Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

uv Mitt, rapport 2010:26 arkeologisk undersökning Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6 Södermanland; Eskilstuna stad och socken; Kvarteret Forsen 6; RAÄ 556 Katarina Appelgren

uv mitt rapport 2010:26 arkeologisk undersökning Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6 Södermanland; Eskilstuna stad och socken; Kvarteret Forsen 6; RAÄ 556 Dnr 423-2712-2008 Katarina Appelgren

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94 e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2010 Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2010:26 ISSN 1403-9044 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2010-09-16. Dnr 601-2010/2338. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Omslag Översikt över båda lagren 220 och 720 efter rensning, från norr (U5019_18). Foto: Ingela Harrysson. Tryck/utskrift EO Grafiska, 2010

Innehåll Inledning 4 Antikvarisk bakgrund 5 Målsättning och metod 6 Resultat 6 Analyser 6 Sammanfattning 9 Referenser och administrativa uppgifter 9 Referenser 9 Administrativa uppgifter 9 Figur- och tabellförteckning 16 Bilagor 1. Lagertabell och anläggningsbeskrivning 10 2. Fyndtabell 11 3. Osteologisk analys 13

Inledning Med anledning av planerad husbyggnation inom kvarteret Forsen 6, Eskilstuna socken i Södermanland (fig. 1), har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, utfört en särskild arkeologisk undersökning inom RAÄ 556, registrerat i fornminnesregistret, FMIS, som GREDBY TUNAFORS torget FRISTADEN a Fristadstorget Rademachersmedjorna FRISTADEN plats för bytomt, kulturlager. Den särskilda undersökningen utfördes i juni 2009. Uppdragsgivare var Peab Bostad AB, Region Mälardalen. Ansvarig för undersökningen var Katarina Appelgren, som också utarbetat rapporten. Eskilstunaån * Kapellbacken ESKILSHEM ( ÖSTERMALM 3 NYFORS Nyfors NYFORS torget * Rådhustorget Gamla staden TUNAFORS NYFORS Söder TUNAFORS Eskilstuna NYFORS FRÖSLUNDA VILSTA Fig. 1. Exploateringsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 10G 6h och 10G6i. Skala 1:10 000. FRISTADEN Västermalm 4 Förhistorisk och tidigmedeltida plan smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6 Snopptorp Fornborg

Antikvarisk bakgrund Riksantikvarieämbetet, UV Stockholm, genomförde särskilda arkeologiska undersökningar inom det intilliggande kvarteret Forsen 8 under åren 1992 1993 på grund av uppförandet av en ny järnvägsbro över Eskilstunaån. Då påträffades bebyggelselämningar från fem olika tidshorisonter från förromersk järnålder fram till 1800-talet. Under sen- och högmedeltid fanns fragmentariska spår av en bebyggelse som troligen skall kopplas till kungamakten och till den kyrkliga verksamheten (Persson 1998). Det nu aktuella området låg omedelbart söder om Forsen 8 och norr om Konstmuseet, öster om Eskilstunaån (fig. 2). Undersökningen har föregåtts av en förundersökning som genomfördes av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt år 1999 och 2000. Då påträffades förutom den förmodade ässjan/smedjan, en syllstensgrund, en del av en hägnad och kulturlager. Syllstensgrunden kunde på grund av fynd dateras till 1200 1300-tal (Appelgren 2000). X 6583100 Y 1540200 Exploateringsområde Schakt Lager Gräns för RAÄ 556 enligt FMIS Fig. 2. Exploateringsområdet och undersökt schakt markerat på utdrag ur uppdragsgivarens grundkarta. Skala 1:1 000. NYFORS X 6583000 RAÄ 556 Y 1540300 0 50 m

