Studie av ett bottenbjälklag av KL-trä som exponeras mot en icke helt fuktuttorkad betongplatta.

Studie av ett bottenbjälklag av KL-trä som exponeras mot en icke helt fuktuttorkad betongplatta. Författare: Adel Kassir & Radoslaw Kopka Uppdragsgivare: BTKon AB Handledare: Kurt Fransson, BTKon AB Anders Kumlin, Anders Kumlin AB Examinator: Kjartan Gudmundsson, KTH ABE Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: Serienummer: TRITA-ABE-MBT-19572

Sammanfattning Fuktskador i material är ett stort problem i dagens byggbransch, detta leder till en förbrukning av enorma resurser vid reparationer som görs för att undvika hälsorisker vid mögeltillväxt när en fuktskada inträffar. I denna rapport undersöks den kritiska relativa fuktigheten för ett korslimmat träbjälklag som uppfuktas av betongens uttorkning i grunden, där uttorkningstider för betongen beräknas i programmet TorkaS och fukttransport beräknas med hjälp av icke-stationära fuktberäkningar som utförs i datorprogrammet WUFI. Det huvudsakliga målet är att undvika fuktskador på bjälklagets underkant genom tillförande av varm luftomsättning i en mellanliggande luftspalt. Beräkningarna utförs med hänsyn till dagens klimat i Kiruna, Stockholm och Lund samt begränsas till vattencementtalen: 0,4 och 0,5, där betongens uttorkningstid innan belastning är 11 respektive 28 dagar efter gjutning. En undersökning gällande luftspalten mellan betongplattan och KL-träbjälklaget utförs, där fokus ligger på att eliminera risker för mögeltillväxt genom att beräkna den varma luftomsättningen i luftspalten och validera risker för mögeltillväxten i programmet WUFI BIO. Rapporten innehåller en teoretisk referensram som behandlar: korslimmat trä, mögel och fuktteori. Tillvägagångssätt beskrivs för alla benämnda programmen. Datasamling i form av tabeller och resultat i form av grafer redovisas. Resultatet ledde till att den relativa fuktigheten för fallen utan ventilation överstiger den kritiska nivån i alla orter och att ventilationen i luftspalten är nödvändig. Detta resulterar i luftomsättningskalkyler för alla fallen som redovisas under rubriken Resultat.

Abstract Moisture damage in materials is a major problem in today's construction sector, this leads to a consumption of enormous resources for repairs that are made to avoid health risks when mold growth occurs. This report examines the critical relative humidity of a cross-laminated timber joist, which moistures from the concrete's dehydration in the foundation, the drying times for the concrete are calculated in the program TorkaS and moisture transport are calculated using non-stationary moisture calculations that are performed in computer program WUFI. The main goal is to avoid moisture damage on the bottom of the joist by adding warm air circulation in an intermediate air gap. The calculations are carried out regarding the current climate in Kiruna, Stockholm and Lund, and limits to water cement ratio: 0.4 and 0.5, where the concrete's drying time is 11 and 28 days after casting. An investigation of the air gap between the concrete plate and the CLT joist is carried out, focusing on eliminating the risk of mold growth by calculating the hot air circulation in the air gap and validating the risks of mold growth in the WUFI BIO program. This thesis contains theoretical references that deal with CLT, mold and moisture theory. Procedure is described for all named programs. Data collection is presented in the form of tables and results in the form of graphs. In the case without ventilation the result led to exceeding of the critical relative humidity level in all areas and ventilation in the air gap is necessary. This results in air circulation calculations for all cases, which are presented under the heading Result.

Innehåll Ordlista... 1 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte och frågeställning... 3 1.3 Målformulering... 3 1.4 Avgränsningar... 3 2. Metod... 4 2.1 Litteraturstudie... 4 2.2 Tidigare gjorda examensarbeten... 4 2.3 Datorberäkningar... 4 3. Nulägesbeskrivning... 5 4. Teoretisk referensram... 6 4.1 Betong... 6 4.1.1 Hållfasthet... 6 4.2 KL-trä... 7 4.3 Mikroorganismer... 8 4.3.1 Mögel... 8 4.3.2 Hälsopåverkan av fuktproblem i byggnader... 8 4.4 Teori fukt... 9 4.4.1 Fukt i luft... 9 4.4.2 Utomhusluft... 10 4.4.3 Inomhusluft... 10 4.4.4 Markfukt och Byggfukt... 10 4.4.5 Vad är en fuktskada? Hur påverkas material?... 10 Estetiska effekter... 11 Fuktbetingade rörelser... 11 4.5 Fukt i material... 12 4.5.1 Sorptionskurvor... 12 4.6 Fukttransport... 13 4.6.1 Diffusion och Konvektion... 13 4.7 Räkna på Fukt... 14 4.8 Beräkningsprogram... 15 4.8.1 WUFI Pro... 15 4.8.2 KFX... 15 4.8.3 WUFI BIO... 15

5. Genomförandet... 16 5.1 Allmänt... 16 5.2 Simuleringar i TorkaS... 17 5.3 En initial Simulering av en förenklad modell i KFX03... 19 5.4 Materialdata för simuleringarna i WUFI... 20 5.6 WUFI... 28 5.7 Validering av mögelrisk i WUFI BIO... 29 6. Resultat... 30 6.1 Fall 1... 30 6.2 Resultat Fall 1 och Fall 2... 31 6.3 Luftomsättning... 36 6.4 WUFI BIO... 37 6.4.1 Mould Index för fall utan ventilation... 37 6.4.2 Mould Index för fall med ventilation... 38 7. Analys... 39 7.1 Fall 1... 39 7.2 Skillnader mellan Fall 1 och Fall 2... 39 8. Slutsatser... 40 8.4 Framtida studier:... 40 9. Rekommendationer... 41 Referenser... 42

Ordlista RF Relativa Fuktighet [%] RH Relative Humidity [%] Vct Vatten Cement Talet [-] Z Fuktmotstånd [s/m] g Fuktflöde [g/m^2s] δ Fukttransportkoefficient (Ånggenomsläpplighet) [m^2/s] w Fukthalt [kg/m^3] G Fuktproduktionen [g/h] v Ånghalt [g/m^2] u Fuktkvot [-] d Tjocklek [m] C14/30 Hållfasthetsklass [-] γ Värmekonduktivitet [W/m c] a Specifikdiffusivitete [m^2/s] c Värmekapacitet [J/kg c] ρ Skrymdensitet [kg/m3] μ Fuktkvot [%] vs Mättnadsånghalt för luft vid aktuell temperatur [g/m3] α Hydrationsgraden T Tempratur L Luftomsättning [1/h] CLT Cross-laminated timber KL-trä Korslimmad trä 1

