FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2

FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2

Public Libraries 2004 Folkbiblioteken 2004 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Mats Hansson, tel 08 519 264 95 eller Annika Jonsson, tel 08 519 264 19 Printed in Sweden by Tryckjouren i Uppsala AB ISSN 1403-0276 ISBN 91-85259-13-6 Statens kulturråd, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Grafisk form omslag: Liedgren Design Statens kulturråd 2005

INNEHÅLL INNEHÅLL... 3 1. SAMMANFATTNING... 5 2. SUMMARY... 6 3. INLEDNING... 7 4. FOLKBIBLIOTEKEN... 8 4.1. FOLKBIBLIOTEKSSYSTEMET... 8 4.2. PERSONAL OCH EKONOMI... 9 4.3. BESTÅND... 11 4.4. VERKSAMHET... 13 4.5. FOKUS: BARN... 16 4.6. REGIONALA JÄMFÖRELSER OCH NYCKELTAL... 19 5. FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK... 23 BILAGA 1. TABELLER PÅ LÄNSNIVÅ OCH NYCKELTAL BILAGA 2. OM STATISTIKEN BILAGA 3. FÖRTECKNING ÖVER SJUKHUSBIBLIOTEK BILAGA 4. FRÅGEFORMULÄR TILL KOMMUNBIBLIOTEK BILAGA 5. FRÅGEFORMULÄR TILL SJUKHUSBIBLIOTEK BILAGA 6. INSTRUKTION OCH DEFINITIONER TILL FRÅGEFORMULÄRET BILAGA 7. TABELLER PÅ KOMMUNNIVÅ 1 BILAGA 8. KVALITETSDEKLARATION 2 1 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, www.kulturradet.se 2 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, www.kulturradet.se 3

4

1. SAMMANFATTNING Folkbiblioteken 2004 bygger på samma uppgifter som i fjol, men presentationen har omarbetats en del jämfört med föregående år. Förutom att redovisningen har strukturerats tematiskt, innehåller årets rapport ett fokuskapitel som avser att lyfta fram en viss fråga. I år fokuseras det på barnböcker och utlåning av böcker till barn. Nytt för året är dessutom att fler nyckeltal har beräknats för folkbiblioteken och att alla nyckeltalen finns på riks-, läns- och kommunnivå. Tabellerna på riks- och länsnivå finns i den tryckta utgåvan, medan tabellerna på kommunnivå finns tillgängliga på Kulturrådets webbplats. Utlåning bedrevs under år 2004 på mer än 2 000 olika platser såsom huvudbibliotek, filialbibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen. Mer än 1 000 av utlåningsställena utgjordes under året av filialbibliotek. Antalet filialbibliotek har stadigt minskat sedan 1990 och denna negativa trend fortsätter även under 2004. Antalet huvud- och filialbibliotek som är integrerade med skolbibliotek har däremot ökat sedan 1990. Sedan år 1980 har antalet medier ökat med närmare 6 miljoner. Av denna ökning står AVmedierna för närmare 2 miljoner, resterande del utgörs av böcker. Sedan år 2000 har antalet böcker minskat medan antalet AV-medier stadigt ökat. Folkbibliotekens totala utlåning av medier har fallit sedan mitten av 1990-talet. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som minskat. Utlåningen fortsatte även att minska under 2004. AV-medier har ökat i popularitet sedan 1980 och antalet utlån ökade kraftigt, men under 2004 minskade antalet utlån för första gången. Sätter man antalet utlån i relation till antalet medier får man att varje medium i genomsnitt lånades ut 1,6 gånger per år. AV-medierna var populärare än böckerna och lånades i genomsnitt ut 3,7 gånger per år medan böckerna lånades ut 1,5 gånger. Barnböckerna lånades ut i genomsnitt 2,1 gånger per år. Det finns stora regionala skillnader i folkbibliotekens verksamhetsmått om man ser till de framräknade nyckeltalen för såväl kostnader som bestånd och utlåning. Vad som ligger bakom skillnaderna är inte klart. Det kan finnas strukturella olikheter mellan regionerna, såsom demografi, ekonomi, kultur, som kan förklara skillnaderna. Men skillnaderna kan även komma av politiska beslut eller regionala skillnader i arbetsmetoder. 5

2. SUMMARY Folkbiblioteken 2004 (Public Libraries 2004) is based on the same information as last year, but the presentation has been subject to some changes compared to the previous year. Besides structuring the presentation thematically, this year s report contains a special in which a certain question is emphasized. This year, the focus is on children s books and lending of books to children. New for this year is also that more key figures have been estimated for public libraries and that all key figures are available at the national, county and municipal levels. Tables at the national and the county level are to be found in the printed version, while tables at the municipal level are available at the website of the Swedish National Council for Cultural Affairs. In 2004, lending of books was carried out in more than 2,000 main libraries, branch libraries, bookmobiles and other external service points. More than 1,000 of the external service points during the year were branch libraries. The number of branch libraries has steadily decreased since 1990 and this negative trend continued in 2004. However, since 1990, there has been an increase in the number of main and branch libraries integrated with school libraries. Since 1980, the number of media has increased by almost 6 million. Audio-visual media constitute almost 2 million of this increase, the rest consists of books. There has been a decrease in the number of books since the year 2000, while there has been a steady increase in the number of Audio-visual media. The total number of loans of media from public libraries has fallen since the mid 1990 s, of which loans of fiction for adults have decreased the most. The number of loans continued to decrease also in 2004. Audio-visual media have become increasingly popular the past decades and there has been a strong increase in the number of loans, but in 2004, the number of loans decreased for the first time since 1980. If the number of loans is related to the number of media, each media was on average borrowed 1.6 times per year. Audio-visual media were more popular than books and were, on average, borrowed 3.7 times per year, while books were lent 1.5 times. Children s books were, on average, borrowed 2.1 times per year. There are large regional variations in the key figures for costs, book stocks, as well as loans. The underlying reasons for these differences are not clear. There might be structural differences between regions, such as demography, finances and culture, which can explain the differences. But the differences might also be due to political priorities or regional differences in working methods. 6