Målsättning och metod Resultat Undersökningsområdet var begränsat till att omfatta ett 10 30 meter stort område, d.v.s. ett område runt den tidigare påträffade ässjan/smedjan. Målsättningen med den särskilda undersökningen var att, enligt länsstyrelsen, avgöra vilka aktiviteter som funnits på platsen och att datera dessa. Dateringen av både ässjan och kulturlagret spelade en avgörande roll för att kunna knyta smidesverksamheten till ett specifikt skede inom det som undersökts tidigare inom kvarteret Forsen 8. Det innebar, beroende på ässjans datering och dess status som en gårdssmedja eller stormannasmedja, att verksamhetens och indirekt även platsens sociala och ekonomiska sammanhang skulle kunna belysas. Genom analys av ett representativt urval av slagger skulle ässjan/smedjans status som en gårdssmedja eller stormannasmedja kunna bestämmas. Syftet var att, genom datering och status, kunna få en idé om verksamhetens sociala och ekonomiska sammanhang. Vid förundersökningen påträffades fynd av obrända käkar av hund och häst invid ässjan/smedjan. En målsättning var därför också, att försöka förstå dessa bens närvaro. Frågan var om de lagts här i något rituellt syfte eller fanns andra förklaringar? En osteologisk analys har därför genomförts av det benmaterial som påträffades. Nedan beskrivs resultaten i korthet. Samtliga beskrivningar återfinns som bilaga 1. En fullständig fyndtabell återfinns som bilaga 2. I det 10 30 meter stora schaktet fanns dels den tidigare kända lämningen av ässjan/smedjan och dels något som bedömdes som en äldre vägsträckning (A1000164). Eftersom den tycktes böja av mot öster antogs att den kunde leda ned till ån. Den var relativt välavgränsad i plan och uppförd av två till tre skikt sten. Den låg cirka 0,4 meter under nuvarande marknivå och på det raseringslager som även fanns inom stora delar av kvarteret Forsen 8. Mellan stenarna påträffades yngre fynd av tegel och någon skärva av yngre rödgods. Den förmodade ässjan/smedjan låg cirka en meter under nuvarande marknivå. Den bestod av två väl avgränsade lager, 220 och 720 samt ett flertal stenar som vid den tidigare förundersökningen bedömdes kunna utgöra del av konstruktionen. I de fyndförande lagren fanns ett flertal bottenskållor, bränd och sintrad lera som bedömts som rester av väggar, krukskärvor och rikligt med obrända ben och djurkäkar samt enstaka brända ben. Analyser Syftet med den osteologiska analysen var att se, om den från förundersökningen kända förekomsten av obrända ben invid ässjan kunde tolkas i rituella termer. Då hade endast obrända käkar av häst och hund påträffats invid ässjan, vilket föranledde en tanke om att själva smidesverksamheten kunde ha betraktats ceremoniellt. Den osteologiska analysen har genomförts av Agneta Ohlsson. Sammanlagt har nära 1,3 kilogram (1 274 g) benmaterial analyserats, varav fyra gram var bränt. Av analysen framgår att de dominerande andelarna härrörde från får/get och nöt och därefter även av gris och endast enstaka ben av häst och hund. För nötboskap dominerar delar från kranium, medan delar från kranium och bål förekom i lika stor utsträckning för både får/get och 6 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

gris. Fragment från framben fanns sporadiskt för samtliga arter, utom för gris. Häst representerades endast av delar från bål och fot och hund företräddes endast av delar från kranium. Majoriteten av fragmenten av boskapsdjur bestod av både av mat- och slaktavfall. Endast ett snittspår observerades på ett fragment från överarmsben (distal del av humerus) av gris. Den fullständiga analysen återfinns som bilaga 3. Analysen visade benmaterialet innehöll får/get, nöt, gris, häst och hund och bedömdes som rester av mat- och slaktavfall. Målsättningen med att smidesverksamheten omgivits av någon rituell förklaring kunde därmed inte infrias. Tre 14 C-prover har analyserats vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Kol togs ur tre bottenskållor för att försöka fastställa när verksamheten bedrivits. Före 14 C-analys genomfördes en vedartsanalys av kolet. Tabell 1. Redovisning av tre 14 C-analyser från tre bottenskållor. Fnr Vedart Lab-nr BP-år Kaliberad med 1 sigma Kaliberad med 2 sigma Arkeologisk period F63 Barrträd Ua-29475 2550 ±43 820 410 BC 1050 350 BC Mellersta bronsålder äldsta järnålder F86 Barrträd Ua-29476 2395 ±30 670 770 AD 660 780 AD Vendeltid F90 Tall Ua-29477 984 ±30 1010 1150 AD 990 1160 AD Sen vikingatid tidig medeltid Stensatt vägsträckning 714 X 6583040 Y 1540280 694 556 711 220 720 0 2 m RAÄ 556 X 6583030 Fig. 3. Schaktplan med vägsträckning och de båda lagren 220 och 720 markerade. Skala 1:100. Y 1540290 Exploateringsområde Schakt Lager Stensatt vägsträckning Sten Gräns för RAÄ 556 enligt FMIS Resultat 7