1. Inledning 1.1 Bakgrund Konstruktions beskrivning Figur 1 Den studerade detaljen från BTKon Konstruktionen som studeras är en grundläggningsdetalj från konsultföretaget BTKon där materialen i fokus är gjuten betongplatta och korslimmad träbjälklagsmodul. Konstruktionen anses vara utsatt för fuktpåverkan till följd av ensidig betonguttorkning som avger fukt uppåt mot inomhusklimatet pga. jämviktslagen. Det som sker i betongen är att det vattnet som inte binds kemiskt till cementmolekylerna torkas bort med tiden till omgivningen. Modulen som består av materialet KL-trä har en stark hållfasthet och likt andra träbaseradematerial har en tendens för mögelskador, vilka kan uppstå vid höga fuktmängder. Mögeluppväxt är dålig för inomhusmiljön samt leder till hälsorisker. (Folkhälsomyndigheten, 2017) För att åtgärda risken för mögeluppväxt är det tänkt att införa en varm luftomsättning i luftspalten mellan betongplattan och KL-träbjälklaget. 2

1.2 Syfte och frågeställning Syftet är att utföra en byggteknisklösning för en KL-träbjälklag som exponeras mot en icke helt fuktuttorkad betongplatta. Vad är den kritiska nivån för trä med avseende på fukt? Behöver konstruktionen ventileras och vilken luftomsättning krävs för att undvika fuktskador? 1.3 Målformulering Målet med exjobbet är att undvika fuktskador i konstruktionen. Delmål 1, TorkaS beräkningar, för att få fram begynnelse RF-värden för betongplattan med avseende på uttorkningstiden. Delmål 2, Fuktberäkningar i WUFI, där man kontrollerar konstruktionen vid ingen tillförd luft i luftspalten. Delmål 3, Fuktberäkningar i WUFI med hänsyn till ventilationen. Delmål 4, Utvärdering av luftomsättningen i programmet WUFI BIO. 1.4 Avgränsningar Studien avgränsas till: Vattencementtal: 0,4 och 0,5 Betongens uttorkningstid innan belastning: 11 dagar och 28 dagar Vattencementtalet avgränsades till betongkvaliteter som kommer antagligen användas i liknande konstruktioner, där antaget baserades på fuktinnehåll, materialkostnader och hållfasthet. Vattencementtalet beskriver förhållandet mellan vattnet och cementet i betongen. Lägre vct innebär att betongen har lägre fuktinnehåll och mer cement, vilket innebär att hållfastheten är större och självfallet är att betong med högre hållfasthet har en högre materialkostnad. Enligt exponeringsklasser de vanligaste betongplattor som byggs ovan grundvattenytan och ovan frostfritt djup har ekvivalent vct på högst 0,55. (Thomas Betong, u.å) Betongensuttorkningstid beskriver hur länge betongplattan torkas innan resterande delar av ett byggnadsprojekt byggs på. Avgränsningen bestämdes till 11 dagar och 28 dagar enligt branschensefterfrågan (BTKon), där avsikten är att se hur tidigt kan man börja belasta betongplattan i liknande konstruktioner med avseende på fuktskador. Utomhusklimatet avgränsas till klimat i följande städer: Kiruna Lund Stockholm Städerna valdes eftersom tanken är att åstadkomma ett resultat som täcker stora delar av Sverige. Städernas lokalisation bidrar till detta samt underlättar för de potentiella framtida byggnadsprojekt, då till exempel dagens Lunds klimat blir sannolikt Stockholms framtida klimat. 3

2. Metod 2.1 Litteraturstudie Utgå ifrån kunskap från tidigare inlärda kurser (Byggfysik, Byggteknik och Skademekanismer av fukt) och bygga vidare på detta med självstudier. Ta hjälp av kunskapen som finns på BTkon AB, för att bilda en bättre förståelse för problemet. Litteraturböcker som handlar om fukt bl.a. Fukthandboken och Hedenblad. Internetkällor som Fuktcentrum o.s.v. 2.2 Tidigare gjorda examensarbeten Ta hjälp av tidigare examensarbete gjorda inom samma ämnesområde. 2.3 Datorberäkningar Datorsimuleringar i programmen som rekommenderas av Fuktcentrum används för att få fram resultatet (WUFI och TorkaS) 4

3. Nulägesbeskrivning BTKon grundades år 2018 och är belägen i Stockholm i Hammarby sjöstad. Det är ett företag som bedriver konsultverksamhet inom projektering av byggnadskonstruktioner inom den svenska byggbranschen, där en stor del av uppdragen handlar om korslimmat trä. BTKon modellerar ett flerbostads hus, där en del av byggnadshandlingar är grundläggningsdetaljen som nämndes innan i kapitel 1.1 Bakgrund. 5

4. Teoretisk referensram 4.1 Betong Materialet betong kan tillverkas i olika kvaliteter beroende på vilka kriterier man önskar, vissa typer av betong är vattentäta. Fukttålig betong är ett säkert material vad det gäller fuktsynpunkt, trots det nackdelar kan uppstå ifall fuktig betong kommer i direkt kontakt med ett annat byggmaterial som är fuktkänsligt. Betongensuppbyggnad styr dess fuktegenskaper, porsystem bestämmer förmågan att avge samt att ta upp fukt. När det gäller fuktegenskaper är det viktigt att inte blanda ihop den fukt som tillkommer från omgivningen och fukten som kommer från gjutningen. Materialet består av vatten, ballast och cement, en del av vattnet binds kemisk under betongens torkningsprocess. För att minimalisera risker för fuktskador i andra material som är i kontakt med betong resterande vatten måste torkas bort till en viss gräns. Faktorer som styr uttorkningstiden är bl.a. tjockleken, vattencementtalet, efterbehandlingsmetod samt klimatet. Detta leder till en varierande uttorkningstid som kan ligga mellan tre månader upptill mer än ett år. (Svensk Betong) 4.1.1 Hållfasthet Hållfastheten utvecklas med hjälp av den kemiska processen, reaktionen mellan cement och vatten som sker snabbt vid start och blir långsammare med tiden. Hydrationsgraden(α) beskriver hur länge processen har pågått, det är noll vid start och när alla cementkorn har reagerat med vattnet blir talet ett. Hydrationsgraden kopplas till hållfasthetsutvecklingen, där snabbheten på processen kan variera beroende på vct, temp, cementtyp, cementhalt, fukttillskott, bindemedel, tillsatsmedel, mm. Betongen utsätts för karbonatisering under sin livslängd, det innebär att kalciumhydroxid i betongen reagerar med koldioxid i luften och bildar kalksten som påverkar på betongens hållfasthet. (Esping. O 2017) 6