3. INLEDNING Riksdagens mål med den nationella kulturpolitiken, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten. Vidare har kulturpolitiken som mål att göra kulturupplevelser tillgängliga för alla, att främja konstnärlig mångfald, förnyelse och kvalitet, att bevara och bruka kulturarvet, att främja bildningssträvandet samt att främja internationellt kulturutbyte. Folkbiblioteken har till uppgift att främja och stimulera till läsning, utbildning och kultur. Genom bibliotekslagen från 1997 garanteras medborgarna fri tillgång till litteratur och information på minst ett folkbibliotek i varje kommun. Ett av målen för Kulturrådets verksamhet är att utbudet av och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras i hela landet samt att intresset för läsning och informationssökning ökar. Syftet med statistiken är därför att kartlägga bibliotekens verksamhet samt hur och i vilken omfattning medborgarna använder bibliotekens utbud av medier och tjänster. Statistiken redovisar bibliotekens bok- och mediebestånd, utlåning och kostnader för verksamheten. Utöver detta ger statistiken information om bibliotekens service till allmänheten, såsom öppettider, utbud av tidningar och tidskrifter samt tillgång till datorer och databaser. Folkbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och det statistiska grundmaterialet finns tillgängligt på Statistiska centralbyråns webbplats www.scb.se. Insamling, bearbetning och rapport Folkbiblioteksstatistiken i nuvarande form har producerats sedan år 1976. Materialet som ligger till grund för årets rapport har insamlats av SCB via en postenkät till samtliga kommunala bibliotek, sjukhusbibliotek samt Sigtunastiftelsens bibliotek, Svenska sjömansbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Uppgifterna som har samlats in avseende år 2004 är de samma som för år 2003. Inmatningen av enkätsvaren samt den statistiska bearbetningen har gjorts av Statisticon AB, som även skrivit rapporten. En mer ingående beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 8. Presentation Redovisningen av statistiken har omarbetats jämfört med tidigare år. Vissa delar har flyttats, några har tagits bort och andra har tillkommit. Rapporten består av fyra huvuddelar: Den första delen handlar om folkbibliotekens organisation och verksamhet. Den andra delen är ny och består av ett temaavsnitt som avser att lyfta fram en enskild del av folkbiblioteksstatistiken. Temadelen fokuserar i år på barnböcker och utlåning av böcker till barn. Den tredje huvuddelen består av nyckeltal och regionala jämförelser på länsnivå för folkbiblioteken. I det sista huvudavsnittet presenteras verksamheten vid de fristående sjukhusbiblioteken samt övriga bibliotek som ingår i undersökningen. Se bilaga 3 för en förteckning av vilka sjukhusbibliotek och övriga bibliotek som ingår i undersökningen. Nytt för i år är också att fler nyckeltal har beräknats och att alla dessa finns tillgängliga även på kommunnivå. Tabellerna på riks- och länsnivå finns i bilaga 1 medan uppgifter på kommunnivå finns i bilaga 7 som publiceras på Kulturrådets webbplats www.kulturradet.se. 7

4. FOLKBIBLIOTEKEN I detta kapitel presenteras folkbibliotekens organisation och verksamhet år 2004. Redovisningen består av fyra underrubriker: Folkbibliotekssystemet, som innehåller uppgifter om antal bibliotek och andra utlåningsställen, Personal och ekonomi, som redovisar antal anställda och kostnaderna för biblioteksverksamheten, sedan Mediebestånd, där information ges om antalet böcker och AV-medier, och slutligen Verksamhet, som omfattar statistik avseende öppethållande, besök och utlåning. Utöver detta redovisas ett antal nyckeltal för folkbiblioteken. I bilaga 1 presenteras tabeller på riks- och länsnivå. På Kulturrådets webbplats www.kulturradet.se återfinns samtliga tabeller redovisade efter kommun. Observera att uppgifterna på riks- och länsnivå innehåller imputerade värden. Det innebär att värden har beräknats för förekommande bortfall i undersökningen. De imputerade värdena används endast vid beräkningar på riks- och länsnivå, till exempel vid summeringar eller vid beräkning av nyckeltal. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Imputeringen har bland annat till följd att summan av de redovisade resultaten på kommunnivå inte nödvändigtvis stämmer överens med det som anges för riks- och länsnivå. Ytterligare en konsekvens av imputeringen är att tidigare års redovisade värden på riks- och länsnivå inte helt överensstämmer med de som redovisas i år. Vissa uppgifter har tidigare redovisats utan imputeringar, vilket betyder att de är underskattade och osäkra på riks- och länsnivå. Ett exempel är antal besök där svar från ett flertal bibliotek saknas. Summerar man därför alla folkbibliotekens svar till riksnivå kommer antalet besök att bli lägre än det sanna värdet. Genom att imputera fås en bättre skattning av antalet besök på riksnivå. Jämför man det redovisade antalet besök år 2003 och 2004 så skulle antalet besök ökat med drygt 3 miljoner. Detta kan mycket väl vara en konsekvens av att årets redovisning av antalet besök inkluderar imputeringar. Man måste därför tolka jämförelser mellan tidigare års redovisade uppgifter och årets uppgifter med viss försiktighet och ha i beaktande att tidigare års uppgifter i de flesta fall är underskattade. 4.1. Folkbibliotekssystemet Den kommunala utlåningsverksamheten bedrivs på kommunala huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen. Med övriga utlåningsställen avses bokstationer, utlåningsställen vid sjukhem eller liknande. Varje kommun är enligt bibliotekslagen skyldig att ha ett folkbibliotek, vilket betyder att antalet huvudbibliotek år 2004 uppgick till 290. Knutna till dessa huvudbibliotek fanns 1 065 filialbibliotek. Antalet filialbibliotek har trendmässigt minskat under en längre tid (se diagram 1). År 1990 var antalet filialbibliotek 1 447, vilket innebär en minskning med i genomsnitt 27 filialer per år. Även om antalet filialer minskat under en längre period har integrationen av filialerna med skolbibliotek stadigt ökat. Sedan 1990 har antalet filialer integrerade med skolbibliotek ökat med i genomsnitt 11 filialer per år. Av huvudbiblioteken var 45 integrerade med skolbibliotek och av filialerna 528. 8

Utöver biblioteken bedrevs även utlåningsverksamhet via 98 bokbussar runt om i landet samt via 584 övriga utlåningsställen. Diagram 1: Antalet biblioteksfilialer 1990-2004. 1 600 1 200 800 400 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Antal filialer Antal filialer integrerade med skolbibliotek Fler uppgifter om folkbibliotekssystemet redovisas i bilaga 1 på länsnivå och i bilaga 7 på kommunnivå. 4.2. Personal och ekonomi I statistiken är de anställda vid folkbiblioteken uppdelade i bibliotekarier och övrig personal. Till den övriga personalen räknas kanslister, biblioteksassistenter, filialföreståndare, egna vaktmästare, bokuppsättare, fritidspedagoger, chaufförer med flera. År 2004 var 6 003 personer anställda vid folkbiblioteken. Av dessa var något färre än hälften utbildade bibliotekarier. Kvinnorna var i övervägande majoritet bland både bibliotekarier och övriga anställda. 85 procent av samtliga anställda var kvinnor. Andelen var densamma bland både bibliotekarier och övrig personal. Sammanlagt utförde 5 901 anställda 4 968 helårsverken. Omräknat till deltidstjänstgöring arbetar personalen i genomsnitt 83 procent av en heltidstjänst. Utvecklingen av utförda helårsverken har minskat sedan år 1990 (se diagram 2) men har under de senaste sex åren varit relativt stabil, motsvarande cirka 5 000 helårsverken. Antalet årsverken utförda av bibliotekarier har sedan år 1980 ökat med närmare 450. Samtidigt har insatsen från övrig personal minskat med närmare 900 årsverken. Sedan år 1980 har således arbetsinsatsen minskat med närmare 450 årsverken. 9

Diagram 2: Antal utförda helårsverken. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 Årsverken Årsverken utförda av bibliotekarier Samtidigt som antalet utförda årsverken minskat något sedan 1980 har kostnaden för biblioteksverksamheten ökat. Uttryckt i fasta priser har kostnaderna ökat med närmare 40 procent under samma tidsperiod (se diagram 3). År 2004 uppgick de totala driftskostnaderna till 3,3 miljarder kronor. Av den totala kostnaden utgör under 2004 personalkostnaderna 53 procent, motsvarande 1,7 miljarder kronor. Lokalkostnaderna utgör 23 procent, motsvarande 745 miljoner kronor. Kostnader för inköp av medier utgör 12 procent, motsvarande 395 miljoner kronor. Resterande 12 procent omfattar övriga kostnader för biblioteken. Diagram 3: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser 1980-2004. Index 100 = 1980. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1980 1985 1990 1995 2000 10