Av tabellen på föregående sida framgår att resultatet visar på tre olika dateringar. Den äldsta dateringen till mellersta bronsålder äldsta järnålder är svår att förklara. Är den riktig, visar den att smidesverksamhet försiggått i området redan från denna tid och att platsen för detta varit inom ett och samma område där också yngre smidesverksamhet skett. De två yngre, till vendeltid respektive sen vikingatid tidig medeltid är mer troliga, eftersom dessa tidsperioder återfinns inom området. Detta talar för att smidesverksamheten snarare tillhör dessa perioder. En metallurgisk analys av ett urval av fynd har genomförts av UV GAL (Willim & Grandin 2010). Analysen visade att slaggerna var smidesslagger och troligen från sekundärsmidet, d.v.s. från själva föremålsmidet. I materialet fanns även två korroderade järnklumpar, varav den ena troligen varit en del av ett föremål eller ett ämne och den andra kan vara en kniv. Vidare kunde det konstateras att det finns vissa tecken på att metallhantverk med kopparlegering genomförts. Sammanfattningsvis visade analysen att materialet är av god kvalitet och vittnar om en god kännedom om material och smideskunskap. Spåren av koppar visar också att man även utövat annat metallhantverk än just bara järnsmide. 8 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

Sammanfattning Referenser och administrativa uppgifter Vid förundersökningen 1999 2000 påträffades ett område inom kvarteret Forsen 6 som förmodades vara en ässja. Den nu genomförda särskilda undersökningen visade att några spår efter själva konstruktionen saknades. Här fanns däremot ett fyndförande kulturlager innehållande ett flertal bottenskållor, bränd och sintrad lera som bedömts som rester av väggar, krukskärvor och rikligt med obrända ben och djurkäkar samt enstaka brända ben. Två av de tre 14 C-dateringarna antyder att verksamhet bedrivits under den yngre järnåldern och tidig medeltid. Den arkeometallurgiska analysen visade att det här fanns slagger från sekundärsmidet, d.v.s. själva föremålssmidet, men även spår av kopparrester vilket skulle kunna tolkas som tecken på specialisering och god materialkännedom. Både dateringarna och den arkeometallurgiska analysen skulle kunna tolkas som att det under yngre järnålder och medeltid finns en verksamhet i närområdet med en högre social och ekonomisk status än vad som kan karaktäriseras som en vanlig gårdssmedja. Referenser Appelgren, K. 2000. Medeltida hus i kvarteret Forsen. Arkeologisk förundersökning, etapp 1 och 2. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2000:15. Stockholm. Persson, B. 1998. Bebyggelselämningar i kvarteret Forsen. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1998:112. Stockholm. Willim, A. & Grandin, L. 2010. Spår efter smide i kvarteret Forsen. Okulär och metallografisk undersökningav arkeometallurgiskt material. Riksantikvarieämbetet. UV GAL rapport 2010:6. Stockholm. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-2712-2008. Länsstyrelsens dnr: 431-7002-2008. Projektnummer, UV: 11041. Intrasisprojekt: M2008:028. Undersökningstid: 26 juni 1 juli 2009. Projektgrupp: Katarina Appelgren, Svante Forenius och Ingela Harrysson. Underkonsulter: Ramirent, Trimtec, Mälardalens Gräv 6 Frakt AB. Exploateringsyta: 10 30 meter. Undersökt yta: 96 m 2 /. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10 G 6i, x 6583037, 58 y 1540288,73. Koordinatsystem: RH 90 2,5 Gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6583029, 42 y 1540290,51. Höjdsystem: RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 19 digitala foton med Unr 5019_1 19. Fynd: Fynd med Fnr 1 139 förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i väntan på beslut om fyndfördelning. Sammanfattning 9

