderna av växthusgaser i jordens atmosfär. Ett stort ansvar vilar på internationella och nationella politiker och ledare att utforma styrmedel som bidrar till förändrat beteende och uppmuntrar utvecklingen av nya tekniska lösningar. Politiker och ledare måste våga ta viktiga beslut och för det behöver de stöd i befolkningen. Förståelse bland allmänheten för att vissa mer genomgripande åtgärder kan behövas är därför viktigt. En regional strategi som redovisar tillståndet och möjligheter i det egna närområdet är ett sätt att sprida kunskap om dessa viktiga framtidsfrågor och lägga grunden för en gemensam målbild. 4 Detta är en fördjupning av den remissversion som togs fram 2008. Länsstyrelserna har sedan 2010 ett tydligare uppdrag och även ekonomiska resurser för att arbeta specifikt med klimat- och energistrategier. Eftersom aktiviteterna på regional nivå i stor utsträckning påverkas av nationell politik, där många förändringar skett på senare år, beslöt Länsstyrelsen att uppdatera samrådsversionen. 4

Ytterligare motiv för en regional strategi är att det behövs åtgärder av samhället på regional eller lokal nivå för att enskilda ska kunna göra energieffektiva val. Det gäller exempelvis utformningen av kollektivtrafiken men även samhällsplaneringen i kommunerna. Förutsättningarna till förändring skiljer sig dock åt mellan olika områden, både inom Sverige och internationellt. Regionala strategier är därför viktiga för att klargöra de regionala förutsättningarna. I mer glest befolkade områden kan det vara svårt att få till stånd fungerande kollektivtrafik. När det gäller tillförsel av energi har vissa områden god potential att nyttja vindkraft medan andra har större förutsättningar att få energi från jordbruksproduktionen. Eftersom begränsade resurser är globala problem behövs även bredare internationella överenskommelser och styrmedel. Detta eftersom det handlar om grundläggande förutsättningar för ekonomisk utveckling och därför bör gemensamma spelregler upprättas. Om så inte sker finns en risk att företag och annan verksamhet etableras i områden med lägre krav på åtgärder och utsläpp. På klimatområdet pågår sedan länge ett arbete med att få tillstånd sådana lösningar. År 1992 antog FN vid miljömötet i Rio de Janeiro en klimatkonvention. Klimatkonventionen ledde 1997 till Kyotoprotokollet, som innebär att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 % till perioden 2008 2012 jämfört med 1990. Förhandlingar om nya åtaganden efter år 2012 pågår. Inom EU resulterade arbetet med att uppfylla Kyoto-protokollet till att ett system med handel med utsläppsrätter etablerades 5. Handel med utsläppsrätter är ett system som leder till att utsläpp av koldioxid ges ett pris. Anledningen till att många ekonomer förespråkar prissättning som styrmedel är att de samverkar med och blir en integrerad del i det ekonomiska marknadssystem som är grunden för produktionen av varor och tjänster i stora delar av världen 6. Prissättning behöver dock kompletteras med andra styrmedel. I budgetpropositionen 2010 beskrivs behovet av och utformningen av styrmedel på följande sätt: En framgångsrik politik för energieffektivisering kännetecknas av att miljontals beslutsfattare inom samtliga sektorer och i olika situationer dagligen, integrerat med andra beslut, även beaktar möjligheter till energieffektivisering. Generellt verkande ekonomiska styrmedel såsom energiskatt, koldioxidskatt och utsläppshandel ger incitament till energieffektivisering genom prissignaler. Inom vissa sektorer och delsektorer fungerar dock prissignaler sämre av olika skäl och kompletterande incitament för energieffektiviseringsåtgärder ges genom regleringar, t ex produktkrav för energirelaterade produkter. Även finansiellt stöd används för att främja energieffektivisering. Som komplement till marknadsmekanismer, bidrag och reglering fyller informativa styrmedel en viktig roll för att åstadkomma en effektivare energianvändning i praktiken. Det är alltså inte bara de regionala och lokala förutsättningarna som avgör vad som kan och bör genomföras på regional, lokal och individuell nivå i Sverige. Valet påverkas i stor utsträckning av den nationella politiken och de styrmedel och mål som fastställs där. I nästa avsnitt ges en kort beskrivning av det aktuella politiska läget, våren 2011, som har beröring till energi- och klimatfrågan. 5 Systemet kallas ofta ETS (Emission Trading System). Det infördes 2005 och större industrier och kraftbolag i Sverige och andra länder deltar i den handlande sektorn. 6 För en fördjupad diskussion om detta se den sk Stern-rapporten (The Economics of Climate Change the Stern Review). Denna rapport författades av Sir Nicholas Stern, tidigare chefsekonom på Världsbanken, på uppdrag av Englands premiärminister Tony Blair. En svensk beskrivning och kommentar till resultaten i denna rapport finns i Naturvårdsverkets rapport 5711, maj 2007. 5

Energi- och klimatpolitik 2011 i EU och Sverige EU och svensk miljöpolitik Energi och klimat ingår i flera politikområden, framför allt energi-, klimat-, miljö- och transportpolitiken, men även bland annat politiken för regional utveckling, jordbruk och konsumtion. Många av de styrmedel och åtgärder som införs i Sverige är numera en följd av beslut som fattats gemensamt inom EU. Genomförandet säkerställs genom så kallade EU direktiv som medlemsländerna måste införa nationellt. Inom EU pågår ett aktivt arbete med att utforma strategier och handlingsplaner för att uppnå olika prioriterade samhällsmål. I EU:s nya tillväxtstrategi, kallad EU 2020, prioriteras hållbar tillväxt i kombination med att unionens gemensamma energi- och klimatmål ska uppnås. Med hållbar tillväxt menas en resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi som inte leder till ökad resursanvändning. EU 2020 syftar till att skapa en smart och hållbar tillväxt som kommer alla till del. För att genomföra strategin prioriteras åtgärder inom sju områden. För hållbar utveckling handlar det om resurseffektivitet och industrins konkurrenskraft 7. För smart utveckling så handlar det bl a om att skapa en innovativ union, d v s underlätta framtagande och utveckling av nya idéer och ny teknik. Möjligheten att öka sysselsättningen betonas och detta arbete beräknas ge mer än en miljon nya arbetstillfällen. Enligt strategin ska Europa ställa om till en ekoeffektiv ekonomi baserad på förnybar och effektiv energianvändning. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 %, andelen förnybar energi ska öka till 20 % och energianvändningen ska bli 20 % effektivare. EU efterlyser starkare styrning och uppmanar respektive medlemsland att införa den nya strategin i alla lokala och regionala strategier och verktyg. Inom ramen för arbetet med resurseffektivitet sker även arbete för att minska utsläppen av växthusgaser. EU presenterade i mars 2011 en Färdplan för EU för en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi till 2050, som är en analys av hur utsläppen successivt kan minskas och fördelas mellan olika sektorer för att nå målet på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt stimulera tillväxten 8. Denna har tagits fram eftersom de insatser som beslutats för arbetet fram till år 2020 inte räcker för att EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 % till år 2050 ska nås. Svensk miljöpolitik och Sveriges klimat och energimål Beslut fattade på EU nivå kompletteras med nationella styrmedel och åtgärder. Grunden för det arbete som bedrivs i Sverige är de nationella miljömål som riksdagen antog i bred enighet 1999. Dessa mål är ett riktmärke för det svenska miljöarbetet och ger en grund för ett systematiskt arbete. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser 9. Detta mål visar inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation, d v s fram till år 2020. Miljömålen innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation men ger utrymme för att önskvärda miljötillstånd kanske inte är uppnådda vid denna tidpunkt. Motiveringen till denna tolkning är att miljökvalitetsmålen ska vara ambitiösa men inte omöjliga att nå för att inte förtroendet för systemet och det arbete som bedrivs ska förloras. Ef- 7 Se http://ec.europa.eu/europe2020/tools/flagship-initiatives/index_en.htm#. Nedladdad 2011-04-15 8 Se http://ec.europa.eu/clima/policies/roadmap/index_en.htm. Nedladdat 2011-04-15 9 Prop 2009/10:155 6

tersom naturen i vissa fall har lång återhämtningstid, samt att miljöproblemen ofta är gränsöverskridande, så kan det inom vissa områden vara omöjligt att nå ett önskvärt tillstånd i Sverige inom en generation. Ett viktigt verktyg för att uppnå miljömålen är Sveriges miljölagstiftning, Miljöbalken, som också antogs av riksdagen år 1999. Miljöbalkens grundläggande bestämmelser (1 kap) syftar till att främja en hållbar utveckling och lagen ska tillämpas så att hushållning med energi och råvaror främjas. Förnybara bränslen ska användas i första hand. Vidare finns en etablerad struktur för hur ett systematiskt arbete med miljömålen ska bedrivas i offentlig förvaltning med utgångspunkt från de strategier och etappmål den parlamentariskt sammansatta Miljömålsberedningen tar fram. Naturvårdverket och flera andra myndigheter har ansvar för arbetet med enskilda miljömål och Naturvårdsverket har även ett övergripande ansvar för uppföljning och information. Det svenska miljömålet Begränsad klimatpåverkan anger att halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Riksdagen har beslutat att målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras 10. För att påbörja den förändring som krävs för att uppnå målet Begränsad klimatpåverkan har Sveriges riksdag fastställt följande delmål/etappmål för förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser till år 2020 11 : - 50% förnybar energi - 10% förnybar energi i transportsektorn - 40% lägre utsläpp av växthusgaser i icke-handlande sektorn 12. Dessutom har det lagts fast en vision om en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen till år 2030 och att inga nettoutsläpp av växthusgaser ska ske år 2050. Sverige har även antagit ett antal mål som lagts fast av EU inom olika delområden. Vidare gäller följande mål för energieffektivisering 13. - 20 % energieffektivisering till 2020 14 - Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet för bostäder och lokaler ska minska med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 En transportpolitisk proposition antogs i mars 2006 och en nationell plan för infrastruktur antogs av regeringen i mars 2010. Även dessa innehåller åtgärder och satsningar som kommer att påverka energianvändningen och utsläpp. Dessutom har en ny plan- och bygglag, vilken tydligare betonar sambandet mellan fysisk planering och energianvändning/klimatpåverkan, trätt i kraft år 2011. 10 Riksdagen beslutade i juni 2010 om att göra vissa justeringar skulle genomföras i miljömålssystemet. Bland annat ska delmål ersättas med etappmål men dessa kommer att tas fram efterhand så i skrivande stund finns inga etappmål. 11 Prop. 2008/09:162-163 12 Jämfört med utsläppsnivån 1990. En tredjedel av utsläppsreduktionen kan ske med certifierade utsläppsreduktioner i andra länder. 13 Se bilaga 1 för en översikt över olika mål. 14 Sverige har valt att definiera det som att energiintensiteten ska minska med 20% vilket betyder att energianvändningen dividerat med BNP ska minska med 20% till 2020 jämfört med 2008. 7

