Avdelning 2:3 DOM 2019-07-11 Meddelad i Jönköping Sida 1 (5) Mål nr 1272-19 KLAGANDE Nils Roubert ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Region Kronobergs beslut den 29 mars 2019 id 145365, se bilaga A SAKEN Rätt att ta del av allmän handling S AVGÖRANDE Kammarrätten bifaller överklagandet och beslutar att uppgifter om samtliga specialistläkares löner i Region Kronoberg ska lämnas ut till Nils Roubert. Dok.Id 244382 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2203 Slottsgatan 5 036-15 68 00 (vx) 036-16 19 68 måndag fredag 550 02 Jönköping E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se www.kammarrattenijonkoping.domstol.se 08:00 16:00
DOM Sida 2 Avdelning 2:3 Mål nr 1272-19 YRKANDEN M.M. Nils Roubert yrkar att samtliga begärda uppgifter ska lämnas ut och anför bl.a. följande. I den begärda sammanställningen av löner är en betydande del av de anställda läkarna inte inkluderade. Därutöver tillkommer övrig sjukvårdspersonal som sammantaget utgör en betydande del av kapaciteten för regionens sjukvård. Regionen ger själva regelbundet ut statistik på hur bemanningsläget ser ut. Exempelvis nämns i årsberättelsen för år 2018 att man hade ca 50 anställda ST-läkare inom primärvården. Regionen har inte preciserat på vilket sätt begärd information skulle kunna skada rikets säkerhet annat än att antalet specialister visar på förmågan att hantera uppdraget. Närliggande regioner har inte ansett det vara någon risk att han tagit del av motsvarande uppgifter. Det föreligger inte en risk för regionen att delge honom begärd information. Sammanställningen är offentlig i dess helhet. AKTUELLA BESTÄMMELSER M.M. Försvarssekretess Sekretess gäller enligt 15 kap. 2 första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Den s.k. försvarssekretessen täcker alla de olika verksamheter som är av betydelse för landets försvar, alltså inte bara rent militära företeelser utan också åtgärder med avseende på t.ex. den ekonomiska försvarsberedskapen, folkförsörjningen och det psykologiska försvaret (prop. 1979/80:2 Del A s. 132). Det civila försvaret omfattar alla de beredskapsförberedelser som bl.a. statliga civila myndigheter vidtar i
DOM Sida 3 Avdelning 2:3 Mål nr 1272-19 fredstid och all den civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja Försvarsmakten, skydda och rädda liv och egendom, trygga en livsnödvändig försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner (se prop. 1994/95:7 s. 50 f.). I förarbetena till brottsbalken anges också att till totalförsvaret hör en rad viktiga grenar såsom exempelvis sjukvårdens verksamhet (jfr prop. 1979/80:176 s. 8 9). För att undvika onödigt hemlighållande av uppgifter får samhällets åtgärder för landets försvar inte undandras offentlighet annat än då det verkligen är påkallat (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 133). Försvarssekretessen har därför utformats med ett s.k. rakt skaderekvisit och gäller bara om det kan antas att ett röjande av uppgifterna skadar försvaret eller på annat sätt vållar fara för säkerheten. För att avgöra huruvida sekretess föreligger eller inte har i förarbetena angetts att avgörande bör vara om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös, ska den i normalfallet falla utanför sekretessen (a. prop. s. 80). Risk- och sårbarhetsanalyser Sekretess gäller enligt 18 kap. 13 OSL för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består av risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. I förarbetena till bestämmelsen anges bl.a. följande (prop. 2004/05:5 s. 259-263). Den verksamhet som bedrivs i form av risk- och
DOM Sida 4 Avdelning 2:3 Mål nr 1272-19 sårbarhetsanalyser för fredstida krishantering eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer syftar till att minska samhällets sårbarhet, bl.a. genom att öka myndigheternas förmåga att förutse och hantera sådana situationer. För att uppgifter i denna verksamhet inte ska kunna utnyttjas till angrepp mot myndigheter, enskilda eller samhället i stort är det i viss utsträckning nödvändigt att begränsa insynen i denna verksamhet. Handlingar som utarbetas vid genomförandet av risk- och sårbarhetsanalyserna kan komma att innehålla uppgifter som är känsliga ur säkerhetssynpunkt för verksamheter inom myndighetens ansvarsområde. Vidare anges att det är viktigt att skilja mellan olika verksamheter inom en och samma myndighet. Bestämmelsens tillämpningsområde är begränsad till analys-, planerings- eller förberedelseverksamheten avseende fredstida kriser. Uppgifter som förekommer i arbetsmaterial eller i upprättade handlingar inom nämnda verksamhet kan emellertid även finnas i en allmän handling som har upprättats i myndighetens vanliga verksamhet. Om så är fallet och någon begär att få ut en handling som har upprättats i den senare verksamheten ska den handlingen naturligtvis lämnas ut om inte uppgifterna i handlingen omfattas av någon annan sekretessbestämmelse. Detta innebär att allmänhetens insyn i myndighetens normala verksamhet inte hindras av den föreslagna bestämmelsen. SKÄLEN FÖR S AVGÖRANDE Kammarrätten konstaterar inledningsvis att det inte är löneuppgifterna i sig som lett till att Region Kronoberg inte har lämnat ut de begärda uppgifterna utan den informationen om antalet offentliganställda specialistläkare i regionen som en sammanställning av uppgifterna leder till. En sådan sammanställning kan, mot bakgrund av vad som anförts ovan, i och för sig vara en uppgift som omfattas av sekretessen i 15 kap. 2 första stycket OSL. Det kan dock konstateras att i princip samma uppgifter redan är kända via databaser som Regionfakta och Socialstyrelsens statistikdatabas för hälso-och sjukvårdspersonal.
DOM Sida 5 Avdelning 2:3 Mål nr 1272-19 Uppgiften om antalet offentliganställda specialistläkare i Region Kronoberg är därför inte av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Försvarssekretess utgör därmed inte ett hinder att lämna ut de begärda uppgifterna. Vid denna bedömning finns det anledning att pröva om regeln i 18 kap. 3 OSL kan utgöra ett hinder för utlämnande av uppgifterna. De uppgifter som begärts ut är av sådan karaktär att de ingår i regionens vanliga verksamhet. Regionen har i det överklagade beslutet inte redogjort för på vilket sätt uppgifterna hänför sig till myndighetens verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelsen inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer. Mot bakgrund av vad som har framkommit finner kammarrätten att uppgifterna inte är sådan som avses i 18 kap. 13 OSL. Regionen har därför inte haft fog för att sekretessbelägga uppgifterna med stöd av denna bestämmelse. Sammanfattningsvis ska de begärda uppgifterna således lämnas ut till Nils Roubert. Det ankommer på Region Kronoberg att ombesörja detta. Vid utlämnandet bör beaktas att Nils Rouberts begäran endast omfattar löneuppgifter för samtliga specialistläkare i Region Kronoberg och inte en begäran om att också få uppgifterna specificerade på olika läkarspecialiteter. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 2). Kammarrättspresidenten Monica Dahlbom (ordförande), kammarrättsrådet Stig Hedén (referent) och tf. kammarrättsassessorn Ewa Nordström har deltagit i avgörandet. Föredragande: kammarrättsfiskalen Christin Lunning
Bilaga A Beredare 227 INKOM: 2019-04-12 MÅLNR: 1272-19 AKTBIL: 2
Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul-, eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 682 Formulär 2