Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård

Relevanta dokument
Konsumentprisets fördelning

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Elkundernas fördelning per avtalstyp

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Hur kan nya ersättningsmodeller ge patienterna tillgång till nästa generations läkemedel ett europeiskt perspektiv?

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Vad handlar eurokrisen om?

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7291:2010/A1:2015

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

SVENSK STANDARD SS- EN ISO :2015/A1:2017

Arbetstidsförlängning en ny trend?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 5555/A1:2014

Betänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

Att lära av Pisa-undersökningen

Bakterier. Har funnits i 3.5. miljarder år. Överstiger antalet människor med en faktor Utgör 60 % av jordens biomassa

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Termoventiler 4H_SE.indd H-SERIEN

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

112: det gemensamma europeiska larmnumret måste bli flerspråkigt

SVCA:s årsrapport 2013

Bioenergiklustret i Västnyland

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Energi- och klimatpolitiken i EU

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Åsa Löfström docent em.

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9004:2009

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11341

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14889

Enbart förhandsgranskning

scales - översikt Mikael Exempel Testdatum: Rapport framtagen: Online Assessment Online Assessment

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 175

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

SVENSK STANDARD SS-EN

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

SVENSK STANDARD SS-EN

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

Offentliga pengar till teknikutveckling (FoU, fouu)?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 299

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8733

SVENSK STANDARD SS-EN

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Eurokod 3 : Dimensionering av stålkonstruktioner Del 4-1: Silor. Eurocode 3: Design of steel structures Part 4-1: Silos SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 2031:2018

SVENSK STANDARD SS-EN

Eurokod 9 : Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7

Transkript:

Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård Vem betalar för innovationen? Rikard Althin, Rolf Färe, Katarina Gralén, Shawna Grosskopf, Bengt Jönsson, och Nils Wilking IHE:s nätverksmöte för hälsoekonomer 2018-12-05

Disclosure This presentation is based on a report funded by a grant from BMS to IHE, The Swedish Institute for Health Economics, for educational purposes and not to promote or endorse any particular product. 2

Förbättringar inom hälso- och sjukvårdssystem För att få ut så mycket som möjligt från tillgängliga resurser måste produktionen av cancervård bedrivas effektivt Effektivitet är bra eftersom en effektiv produktion minskar slöseri av knappa resurser De frigjorda resurserna kan då utnyttjas i ytterligare produktion av hälso- och sjukvård Målsättningen är att identifiera best practice i produktionen av cancervård för att på så vis förbättra utfallet för patienten Allokering av resurser i cancervården blir allt viktigare Alltfler diagnos- och behandlingsalternativ Fler alternativ innebär fler val som måste göras Det behövs faktabaserad information för att kunna välja på bästa sätt

Forskningsfråga: Hur utnyttja resurser effektivt? Investeringar i prevention och behandling ökar Men oavsett nivå på kapitaltillskott är utfallet för patienter beroende av hur väl (effektivt) resurserna används Stora variationer i resursförbrukning och utfall mellan länder indikerar att det finns utrymme för förbättringar Effektivitet är ett mått på relationen mellan resursutnyttjande och utfall Kan identifiera möjligheter att förbättra utfall utan att öka resursanvändningen Kan identifiera möjligheter att minska resursförbrukningen utan att försämra utfallet Det handlar inte nödvändigtvis om kostnadsbesparingar Det är effektiviteten i klinisk praxis som är av betydelse för patienten Effektivitet i kliniska studier kan vara olik effektivitet i verklig klinisk praxis Med många nya behandlingsalternativ är det inte möjligt att utvärdera alla i experimentella studier, för alla typer av patienter, för alla indikationer Effektivitetsstudier baserat på data från klinisk praxis behövs