Personalkostnaderna har utgjort den största delen av driftskostnaderna och har historiskt motsvarat cirka hälften av de totala kostnaderna (se diagram 4). Från år 1995 har personalkostnadsandelen ökat på bekostnad av en något minskande andel lokalkostnader och övriga kostnader. Kostnader för inköp av medier har sedan år 1990 motsvarat omkring 12 procent. Diagram 4: Driftskostnader efter kostnadsslag 1980-2004. Procentuell andel. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1980 1985 1990 1995 2000 Personal Lokaler Medier Övrigt Folkbibliotekens intäkter kommer från avgifter och uthyrning. År 2004 uppgick intäkterna till 106 miljoner kronor. Investeringarna uppgick under året till 66 miljoner kronor. Ytterligare uppgifter om personal och ekonomi redovisas i bilaga 1 (länsnivå) samt bilaga 7 (kommunnivå). 4.3. Bestånd Folkbibliotekens mediebestånd består av böcker och audio-visuella medier (AV-medier). Antalet böcker uppgick till 42 miljoner år 2004 och utgör den största delen av beståndet. AVmedierna består av musikfonogram, ljudböcker, talböcker, videogram och CD-skivor. Antalet AV-medier uppgick till närmare 3 miljoner år 2004 och har i det närmaste tredubblats under perioden från 1980 (se tabell 1). Hela mediebeståndet har växt med i genomsnitt 257 000 medier per år sedan år 1980. Tabell 1. Mediebestånd 1980-2004 År 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2001 2002 2003 2004 Mediebestånd totalt 39 060 44 207 47 277 47 702 46 051 46 628 46 500 46 547 45 889 45 220 Bokbestånd 38 023 42 899 45 471 45 547 43 711 44 012 43 818 43 737 43 005 42 248 AV-mediebestånd 1 037 1 308 1 806 2 155 2 340 2 616 2 682 2 810 2 884 2 972 11

Bokbeståndet består av vuxenböcker, barnböcker och referenslitteratur. Vuxenböckerna utgör största delen av beståndet, med närmare 28 miljoner böcker. Drygt en tredjedel av bokbeståndet är barnböcker, vilket motsvarar 13 miljoner böcker. Resterande del, motsvarande cirka 1,5 miljoner böcker, utgörs av referenslitteratur. Det totala mediebeståndet minskade under år 2004 med 669 000 medier. Under samma år uppgick antalet nyförvärvade medier till 2,1 miljoner. Detta innebär att närmare 2,8 miljoner medier gallrades ut under året. Merparten av de nyförvärvade medierna utgjordes av böcker, motsvarande 1,8 miljoner. I diagram 5 visas antalet årligen förvärvade böcker. Sedan år 1980 har antalet minskat från 2,3 till knappt 2 miljoner böcker per år. Diagram 5: Antalet nyförvärv av böcker 1980-2004. Tusentals böcker. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1980 1985 1990 1995 2000 Nyförvärvsandelen, det vill säga antalet nyförvärvade böcker som andel av det totala beståndet, uppgick år 2004 till 4,4 procent. Måttet visar hur stor del av beståndet som består av böcker som tillkom under året. Nyförvärvsandelen i det befintliga beståndet av vuxenböcker, barnböcker och referenslitteratur redovisas i tabell 2. Barnböcker har den högsta nyförvärvsandelen. Av barnboksbeståndet införskaffades 5,6 procent under 2004. Tabell 2. Nyförvärvsandelen bland böcker. Andel nyförvärvade böcker, procent. Totalt Vuxenböcker Barnböcker Ref.litt. Riket 4,4 3,9 5,6 3,8 12

I tabell 3 redovisas nyförvärvsandelen för AV-medier. Andelen är högre för AV-medier än för böcker - 8,9 procent jämfört med 4,4 procent. Högst andel finns bland övriga AV-medier, såsom videogram, DVD och CD-rom, där mer än 10 procent av beståndet nyförvärvades under år 2004. Tabell 3. Nyförvärvsandelen bland AV-medier. Andel nyförvärvade AV-medier, procent. Musikfonogram Totalt Talböcker Övriga AVmedier Riket 8,9 6,3 10,0 10,5 En hög nyförvärvsfrekvens kan förklaras på flera sätt. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Detta medför att andelen nyinskaffade böcker blir högre. Resonemanget gäller även omvänt för till exempel referenslitteratur där slitaget är mindre. Andra böcker behöver bytas för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt. Detta gäller till exempel studentlitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög på grund av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med till exempel vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudgetar och den lokala efterfrågan kan ha betydelse. Totalt prenumererade biblioteken på 9 511 tidningar fördelat på 6 682 olika titlar. Antalet svenska prenumerationer och titlar dominerar och utgör mer än tre fjärdedelar av både prenumerationer och titlar. Bland tidskrifterna dominerar de svenska prenumerationerna och titlarna än mer, motsvarande 90 procent. Under året hade biblioteken 86 526 tidskriftsprenumerationer fördelat på 55 769 olika tidskrifter. Utöver utlåningsverksamhet tillhandahåller biblioteken även datorer för informationssökning i databaser och på internet. Totalt har biblioteken 5 899 datorer tillgängliga för allmänheten. Av dessa har 66 % internetuppkoppling. Mediebeståndet samt statistik om tidningar och tidskrifter presenteras i bilaga 1 (länsnivå) och i bilaga 7 (kommunnivå). 4.4. Verksamhet Totalt har antalet utlån av skönlitteratur för vuxna, facklitteratur för vuxna samt barnböcker minskat med närmare 13 miljoner sedan år 1980, från 76,2 miljoner till 63,3 miljoner utlån. Denna minskning har skett samtidigt som folkmängden i riket har ökat med närmare 700 000. Detta innebär att antalet utlånade böcker per i genomsnitt har minskat från 9,2 till 7,0 sedan år 1980. Minskningen i antalet utlån beror främst på att utlån av skönlitteratur fallit. Facklitteraturen har däremot ökat i popularitet under perioden och antalet utlån har från mitten av 1990-talet uppgått till cirka 20 miljoner per år. Utlåningen av barnböcker utgjorde 44 procent av den totala bokutlåningen år 2004, men har minskat sedan år 1980 från cirka 32 miljoner till 28 miljoner utlån. Se vidare avsnitt 4.5. 13

Diagram 6: Antal utlånade böcker 1980-2004. Miljoner böcker. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1985 1990 1995 2000 Fram till tidigt 1990-tal ökade utlåningen av AV-medier med cirka 200 000 medier per år. Detta innebar att utlåningen fördubblades under de tolv åren mellan 1980 och 1992. Efter 1992 har utlåningen av AV-medier ökat med 550 000 medier per år. Detta har medfört att utlåningen tredubblats till drygt 11 miljoner under de tolv åren mellan 1992 och 2004. Även om utlåningen av samtliga typer av AV-medier har ökat sedan 1980, så utgör AVmedierna enbart 15 procent av den totala utlåningen. Vidare är skillnaden i utlåningsfrekvens stor mellan böcker och AV-medier. Varje bok lånades i genomsnitt ut 1,5 gånger under år 2004 medan AV-medierna lånades ut 3,7 gånger. 14