Energi och klimat ingår även i andra miljömål. Miljömålet God bebyggd miljö tar bland annat sikte på att byggnader och anläggningar utformas så att en god hushållning med resurser främjas. Precisering nr 2 Hållbar samhällsplanering omfattar bland annat behov av planeringsunderlag för att förbättra energihushållningen och ta till vara förnybara energiresurser. Strategin med tillhörande underlagsrapport är ett led i detta arbete. Precisering nr 9 Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall omfattar bland annat effektiviseringsmålen för byggnader på 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 och att beroendet av fossila bränslen för bebyggelsesektor ska vara bruten samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Det finns också ett ännu ej behandlat förslag till etappmål om resurshushållning i livsmedelskedjan som innebär att bl.a. minst 40 % av matavfallet ska behandlas biologiskt så att näring och energi tas tillvara 2015. Mer utförlig beskrivning av de svenska miljömål som direkt berör energi- och klimatarbetet återfinns i bilaga 1. En del i den nationella politiken är att stödja och organisera det arbete som sker på regional och kommunal nivå. Detta sker både genom uppdrag till Länsstyrelsen, som är statens regionala företrädare i länet, och genom uppdrag till övriga regionala aktörer såsom landstinget, kommunerna och regionförbunden. Ett aktuellt exempel på statlig styrning på regional nivå är den nya kollektivtrafiklag som träder i kraft den 1 januari 2012. Denna innebär att det ska finnas en kollektivtrafikansvarig myndighet i varje län som kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar för. I nästa avsnitt ges en kort beskrivning av de arbeten som fram till nu bedrivits på regional nivå i Dalarna som syftar till att uppnå en långsiktigt hållbar (d v s ekonomiskt, ekologiskt och social) utveckling. Övergripande arbete med hållbar utveckling i Dalarna Dalarna har länge arbetat med miljöaspekterna för hållbar utveckling. Under tio års tid har arbetet utgått ifrån de nationella miljömålen. Den första versionen av Dalarnas miljömål med handlingsplan och åtgärder fastställdes i november 2003. Länsstyrelsen ansvarar för regional samordning av arbetet med miljökvalitetsmålen vilket bland annat innebär att i bred samverkan utveckla regionala åtgärdsprogram. Energi och klimat är ett av flera miljöpolitiskt prioriterade områden. I Dalarna har det nu inletts ett arbete med att utarbeta version tre av Dalarnas miljömål, ett arbete som kommer att pågår till och med 2012. På regional nivå sker även ett strategiskt arbete med mer övergripande regional utveckling. Dalarnas regionala utvecklingsprogram Dalastrategin, vilken utarbetats av Region Dalarna i bred regional samverkan, ligger till grund för länets tillväxtarbete. I denna strategi konstateras: Alla produktionstillgångar som skog, mark och vatten måste tas tillvara bättre samtidigt som naturoch kulturmiljöer liksom människors sociala välbefinnande måste värnas. En miljödriven tillväxt och välfärd och ett hållbart samhällsbyggande kan bidra till att möta flera av dessa utmaningar. I handlingsprogrammet för att näringslivsutveckling, Det bärkraftiga Dalarna, betonas betydelsen av samverkan. Det regionala utvecklingsarbetet bedrivs genom s k klusterpolitik. I programmet utpekas fem branscher; Stålets Triple Steelix, Besöksnäringen Destination Dalarna, Kraftindustrins High Voltage Valley, Dala BIT som representerar husindustrin samt Ahead bild och mediaföretag. Handlingsprogrammet lägger särskild vikt vid projekt som underlättar för företag att vara klimat- och miljösmarta. Prioriterade är också satsningar som verkligen efterfrågas av näringslivet och även lokala initiativ om de bidrar till att stärka regionens konkurrenskraft. Även Landstinget arbetar med hållbar utveckling. Med ökad medvetenhet om sambanden mellan hälsofrämjande åtgärder och hållbar utveckling har Landstinget Dalarna i Landstingsplanen 2011-8

2014 antagit som sin verksamhetsidé Ett hälsofrämjande landsting för ett hållbart Dalarna som ett uttryck för landstigets roll som aktör för regional utveckling. Som kunskapsorganisation lyfter landstinget kompetensområdet hälsofrämjande dels i sin egen verksamhet inom t.ex. hälso- och sjukvården och dels i samverkan med länsstyrelse och länets kommuner som ett stöd i social och fysisk samhällsplanering. Ytterligare en aktör som arbetar med energifrågan på regional nivå är Gävle-Dala energikontor som på uppdrag av energimyndigheten stödjer de kommunala klimat- och energirådgivarna. Energikontoret arbetar även med ett stort antal energirelaterade utvecklingsprojekt. Gävle-Dala Energikontor stöds av Region Dalarna och Region Gävleborg. Vidare arbetar enskilda kommuner med klimat- och energistrategier och det arbetet stöds bl a genom att ett nätverk etablerats för kommunala energirådgivare/strateger. Även Trafikverket och Skogsstyrelsen har regionala kontor och är involverade i arbetet med hållbar utveckling. En av de åtgärder som ingick i den första versionen av Dalarnas miljömål var utarbetandet av ett program eller en strategi för ett uthålligt energisystem och för minskade utsläpp av luftföroreningar i Dalarna. Detta program fastställdes av Länsstyrelsen i mars 2006 efter en bred samverkansprocess och remissomgång. Programmet resulterade i att ett nätverk för samverkan för energifrågor etablerades, Energiintelligent Dalarna, men även att en stödjande administrativ funktion inrättades vid Länsstyrelsen. I programmet fastställdes 63 åtgärder som bedömdes som angelägna att genomföra inom följande områden; Kommunerna, Industri och näringslivet, Fastighetsägarna, Turistnäringen, När- och fjärrvärme samt Förnybar energi. Ett fåtal har slutförts medan de flesta bidragit till att sätta igång processer som fortfarande pågår och som även ingår i de åtgärdsområden som utpekas i nuvarande strategi. I regleringsbrevet för år 2008 fick alla länsstyrelser i uppdrag att utarbeta en regional klimat- och energistrategi. I Dalarna utarbetades en remissversion som skickades till regeringen i oktober. Från år 2009 har ett omfattande arbete genomförts för att framför allt förankra behovet av åtgärder inom olika områden parallellt med att en utökad och fördjupad version av strategin arbetats fram. Länsstyrelserna har även andra uppdrag med beröring till klimat och energi. Utöver det övergripande arbetet med miljömålen ska Länsstyrelsen även samordna det regionala arbetet med att anpassa det svenska samhället till ett förändrat klimat. Dessa tre uppdrag överlappar vilket åskådliggörs i figur 1. Ett förslag till en klimatanpassningsstrategi för Dalarna är ute på remiss 2011. Tyngdpunkten i arbetet är att öka kunskapen om klimatförändringen och dess konsekvenser, och genom dialog stimulera till åtgärder för att förebygga framtida problem. När denna strategi fastställs kommer arbetet att fortsätta med åtgärder som framförallt genomförs av kommunerna. Ytterligare ett uppdrag som länsstyrelsen har är att samordna planering för hur länet ska agera vid händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen elbrist. 9