Metodologi Hälso- och sjukvård betraktad som en produktionsprocess Resurser (inputs) såsom t ex screening, strålningsenheter, läkemedel, antal sjukhusdagar och besök används Utfall (outputs) som t ex överlevnad och livskvalitet produceras Beslutsfattande enheter (DMUs) är i detta fallet länder, men skulle kunna vara regioner, sjukhus eller enskilda patienter Best practice representeras av en teknologifront skapad från observerad resursförbrukning som producerar observerade utfall Teknologifronten är konstruerad med hjälp av en distansfunktion (Shephard 1953) och formad från de effektiva observationerna (länderna) Avståndet till fronten mäts upp som en kvot och tolkas som den relativa graden av effektivitet

Varför använda sig av en distansfunktion? Kapabel att samtidigt analysera många inputs som producerar många outputs Oberoende av mätenhet Behöver inget antagande om funktionsform Priser behövs inte Kan efterlikna komplexa produktionsprocesser och lösas med en lineär programmeringsalgoritm Effektivitetsresultat

Produktionsfronter och effektivitetsmätning

Malmquist input baserat produktivitetsindex

Aggregerad data på landsnivå, offentligt tillgänglig, jämförbar och från verklig behandling Data ska spegla den resursförbrukning som används för att producera utfallen Den ska vara kliniskt relevant Den ska vara tillgänglig för alla variabler, länder och perioder Dataluckor måste fyllas Data måste vara insamlad och dokumenterad på samma sätt Data från bröst- och lungcancer används

Bröstcancer: Beskrivande statistik över input och output variabler* 2015 Min Max Mean SD Source Input variables Screening % 0.1 90.4 60.7 21.5 Eurostat Oncologists per 100 000 inhabitants 1.3 7.3 3.4 1.2 Eurostat Radiation units per 100 000 inhabitants 0.4 1.3 0.8 0.3 Eurostat Cancer drugs (drug exp/cap) 6.1 60.5 30.3 16.8 Jönsson et al Inpatient days BC per 100 000 inhabitants 424.9 4,468.9 1,420.2 951.0 Eurostat DDD/case BC 170.0 405.0 310.7 77.2 Jönsson et al Breast surgery per 100 000 inhabitants 42.5 155.0 106.1 33.5 Eurostat Output variables DALYcv BC** 71.1 75.5 73.3 1.3 WHO/Eurostat RS5y BC*** 66.7 86.1 79.5 5.8 Sant et al. * Data for all available countries are included. When calculating efficiency scores, the number of countries varies depending on the combination of variables included in the specific scenario. **DALYcv BC = Converted disability-adjusted life years, breast cancer ***RS5Y BC = Age-standardised five-year relative survival (%), breast cancer

Lungcancer: Beskrivande statistik över input och output variabler * 2015 Min Max Mean SD Source Input variables Oncologists per 100 000 inhabitants 1.3 7.3 3.4 1.2 Eurostat Radiation units per 100 000 inhabitants 0.5 1.3 0.8 0.3 Eurostat Cancer drugs (drug exp/cap) 6.1 60.5 30.3 16.8 Jönsson et al DDD/case LC 3.0 56.0 25.4 12.9 Jönsson et al Inpatient days LC per 100 000 inhabitants 574 2,319 1,121 501.9 Eurostat Pulmectomy per 100 000 inhabitants 0.7 38.2 14.9 7.3 Eurostat Output variables DALYcv LC** 57.4 72.8 67.9 3.2 WHO/Eurostat RS5 LC*** 9.0 16.7 12.6 2.2 Franscsci et al. * Data for all available countries are included. When calculating efficiency scores, the number of countries varies depending on the combination of variables included in the specific scenario. **DALYcv LC = Converted disability-adjusted life years, lung cancer ***RS5 LC = Age-standardised five-year relative survival (%), lung cancer 11