Bilagor Bilaga 1. Lagertabell och anläggningsbeskrivning Lagernr Lagerbeskrivning 220 Lagret A220 var 1,65 4 m stort och intill 0,1 m tjockt med NÖ SV riktning. Lagret bestod av ljus grå siltblandad lera med något inslag av kol och sot. Lagret innehöll rikligt med fynd av bränd lera, nit av järn, keramik, slagg, bottenskållor och både bränt och obrända ben. Inom lagret fanns spritt 0,2 0,35 m stora stenar samt en 0,8 m lång rad av 0,08 0,15 m stora stenar samt en 0,3 m stor sten. Denna rad låg lagrets västra del och längs dess begränsning. Vidare fanns i denna del även två områden med trärester och relativt rikligt med slagg. Lager 220 underlagrar lager 720. 556 Lager A556 var 0,9 1,7 m stort och låg inom den förmodade vägen. Det bestod av ett lager med 0,05 0,1 m stora stenar. Bedömt som ett utfyllnadslager till vägen. 600 Lagret A600 var ett 0,05 m tjockt ljust siltlager som låg mellan stenar som bedömdes utgöra vägen och i stort sett fyndtomt. 694 Lager A694 var ett 1,5 2,3 m stort lager inom vägsträckningen bestående av 0,2 m stora stenar, bedömt som ett utjämningslager till vägen. 709 Nuvarande markyta och fotbollsplan. 710 A710 bestod av ett rullstensåsmaterial av rikligt med sten av blandade storlekar. 711 A711 var det omrörda humösa lager som finns inom stora delar av kv. Forsen 6 och 8. Det är gråaktigt med rikligt inslag av tegel, murbruk, porslin, spikar och järnfragment. 712 Lager 712 bestod av 0,05 m tjockt lager av grå lera på en stenpackning, helt fyndtomt. 713 Lager A713 bestod av ett 0,2 m tjockt grusigare sandlager. Det var fyndtomt och påfört. 714 Lager A714 fanns inom ett 0,64 1 m stort område med ett 0,35 m tjockt ljus siltblandad lera med sprängsten, bedömt som ett utjämningslager i vägen. I lagrets norra del grävdes en ruta. Här fanns ytligt sprängsten och sammanlagt tre skikt av 0,1 0,4 m stora stenar. Under det understa stenskiktet fanns lager 711 (raseringslager). Det var här 0,05 m tjockt och därunder fanns blålera. 720 Lagret A720 låg innanför lagret A220. Det hade en oregelbunden form och var 0,01 0,02 m tjockt. Det bestod av mörkfärgad kol- och sotblandad siltig lera. Skillnaden mot A220 var att A720 var mörkfärgat av relativt rikligt med sot och kol. Lagret innehöll enstaka fragment av föremål (?) av järn, slagg, glödskal, bottenskållor, keramik, trärester, bränd lera och obrända och bränt ben. Inom lagret fanns enstaka stenar mellan 0,1 0,25 m stora. A1000164, väg A10000164 var en stensatt vägsträckning. Den låg cirka 0,3 0,4 meter under nuvarande marknivå och antogs till en början vara en möjlig husgrund. Den bedömdes senare som en möjlig 1,9 5 meter stor fragmentarisk stensatt väg. Den var uppförd av, i sin begränsning, större 0,4 0,6 meter stora stenar och emellan av mindre 0,05 0,2 meter stora stenar. Vägen låg på det tidigare kända raseringslagret och bedömdes som relativt ung, troligen 1800 1900-tal. Troligen har den haft en fortsatt sträckning ned mot ån i öster. 10 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