Figur 1: Schematisk bild över hur tre av Länsstyrelsens uppdrag som berörs av energi- och klimatarbetet delvis överlappar varandra. ENERGISYSTEMET I ETT MARKNADSPERSPEKTIV I detta avsnitt beskrivs energisystemet och vad som påverkar dess utformning och funktion. Det är viktigt att förstå systemet för att kunna föra en diskussion om vilka åtgärder som bör prioriteras på regional nivå och vilka som bäst löses genom nationella eller internationella åtgärder. Staten och den offentliga sektorn arbetar på olika sätt med regleringar för att förbättra funktionen på energimarknaderna. Detta behövs inte minst för att styra utvecklingen mot en energianvändning som bidrar till minskade utsläpp av koldioxid. Det handlar om allt från att kontrollera prissättningen hos elnätsföretagen till att hjälpa konsumenterna att välja rätt energikälla. Infrastruktur och distribution Stora delar av den energi vi använder omvandlas vid större produktionsanläggningar och levereras därefter till slutanvändaren i olika distributionssystem. Energimarknaden tillhör därför en speciell typ av marknad som är beroende av en omfattande infrastruktur. Andra exempel är vägoch järnvägsnät, flygplatser, hamnar, vatten- och telenät. Infrastruktur är kapital som är förutsättning för ekonomisk aktivitet, exempelvis energiförsörjning 15. Problemet med infrastrukturmarknader är att handeln är beroende av stora kapacitetsinvesteringar vilket innebär en risk för bristande konkurrens pga. naturliga monopol. Bristande konkurrens riskerar att leda till högre priser på marknaden. Därför brukar staten på olika sätt övervaka funktionen och ibland reglera dessa marknader. I Sverige arbetar Energimarknadsinspektionen med att bevaka och utveckla konkurrensen på el-, fjärrvärme- och gasmarknaden. Nyttan och kostnaden av olika energislag måste även inkludera infrastruktur- och distributionskostnader. Detta eftersom tillförd energi även måste distribueras till slutanvändaren. Traditionellt har en betydande andel av infrastrukturinvesteringar i Sverige gjorts inom ramen för den statliga budgeten. Det är dock frågan om det kommer att vara en möjlig finansieringsform framöver. Investeringsbehoven förväntas öka inom kraftöverföringen de kommande 10-15 åren. 15 I begreppet infrastruktur kan ibland även ingå immateriella basfunktioner i ett samhälle som understödjer dess funktion. A Kaijser (1994) använder beteckningen infrasystem för att beteckna ett systemperspektiv som inkluderar både materiell (kapital) och immateriell infrastruktur. 10

Det är dock inte bara ekonomiska aspekter som gör att energisystem kräver regleringar av olika slag. Även för att få en effektivt fungerande teknik kan det behövas styrning. Energimyndigheten har tillsammans med andra aktörer som Svenska kraftnät exempelvis ett ansvar att se till att genomföra åtgärder vid en försörjningskris inom energiområdet. Det kan handla om att tillföra alternativ energi, begränsa/styra användningen samt informera energianvändarna. Införandet av stora mängder vindkraft, och i förlängningen även solkraft, i elsystemet ställer ökade krav på möjlighet till reglering eftersom produktionen från dessa energikällor varierar beroende på väderförhållandena. Tillförsel och användning av elektricitet måste alltid vara i balans och vattenkraften i Sverige används för att snabbt kunna reglera skillnader mellan användare och producenter, vilket även är till nytta för andra länder. Även detta är viktiga aspekter att inkludera i potentialberäkningar och utformningen av åtgärdsområden för Dalarna. Resurseffektiv energianvändning och primärenergi För att göra val som syftar till ökad resurseffektivitet krävs även att den energi som tillförs eller används bedöms ur ett helhetsperspektiv. Hur stora resurser som tas i anspråk beror bara till viss del på hur mycket slutanvändaren nyttjar. För att få en lampa att lysa under en timme kan det krävas stora resurser om elektriciteten genereras i ett ineffektivt kolkraftverk medan en kilowattimme producerad i ett vattenkraftverk eller ett vindkraftverk inte ger upphov till några direkta utsläpp. Också för att värma sin bostad till behaglig temperatur kan det krävas stora resurser i produktionsledet även om det för slutanvändaren upplevs som små mängder. För produkter som konsumeras eller använder energi krävs att resursanvändningen under hela livscykeln vägs in genom en livscykelanalys. För att bedöma miljöpåverkan från en specifik energibärare krävs att perspektivet flyttas från slutanvändaren till källan där det verkliga uttaget av energi sker. Det är dessa resurser som är begränsade och som behöver användas effektivt. Den energi som utvinns vid källan benämns primärenergi, sambandet mellan användning och primärenergi illustreras i figur 2. Primärenergi definieras som energi som en naturresurs har och som inte har genomgått någon av människan utförd konvertering eller transformering (exempelvis kol, olja, solenergi, vind och uran). 11

Figur 2. Hur mycket resurser vi använder för vår energianvändning bestäms av många olika processer från utvinning till slutanvändning. Den övergripande målsättningen måste därför vara att se till helheten och minska användningen av primärenergi. Bilden är en schematisk och storleksordningen mellan de olika delarna stämmer inte. Exempelvis är värmenettot i slutanvändningen betydligt större än vad som åskådliggörs i bilden. Storleksordningen mellan delarna beror på vilka energibärare etc som används. För exempelvis vattenkraft är primärenergifaktorn nära ett, dvs. det antas att det inte sker något slöseri med tillgängliga resurser när elen genereras och den förlust av energi som sker uppstår endast vid distributionen och vid uppförandet av kraftverken. För ett kol- eller kärnkraftverk som bara producerar el är primärenergifaktorn ca tre gånger så stor. Av den tillgängliga mängden energi som finns samlad i kolet eller uranet används bara ca en tredjedel, resten slösas bort i form av värmeförluster till luft eller vatten. Ett kraftvärmeverk som är anslutet till ett fjärrvärmenät kan förutom elproduktionen även nyttiggöra värmeproduktionen. Tillgång till