4.2 KL-trä KL-trä står för korslimmatträ, som består av minst tre skikt hoplimmade träskivor av hyvlat virke som är limmade korsvis, de vanligaste skivorna byggs upp av brädor eller plankor i tjocklek 20-60mm. Generellt i Sverige används gran eller furu för tillverkningen men det kan även användas andra träslag. Antal skikt varierar, det mest förekommande är tre, fem och sju skikt där tvärsnittet är symmetriskt, vilket resulterar i små fuktbetingade rörelser och hög tvärstyvhet. Virket för tillverkning av KL-trä levereras torkat och hållfasthetsorterad, fuktkvoten i brädorna är 8 % till 15 % vid limning och för inte skiljas mer än 5 % mellan intilliggande brädor. I allmänheten hållfasthetsklassen för virket är C14-C30, där virket med högre hållfasthet används i ytskiktet och huvudbärriktningen. (Borgström & Fröbel 2017) Den största andelen av KL-trä som används i norden är bärande delar i stommar, där planelement av KL-trä används mest till väggar och bjälklag. Borgström & Fröbel påpekar att materialet är miljövänligt och vid rätt användning har en lång livslängd, KL-trä kan återanvändas eller förbrännas till energi. (Borgström & Fröbel, 2017) Figur 2: KL-träskiva (Borgström & Fröbel, 2017) 7

4.3 Mikroorganismer 4.3.1 Mögel Mögel är en benämning på mikroskopiska svampar som kan orsaka missfärgning där de växer. För att mögel ska kunna växa, behövs organiskt kol som svamparna inte kan producera själva utan är beroende av nedbrytning av organiskt material. Likt alla andra levande organismer behöver svamparna vatten för sin överlevnad, utan tillräcklig fuktighet kan inte mögel växa. (Pernilla Johansson, 2010) Eftersom mögelsvampar är organismer som existerar frekvent i naturen finns mögelsvampssporer överallt i luften. Det resulterar att sporerna kan enkelt komma i kontakt med byggnadsmaterial, men endast sporerna orsakar ingen skada, skador utgörs då organismerna börjar gro och växa. (Pernilla Johansson, 2010) Mögelkan uppkomma på virke som förvaras på fel sätt. De avgörande faktorer för att mögel ska kunna växa är den relativa fuktigheten, temperaturen och tiden. Olika material är olika känsliga för svampangrepp och därför kräver olika randvillkor. Eftersom trä förser lättillgänglig näringskälla är villkoren betydligt lägre. Pernilla Johansson (2010) skriver att studier runt mögeltillväxt på trä har utförts. Studierna visade att 75 % RF i rumstemperatur är en kritisknivå för mögelpåväxt på trä och träbaserade produkter inom en månadsperiod. Konsekvenser av mögelpåväxt är beroende utav var och i vilken omfattning mögel förekommer. Mögeltillväxt som bildar missfärgning på fasaden, fönsterkarmar och generellt på utsidan resulterar i estetiska problem, dock när mögel börjar växa inuti en konstruktion påverkas inomhusmiljön då mögel har en negativ inverka på människors hälsa. (Svenskt trä, u.å.a) Under byggtiden kan virke utsättas för tillräckligt fuktigt klimat som orsakar risk för mögelpåväxt. Det kan tillexempel ske på grund av nederbörd på virket vid lagring eller då konstruktioner saknar tillräckligt väderskydd. Dessutom det kan vara svårt att skilja ut skadad material och oskadadmaterial, eftersom mikrosvampar kan vara osynliga. Prefabricerade byggnationer reducerar risker för mögelskador till följd av att prefabricering sker väderskyddad. (Pernilla Johansson, 2010) 4.3.2 Hälsopåverkan av fuktproblem i byggnader Fuktproblem i byggnader kan orsaka en besvärlighet för människors hälsa. Folkhälsomyndigheten (2016) skriver: Risken för luftvägsinfektioner och besvär i övre och nedre luftvägarna, som hosta och väsande andning kan öka. Personer som har astma kan få mer besvär av sin sjukdom. Personer med allergi är särskilt känsliga och kan påverkas negativt. Även personer utan allergi kan påverkas negativt i byggnader med fuktskador. I nuläget finns det dock brister på kunskap för att kunna konstatera vilka ämnen orsakar hälsoproblem, men de mest förekommande ämnen i fuktiga byggnader skriver Folkhälsomyndigheten (2016) är mikrobiologiska faktorer som mögel och bakterier, allergener från husdammskvalster och flyktiga ämnen från kemiska eller mikrobiologiska processer Det är svårt att konstatera vilka mikrobiella faktorer orsaker hälsoproblem eftersom det rör sig om många olika ämnen där förekomsten varierar starkt över tid, svårigheter i provtagning och analys, höga kostnader för mätning och brist på kunskap om normala nivåer. Dessutom rör det sig om ett stort antal olika besvär och hälsoutfall som också kan ha andra orsaker än brister i inomhusmiljön. Folkhälsomyndigheten (2014) har utvecklat en vägledning vid bedömning av om fukt och mikroorganismer kan utgöra hälsoproblem, där största orsakerna bedöms till synlig mikrobiell växt och lukt. 8

4.4 Teori fukt 4.4.1 Fukt i luft Relativ fuktighet, RF beskriver relationen mellan ånghalten, v kg/m 3 och mättnadsånghalten, v s kg/m 3. Ånghalten anger mängden ånga i kg per m 3 luft, mättnadsånghalten beskriver gränsen för hur mycket fukt luften kan innehålla utan att kondensera. Mättnadsånghalten är beroende av temperaturen, högre temperatur ger större mättnadsånghalt. (Sandin, 2010) Relativ fuktighet beskrivs enligt formel 2. Där: RF Relativ Fuktighet [-] V ånghalten [kg/m 3 ] V s mättnadsånghalten [kg/m 3 ] Formel 1 Figur 3: Relation mellan mättnadsånghalt och (Penthon u.å) 9

