Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2 Kommunstyrelsen har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden för yttrande senast den 23 mars 2017. Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Bakgrund och uppdrag Regeringen tillsatte en kommission med uppdraget att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter år 2025 2030. Kommissionen utgick i sitt arbete från scenarier för framtidens energibehov, från den partiöverskridande ramöverenskommelsen om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 och från det föreslagna klimatmålet om netto nollutsläpp år 2045. Förslag på mål och åtgärder Kommissionen föreslår två mål. Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP). Kommissionen lämnar ett antal förslag på åtgärder och bedömningar. Bland annat avser dessa vindkraft, kärnkraft, vattenkraft och energitjänster. Förvaltningens synpunkter Energikommissionens förslag håller sig generellt på en övergripande nivå och därför är förvaltningens synpunkter också av övergripande karaktär. 1(6)
Förvaltningen är generellt mycket positivt till en ambition om ett förnybart energisystem eftersom det ligger i linje med stadens mål på klimat- och energiområde och i linje med strategier i stadens klimatstrategiska program. Göteborgs Stad har goda förutsättningar att kunna bidra till måluppfyllelsen. Utredningen har på flera sätt valt rätt perspektiv och lyft rätt frågor såsom att ta större hänsyn till effektbehov. Följande punkter bedömer förvaltningen borde ha beaktats i större utsträckning eller är kontraproduktiva för stadens verksamhet och miljömål: Otillräckliga ambitioner: Sverige har undertecknat och antagit klimatavtalet som togs fram under COP21 i Paris. Elproduktion är ett område som har mycket goda förutsättningar att minska sin redan relativt låga klimatpåverkan i snabb takt. Förvaltningen anser att det saknas ett mål för när energisektorn ska ha inga eller väldigt låga utsläpp av växthusgaser. År 2040, där produktionen ska vara förnybar, är inte tillräckligt ambitiös om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. För stort fokus på ekonomi: Utredningen nämner att ett konkurrenskraftigt elpris är en av tre grundpelare och målet för energieffektivisering är kopplat till den ekonomiska tillväxten. Det går inte att bortse från ekonomiska konsekvenser som en omställning till ett förnybart energisystem innebär men vi anser att ekonomin borde hamna längre ner i prioriteringslistan där ekologisk hållbarhet borde stå högst upp i dessa tider där vi riskerar att missa de nationella och globala klimatambitionerna. Ekologiska konsekvenser: Utredningen tar i otillräcklig grad upp vilka ekologiska konsekvenser en omställning till ett förnybart elsystem skulle föra med sig. Avfallsförbränning: Avfallsförbränningen och dess fossila utsläpp beskrivs i utredningen men det är svårt att läsa ut hur framtiden för dessa fossila utsläpp ser ut. En gemensam strategi i frågan är önskvärd. Ärendet Bakgrund och uppdrag Regeringen tillsatte en kommission med uppdraget att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter år 2025 2030. Kommissionen utgick i sitt arbete från scenarier för framtidens energibehov, från den partiöverskridande ramöverenskommelsen om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 och från det föreslagna klimatmålet om netto nollutsläpp år 2045. Förslag på mål och åtgärder Kommissionen föreslår två mål. Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 2(6)
Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP). Kommissionen lämnar ett antal förslag på åtgärder och bedömningar. Bland annat (viss sammanfattning och förkortning i urvalet samt hänsyn till förslag som kan påverka Göteborgs Stads verksamhet och mål) föreslår kommissionen att: Elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030. Energimyndigheten får i uppdrag att tillsammans med olika branscher formulera sektorsstrategier för energieffektivisering. Anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas. Ett antal förslag som avser kärnkraft till exempel. Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017. Ett antal förslag som avser vattenkraft till exempel. Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5 procent. Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el. En utredning bör tillsättas för att brett utreda vilka eventuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatten föreslås ske genom en höjning av energiskatten. Elintensiv industri ska undantas. I Europa och i Sverige förs en bred diskussion om vilken framtida elmarknadsmodell som ska användas. Förvaltningens synpunkter Energikommissionens förslag håller sig generellt på en övergripande nivå och därför är förvaltningens synpunkter också av övergripande karaktär. Förvaltningen är generellt mycket positivt till en ambition om ett förnybart energisystem eftersom det ligger i linje med stadens mål på klimat och energiområde och i linje med strategier i stadens klimatstrategiska program. I förlängningen kan utredningens förslag leda till förändrade förutsättningar som kommer att påverka kommuners arbete med energieffektivisering och förnybar energi och därför är det viktigt att alltid beakta det kommunala perspektivet och att ge kommunerna möjlighet att styra mot målen. Göteborgs Stad har goda möjligheter att bidra till målsättningarna genom sitt kommunala energibolag med stor kompetens inom kraftvärme, biobränsle, fjärrvärmestyrning och även vindkraft och biogas. Göteborgs Stad bedriver dessutom redan idag ett ambitiöst arbete inom energieffektivisering av bland annat allmännyttiga bostäder och kommunala lokaler. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 3(6)
Några punkter som förvaltningen bedömer som särskilt positiva: Bra med långsiktig styrning: Utredningen föreslår mål för 100 procent förnybar elproduktion och för ambitiös energieffektivisering. Göteborgs Stad har egna mål för produktion av förnybar el och energieffektivisering och en långsiktig ambition på nationell nivå stödjer stadens lokala ambitioner. Framför allt utbyggnad av förnybar elproduktion från till exempel vind- och solenergi är beroende av nationell styrning. Effektperspektiv: Utredningen lyfter fram att fokus inte enbart kan ligga på producerad mängd energi utan också på att det finns tillräckligt stor effekt tillgänglig när behovet är som störst. Det är en aspekt som måste beaktas eftersom vissa förnybara energiproduktionsanläggningar som till exempel solceller levererar sin största effekt utan hänsyn till energibehovet. Fokus på använd energi: Utredningen lyfter också fram att lokal produktion av förnybar energi inte kan likställas med energieffektivisering. Det är en viktig aspekt också med hänsyn om första punkten om effekt. Tillåts en byggnad ha sämre klimatskal och därmed högre energianvändning eftersom energin är producerat lokalt (till exempel solceller eller värmepump) så slår det mot energisystemet eftersom byggnaden kommer kräva maximal produktionseffekt när behovet är stort och den egna produktionen är sämst, som det är särskilt kalla dagar. Följande punkter bedömer förvaltningen borde ha beaktats i större utsträckning eller är kontraproduktiva för stadens verksamhet och miljömål: Otillräckliga ambitioner: Sverige har undertecknat och antagit klimatavtalet som togs fram under COP21 i Paris. I avtalet uttrycks ambitionen att begränsa uppvärmningen till maximalt 2 grader och allt ska göras för att begränsa den till 1,5 grader. Sverige har också satt som ambition att vara det första fossilfria välfärdslandet i världen. Elproduktion är ett område som har mycket goda förutsättningar att minska sin redan relativt låga klimatpåverkan i snabb takt. Tekniken är till största del känd och utvecklad, produktionen är ofta centraliserad till stora anläggningar vilket gör insatser överskådliga och planerbara jämfört med till exempel energieffektivisering där det krävs handling av tusentals aktörer av varierande storlek. Utifrån Sveriges ambitioner och förutsättningar anser miljöförvaltningen att det saknas ett mål för när energisektorn ska ha inga eller väldigt låga utsläpp av växthusgaser. År 2040, när produktionen ska vara förnybar, är inte tillräckligt ambitiöst om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. För