fjärrvärmenät innebär därmed att resurseffektiviteten ökar. Fjärrvärmenät ger även förutsättningar att ta tillvara på spillvärme från industrin. När fjärrvärmen använder resurser som annars skulle gå till spillo blir primärenergifaktorn för värmen nära 0 16. Investering och finansiering 17 För viss infrastruktur kan samhället behöva bidra till att investeringar genomförs om det är en förutsättning för att en marknad inom ett visst område ska kunna utvecklas. Detta gäller framförallt transportinfrastruktur men även elnät och fjärrvärmesystemet är exempel. Under vilka förutsättningar och på vilket sätt det offentliga samhället bör agera vid denna typ av storskaliga insatser är ett omfattande och komplext område. En allmän lärdom är att detta är anläggningar med stordriftsfördelar vilket innebär att samhällsplanering kan bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande. 16 Att primärenergin kan bli under 1 beror på att det är ett restflöde utan alternativ användning eller med begränsad användning som används. Exempelvis så är avfall en restprodukt från samhället och även om man kan tänka sig ökad källsortering så är den alternativa användning till förbränning begränsad vilket motiverar en primärenergifaktor under 1. 17 Informationen till detta avsnitt är hämtad från Energimyndighetens rapport 2010:37 författad av Thomas Ejedemo och Patrik Söderholm. 12

När det gäller andra investeringar som innebär ett energieffektivare samhälle finns det ett flertal förklaringar till varför sådana inte genomförs. Beräkningar av förväntade vinster av energieffektiviseringsåtgärder kan exempelvis peka på att sådana borde genomföras av enskilda näringsidkare men i praktiken genomförs inte åtgärderna 18. En förklaring till detta är s k transaktionskostnader. En företagare eller enskild person behöver kanske satsa både tid och andra resurser för att skaffa sig information om ny teknik. Ytterligare en orsak till att förändringar inte sker kan vara att kunskapen om ny teknik och dess funktion sprids långsamt i samhället. Ett problem med införandet av ny teknik är att det finns en osäkerhet om dess funktion över tid. Det kan också vara svårt för en mellanhand att övertyga köparen om funktionen hos ny teknik. Att det sker kunskapsspridning kring ny teknik och dess funktion kan därför vara viktigt för att investeringar ska ske. Det kan dock finnas faktorer som motverkar spridningen och användningen av ny teknik och kunskapen om densamma. Ny information utgör ofta en s k kollektiv nyttighet. Detta innebär att när ny information väl genererats kan den användas av flera aktörer till en mycket låg kostnad. Den enskilde aktören som investerar i en ny energieffektiv produktion, kan således inte tillgodogöra sig alla fördelar av de erfarenheter denna investering genererar. Andra aktörer i branschen kan alltså åka snålkjuts på föregångarna. Detta kan motverka intresset för att investera i ny teknik. Ytterligare en faktor som kan försvåra införandet av energieffektiv teknik är lånefinansiering. När det gäller fastigheter kan detta problem vara särskilt relevant på mindre orter med vikande befolkningsunderlag där värdena på fastigheterna i många fall är låga och belåningen redan hög. Vilket avkastningskrav som tillämpas vid investeringsbeslutet är av stor betydelse. Ju högre avkastningskrav desto svårare att motivera investeringar som innebär en hög kapitalkostnad men besparingar i driften av t ex en fastighet under en längre period. Orsaken till höga avkastningskrav kan dock motiveras av att den framtida avkastningen ofta är osäker och det finns därför ett värde i att invänta mer information och därmed avvakta med en investering i ny energiteknologi. De flesta aktörer vill förvissa sig om att den nya tekniken fungerar och därför dröjer de med sina beslut för att observera erfarenheterna av andras investeringar. Men om alla tänker på detta sätt sker en ineffektiv fördröjning av teknikens introduktion. Inom den offentliga sektorn kan finansieringssvårigheter förvärras av förekomsten av en åtskillnad mellan kapital- och driftbudgetar. Det är dock ett generellt problem och rör inte endast investeringar i energieffektiviserande åtgärder. Utöver detta kan det vara svårt för hushållen att förmedla information kring en energieffektiv investerings lönsamhet på ett tillfredsställande sätt till sin långivare. På så sätt kan tillgången på kapital också begränsas. Detta kan leda till en för låg energieffektiviseringsgrad eftersom den ränta som långivaren är villig att erbjuda är för hög. Konsumtion och information Energianvändningen styrs av de val som enskilda aktörer gör i vardagen. För att en marknad ska fungera på önskvärt sätt krävs att konsumenterna har information om en varas olika egenskaper och att man utifrån det kan värdera om varan är värt sitt pris. Energi som vara är dock speciell av flera olika skäl. Energianvändning är exempelvis förknippad med olika slag av påverkan på omgivningen såsom utsläpp av växthusgaser. Det är dock sällan möjligt för en enskild konsument att välja mer miljövänliga alternativ om så önskas. 18 Detta är exempelvis en slutsats i länsstyrelsens projekt gällande tillsyn över energihushållning, se länsstyrelsens rapport 2009:11, Tillsyn över energihushållning. Erfarenheter från Dalarna. 13