4.4.2 Utomhusluft Den relativa fuktigheten utomhus varierar i Sverige beroende på årstiden. På vintern varierar RF mellan 80 90 % och mellan 60 80% på sommaren. Regn och dimma innebär att den relativa fuktigheten blir betydligt högre dvs. 95 100%, torrt och varmt väder leder till lägre RF som kan reduceras till 35 40%. Fuktigheten på natten är oftast högre än på dagen. Trots att ånghalten i utomhusluften är högre på sommaren än på vintern, den relativa fuktigheten är högre på vintern än på sommaren, det beror på relationen mellan mättnadsånghalten och temperaturen. (Sandin, 2010) Nederbörd Vatten kan förekomma både som regn och snö samt från sidan i form av slagregn vid kraftig vind. Läckage kan ske genom otätheter, tränga in sig förbi sprickor och spalter i konstruktionsdelar. Uppsugning av vattnet kan inträffa, vilket leder till en ökning av fuktmängden i material. Markvatten är den vätskan mellan grundvattenytan och markytan, den bildas av nederbörd t.ex. snö, regn och kapillärt från grundvattenzonen. Vatten som inte binds kapillärt dräneras bort. (Arvidsson, 2017) 4.4.3 Inomhusluft Relativa fuktigheten inomhus beror på flera faktorer bl.a. ånghalt utomhus, fuktproduktion inomhus, ventilation och temperatur. RF är högre på sommaren och lägre på vintern inomhus. Den relativa fuktigheten är 30 60 % för bostäder, beroende på årstid. Vid ovanligt låga eller höga temperaturer kan den relativa fuktigheten bli lägre respektive högre. Fuktproduktion G [kg/h] syftar på tillförsel av fukt till ett hus per tidsenhet, uttryckt i [kg/h]. Vanligaste fuktproduktionskällor är bl.a. avdunstning från människor, djur och växter samt disk, tvätt, bad, dusch, matlagning och befuktning. Normalt en människa producerar 40 50 [g vattenånga/h] och kan även 10-dubblas beroende på aktivitetsnivå. En viktig skillnad att notera är att fuktproduktion och fukttillskott inte är samma begrepp. Fukttillskott innebär skillnaden i ånghalten inomhus jämfört med utomhus, medan med fuktproduktion menas mängden vattenånga som tillförs per tidsenhet. (Sandin, 2010) 4.4.4 Markfukt och Byggfukt Markfukten bildas av nederbörd och grundvatten, grundvattennivån befinner sig långt under husgrunden, fukten kan komma i kontakt med husgrunden via kapillär stigning eller ångfas. Relativa fuktigheten ska alltid förutsättas till 100 % vid dimensionering. Byggfukt är överskottet av fukt som samlas i byggmaterial och sedan frigörs efter att materialet är färdigt byggt i byggnaden. Betong exempelvis avger enorma mängder av vattenmolekyler vid uttorkning vilken kan leda till fuktskador. (Arvidsson, 2017) 4.4.5 Vad är en fuktskada? Hur påverkas material? Fuktskada är en fysisk eller kemisk förändring hos ett byggmaterial som har orsakats av fukt. Fukt orsakar olika typer av skador t.ex. mikrobiologisk uppväxt och kemisk nedbrytning, vilken kan leda till emission som påverkar inomhusmiljö negativt, samt mögeltillväxt. Vid noggrant genomförande av fuktsäkerhetsarbete, kan man inte garantera fukttillstånden av en byggnad, samt variationen av fukttillstånden över tiden. Däremot är det viktigt att bestämma ifall fukttillstånden är acceptabelt eller inte, det är minst lika viktigt att granska inomhuspåverkan och ifall hälsorisker kan tillkomma. (Arvidsson, 2017) 10

Estetiska effekter Mögel samt andra mikroorganismer som mossor, lava och alger kan orsaka missprydande påväxt samt materialnedbrytning. En uppväxt av biologiska organismer endast krävs tillgång till vatten. (Arvidsson, 2017) Fuktbetingade rörelser Det är inte så ovanligt för porösa byggmaterial att svälla eller krympa, vid ändringen i RF och ånghalten. Detta kan leda till vissa deformationer av materialet bl.a. sprickbildning och uppbuckling av trägolv. (Arvidsson, 2017) 11

4.5 Fukt i material Fuktinnehåll i material kan anges på olika sätt, de två vanligaste sätten är: fukthalt, w och fuktkvot, u. Fukthalten beskriver mängden kg vatten per m 3 av materialet. Fuktkvoten beskriver en relation mellan fuktinnehållet i kilogram och mängden torrt material i kg. Sambandet mellan fukthalt och fuktkvot beskrivs enligt formel 2. Där: w materialets fukthalt [kg/m 3 ] u materialets fuktkvot [%] materialets skrymdensitet [kg/m 3 ] Formel 2 Fuktinnehåll i trä och träbaserade material beskrivs oftast med fuktkvot, detta för att lätt kunna jämföra fuktkvoten med träets jämviktsfuktkvot som redogör för om trä uppfuktas eller torkas. Ifall fuktkvoten är högre än träets jämviktsfuktkvot kommer träet att torka. Trämaterial uppfuktas då fuktkvoten är lägre än jämviktskvoten. Trämaterial är vanligtvis hygroskopiska, det leder till att trä strävar efter att uppnå jämvikt med omgivande relativ fuktighet och temperatur. Fuktkvoten beskrivs enligt följande ekvation: Där vikt före är vikt i fuktig material och vikt efter är vikten av den uttorkade materialet. Formel 3 4.5.1 Sorptionskurvor En sorptionskurva beskriver relationen mellan fukthalt och relativ fuktighet. Sorptionskurvor liknar varandra för de flesta material dock nivåerna varierar kraftigt. Figur 4 visar sorptionskurva för furu. (Sandin, 2010) Figur 4: Sorptionskurva för Furu, densitet 510 kg/m3 (Svenskt trä, u.å.d) 12

4.6 Fukttransport Fukt i de flesta material likväl trämaterial transporteras i materialets porer vilket kan ske i ångfas eller vätskefas. Diffusion och konvektion sker i ångfas, medan fukt som transporteras genom kapillärsugning transporteras i vätskefas. De mest förekommande fukttransport är diffusion och kapillärsugning. I allra flesta praktiska situationer inträffar fukttransporten som en kombination av olika transportsätt. (Sandin, 2010) 4.6.1 Diffusion och Konvektion Diffusionsvandring tillkommer vid skillnader i ånghalt mellan olika utrymmen i en konstruktion. Där ånghalten är som störst kommer vattenmolekylerna försöka ta sig till den sida som har färre vattenmolekyler för att uppnå jämnvikten. Normalt är ånghalten utomhus mindre till skillnad från inomhus, nettodiffionen förekommer inifrån och ut, enligt naturenslag, som innebär en jämnvikt av tryckskillnaden. Konvektionsvandring innebär strömmande luft, plockar med sig vattenånga eftersom båda är gaser, genom luftrörelser, vilka kräver lufttrycksskillnader av två utrymmen i klimatskälet. Alltifrån vind, temperaturskillnad och ventilation mellan luft i inomhus och utomhus kan råda till detta. Inomhusluften är varm och fuktig och vill ta sig ut genom klimatskälet till den kalla delen. Luften i huset kyls och kondenserar vid en lämplig temperatur, d.v.s. en omvandling från fukt(ånga) till vatten, vilket innebär en hög risk för skador av byggmaterial. (Isover 2017) g = б dv = б v1 v2 = (v1 v2) dx d Z Där: Formel 4 g = fuktflöde [g/m 2 s) v1-v2 = ånghaltskillnaden б = fukttransportkoefficient [m 2 /s] Z = fuktmotstånd [s/m] G = g t Formel 5 Där: G = transporterad fuktmängd [g/m 2 ] t = tid [s] För tunna material anges ofta Z direkt, för tjockare material anges б och Z beräknas enligt Z = d б Formel 6 Där: d = tjocklek [m] б = fukttransportkoefficient [m 2 /s] 13