Diagram 8: Antal utlånade AV-medier 1980-2004. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 Under år 2004 höll de 290 huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 43 timmar per vecka. Av dessa var fyra timmar förlagda till efter klockan 18.00. Både filialbibliotek och bokbussar höll i genomsnitt öppet 17 timmar per vecka. Av dessa 17 timmar var 2 timmar förlagda efter klockan 18.00. Drygt 13 procent av huvudbiblioteken var söndagsöppna jämfört med 1,6 procent av filialerna. Under år 2004 tog folkbiblioteken emot 73 miljoner besök, varav drygt 47 miljoner på huvudbiblioteken. 3 Sammanlagt fanns under året 2,8 miljoner aktiva låntagare, det vill säga låntagare som utförde minst en transaktion 4 under året. Detta betyder inte nödvändigtvis att 2,8 miljoner var aktiva låntagare eftersom en individ kan dubbelräknas om personen är aktiv i flera kommuner under året. Mer om bibliotekens verksamhet finns redovisat i avsnitt 4.6 med regionala jämförelser. Utöver detta finns tabeller i bilaga 1 (länsnivå) och i bilaga 7 (kommunnivå). 3 Under 2003 tog folkbiblioteken emot 69,9 miljoner besök. I detta värde så saknas besöksuppgifter för 27 bibliotek. Till exempel svarande inte Malmö på frågan om antalet besök på huvudbiblioteken under år 2003. År 2004 svarade de att de tagit emot 876 000 besök. Under år 2004 uppgav biblioteken att de tog emot 70,6 miljoner besök, i detta värde saknas uppgift från 46 stycken bibliotek. Imputeras värden för de 46 biblioteken fås det redovisade antalet, 73 miljoner besök. 4 Utlån, återlämning, omlån eller reservation. 15

4.5. Fokus: Barn År 2004 uppgick bibliotekens barnboksbestånd till i genomsnitt 8,6 per barn i åldern 0-14 år. Den regionala fördelningen per län varierar från 4,9 barnböcker per barn i Stockholms län till 15,6 böcker per barn på Gotland. Stockholms län har ett väsentligen lägre antal barnböcker per barn än övriga län. Diagram 11: Antal barnböcker per i åldrarna 0-14 år. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Gotland Blekinge Kalmar Kronoberg Jämtland Västernorrland Norrbotten Västerbotten Dalarna Gävleborg Värmland Örebro Södermanland Halland Jönköping Skåne Västmanland V:a Götaland Uppsala Östergötland Stockholm Riket Av kommunerna i Stockholms län var det endast Sundbybergs kommun som hade fler antal barnböcker per barn än genomsnittet i riket. I Österåkers kommun var antalet barnböcker per barn lägst, i riket, motsvarande 3,2 barnböcker per barn. Högst antal av samtliga kommuner i riket hade Sorsele kommun med 40,2 barnböcker per barn. I detta sammanhang är det viktigt att vara klar över att åldersfördelningarna i kommunerna skiljer sig starkt åt och att de ofta är mycket föränderliga över tiden. Exempelvis kan en kommun ha genomfört omfattande investeringar i barnböcker under en period med många barn i kommunen. Om antalet barn därefter minskar kraftigt blir följden att antalet barnböcker per barn blir högt. Det finns också en annan förklaring till att antalet böcker per barn skiljer sig åt mellan regionerna. För att utbudet av titlar ska bli tillräckligt stort måste ett bibliotek införskaffa en viss mängd böcker. Detta betyder att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per än större kommuner. Detta förhållande gäller inte enbart för barnböcker utan även för övriga medier. I statistiken framgår detta förhållande, då mindre kommuner tenderar ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Att en kommun har ett lågt antal barnböcker per barn betyder således inte nödvändigtvis att utbudet av barnböcker är lågt. Utbudet av titlar kan vara stort och ha en bred variation samtidigt som beståndet kan vara litet i relation till antalet barn. 16

År 1980 lånades i genomsnitt 20,3 barnböcker per barn i åldrarna 0-14 år. År 2004 var motsvarande siffra 18,3 barnböcker per barn. Lägst andel barnbokslån per barn fanns i Stockholms län med 12,3 lån per barn (se diagram 12). Högst andel fanns i Kronoberg, i Västerbotten och på Gotland. Intressant i detta sammanhang är att utlåningen per barn var hög på Gotland som även hade ett stort bestånd barnböcker. Detta i kontrast till Stockholms län där både utlåningen och beståndet av barnböcker per barn var lågt. I samtliga kommuner i Stockholms län var antalet barnboksutlån lägre än riksgenomsnittet, med undantag av Täby kommun där antalet var något högre. Lägst antal barnbokslån per barn både i Stockholm län och i riket hade Järfälla kommun med 6,5 lån per barn. Högst antal barnbokslån hade Borgholms kommun med 42,0 lån per barn under 2004. Diagram 12: Antal barnbokslån per i åldrarna 0-14 år. 30 25 20 15 10 5 0 Kronoberg Västerbotten Gotland Blekinge Kalmar Halland Norrbotten Östergötland Jämtland Dalarna Jönköping Gävleborg Södermanland Örebro Skåne V:a Götaland Uppsala Västernorrland Västmanland Värmland Stockholm Riket Ser man till övriga län är sambandet mellan bokbeståndets storlek och antalet utlån mindre tydligt. Dessutom är det svårt att avgöra om utlåningen anpassar sig till beståndets storlek eller om bokbeståndet anpassar sig till utlåningens omfattning. Vad som föranleder att Gotland och Stockholms län utmärker sig kan inte avgöras med den befintliga statistiska redovisningen. Det kan finnas ekonomiska, sociala, kulturella eller befolkningsstrukturella orsaker såväl som att de lokala politiska riktlinjerna skiljer sig åt. Det går heller inte att utesluta en kombination av olika faktorer. För att närmare besvara frågor om orsakerna till skillnaderna behöver statistiken kompletteras med ytterligare uppgifter från såväl kvantitativa som kvalitativa analyser. I diagram 13 redovisas nyförvärvsandelen bland barnböckerna. Återigen återfinns Stockholms län och Gotland som två ytterligheter på skalan. I Stockholms län består 6,9 procent av barnboksbeståndet av böcker införskaffade under året. På Gotland är motsvarande siffra 3,9 procent. Att nyförvärvsandelen är hög i Stockholms län och låg på Gotland ger en indikation om att orsaken till skillnaderna i barnboksbestånd per barn mellan de båda länen till viss del kan förklaras av olika åldersstrukturer. Jämfört med Stockholms län har befolkningsutvecklingen på 17