Det är inte heller möjligt att följa den egna konsumtionen och priset för varan momentant utan denna information förmedlas i efterhand och är då också en följd av externa faktorer som utomhustemperatur. Vidare är energianvändningen ofta en följd av två val, dels produktval och dels hur produkten används. Ytterligare en aspekt är att produktionen av olika varor kräver energi. Detta reflekteras till viss del i varans pris men inkluderar inte sådant som inte prissätts som exempelvis utsläpp av växthusgaser (om varan kommer från ett land där koldioxidskatter eller andra instrument saknas), miljöförstöring och hälsopåverkan. Inom EU och i Sverige är fri konkurrens en hörnpelare. Detta eftersträvas även på energimarknaden och ses som en grund för att åstadkomma en kostnadseffektiv omställning av energisystemet. Att det finns informationsproblem på energimarknaden har dock uppmärksammats och olika förändringar har genomfört för att underlätta för konsumenterna att göra mer informerade val. Bland annat har ett direktiv för miljömärkning antagits inom EU där den energianvändning som en produkt har ska redovisas. Vidare har ett direktiv om eko-design antagits som ställer krav på att produkter som tillverkas har låg energianvändning. I Sverige är systemet med kommunala energirådgivare och energikontor ett sätt att sprida information till allmänheten om vilka möjligheter en enskild person har att påverka sin energianvändning. Den energianvändning som orsakas av hushållsutrustning är viktig att uppmärksamma i detta sammanhang. Vid köp av dessa sällanköpsvaror är det viktigt att väga in energianvändningen som en aspekt. Detta inte bara för att minska energianvändningen utan även för att det minskar energiutgifterna. Även enskilda företag och kommuner kan minska sina kostnader om de minskar energianvändningen. Problemet i större organisationer är dock att det inte är lika enkelt att klarlägga vilka delar i verksamheten som har en stor påverkan på energianvändningen. För detta kan det behövas ett systematiskt kartläggningsarbete. För att få igång sådant arbete ger staten genom energimyndigheten ekonomiskt stöd i form av energikartläggningscheckar till företag som genomför energikartläggningar. För den kommunala förvaltningen finns ett mer omfattande stöd, energieffektiviseringsstödet, som sträcker sig mellan 2010-2014. Detta ställer krav på både kartläggning av energianvändningen och genomförande av ett flertal åtgärder. DALARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR 19 I valet av åtgärder är det viktigt att överväga inom vilka områden som Dalarna har förutsättningar att åstadkomma förändringar som ger stor effekt på energianvändning eller utvinning av ny energi. Att befolkningen i Dalarna är geografiskt utspridd och varierar över året med turistsäsongerna innebär stora utmaningar exempelvis när det gäller planering av grundläggande infrastruktur och distributionssystem för att åstadkomma lösningar som är både ändamålsenliga och resurseffektiva. Att följa standardiserade storskaliga lösningar kan innebära att befolkningen i Dalarna får betala en högre kostnad för att få tillgång grundläggande service. Det är också viktigt att utgå ifrån att det även inom Dalarna finns stora olikheter vilket innebär att vilka insatser som behövs kommer att skilja sig åt från ett område till ett annat. I detta avsnitt beskrivs på olika sätt de förutsättningar som finns i Dalarna som har betydelse för vilka åtgärdsområden som det är viktigt att arbeta med. Avsnittet beskriver geografi, befolkning och infrastruktur, industri och näringsliv samt offentlig service, kunskap och andra s k institutionella förutsättningar. Avsnittet avslutas med en sammanfattande analys. 19 Detta avsnitt bygger till stor del på informationen i fördjupningsunderlaget till Dalastrategin som har anpassats och kompletterats för att belysa frågor som är viktiga för energiomställningen. 14

Befolkning och geografi Dalarna är ett glest befolkat län, 9,8 invånare per km2 jämfört med genomsnittet i Sverige på 23 invånare per km2. Dalarna har fjällområden i norr och i väster, jordbruksmark i söder och däremellan stora skogsområden där gruvindustri varit en viktig näring under århundraden. I områdena kring Dalafjällen och Siljan är turism en viktig näring. Dalarna har omkring 275 000 bofasta invånare. Efter att ha minskat under ett antal år har nu en stabilisering skett. Vissa kommuner, framförallt i norr och i Bergslagen, har drabbats hårdare av utflyttning vilket påverkar det lokala samhället och dess ekonomi. Dalarna har också färre personer i yngre medelåldern vilket kan påverka samhällsutvecklingen både genom att färre barn föds i Dalarna men också genom att Dalarna inte får del av den kompetens som dessa personer har. Dalarna har 15 kommuner med en centralort i varje kommun. Dessa centralorter är dock befolkningsmässigt relativt små och ungefär 40 % av befolkningen (över 100 000 personer) bor i mindre tätorter och på landsbygden. Befolkningen varierar dock under året i takt med turistsäsongen. I Malung-Sälen är befolkningen under vintersäsongen större än de större tätorterna i Dalarna, över 50 000 personer. Kontakterna med omvärlden har alltid varit viktiga för Dalarna, speciellt till och från Mälardalen. Riksväg 70 och järnvägens Dalabana (Mora-Stockholm) är Dalarnas viktigaste kommunikationsstråk för persontransporter på landsväg respektive järnväg. Vidare är de nord-sydliga vägstråken, viktiga för att knyta ihop det mellansvenska inlandet. På järnvägssidan är Bergslagsbanan ett högt prioriterat godsstråk i Mellansverige med Borlänge som utpekad nod. Den största delen av arbetspendlingen i länet sker naturligt nog inom den lokala arbetsmarknadsregionen. Därutöver pendlar fler till Borlänge-Faluregionen än därifrån och fler från södra Dalarna till länen Stockholm, Uppsala och Västmanland än i andra riktningen. Turismen medför stor inpendling till Malung-Sälen av säsongsarbetande från hela landet. Industri och näringsliv Dalarnas näringsliv präglas mer av industriell och offentlig verksamhet än landet i stort. Antalet sysselsatta i Dalarnas offentlig verksamhet ligger kring 45 000, nästan 40 procent av samtliga sysselsatta i Dalarna. Den för Dalarna ekonomiskt viktiga basindustrin sysselsätter allt färre i den egna verksamheten men skapar betydande sysselsättning i andra branscher, inte minst inom transporter och tjänsteproduktion. Internationaliseringen påverkar denna del av Dalarnas näringsliv i allt högre grad. Avgörande beslut över arbetsställens framtid tas oftare av företagsledningar utanför länets och landets gränser. Dalarna har många sysselsatta inom byggbranschen, men de arbetar i stor utsträckning utanför länet. Den ökning av nybyggnation i Dalarna som inletts de senaste åren ser dock ut att leda till ökad byggsysselsättning på hemmaplan. Dalarnas andel inom företagstjänster med ekonomitjänster och bemanningsföretag ligger fortsatt klart under riksnivån för både kvinnor och män. Inom IT-branschen finns förhållandevis liten sysselsättning i länet vilket kan vara negativt för Dalarna när tjänster inom detta område växer. Lokaliseringen av just företagstjänster styrs mycket av tillgängligheten till kunderna, vilket gynnar större städer och möjligen Falun-Borlänge - där de statliga verken bl a kan bidra till en efterfrågan på sådana tjänster. Den kraftiga sysselsättningsexpansionen i turismnäringen är det mest positivt utmärkande för Dalarnas näringsliv i nationell jämförelse. Sysselsättningsandelen uppgår visserligen bara till mellan sex och nio procent av de arbetande och består till stor del säsongsarbetande från andra delar av landet, men den växande turistströmmen är för stora delar av länet mycket bety- 15