4.7 Räkna på Fukt Icke-stationär fukttransport betyder att fuktförhållandena varierar med tiden, uppfuktning, uttorkning, varierande klimat, temperaturändring, inre kemisk fuktbindning och fukttillförsel. Principen går ut på en beräkning för hur fukthalten (W e) varierar med tiden, detta görs genom en jämförelse mellan g 1 och g 2 till och från utgångspunkten. Ifall fuktflödena är olika, så ändras fukthalten i s av andra faktorer än fuktpunkten. Där ibland även fukthalten kan variera transport, detta sker i ungbetong då vatten binds kemiskt med cementen.(nillson, 2010) Vid beräkning av den totala fuktfördelningen på varken enskilt material eller en kombination av fler material som ändras med tiden, konstruktionen delas i flera celler, då fukten antas koncentrerad till mittpunkten med fukthalten(w), temperaturen(t), relativa fuktigheten (RF) och ånghalten(v). För en bättre precision i beräkningen så rekommenderas uppdelning av materialet i så många celler som möjligt, däremot en finare cellfördelning innebär att flera beräkningar måste utförs, vilket ökar beräkningstiden. Ändring av fukthalten beräknas genom en jämförelse mellan fuktfloderna till och från varje cell. Den nya fukthalten förs genom bestämningen av ett tid steg, d.v.s. dela tiden i småsteg och beräkna fuktfloderna till och varje skikt, fukthalts ändring ges av: w e (x, t) = g(x) Δx Δt Formel 7 Med hjälp av den nya fukthalten så går det att beräkna en ny relativ fuktighet och med temperatur får man en ny fukthalt, osv. Bestämning av tidssteg kan inte bestämmas hur som helst, om man väljer Δt för stort, då blir fukthalts ändring för stor, i vissa fall så blir den så pass stort att relativ fuktighet blir större än i omgivande celler, som är orimlig. För att undvika detta en begränsning av tidsteget gäller. Relativ fuktighets ändring kan bero på fukthalts ändring samt materialets fuktkapacitet, d.v.s. ånghalts skillnad mellan närliggande celler och celltjockleken. Men man kan sätta kravet på tidsteget till ett dataprogram som använder så kallat framåtdifferns metod: t ( x)2 ( Δwe RF ) 2 δ v s (T) [S] Formel 8 Δx är celltjockleken, Δw e/δrf är fuktkapaciteten, δ är fukttransportkoefficient och v s(t) är mättnadsånghalten. (Nillson, 2010) 14

4.8 Beräkningsprogram 4.8.1 WUFI Pro Datorprogrammet WUFI är en fukt/värme beräkningsprogram som utför beräkningar på ett ickstationär fall, detta innebär att beräkningarna varierar med tiden[h]. Den svenska versionen av programmet är översatt av ett samarbete mellan Fuktcentrum och Lund tekniska högskola byggnadsfysikavdelningen, programmet publiceras av ett tyskt institut Fraunhofer IPB. (WUFI 2019 & Fuktcenturm 2015) 4.8.2 KFX KFX är Excelbaserad beräknings verktyg som har tagits fram av Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Verktyget lämpar sig för icke-stationära fukttransportberäkningar där regn, ventilation och fukttransport i vätskefas bortses. 4.8.3 WUFI BIO Validering av mögeltillväxt utförs i programmet WUFI BIO som tillämpar en biohygrotermisk modell. Modellen är baserad på en jämförelse mellan beräknade randvillkor i WUFI och de typiska villkoren för mögeluppväxt i byggnadsmaterial. Fuktjämvikt för mögelsporer modelleras och jämförs med det kritiska vatteninnehållet vid vilket sporer skulle kunna gro. Om sporer börjar växa kan den efterföljande styrkan av angrepp uppskattas genom att jämföra med bestämda tillväxtkurvor i programmet. WUFI BIO är en addon till programmet WUFI och utvecklades av Franuhofer IBP. (Fraunhofer IBP, u.å) 15

5. Genomförandet 5.1 Allmänt Vid start påbörjas en utförlig studie av tidigare skrivna examensarbete, där syftet är att undersöka liknande problem. Följs med materialdatainsamling av relevanta värden från Arvidsson (2017), Hedenblad (1996) samt Google scholars sökmotor. Därefter användning av dessa värden i datorprogrammen (TorkaS), för att få ut torkningstiden för betongplattan samt RF-värdena vid önskade tidpunkter. Simulering med hänsyn till luftspalten påbörjas i WUFI, där meningen är att säkra valet ifall en ventilering i luftspalten skulle behövas. Resultatet kontrolleras i WUFI BIO och anses som en risk för trämaterialet vilket kan leda till mögeluppväxt. Simuleringar inkluderar olika städer i Sverige, där tanken är att simulera problemet i olika klimat. Valet av städerna innefattar: Stockholm, Lund och Kiruna. Valet av luftomsättning i luftspalten är ett konstant värde som justeras under simuleringens gång tills ett acceptabelt Mould Index uppnås. 16

5.2 Simuleringar i TorkaS Programmet laddas ner från Fukt Centrums hemsida och installeras, parametrarna fylls utifrån respektive problem enligt figur 5. Datum för parametrarna (Gjutning, Tätt hus, Styrd torkning, Slut) väljs från 25/jun till 25/ sep, med ett intervall på en månad. Betongtjockleken justeras till 16cm för att anpassa sammanhanget, isolerings tjockleken kan väljs maximalt till 30 cm pga. programvaransbegränsning, parametern Vct samt Ort sätts till 0,40 respektive Stockholm enligt figur 5. Figur 5 Använda indata i TorkaS. En noggrann avläsning av resultatdiagrammet baserad på uttorknings kurva för betongen görs, där RF-värde efter en viss tidsperiod är mest intressant i det arbetet enligt figur 6. 17

Figur 6 RF-värdeläsning för Vct 0,4 i TorkaS för Stockholm. Nästa steg är en ändring/kombination av två parametrar (Ort,Vct), för att efterblida svaret för olika delar i landet med olika typer av betong. Kombinationer sker enligt tabeller nedan. Stockholm Vct 0,4 Vct 0,5 Lund Vct 0,4 Vct 0,5 Kiruna Vct 0,4 Vct 0,5 Tabell 1 Valet av Vct-talet i olika ort. Kombinationerna leder till följande: Dag 11 Vct 0,4 Vct 0,5 Dag 28 Vct 0,4 Vct 0,5 Stockholm 91 % 94 % Stockholm 89 % 93 % Lund 91 % 94 % Lund 89 % 93 % Kiruna 90 % 94 % Kiruna 89 % 93 % Tabell 2 Samling av indata från TorkaS simuleringar. 18

5.3 En initial Simulering av en förenklad modell i KFX03 Simuleringar i KFX utförs för att beräkna initialt om konstruktionen behöver ventileras och för att få en förståelse hur fukten fördelar sig i konstruktionen utan större klimatpåverkningar. En förenklad inledande modell skapas där man bortser från luftspalter, golv samt förenklar klimatet. Materialdata som används vid utförande av modellen är hämtad från Hedenblad (1996) och Arvidsson (2017). KL-trä kan simuleras på två sätt antigen som ett homogent skikt eller som en mer realistisk modell där man avser varje skikt i KL-träskivan som ett eget lager med lim som ångspärr emellan. Wiege & Öberg (2018) förklarar att båda modeller kan användas för simuleringar men den initiala modellen reflekterar inte fuktbeteende vid torkning och uppfuktning. Den mer realistiska modellen används. KL-trä modellen består av fem skikt och lim emellan. Skikten sätts till gran enligt material data från Hedenblad (1996), medan för limmet används data från Wiege & Öberg (2018) och anges som ångspärr 70 000 [s/m]. Klimatet återspeglas av inomhusmiljö (20 C) och 16 C i marken med 60 % RF respektive 100 % RF. Övrig materialdata är samma data som i WUFI och redovisas i kapitel 5.4. 19