Gotland varit relativt stabil sedan år 1980 och totalt sett endast svagt ökande. Åldersgruppen 0-14 år har däremot minskat. I Stockholms län har utvecklingen av antalet barn varit starkt ökande sedan år 1980, motsvarande en ökning med närmare 60 000 i åldern 0-14 år. Skillnaden i denna utveckling kan tyda på att barnboksbeståndet i Stockholms län med fördröjning håller på att anpassa sig till det allt större antalet barn i länet. För att förstå hur stor del av de regionala skillnaderna som beror på demografiska förhållanden krävs dock mer ingående analyser, till exempel hur bestånd och utlåning utvecklats över tiden i regionerna. Diagram 13: Nyförvärvsandelen bland barnböcker. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholm Östergötland Skåne V:a Götaland Dalarna Jönköping Västmanland Gävleborg Västerbotten Södermanland Örebro Halland Norrbotten Kalmar Uppsala Blekinge Jämtland Värmland Kronoberg Västernorrland Gotland Riket 18

4.6. Regionala jämförelser och nyckeltal I följande avsnitt redovisas några av de nyckeltal som återges i bilaga 1. De två län som utmärker sig avseende barnböcker och barnbokslån utmärker sig även i en mer övergripande sammanställning av statistiken. För samtliga nyckeltal har Gotland genomgående ett högt värde medan Stockholms län uppvisar låga värden, med undantag för de nyckeltal som beskriver verksamhetens kostnader per utlån. Nyckeltalsredovisningen förstärker bilden av att de regionala skillnaderna till viss del är strukturella och kan förklaras med ekonomiska, sociala, kulturella och/eller befolkningsmässiga förhållanden. Det är viktigt att försöka förstå hur de strukturella skillnaderna mellan länen kan förklara skillnader i nyckeltalen innan man drar slutsatser om hur till exempel politiska beslut och regionala skillnader i arbetsmetoder påverkar till exempel kostnader, bestånd och utlåning. I diagram 14 redovisas de totala driftskostnaderna för folkbiblioteken per efter län. Utmärkande är de höga kostnaderna per på Gotland, 583 kronor per person. Under 2004 uppgick kostnaden på Gotland till närmare 150 kronor mer per person än i Kronoberg som är det län som har den näst högsta driftskostnaden per. Riksgenomsnittet uppgick till 368 kronor per, med en spridning mellan länen (bortsett från Gotland) från 330 kronor i Halland till 434 i Kronoberg. Håbo kommun hade lägst driftskostnader, motsvarande 184 kronor per. Båstads kommun hade högst kostnad per, motsvarande 648 kronor per. Alla uppgifter finns redovisade på kommunnivå i bilaga 7. Diagram 14: Total driftskostnad per. Kronor per. 700 600 500 400 300 200 100 0 Gotland Kronoberg Västerbotten Kalmar Skåne Västernorrland Södermanland Dalarna Blekinge Jämtland Gävleborg Norrbotten Värmland Västmanland Östergötland V:a Götaland Stockholm Uppsala Örebro Jönköping Halland Riket De totala driftskostnaderna visar emellertid endast en aspekt av verksamheten. Olika län kan ha olika volym på till exempel besök och antal lån. För att få ett mer verksamhetsinriktat mått beräknas även kostnaden per lån. I diagram 15 ges de totala driftskostnaderna per lån. Även om driftskostnaderna relateras till antal lån, så hade Gotland under 2004 en hög kostnadsnivå. Jämfört med Stockholms län, som är den region som hade den näst högsta driftskostnaden per, är dock skillnaden relativt liten. Halland utmärker sig med att under 2004 ha den 19

lägsta kostnaden per lån. Av kommunerna hade Nässjö kommun lägst kostnad, motsvarande 23 kronor per lån. Jokkmokks kommun hade högst kostnad, motsvarande 93 kronor per lån. Diagram 15: Kostnad per lån (böcker och AV-medier). Kronor. 60 50 40 30 20 10 0 Gotland Stockholm Västernorrland Södermanland Västmanland Värmland Norrbotten Skåne Jämtland Kalmar Gävleborg Kronoberg Dalarna Västerbotten Blekinge Örebro V:a Götaland Uppsala Östergötland Jönköping Halland Riket Av diagram 16, som visar mediebeståndet per, framgår att två län utmärker sig gentemot de övriga. Gotland och Jämtland hade båda ett stort mediebestånd per. På Gotland uppgick beståndet till 9,6 medier per. I Jämtland var motsvarande siffra 8,5. Detta kan jämföras med Stockholms län med 3,1 medier per samt riksgenomsnittet med 5,0 medier per. Bland kommunerna var Sorsele den som hade störst mediebestånd per, 18,1. Med 2,4 medier per var Sollentuna den kommun som hade lägst mediebestånd per. 20

Diagram 16: Mediebestånd (böcker och AV-medier) per. Antal per. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Gotland Jämtland Kalmar Västerbotten Blekinge Kronoberg Dalarna Västernorrland Värmland Norrbotten Södermanland Gävleborg Örebro Västmanland Jönköping Skåne Halland V:a Götaland Östergötland Uppsala Stockholm Riket I riket lånade invånarna i genomsnitt 8,3 böcker eller AV-medier under år 2004 (se diagram 17). Den regionala spridningen efter län varierade mellan som högst 10,5 lån per på Gotland till som lägst 6,2 lån per i Stockholms län. Stockholms län utmärker sig gentemot övriga regioner, då antalet utlån per är markant lägre. Högst antal lån per under år 2004 hade Borgholms kommun med 14,8 lån. Lägst antal utlån hade Järfälla kommun med 4,2 lån per. Diagram 17: Antal utlån (böcker och AV-medier) per. 12 10 8 6 4 2 0 Gotland Västerbotten Kronoberg Halland Blekinge Dalarna Kalmar Skåne Östergötland V:a Götaland Jämtland Jönköping Uppsala Gävleborg Örebro Södermanland Norrbotten Västernorrland Värmland Västmanland Stockholm Riket Antalet biblioteksbesök per redovisas efter län i diagram 18. Antalet besök var som högst i Västerbotten med 12,1 besök per under år 2004. I Värmland uppgick antalet besök per till 6,5, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet som uppgick till 8,1. 21

Diagram 18: Antal biblioteksbesök per. 14 12 10 8 6 4 2 0 Västerbotten Gotland Jämtland Gävleborg Östergötland Västernorrland Kronoberg Blekinge Kalmar Dalarna Södermanland V:a Götaland Skåne Halland Jönköping Uppsala Norrbotten Västmanland Stockholm Örebro Värmland Riket I diagram 19 redovisas antalet aktiva låntagare per. Ett av skälen till att Gotland utmärker sig avseende antal utlån, bokbestånd och kostnader är den relativt höga andelen aktiva låntagare som andel av befolkningen. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att de aktiva låntagarna inte nödvändigtvis behöver vara boende i den kommun eller i det län som lånet görs i. Detta betyder att områden med många sommargäster, såsom Gotland, får en viss andel aktiva låntagare som inte bor i kommunen eller länet. Hur stor del denna grupp utgör och hur de påverkar nyckeltalen är svårt att uppskatta. Gotland och Östergötland utmärker sig med 0,45 respektive 0,21 aktiva låntagare per under 2004. Riksgenomsnittet uppgick till 0,31 aktiva låntagare per. Diagram 19: Antal aktiva låntagare per. 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Gotland Jämtland Skåne Gävleborg V:a Götaland Uppsala Jönköping Västerbotten Södermanland Dalarna Halland Kalmar Kronoberg Norrbotten Värmland Västernorrland Stockholm Örebro Västmanland Blekinge Östergötland Riket 22

5. FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK Under år 2004 uppgick antalet fristående sjukhusbibliotek till 36. Se bilaga 3 för en förteckning över sjukhusbiblioteken. På de 36 sjukhusbiblioteken utfördes 124 årsverken varav bibliotekarierna utförde den största delen av arbetet, motsvarande 62 procent. Kostnaderna för driften uppgick till drygt 68 miljoner kronor. Personalkostnaderna stod för den största delen av utgifterna, närmare 37 miljoner kronor. De övriga kostnaderna uppgick till drygt 21 miljoner. Kostnaden per lån är högre på sjukhusbiblioteken än i de kommunala biblioteken. I genomsnitt kostade varje utlån 107 konor under 2004 jämfört med 44 kronor per lån för de kommunala biblioteken. Samtidigt är variationen mellan länen stor. Räknat som kostnad per lån var verksamheten dyrast i Göteborgs län med 278 kronor per lån, medan verksamheten på Huddinge universitetssjukhus och Södersjukhuset i Stockholms län kostade 48 kronor per lån. Beståndet bestod av 561 497 böcker och 47 988 AV-medier. Vuxenböckerna utgjorde den största delen av beståndet, motsvarande närmare 85 procent. Av hela bokbeståndet lånades varje bok ut i genomsnitt en gång under år 2004. Barnböckerna lånades i genomsnitt ut tre gånger under året och AV-medierna i genomsnitt ut 2,4 gånger per år. Sjukhusbiblioteken prenumererade på 220 tidningar och 2 017 tidskrifter. De övriga biblioteken som ingår är Sigtunastiftelsens bibliotek, Svenska Sjömansbiblioteket samt Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Deras samlade bestånd bestod under år 2004 av 302 348 böcker och 169 552 AV-medier. Beståndet lånades ut totalt 229 383 gånger under året, vilket betyder att varje bok eller AV-medium lånades ut i genomsnitt 0,76 gånger. Mer resultat om sjukhusbiblioteken och de övriga biblioteken finns redovisade på länsnivå i bilaga 1. 23

Bilaga 1: Tabeller på kommunnivå och nyckeltal Tabellförteckning List of tables Tabell 1:1. Bibliotek, bokbussar, övriga utlåningsställen Table 1:1. Libraries, bookmobiles, other lending stations Tabell 1:2. Personal och antal årsverken Table 1:2. Library staff and number of personyears Tabell 1:3. Kostnader, utgifter och intäkter Table 1:3. Costs, expenses and revenues Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv Table 1:4. Book stock and new acquisitions Tabell 1:5. AV-mediebestånd och nyförvärv Table 1:5. Audio-visual media stock and new acquisitions Tabell 1:6. Tidnings- och tidskriftsprenumerationer och antal titlar Table 1:6. Newspaper and periodical subscriptions and number of titles Tabell 1:7. Tillgång till nättjänster och datorer Table 1:7. Access to internet service and computers Tabell 1:8. Total utlåning Table 1:8. Total loans Tabell 1:9. Utlåning av böcker Table 1:9. Book loans Tabell 1:10. Utlåning av AV-medier Tabell 1:11. Öppethållande Tabell 1:12. Besök och antal låntagare Tabell 1:13. Nyckeltal för län Tabell 1:14. Sjukhusbibliotek och övriga bibliotek Tabell 1:15. Nyckeltal på kommunnivå Table 1:10. Audio-visual media loans Table 1:11. Hours open Table 1:12. Library visits and active borrowers Table 1:13. Indicators for counties Table 1:14. Independent hospital libraries and other public libraries Table 1:15. Indicators for municipalities Kommentar Observera att uppgifterna på läns- och riksnivå innehåller imputerade värden. Det vill säga att i de fall där uppgifter saknas på vissa frågor så har ett värde för bortfallet beräknats genom så kallad imputering. De imputerade värdena används endast vid beräkningar av de insamlade uppgifterna på läns- och riksnivå, till exempel vid summeringar eller vid beräkning av nyckeltal. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Följden är att om man till exempel summerar de redovisade resultaten på kommunnivå till läns- och riksnivå så behöver dessa inte stämma med vad som redovisats på läns- och riksnivå. Värden där uppgift saknas redovisas med en punkt (.) 24

Svensk-engelsk ordlista SVENSKA ENGELSKA SVENSKA ENGELSKA andel fraction, share kvinnor women annan other lokaler premises antal number lokalkostnader costs of premises AV-utlån audio-visual circulation lån loan(s) AV-media audio-visual media lånecentral inter-lending centre AV-mediebestånd audio-visual media stock låntagare (aktiv) active borrower barn children länsbibliotek county / regional library barnböcker children's books mediekostnader media costs besökare visitor(s) miljon million betaldatabas database license män men bibliotek library (-ies) nyförvärv new acquisitions bibliotek för svenskar i utlandet libraries for Swedes abroad nättjänster internet service / free bibliotekarier librarians internet resources biblioteksanslag library grant per per head of population bibliotekspersonal library staff personal staff bibliotekssystem library system personalkostnader staff budget (for library bibliotekstjänst library service activities) bok book prenumerationer subscriptions bokbestånd book stock procent percentage(s) bokbuss bookmobiles referenslitteratur reference literature bokinköp book acquisitions samtliga all bokslut annual accounts sjukhus hospital bokutlåning book circulation (lending) skolbibliotek school library bortfall non-response skönlitteratur fiction datorer computers summa sum, total diabildserier/bildband/film slide series/film strips/films svenska Swedish driftskostnader operative costs sökning search, inquiry egna own talböcker audio books, books on tape enheter units tidningsprenumerationer newspaper subscriptions exklusive excluding tidskriftsprenumerationer periodical subscriptions facklitteratur non-fiction tillgänglighet accessibility; availability filialbibliotek branch library timmar hours fjärrlån inter-urban media circulation tusen thousand fonogram phonogram, gramophone record under during fördelning distribution uppslagsböcker reference books helårsverken person-years utlåningsställen external service points hemlån home lending, lending for home utländska foreign (language) huvudbibliotek main library; central library vecka(or) week(s) ingen uppgift no data videogram video tape recording intäkt income volymer volumes investeringskostnad investment cost vuxna adults kommun(er) municipality (-ies) årsprenumeration annual subscription kommunala folkbibliotek municipal libraries öppethållande hours open kostnader expenditure, costs övriga others 25