delsefull i senare led när det gäller utveckling av både företagandet och sysselsättningen inom handel och service. Samma viktiga effekt har också en rad evenemang inom kultur och idrott. När det gäller småföretag så är många av dessa relaterade till skogsnäringen och jordbruk 20. Dalarna har ungefär 2 300 jordbruksföretag och ungefär 22 000 skogsägare varav strax över hälften är s k närboägda brukningsenheter. Av jordbruken i Dalarna har ungefär hälften husdjur (nötkreatur, får, svin eller höns). Andelen småbruk är större än genomsnittet för landet, den genomsnittliga arealen åker är 26,5 hektar per företag jämfört med 36,5 hektar för hela riket. Officiell statistik visar att de större företagen i länet med över 250 anställda svarar för över 70 % av exporten från länet till utlandet medan mindre företag med färre än 50 anställda svarar för under 10 %. I underlagsrapporten till handlingsprogrammet för Dalarnas näringslivsutveckling konstateras att traditionell industri för lång tid framöver kommer att vara betydelsefull för regionen och att utveckling och förnyelse inom detta område bör uppmuntras. Offentlig service och andra institutionella förutsättningar Dalarna består av 15 kommuner. Dessa arbetar med regionala frågor främst inom ramen för regionförbundet Region Dalarna. Flertalet av kommunerna har färre än 25 000 invånare. Detta innebär att möjligheten att sätta av resurser för mer strategiskt arbete är begränsat. En nyligen genomförd utvärdering av Region Dalarnas verksamhet visar att många kommuner efterfrågar hjälp med insamling, analys och förmedling av kunskap och omvärldsanalys 21. Kommunerna är förmedlare av grundläggande service till befolkningen inom olika områden vilket kräver planering och samordning. Flera av Dalarnas kommuner har en kommunalskattenivå som ligger över genomsnittet i landet. Förändringar i kommunalskatten kan påverka den regionala utvecklingen genom att öka eller minska inflyttningen av personer och nya företag. Landstinget har under flera år ackumulerat underskott i sin verksamhet vilket innebär att man för närvarande utarbetar och genomför sparpaket. Detta kommer att påverka verksamheten och sysselsättningen inom sjukvården. Dalarna har vissa kluster med spetskompetens och nära koppling till forskning. På tekniksidan handlar det framförallt om elektronik- och materialteknik. Mycket av detta sker i samarbete med Högskolan Dalarna. Inom högskolan finns även forskning kring energi- och byggande där framförallt solenergiforskningen varit framgångsrik. Det finns även viss forskning om turism och infrastruktur. Den senare omfattar dels användning av informationsteknik och dels institutionella förutsättningar för tillhandahållande av transportinfrastruktur. Detta har utvecklats som en följd av Trafikverkets lokalisering till Borlänge. När det gäller utbildningen vid högskolan är dock det största området humaniora och medier (framförallt lärarutbildningen) med 3 200 helårsstudenter 2010. Hälsa och samhälle hade 1 800 helårsstudenter. De samhällsvetenskapliga och tekniska ämnena som ingår i avdelningen industri och samhälle har lidit av en bristande inhemsk efterfrågan. Avdelningen industri och samhälle hade 2 200 studenter år 2010. En andel av dessa var utländska studenter men i och med att sådana studier avgiftsbeläggs finns nu en risk att efterfrågan och därmed utbildningsutbudet minskar. Dalarnas invånare har under lång tid haft möjligheter till arbete inom både process- och verkstadsindustrin, vilket har sänkt studiemotivationen eftersom industrin inte uttryckligen efterfrågat högskolekompetens. Även den stora vård och omsorgssektorn har huvudsakligen rekryterat per- 20 Underlaget till denna beskrivning är hämtad från statistisk årsbok för jordbruk och skogsbruk 21 Region Dalarna. Utvärdering. Bengt Wallin 2010-11-19. http://www.regiondalarna.se/pagefiles/3387/rdutv%c3%a4rdering-slutlig.pdf. 16

sonal med enbart gymnasieutbildning. Länets befolkning har alltså en utbildningsnivå som speglar tidigare efterfrågan på arbetsmarknaden. I takt med att kompetenskraven höjs, framför allt inom industrin, ökar behovet av att höja utbildningsnivån. Högskolan arbetar numera med utbildning på distans vilket bl a gör det möjligt att kombinera utbildning med arbete på ett annat sätt än tidigare. Detta ökar tillgängligheten till högre studier men bidrar också till att minska energianvändningen genom att minska transportbehovet. Att börja läsa vid högskola har blivit vanligare i länet, speciellt för kvinnor 22. Andelen utbildade med högskolebehörighet i Dalarna, d v s med avslutad gymnasieutbildning, ligger numera i nivå med rikets om storstadslänen räknas bort. Utanför bältet Falun/Borlänge/Siljan är dock andelen invånare med bara grundskola hög. Högskolan Dalarna tillhör de högskolor som har störst andel studenter från studieovana miljöer. I Region Dalarnas underlagsrapport till handlingsprogrammet för näringslivsutveckling 23 pekar man på att detta på sikt kan vara mycket betydelsefullt för att bryta kulturella barriärer mellan akademiskt liv och Dalarnas traditionella arbetsliv i främst industri. Det konstateras dock också att det viktigaste inte är att ha många högskoleutbildade utan att det finns relevant spetskompetens för länets arbetsliv, oavsett formell utbildningsnivå. Dalarna har även en tradition av studier vid sidan av det akademiska spåret. Det finns en lång tradition av folkbildning där de olika folkhögskolorna samt studieförbunden utgjort och utgör en