5.4 Materialdata för simuleringarna i WUFI I det här kapitlet redovisas data som användes vid simuleringar i WUFI. Materialen följer samma struktur som grundläggningsdetaljen, se figur 1. Material Tjocklek [m] Vatten innehåll [kg/m 3] Skrym densitet [kg/m 3] RF-värde [%] Temperatur [C ] Relativ fuktighet [%] Marken 100 16 100 Cellplast 0,4 Varierar Varierar Varierar - - BTG 0,16 Varierar Varierar Varierar - - Luftspalt 0,07 0,72 1,3 60 - - Trä 0,04 56,25 430 60 - - Lim 0,001 18,32 1000 60 - - Trä 0,02 56,25 430 60 - - Lim 0,001 18,32 1000 60 - - Trä 0,04 56,25 430 60 - - Lim 0,001 18,32 1000 60 - - Trä 0,02 56,25 430 60 - - Lim 0,001 18,32 1000 60 - - Trä 0,04 56,25 430 60 - - Luftspalt 0,157 0,72 1,3 60 - - Spånskiva 0,038 77,5 660 60 - - Lamellbräda 0,015 69,5 560 60 - - Inne 60 20 Fuktighets klass 1 Tabell 3 Använda materialparametrar i WUFI. Figur 7 Fuktlast Tabell 4 Fuktlast numeriskdata 20

Diffusionsmotstånd[-] W[kg/m^3] Cellplast 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Cellplast 25 20 15 10 5 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Figur 8 Data för Cellplast, Fuktlagringsfunktion och diffusionsmotstånd. 21

Diffusionsmotstånd[-] W[kg/m^3] Betong 160 140 120 100 80 60 Vct 0,4 Vct 0,5 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Betong 250 200 150 100 Vct 0,4 Vct 0,5 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Figur 9 Materialdata för betong, fuktlagringsfunktion och diffusionsmotstånd. 22

Diffusionsmotstånd[-] W[kg/m^3] Luftspalt 52 39 26 13 0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 RF[%] 0.25 Luftspalt 0.2 0.15 0.1 0.05 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Figur 10 Materialdata för luftspalt, fuktlagringsfunktion och diffusionsmotstånd. 23

Diffusionsmotstånd[-] W[kg/m^3] Gran 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Gran 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Figur 11 Materialdata för gran, fuktlagringsfunktion och diffusionsmotstånd. 24

Diffusionsmotstånd[-] W[kg/m^3] Lim 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 RF[%] Lim 2500 2000 1500 1000 500 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Figur 12 Materialdata för lim, fuktlagringsfunktion och diffusionsmotstånd. 25

Diffusionsmotstånd[-] W[kg/m^3] Spånskiva 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Spånskiva 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Figur 13 Materialdata för spånskiva, fuktlagringsfunktion och diffusionsmotstånd. 26

Diffusionsmotstånd[-] W[kg/m^3] Lamellbräda 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Lamellbräda 300 250 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 RF[%] Figur 14 Materialdata för lamellbräda, fuktlagringsfunktion och diffusionsmotstånd. 27

5.6 WUFI Omfattar simuleringar med hänsyn till både luftspalten och ventilation i olika placeringar i Sverige. Tilläggning av luftspalten implementeras, följs med komplettering av konstruktionen, att den stämmer med figur 1 och figur 15. Med det avlästa indata ifrån TorkaS figur 6, börjas kompletteringen av konstruktionsmodellen. Figur 15 Förklarar konstruktions uppbyggnad i WUFI. Ventilationen tilläggs genom knappen (Källor,Brunnar) > (Ny källa för luftomsättning), där väljs antigen en konstant källa eller en transient källa. Ventilationen utförs med varmluft 20 C. Skapande av flera fall behövs enligt tabell 5 för luftspalt 1, där en jämförelse mellan ventilationen i både samma ort och andra utförs, på det sättet kan man täcka ett resultat i olika delar av landet samt undersöka ifall ventilationen är nödvändig och hur stor omsättning behövs! Stad Fall 1 Fall 2 Stockholm Ej Ventilation Ventilation Lund Ej Ventilation Ventilation Kiruna Ej Ventilation Ventilation Tabell 5 Förklarar referenser till Fall 1 och Fall 2 Bestämning av ventilationen sker enligt tabell 6 nedan. Luftomsättningen bestämds genom tiotals simuleringar och justeringar i värdena, tills ett acceptabelt RF-värde nås i underkant av bjälklaget. 28

5.7 Validering av mögelrisk i WUFI BIO Målet med validering av mögelrisk är att säkerställa att konstruktionen är fuktsäker efter tillförandet av den varma luftomsättningen i luftspalten samt för att evaluera om ventilationen behövs. Den kritiska delen av konstruktionen kan vara utsatt för mögeltillväxt, beroende på förekommande temperaturs och fuktighetsförhållandena. Förutom estetiska och hygieniska problem kan skadliga ämnen som produceras och utsöndras av mögel orsaka hälsoproblem. De viktigaste faktorerna som påverkar mögeltillväxten är temperatur, relativ fuktighet och substratkvalitet. Valideringen utförs i programmet WUFI BIO som tillämpar en biohygrotermisk modell. Modellen är baserad på en jämförelse mellan beräknade randvillkoren i WUFI och de typiska villkoren för mögeluppväxt i byggnadsmaterial. Fuktjämvikt för mögelsporer modelleras och jämförs med det kritiska vatteninnehållet vid vilket sporer skulle kunna gro. Om sporer börjar växa kan den efterföljande styrkan av angrepp uppskattas genom att jämföra med bestämda tillväxtkurvor i programmet. (Fraunhofer IBP, u.å) För att möjliggöra bestämning av det kritiska vatteninnehållet används det substratklass 0 som redovisas i figuren nedan Figur 15. Substratklassen beskriver den kritiska relativa fuktigheten med avseende på den råddande temperaturen. Den relativa fuktigheten i sporerna sätts till 60% RF. De beräknade randvillkoren i WUFI som jämförs med de typiska villkoren för mögeluppväxt i byggnadsmaterial är tiden, den relativa fuktigheten och temperaturen i underkant av KLträbjälklaget. Eftersom randvillkoren är varierande beroende på vattencementtalet och den globala lokalisationen utförs det flera modeller och flera resultat erhålls. Figur 15 Substratklass 0 i WUFI BIO 29