Tabell 1:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Bibliotek Bokbussar Övriga utlåningsställen Filialbibliotek integrerade med skolbibliotek Totalt Filialbibliotek Totalt Adm. av egen kommun Adm. av annan kommun Totalt Huvudbibliotek Huvudbibliotek Filialbibliotek Riket 1 355 290 1 065 98 88 11 584 45 528 Län Stockholm 161 26 135 6 6 0 143 0 29 Uppsala 38 7 31 5 4 1 38 2 17 Södermanland 43 9 34 3 3 0 4 1 20 Östergötland 49 13 36 3 3 0 21 0 15 Jönköping 63 13 50 7 6 1 9 3 26 Kronoberg 55 8 47 3 3 0 2 2 33 26 Kalmar 71 12 59 6 4 2 35 1 32 Gotland 14 1 13 2 2 0 2 1 6 Blekinge 35 5 30 0 0 0 1 0 14 Skåne 170 33 137 9 9 0 16 3 64 Halland 43 6 37 5 5 0 6 0 25 Västra Götaland 195 49 146 15 12 3 113 9 69 Värmland 42 16 26 7 7 0 5 2 9 Örebro 37 12 25 3 3 0 9 1 14 Västmanland 36 11 25 3 3 0 3 1 10 Dalarna 60 15 45 1 1 0 42 0 20 Gävleborg 49 10 39 2 2 0 0 1 24 Västernorrland 53 7 46 3 3 0 23 0 39 Jämtland 39 8 31 4 3 1 34 5 21 Västerbotten 56 15 41 3 3 0 40 8 25 Norrbotten 46 14 32 8 6 3 38 5 16

Tabell 1:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken efter län. Personal Andel kvinnor (%) Andel män (%) Årsverken Totalt Övrig personal Totalt Övrig personal Totalt Övrig personal Totalt Bibliotekarier Bibliotekarier Bibliotekarier Bibliotekarier Övrig personal Riket 6 003 2 815 3 189 85,2 83,9 86,3 14,8 16,1 13,7 4 968 2 498 2 470 Län Stockholm 1 044 519 525 85,7 87,1 84,4 14,3 12,9 15,6 934 480 453 Uppsala 189 92 97 85,2 91,3 79,4 14,8 8,7 20,6 150 75 75 Södermanland 191 87 104 82,2 77,0 86,5 17,8 23,0 13,5 156 78 78 Östergötland 243 106 137 85,2 86,8 83,9 14,8 13,2 16,1 198 89 109 Jönköping 185 80 105 83,2 70,0 93,3 16,8 30,0 6,7 148 76 72 Kronoberg 144 66 78 89,6 90,9 88,5 10,4 9,1 11,5 110 59 51 27 Kalmar 189 78 111 87,3 82,1 91,0 12,7 17,9 9,0 147 71 76 Gotland 63 23 40 79,4 87,0 75,0 20,6 13,0 25,0 54 20 34 Blekinge 102 50 52 85,3 76,0 94,2 14,7 24,0 5,8 86 47 39 Skåne 822 418 404 83,3 83,3 83,4 16,7 16,7 16,6 683 363 319 Halland 178 108 70 83,1 86,1 78,6 16,9 13,9 21,4 138 88 50 Västra Götaland 1 051 536 515 86,6 85,8 87,4 13,4 14,2 12,6 843 461 382 Värmland 191 67 124 86,9 86,6 87,1 13,1 13,4 12,9 147 58 89 Örebro 186 77 109 83,3 83,1 83,4 16,7 16,9 16,6 157 69 89 Västmanland 175 81 94 87,4 85,2 89,3 12,6 14,8 10,7 138 69 68 Dalarna 201 75 126 85,6 77,3 90,5 14,4 22,7 9,5 165 69 95 Gävleborg 184 73 111 83,7 72,6 91,0 16,3 27,4 9,0 152 66 87 Västernorrland 170 68 102 86,5 80,9 90,2 13,5 19,1 9,8 144 65 79 Jämtland 107 44 63 86,0 79,5 90,5 14,0 20,5 9,5 85 37 48 Västerbotten 220 100 120 84,4 82,0 86,4 15,6 18,0 13,6 179 91 88 Norrbotten 169 67 102 84,0 79,1 87,3 16,0 20,9 12,7 155 65 90

Tabell 1:3. Kostnader, utgifter samt intäkter efter län. Miljoner kronor. Driftskostnader Totalt Medier Personal Lokaler Övrigt Medier Andel (%) av totala kostnader Personal Lokaler Övrigt Investeringsutgifter Intäkter Riket 3 308 395 1 727 768 419 11,9 52,2 23,2 12,7 66 107 Län Stockholm 634 66 348 144 75 10,4 54,9 22,8 11,9 5 19 Uppsala 102 13 52 23 14 12,5 51,0 22,5 14,0 3 2 Södermanland 104 11 55 25 13 10,9 52,9 24,0 12,2 1 2 Östergötland 147 17 64 47 20 11,2 43,3 32,0 13,5 1 4 Jönköping 109 15 52 29 13 13,6 47,5 26,7 12,2 2 3 Kronoberg 77 9 37 20 11 11,5 48,6 25,7 14,2 1 3 28 Kalmar län 96 13 52 19 12 13,1 54,3 20,3 12,4 1 2 Gotland 34 4 17 7 5 12,7 52,1 20,5 14,8 0 1 Blekinge 58 8 30 14 6 14,0 51,1 24,0 10,9 1 2 Skåne 471 52 242 111 66 11,1 51,4 23,5 14,0 19 18 Halland 93 13 50 21 10 13,5 53,6 22,0 10,8 1 3 Västra Götaland 536 70 294 113 59 13,0 54,9 21,2 11,0 11 25 Värmland 99 11 52 22 15 11,5 52,1 21,7 14,7 4 3 Örebro 92 12 47 21 11 13,6 51,3 23,0 12,0 2 2 Västmanland 94 10 45 23 16 10,8 47,4 24,4 17,4 1 2 Dalarna 109 14 51 29 15 13,3 47,1 26,2 13,3 2 3 Gävleborg 104 14 51 23 16 13,7 49,1 21,7 15,5 2 2 Västernorrland 99 8 49 29 13 8,3 49,9 29,1 12,7 1 2 Jämtland 49 7 27 8 7 14,2 55,9 16,4 13,5 6 1 Västerbotten 110 14 59 25 13 13,0 53,1 22,6 11,3 2 5 Norrbotten 92 13 53 16 10 13,8 57,7 17,8 10,8 1 2

Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv efter län. Antal i 1000-tal. Referens litteratur Nyförvärv Totalt Referens litteratur Bokbestånd Vuxenböcker Totalt Barnböcker Vuxenböcker Barnböcker Andel nyförvärv av bokbestånd (%) Totalt Vuxenböcker Barnböcker Referens litteratur Riket 42 248 27 664 13 184 1 400 1 860 1 070 736 53 4,4 3,9 5,6 3,8 Län Stockholm 5 431 3 606 1 629 196 297 176 113 9 5,5 4,9 6,9 4,4 Uppsala 1 238 781 411 46 50 29 19 1 4,0 3,7 4,7 2,9 Södermanland 1 459 955 455 49 61 35 24 2 4,2 3,6 5,4 4,5 Östergötland 1 736 1 177 507 53 79 46 31 2 4,6 3,9 6,2 3,3 Jönköping 1 634 1 065 529 39 69 37 30 1 4,2 3,5 5,7 3,2 Kronoberg 1 145 704 402 39 46 29 17 1 4,1 4,1 4,1 3,2 29 Kalmar 1 586 1 009 522 55 61 33 26 2 3,9 3,3 5,0 3,6 Gotland 530 355 149 26 15 9 5 1 2,8 2,4 3,6 4,2 Blekinge 980 606 343 31 38 21 16 2 3,9 3,4 4,6 5,7 Skåne 5 375 3 434 1 675 266 273 162 104 7 5,1 4,7 6,2 2,7 Halland 1 302 790 486 26 49 22 25 1 3,8 2,8 5,2 4,8 Västra Götaland 6 526 4 322 2 019 185 304 173 119 12 4,7 4,0 5,9 6,3 Värmland 1 631 1 116 474 42 56 34 21 1 3,4 3,0 4,4 3,1 Örebro 1 487 979 472 36 64 38 25 1 4,3 3,8 5,3 3,6 Västmanland 1 329 901 375 52 49 27 21 1 3,7 3,0 5,5 2,6 Dalarna 1 652 1 115 505 32 76 45 30 1 4,6 4,0 5,9 3,5 Gävleborg 1 518 991 485 42 67 39 26 1 4,4 4,0 5,4 3,3 Västernorrland 1 454 919 472 63 43 24 18 1 3,0 2,6 3,7 2,0 Jämtland 1 035 727 274 35 35 22 12 1 3,4 3,0 4,5 2,7 Västerbotten 1 693 1 133 510 49 64 35 28 2 3,8 3,1 5,4 4,0 Norrbotten 1 505 979 488 38 62 36 25 1 4,1 3,7 5,2 2,6