viktig bas. Dalarna med sina småsamhällen har också en nätverksstruktur med tradition av folkligt engagemang. Det finns en stark folkrörelse som driver aktiviteter inom olika områden. Slutsatser om Dalarnas förutsättningar På flera sätt har Dalarna goda förutsättningar för en energiomställning. Dalarna är redan producent av energi och denna andel kan öka. Dalarna utgör ca 10 % av Sveriges areal och vi har betydande outnyttjad tillgång på biomassa i skogen som kan förädlas till flis, pellets eller flytande/gasformiga biobränslen. Dalarna har också förhållandevis goda förutsättningar för vindkraft genom att vi har stora skogsområden med bergryggar med goda vindlägen och få bostäder. Vattenkraften är väl utbyggd och har redan idag en betydande korttidsreglering för att utjämna variationer elbehovet. Dalarna har starka hantverkstraditioner och en stor byggsektor vilken med stöd från högskolans forskning och utbildning har förutsättningar att bli en drivkraft i energihushållning av byggnader. Ytterligare en fördel är att mycket verksamhet sker inom offentlig sektor vilket borde underlätta möjligheten till samverkan och erfarenhetsutbyte. Genom att en stor andel av befolkningen är anställd i denna sektor är detta också en kanal ut till den övriga befolkningen. Det är också en sektor som genom sin efterfrågan på energibesparande tjänster kan gynna utvecklingen av en sådan tjänstesektor. Den offentliga sektorns roll som föregångare betonas i det strategiska arbetet inom EU. Det tillväxtarbete som sker inom regionen har också fokus på samverkan. Arbetet är inriktat på att stödja branscher där det finns särskilt goda förutsättningar att bli attraktiva och konkurrenskraftiga. Detta sker genom s k klusterpolitik. Denna syftar till att få i gång och stärka samspelet mellan företag inom ett strategiskt kompetensområde och mellan företag och andra berörda aktörer. Detta är också en möjlighet för energiomställningen eftersom denna samverkan kan underlätta kunskapsspridning men även bidra till att klarlägga strukturella hinder för omställning. Vidare 22 Högre vårdutbildningar blev under 2000-talet en del av högskolan vilket kan slå igenom i statistiken. 23 http://www.regiondalarna.se/documents/tillv%c3%a4xt%20och%20n%c3%a4ringsliv/naringslivsutv_handlingspr ogram_underlag.pdf 17

är den viktig för att ta tillvara den spetskompetens som finns i länet och som kan verka som katalysator för annan miljödriven teknikutveckling. Men det finns också ett antal hinder. Genomgången visar att det i viss mån saknas kunskap och kompetens som är viktig för att förändringar ska komma till stånd. Detta handlar främst om att frånvaro av tjänsteföretag inom energiområdet som kan sprida kunskapen till enskilda aktörer. Samordning och erfarenhetsutbyten mellan kommuner men även mellan länet och övriga Sverige, framförallt jämförbara områden, är viktigt för att utveckla och lägga grunden för lösningar som är anpassade till de lokala och regionala förutsättningarna. Genomgången visar också att utbildningsnivån varierar inom länet och att många som går gymnasiet inte väljer att fortsätta med en högskoleutbildning. Det offentliga samhället kan därför på olika sätt behöva främja inflödet av ny kunskap liksom att arbeta för en allmän höjning i utbildningsnivån i Dalarna. Detta gäller kanske framförallt inom de områden som är av betydelse för energiomställningen i samhället, teknik och samhällsvetenskap, eftersom det under ett antal år varit en låg efterfrågan på sådan utbildning vid Högskolan Dalarna bland länets gymnasister. ENERGIOMSTÄLLNING OCH MINSKAD KLIMATPÅVERKAN I DALARNA Att i detalj ange hur befolkningen i Dalarna påverkar klimatet är i princip omöjligt eftersom vår påverkan sker på många olika sätt. Den energianvändning som sker i länet, liksom andra aktiviteter som orsakar utsläpp här, medför klimatpåverkan. Men även när vi handlar varor från andra länder så bidrar vi till utsläpp och energianvändning i dessa länder. Att klarlägga den samlade påverkan av detta kräver stora mängder information. I avsnittet om åtgärdsområden inom klimatpåverkan beskriver vi försök att göra sådana beräkningar på nationell nivå. Något motsvarande finns inte på regional nivå. Det viktigaste med denna typ av beräkningar är att ge en uppfattning om vad som är stort och smått för att sedan kunna avgöra inom vilka områden det är viktigt att genomföra åtgärder. I detta avsnitt redovisas den officiella energi- och utsläppsstatistiken för Dalarnas 24. Vidare presenteras ett scenario för en möjlig energiomställning och en uppskattning av den förväntade effekten på utsläppen av växthusgaser. Hur energiomställningen och minskad klimatpåverkan samverkar med ekonomisk utveckling beskrivs under rubriken Grön utveckling. I redovisningen behandlas energi och utsläpp av växthusgaser separat. Det beror på att uppgifterna delvis baseras på olika statistiska källor, men också på att indelningen skiljer sig åt både geografiskt och när det gäller beskrivningen av sektorer. Utsläppsstatistiken är mer omfattande eftersom den även inkluderar utsläpp av växthusgaser som inte är energirelaterade, t ex industriprocesser och markanvändning. Däremot innehåller den inte information om utsläppen från den energi vi importerar till länet i form av el. Det är viktigt att känna till dessa skillnader mellan statistiken vid utformning och uppföljning av åtgärder. Att det finns skillnader beror på att statistiken är framtagen för olika syften. SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har beskrivit skillnaderna och konstaterar i sin rapport att vid uppföljning av utsläpp bör utsläppsdata användas medan energistatistiken är lämplig för att följa upp 24 Den regionala energistatistiken sammanställs av SCB på uppdrag av Energimyndigheten, sehttp://www.scb.se/pages/product 24622.aspx.. Den regionala utsläppsstatistiken sammanställs av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket och Länsstyrelserna, se http://www.rus.lst.se/nationellaemissionsdatabasen.html. Den senare utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik, som rapporteras bland annat till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen. 18