6. Resultat 6.1 Fall 1 Alla redovisade värden i tid-axeln är i timmar där 8760 timmar motsvarar ett år. Figur 16 Skillnaden i RF-värde, där ingen ventilation utförs. Figur 17 Skillnaden i RF-värde, där ingen ventilation utförs 30

6.2 Resultat Fall 1 och Fall 2 Alla redovisade värden i tid-axeln är i timmar där 8760 timmar motsvarar ett år. Figur 18 Skillnaden i RF-värde, med både ventilation och utan. 31

Figur 19 Skillnaden i RF-värde, med både ventilation och utan. 32

Figur 20 Skillnaden i RF-värde, med både ventilation och utan. 33

Figur 21 Skillnaden i RF-värde, med både ventilation och utan. 34

Figur 22 Skillnaden i RF-värde, med både ventilation och utan. 35

Figur 23 Skillnaden i RF-värde, med både ventilation och utan. 6.3 Luftomsättning Dag 11 Vct 0,4 Vct 0,5 Dag 28 Vct 0,4 Vct 0,5 Stockholm 0,7 1,5 Stockholm 0,5 1,5 Lund 1 3 Lund 0,5 2 Kiruna 0,5 1,5 Kiruna 0,5 1 Högsta värde 1 3 Högsta värde 0,5 2 Tabell 6 Visar en konstant luftomsättning samt den minsta luftomsättningen av alla kombinationer. 36

6.4 WUFI BIO Resultatet beskrivs av mould index som redogör för en prognos baserad på myceltillväxt under ett årsperiod. Mould Index beskriver mögelinfekterad fraktion av en yta i en skala från 0 till 6, där högre siffra innebär mer mögelpåväxt, se tabell 6 för vägledning. Tabell 7 Mould Index 6.4.1 Mould Index för fall utan ventilation Resultatet från simuleringarna i WUFI BIO redogörs i figurer nedan, där varje figur redovisar Mould Index för en ort med olika randvillkor beroende på vattencementtal och betongens uttorkningstid innan belastning. Utifrån avläsning från tabell 6 och respektive figur konstateras det att inom första året är Mould Index 6 för vattencementtal 0,5 i alla orter, det innebär att mögeltillväxten är oacceptabel. Vattencementtal 0,4 leder till mindre Mould Index dvs. större än 2, men detta anses också oacceptabelt, eftersom fuktinnehållet överstiger den kritiska nivån som beräknas utifrån substratklassen. Figur 24 Mould Index för Kiruna utan ventilation 37

Figur 25 Mould Index för Lund utan ventilation Figur 26 Mould Index för Stockholm utan ventilation 6.4.2 Mould Index för fall med ventilation Efter införandet av luftomsättningarna som beskrivs i tabell 6, simuleras alla fall med införd ventilation i WUFI BIO. Simuleringarna leder till Mould Index 0 eller nära 0 för alla fallen oavsett randvillkoren och därför redovisas ej i form av grafer. Mould Index 0 innebär att enligt valideringen finns det inte risk för mögeltillväxt i konstruktionen när luftomsättningarna från tabell 6 används. 38

7. Analys 7.1 Fall 1 Figur 16 omfattar insamlat resultat data för RF-värde vid ingen ventilation i luftspalten för träbjälklagets underkant där RF är 83 % som högst. Figur 17 visar att den kritiska punkten för mögeluppväxt överskrids av simuleringen för vct 0,5 i alla orter medan vct 0,4 är på gränsen till den kritiska nivån, där den högsta tillåtna RF-värde är 75 % för trämaterial, enligt den teoretiska referensramen som beskrivs i kapitel 4.3.1. Valideringen som utfördes i WUFI BIO och redovisas i kapitel 6.4 bevisar att det finns risk för mögeltillväxt i det scenariot. 7.2 Skillnader mellan Fall 1 och Fall 2 Den relativa fuktighetens fluktuation för graferna som presenterar fall 2 beror på tidscykler under dygnet. Figur 18 visar hur RF-värden varierar under 5 års period för Kiruna, där skillnaden i relativa fuktigheten mellan fall 1 och fall 2 är betydlig, där en luftomsättning för vct 0,4 används medan vct 0,5 har en luftomsättning på 3. I den övre figuren Fall 1 har högsta RF-värde på 76 och 85 % i nedre den figuren. Vid lufttillföring i luftspalten sänks RF-värden långt under 75 %, det anses vara acceptabelt enligt simuleringarna i WUFI BIO. Värdet på RF sjunker kraftigt jämfört med Fall 1, detta beror på lufttillförseln i luftspalten. En svagare luftomsättning kunde väljas istället för det redovisande talet, men användningen av ett lägre värde kan resultera att den kritiska nivån uppnås under första månader och kan ledda till en risk för mögeltillväxt. Figur 19 visar variationen i RF-värden i båda fallen under 5 års period för Stockholm, där vct 0,4 har en luftomsättning på 1 och vct 0,5 har en omsättning på 3. Fall 1 redovisar det högsta RF-värdet till 78 % respektive 85 %. Vid ventilering sjunker RF-värden under 75 %, detta är acceptabelt enligt simuleringarna i WUFI BIO och däremot den kraftiga luftomsättningen skulle kunna sänkas, men det kan orsaka att trämodulen är i hög risk för mögel under perioden 3 4 månader. Figur 20 för Lund, där högsta RF-värde för fall 1 är 79 % respektive 85 %. Luftomsättningen för vct 0,4 är 1 och för vct 0,5 är 3, begynnelse RF-värde för betongen är baserad på 11 dagar uttorkningstid efter gjutningen. Vid ventilering sjunker RF-värden under 75 %, detta är acceptabelt enligt simuleringarna i WUFI BIO och däremot den kraftiga luftomsättningen skulle kunna sänkas, men det kan orsaka att trämodulen är i hög risk för mögeltillväxt under perioden 3 4 månader. Figur 21 för Kiruna med beräknad RF-värde för betongen 28 dagar efter gjutningen visar att det högsta RF-värdet är 75 % respektive 83 % med luftomsättning på 0.5 respektive 2. Begynnelse RFvärde för betongen är baserad på 28 dagar uttorkningstid efter gjutningen. Vid ventilering sjunker RF-värden under 75 %, detta är acceptabelt enligt simuleringarna i WUFI BIO och den kraftiga luftomsättningen skulle kunna sänkas, men det kan orsaka att trämodulen är i hög risk för mögel under perioden 3 4 månader. Figur 25 visar skillnader i Fall 1 och Fall 2 för Stockholm, där högsta RF-värdet är 76 % respektive 83 % med luftomsättningen på 0,5 respektive 2. Begynnelse RF-värde för betongen är baserad på 28 dagar uttorkningstid efter gjutningen. Vid ventilering sjunker RF-värden under 75 %, detta är acceptabelt enligt simuleringarna i WUFI BIO och den kraftiga luftomsättningen skulle kunna sänkas, men det kan orsaka att trämodulen är i hög risk för mögel under perioden 3 4 månader. Figur 26 visar skillnader i Fall 1 och Fall 2 för Lund, där högsta RF-värdet är 76 % respektive 84 % med luftomsättningen på 0,5 respektive 2. Begynnelse RF-värde för betongen är baserad på 28 dagar uttorkningstid efter gjutningen. Vid ventilering sjunker RF-värden under 75 %, detta är acceptabelt enligt simuleringarna i WUFI BIO och den kraftiga luftomsättningen skulle kunna sänkas, men det kan orsaka att trämodulen är i hög risk för mögel under perioden 3 4 månader. 39