Tabell 1:5. Bestånd och nyförvärv av audio-visuella medier (AV-medier) efter län. Antal i 1000-tal. AV-mediebestånd Nyförvärv Andel nyförvärv av AVmediebestånd (%) Totalt Talböcker Musikfonogram Totalt Övr. AVmedier Talböcker Musikfonogram Totalt Övr. AVmedier Talböcker Musikfonogram Övr. AVmedier Riket 2 972 1 049 737 1 186 264 66 74 124 8,9 6,3 10,0 10,5 Län Stockholm 423 146 107 170 44 11 11 22 10,5 7,5 10,7 12,9 Uppsala 97 41 18 37 10 3 2 5 10,6 8,2 11,1 13,1 Södermanland 82 36 18 28 7 2 1 4 8,7 6,0 7,1 13,2 Östergötland 123 38 24 61 13 3 2 8 10,4 6,7 10,2 12,9 Jönköping 101 38 24 39 11 2 3 5 10,7 6,0 14,0 13,2 Kronoberg 50 12 10 27 5 1 2 2 9,4 6,6 15,2 8,5 30 Kalmar 90 36 22 32 9 2 3 3 9,6 6,6 14,0 9,9 Gotland 20 10 4 7 2 1 0 1 10,3 9,4 11,8 10,6 Blekinge 61 17 17 27 4 1 1 2 6,1 4,5 7,1 6,5 Skåne 395 127 120 147 35 8 12 15 9,0 6,0 10,2 10,5 Halland 86 32 19 35 8 3 2 3 8,8 8,0 8,7 9,7 Västra Götaland 562 200 142 220 49 11 15 22 8,7 5,7 10,7 10,0 Värmland 92 36 15 41 7 2 1 4 7,1 4,5 8,6 8,8 Örebro 96 36 20 41 8 2 2 4 8,2 6,5 9,6 8,9 Västmanland 104 34 33 37 6 2 2 3 6,2 6,0 4,7 7,7 Dalarna 158 47 47 64 12 3 4 5 7,5 6,5 8,8 7,2 Gävleborg 114 37 35 42 11 3 4 5 9,8 6,8 11,2 11,4 Västernorrland 105 42 21 42 7 2 2 3 6,5 5,3 9,1 6,6 Jämtland 44 15 11 18 4 1 1 3 10,1 6,6 8,4 14,1 Västerbotten 92 40 14 38 7 2 1 3 7,3 5,1 8,7 9,2 Norrbotten 77 27 18 31 6 2 2 3 8,2 5,5 8,6 10,2

Tabell 1:6. Tidnings- och tidskriftsprenumerationer* och antal titlar efter län. Tidningar Tidskrifter Prenumerationer Titlar Prenumerationer Titlar Totalt Svenska Utländska Totalt Svenska Utländska Totalt Svenska Utländska Totalt Svenska Utländska Riket 9 511 7 461 2 050 6 682 5 136 1 546 86 526 80 485 6 041 55 769 50 963 4 806 Län Stockholm 1 568 1 073 495 1 091 809 282 10 768 9 679 1 089 6 030 5 424 606 Uppsala 275 220 55 173 128 45 2 590 2 301 289 1 538 1 286 252 Södermanland 266 216 50 209 161 48 2 492 2 257 235 1 869 1 655 214 Östergötland 472 373 99 346 248 98 3 559 3 305 254 2 511 2 257 254 Jönköping 404 334 70 293 231 62 3 440 3 248 192 2 100 1 947 153 Kronoberg 263 188 75 199 135 64 2 068 1 981 87 1 184 1 105 79 31 Kalmar 257 226 31 199 169 30 3 558 3 434 124 2 355 2 244 111 Gotland 54 39 15 36 21 15 890 815 75 510 435 75 Blekinge 149 118 31 116 86 30 1 636 1 545 91 1 216 1 139 77 Skåne 1 087 821 266 744 523 221 11 771 10 613 1 158 7 655 6 614 1 041 Halland 229 184 45 157 112 45 2 385 2 264 121 1 397 1 286 111 Västra Götaland 1 663 1 255 408 1 032 774 258 14 440 13 472 968 8 987 8 259 728 Värmland 345 286 59 274 231 43 3 069 2 970 99 2 533 2 441 92 Örebro 407 308 99 324 241 83 2 921 2 714 207 2 158 1 974 184 Västmanland 289 257 32 222 193 29 2 305 2 155 150 1 810 1 670 140 Dalarna 370 338 32 295 261 34 3 508 3 358 150 2 554 2 419 135 Gävleborg 436 383 53 259 208 51 3 052 2 900 152 1 963 1 828 135 Västernorrland 204 178 26 169 155 14 2 704 2 600 104 1 890 1 835 55 Jämtland 155 140 15 90 75 15 2 153 2 076 77 1 304 1 231 73 Västerbotten 317 268 49 242 204 38 4 077 3 760 317 2 263 2 081 182 Norrbotten 301 256 45 212 171 41 3 140 3 038 102 1 942 1 833 109 * Som tidning räknas varje periodisk publikation av typ dagstidning (tidningar som utkommer minst 2 dagar i veckan). Som tidskrift räknas periodisk publikation som utkommer med minst 4 nummer under året.

Tabell 1:7. Tillgång till nättjänster och datorer efter län. Nättjänster Datorer tillgängliga för allmänheten Betaldatabaser Enbart sökning i databaser Övriga datorer totalt Med Internetuppkoppling Riket 2 375 1 637 4 262 3 877 Län Stockholm 250 241 561 502 Uppsala 64 48 117 110 Södermanland 61 50 106 92 32 Östergötland 114 108 232 211 Jönköping 98 84 178 159 Kronoberg 77 32 109 104 Kalmar 106 48 167 154 Gotland 25 18 56 56 Blekinge 63 29 121 113 Skåne 339 178 646 598 Halland 53 40 75 63 Västra Götaland 422 311 731 636 Värmland 117 62 187 180 Örebro 88 36 112 98 Västmanland 74 49 95 93 Dalarna 84 51 140 122 Gävleborg 63 58 113 112 Västernorrland 67 32 136 116 Jämtland 48 48 107 101 Västerbotten 82 74 181 171 Norrbotten 80 40 92 86