stor fokus på ekonomi: Utredningen nämner att ett konkurrenskraftigt elpris är en av tre grundpelare och målet för energieffektivisering är kopplat till den ekonomiska tillväxten. Det går inte att bortse från ekonomiska konsekvenser som en omställning till ett förnybart energisystem innebär men vi anser att ekonomin borde hamna längre ner i prioriteringslistan där ekologisk hållbarhet borde stå högst upp i dessa tider där vi riskerar att missa de nationella och globala klimatambitionerna. Det är lätt att önska sig att vi når klimatmål, begränsar uppvärmningen till 1,5 grader och samtidigt kan fortsätta med samma ekonomiska tillväxt med allt vad det innebär. Om vi inte vågar utmana det ekonomiska systemet som det ser ut idag löper vi stor risk att missa våra Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 4(6)
klimatmål. Om världen inte lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kommer våra ekonomiska och övriga system utsättas för stora påfrestningar i form av ett förändrat klimat med dess olika effekter. Miljöförvaltningen anser därför att energikommissionen borde ha utgått ifrån vad som behöver ske för att kunna följa Paris-avtalet ur ett vetenskapligt perspektiv och att de ekonomiska konsekvenserna hade hanterats utifrån det. Ekologiska konsekvenser: Utredningen tar i otillräcklig grad upp vilka ekologiska konsekvenser en omställning till ett förnybart elsystem skulle föra med sig. Konsekvenserna för klimatet är i fokus och det är naturligt utifrån uppdraget. Vi anser att övriga ekologiska konsekvenser borde ha belysts och beaktats tydligare. Till exempel är det av stor betydelse hur Sverige hanterar en stor ökning av biobränsleanvändning och en utbyggnad av både vatten- och vindkraft med acceptabla konsekvenser på den biologiska mångfalden. Ökad användning av biobränsle leder till lokala utsläpp till luften medan produktion av solceller och vindkraftturbiner kan orsaka miljöproblem i andra länder där sällsynta jordmetaller utvinns.. Avfallsförbränning: Avfallsförbränningen och dess fossila utsläpp beskrivs i utredningen men det är svårt att läsa ut hur framtiden för dessa fossila utsläpp ser ut. Att förbränningen gör miljönytta jämfört med deponeringen gör det svårt att ersätta eller avveckla avfallsförbränningen vilket är en utmaning för vårt lokala klimatmål. En gemensam strategi i frågan är önskvärd. Ekonomiska perspektivet Rapporten tar hänsyn till eventuella konflikter mellan ett förändrat energisystem och det ekonomiska systemet. Omställningen kräver investeringar men i många fall kan den ske med en långsiktig ekonomisk vinst. Däremot finns det en risk att ekonomin får styra utvecklingen för starkt vilket kan vara ett hinder för att nå målen med omställningen. Barnperspektivet Att minska miljö- och klimatpåverkan från Sveriges energisystem bidra till en bättre miljö och framtid för barnen. Alla miljöproblem som vi skjuter vidare till kommande generationer är oansvarigt och bör undvikas. Jämställdhetsperspektivet Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Se under rubriken Förvaltningens synpunkter. Omvärldsperspektivet Elmarknaden är gränsöverskridande och kommer bli det i ännu högre grad framöver. Att ställa om till ett förnybart energisystem sker i enlighet med internationella avtal och överenskommelser och stora delar av den nära omvärlden i Europa förväntas följa samma utveckling. Sverige har ambitionen att ligga i framkant av utvecklingen. Genom Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 5(6)
att gå före med gott exempel kan Sverige inspirera andra och driva på den tekniska och politiska utvecklingen. Genom att vara och förbli en exportör av el bidrar Sverige till ett hållbart energisystem över sina gränser. Elproduktion, även om den sker av förnybara källor, påverkar miljön och det kan ske även utanför landets gränser. Produktion av solceller, vinkraftverk och även uttag av biobränsle kan leda till miljöbelastning i andra länder. Göteborg den 14 mars 2017 Anna Ledin direktör Daniel Eek avdelningschef Bilagor Remiss: Kraftsamling för framtidens energi Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 6(6)