8. Slutsatser Enligt den teoretiska referensramen som beskrivs i kapitel 4.3.1 den kritiska nivån för träbaseradematerial ligger på ungefär 75% RF i rumstemperatur, däremot i programmet WUFI BIO som användes för riskvalidering är den kritiska nivån för substratklassen 0 ungefär 72% RF vid 20 C. Detta innebär att det är svårt att konstatera en definitiv kritisk nivå men dessa värden anses som tillräcklig god referens, där WUFI BIO ligger på den säkra sidan. Resultatet i figur 16 och kapitel 6.4.2 visar att alla simuleringar utan ventilation överstiger den kritiska nivån för mögeltillväxt, detta betyder att konstruktionen behöver ventileras. Ventilationen anses tillföras i luftspalten mellan betongplattan och underkanten av KL-träbjälklaget, där luften är 20 C varm och luftomsättningen tillförs konstant under hela 5 års period. Luftomsättningarna har kontrollerats i WUFI BIO och presenteras i tabell 6 och figur 27. Figur 27 Luftomsättningar 8.4 Framtida studier: Simulationer av fler fall där andra lokalisationer beaktas. Kostnadskalkylering där ventilationen undersöks. 40

9. Rekommendationer Utifrån analysen och slutsatser följande rekommendationer tas fram: Det rekommenderas att betongplattan torkas så länge som möjligt innan den kompletteras och belastas. Detta för att begynnelsevillkor påverkar relativa fuktigheten i inledningen av byggnadsprocessen som är den mest utsatta perioden för fuktskador. För att minska mögelpåväxt bör ventilationen av konstruktionen implementeras omedelbart på grund av att KL-trämodulen är utsatt för fuktskador från start. Om avstängning av ventilationen konstateras är det rekommenderat att utföra ytterligare en utvärdering av risk för mögeltillväxt i WUFIO BIO, detta på grund av programmet räknar på mögeltillväxt baserad på en prognos för myceltillväxt under en årsperiod samt för att omgivande randvillkor kan förändras. 41

Referenser Arvidsson. J (2017). Fukthandboken (Utgåva 4). Halmstad: Svensk byggtjänst. Borgström, E. & Fröbel, J. (2017). KL-trähandboken: Fakta och projektering av KLträkonstruktioner. Stockholm: Svenskt Trä. Esping. O (2017). Hur mognar betongen? Hämtad 2019-05-05 från http://betong.se/2017/05/07/fraga-experten-hur-mognar-betongen/ Folkhälsomyndigheten (2014) Allmänna råd om fukt och mikroorganismer. Hämtad 2019-06-11 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/fohmfs-201414/ Folkhälsomyndigheten (2016) Fukt och mikroorganismer. Hämtad 2019-06-10 https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-ochhalsoskydd/tillsynsvagledning-halsoskydd/kompletterande-vagledning-om-fuktproblem-ibyggnader/ Folkhälsomyndigheten (2017) Fuktskador och mögel ett stort problem i inomhusmiljön. Hämtad 2019-06-10 https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-ochpress/nyhetsarkiv/2017/oktober/fuktskador-och-mogel-ett-stort-problem-i-inomhusmiljon/ Fuktcentrum. (2015). WUFI. Hämtad 2019-05-19 från http://www.fuktcentrum.lth.se/verktyg-och-hjaelpmedel/windows-baseradedatorprogram/wufi/ Fraunhofer IBP (u.å) WUFI Bio. Hämtad 2019-06-11 från https://wufi.de/en/2017/03/31/wufi-bio/ Hedenblad, G (1996). Materialdata för fukttransportberäkningar. Stockholm: Byggförskningsrådet. Isover (2017). Så här undviker du fuktproblem. Hämtad 2019-05-18 från https://www.isover.se/news/sa-har-undviker-du-fuktproblem. Johansson, P. (2010). Mögel på trä och träbaserade material. Hämtad Hämtad 2019-04- 15 från https://www.sp.se/sv/index/research/woodbuild/publications/documents/m%c3%b6gel%2 0p%C3%A5%20tr%C3%A4%20och%20tr%C3%A4baserade%20material.pdf Kumlin, A (u.å). Formelsamling. Hämtad 2019-05-20 3 från https://kth.instructure.com/courses/6391/files/folder/formelsamlingar?preview=1282124. Nillson, L (2010). Konsten att räkna på fukt. Hämtad 2019-05-20 från http://www.fuktcentrum.lth.se/verktyg-och-hjaelpmedel/raekna-paa-fukt/ Penthon (u.å) Vad är relativ fuktighet? Hämtad 2019-05-15 http://www.penthon.com/vanligafragor/faq/vad-ar-relativ-fuktighet/ Sandin, K. (2010). Praktisk byggnadsfysik (upplaga 1:7). Lund: Studentlitteratur. Svensk Betong (u.å). Fukt och uttorkning. Hämtad 2019-05-05 från https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-platsgjutet/betongensegenskaper/fukt-och-uttorkning 42

Svenskt trä. (u.å.a). Mikroorganismer. Hämtad 2019-05-15 från https://www.svenskttra.se/omtra/att-valja-tra/tra-och-fukt/mikroorganismer/ Svenskt trä (u.å.b) Värmeegenskaper. Hämtad 2019-05-15 från https://www.traguiden.se/omtra/materialet-tra/traets-egenskaper-och-kvalitet/termiska-egenskaper1/varmeegenskaper/ Svenskt trä (u.å.c) KL-trä och fuktbetingade rörelser. Hämtad 2019-05- 15 från https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/kl-tra-och-varme-och-fukt/9.2- kl-tra-och-fuktbetingade-rorelser/kl-tra-och-fuktbetingade-rorelser/?previousstate=110 Svenskt trä (u.å.d) Fuktinnehåll och sorptionskurvor. Hämtad 2019-05-15 från https://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/fukt/fukt/fuktinnehall-och-sorptionskurvor/ Thomas Betong (u.å) Välj rätt betong. Hämtad 2019-06-11 från http://thomasbetong.se/images/docs/vlj%20rtt%20betong_20180411_lr_sp.pdf WUFI (2019). What is wufi?. Hämtad 2019-05-19 från https://wufi.de/en/software/what-is-wufi/ Wiege, E., & Öberg, J. (2018). Moisture risks with CLT-panels subjected to outdoor climate during construction. (Examensarbete, KTH, Stockholm). Hämtad från http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:1222631/fulltext01.pdf 43