Resultat 12

Bröstcancer: Effektivitetstal med 5-års relativ överlevnad som output, 2015 (n=21) Sex länder med effektivitetstal 1, dvs bedömda som effektiva. Effektivitetstalen varierar mellan 1.0 and 0.56. Länder med högst överlevnad är inte nödvändigtvis effektiva: de Nordiska länderna är exempel på detta. Eff.scores Screen Radiation Oncologists Cancer drugs RS5 BC Austria Belgium Croatia Czech Rep. Denmark 0.65 82.80 1.33 2.76 49.43 81.50 Estonia Finland 0.74 83.16 0.98 2.96 40.35 85.70 France 1.00 52.66 0.91 1.29 50.44 86.10 Germany Ireland Italy Latvia 1.00 34.30 0.40 3.32 7.06 69.30 Lithuania 1.00 38.82 0.73 2.40 6.05 66.70 Netherlands Poland Portugal Slovakia Slovenia Spain Sweden 0.56 90.40 1.13 5.51 35.31 86.00 UK 13

Bröstcancer: Produktivitetsförändringar mellan 2010 och 2015 Alla länder har en nedgång i produktivitet (M). Många länder har en ökning i effektivitet (EC). Alla länder har en nedgång i teknologikomponenten (TC). 10\15 M EC TC Austria 0.93 1.24 0.75 Belgium Croatia Czech Republic Denmark 0.85 1.13 0.75 Estonia 0.73 1.00 0.73 Finland 0.91 1.20 0.76 France 0.82 1.00 0.82 Germany 0.83 1.17 0.71 Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg Netherlands Poland Portugal Slovakia 0.88 1.00 0.88 Slovenia 0.66 1.00 0.66 Spain Sweden 0.91 1.21 0.75 UK 14

Lungcancer: Effektivitetstal med 5-års relativ överlevnad som output, 2015 (n=21) Nio länder med effektivitetstal 1, dvs bedömda som effektiva. Effektivitetstalen varierar mellan 1.0 and 0.52. Variationer av utfall i effektiva såväl som i ineffektiva länder. Eff. Radiation Oncologists Pulmectomy Cancer RS5 LC scores drugs Austria 1.00 0.49 3.56 15.69 60.53 16.70 Belgium Croatia Czech Rep. Denmark Estonia Finland France 1.00 0.91 1.29 21.35 50.44 13.80 Germany Ireland Italy Latvia 1.00 0.40 3.32 13.29 7.06 12.20 Lithuania 1.00 0.73 2.40 10.43 6.05 9.10 Netherlands Poland Portugal Slovenia Spain Sweden 0.77 1.13 5.51 8.86 35.31 14.70 UK 0.52 0.59 3.76 13.96 37.32 9.00 15

Lungcancer: förändringar i produktivitet mellan 2010 och 2015 Alla länder, förutom Tjeckien, har en nedgång I produktivitet (M). Ungefär hälften av länderna har en uppgång i effektivitet (EC). Samtliga länder har en nedgång i teknologikomponenten (TC). 10\15 M EC TC Austria 0.99 1.21 0.82 Belgium Croatia Czech Republic 1.13 1.45 0.77 Denmark 0.85 1.04 0.82 Estonia 0.73 1.00 0.73 Finland 0.98 1.00 0.98 France 0.82 1.46 0.56 Germany 0.83 1.04 0.80 Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg Netherlands Poland Portugal Romania Slovenia Spain Sweden 0.92 1.08 0.86 UK 0.77 0.91 0.85 16

Avtagande marginalavkastning både mellan länder och över tid Breast Cancer Lung Cancer 17

Konklusioner och diskussion Frontanalysen ger effektivitetstal som Separerar länder som effektiva eller ineffektiva i olika grad Visar på utveckling över tid Är stabila även då andra insatsfaktorer och utfall används Analysen visar på Avtagande marginalavkastning en stor ökning av insatsfaktorer ger endast en marginell uppgång i utfall En nedgång i produktivitet över tid ökning av insatsfaktorer ger endast en marginell uppgång i utfall Best Practice exempel Bättre data behövs för att kunna studera andra policyrelevanta frågor omkring effektivitet och produktivitet mellan länder och över tid T ex identifiera data över advanced therapy medicinal products (ATMP) och andra stora teknologiskift för att kunna studera värdet av radikal innovation Data för att kunna analysera tidig finansiering av ny teknologi och spridning av ny teknologi 18

Tack. 19