Bilaga 2. Fyndtabell Fnr Subklass Material Sakord Vikt, g Antal Fragmenteringsgrad Anmärkning Tillhör 1 Bränd lera Bränd lera Lerklining 101 1 Fragment 220 2 Bränd lera Bränd lera Lerklining 4 2 Fragment 220 3 Bränd lera Bränd lera 10 3 Fragment 220 4 Slagg GAL Slagg Järnhaltig slagg 495 1 Fragment 220 5 Slagg GAL Järn Slagg 690 1 Fragment 220 6 Osteologi Ben 1 1 Fragment 220 7 Keramik Keramik Kärl 14 1 Fragment 220 8 Slagg GAL Slagg Slagg 215 1 Fragment 220 9 Slagg GAL Slagg Slagg 28 2 Fragment 220 10 Slagg GAL Slagg Slagg 142 2 Fragment 220 11 Slagg GAL Slagg 13 1 Fragment 220 12 Slagg GAL Slagg Slagg 136 2 Fragment 220 13 Bränd lera Bränd lera Lerklining 41 9 Fragment 220 14 Slagg GAL Slagg Slagg 14 1 Fragment 220 15 Slagg GAL Slagg Slagg 101 1 Fragment 220 16 Bränd lera Bränd lera Infodring 116 15 Fragment 220 17 Bränd lera Bränd lera Infodring 208 12 Fragment 220 18 Järn Järn Nit 12 1 Defekt 220 19 Bränd lera Bränd lera Lerklining 18 3 Fragment 220 20 Bränd lera Bränd lera 1 7 Fragment 220 21 Slagg GAL Slagg Slagg 630 1 Fragment 220 22 Bränd lera Bränd lera Infodring 20 8 Fragment 220 23 Bränd lera Bränd lera Infodring 28 10 Fragment 220 24 Bränd lera Bränd lera Infodring 66 15 Fragment 220 25 Osteologi Ben 4 2 Fragment 220 26 Brons Brons Föremål 5 1 Fragment 220 27 Järn Järn Föremål 4 1 Defekt Knapp? 220 28 Bränd lera Bränd lera Infodring 121 7 Fragment 220 29 Bränd lera Bränd lera Infodring 62 5 Fragment 220 30 Osteologi Ben 15 2 Fragment 220 31 Bränd lera Bränd lera Infodring 26 4 Fragment 220 32 Keramik Keramik Kärl 7 1 Fragment 220 33 Osteologi Ben 6 1 Fragment 220 34 Bränd lera Bränd lera Infodring 120 12 Fragment 220 35 Osteologi Ben 1 1 Fragment 220 36 Osteologi Ben 15 1 Fragment 220 37 Bränd lera Bränd lera Infodring 12 1 Fragment 220 38 Osteologi Ben 16 1 Fragment 220 39 Bränd lera Bränd lera Infodring 40 4 Fragment 220 40 Osteologi Ben 4 1 Fragment 220 41 Osteologi Ben 4 1 Fragment 220 42 Bränd lera Bränd lera Lerklining 9 2 Fragment 220 43 Järn Järn Föremål 20 1 Fragment 220 44 Osteologi Ben 16 1 Fragment 220 45 Osteologi Ben 4 2 Fragment 220 46 Osteologi Ben 11 6 220 47 Bränd lera Bränd lera Infodring 19 3 Fragment 1 fragm. sintrat 220 48 Osteologi Ben 9 2 Fragment 220 49 Bränd lera Bränd lera Infodring 22 7 Fragment 220 50 Slagg GAL Slagg Slagg 118 1 Fragment 220 51 Bränd lera Bränd lera Infodring 80 3 Fragment 220 52 Slagg GAL Slagg Slagg 160 1 Fragment 220 53 Bränd lera Bränd lera Infodring 172 32 Fragment 220 54 Osteologi Ben 3 1 Fragment 220 55 Slagg GAL Slagg 104 1 Fragment 220 56 Bränd lera Bränd lera Infodring 78 1 Fragment 220 57 Osteologi Ben 4 1 Fragment 353 58 Bränd lera Bränd lera 120 7 Fragment 354 59 Keramik Keramik Kärl 16 1 Fragment 354 Bilagor 11

Fnr Subklass Material Sakord Vikt, g Antal Fragmenteringsgrad Anmärkning Tillhör 60 Järn Järn Föremål 11 1 Fragment 354 61 Osteologi Ben 28 1 Fragment 355 62 Osteologi Ben 17 1 Fragment 355 63 Slagg GAL Slagg Slagg 267 1 Fragment 356 64 Osteologi Ben 3 4 711 65 Slagg GAL Slagg Slagg 117 1 Fragment 719 66 Bränd lera Bränd lera Infodring 234 3 Fragment 720 67 Osteologi Ben 3 1 Fragment 720 68 Osteologi Ben 11 7 Fragment 720 69 Osteologi Ben 17 10 Fragment 720 70 Osteologi Ben 1 2 Fragment 720 71 Bränd lera Bränd lera Infodring 40 6 Fragment 720 72 Keramik Keramik Kärl 3 1 Fragment 720 73 Osteologi Ben 22 1 Fragment 720 74 Bränd lera Bränd lera Infodring 34 4 Fragment 720 75 Osteologi Ben 67 1 Fragment 720 76 Osteologi Ben 3 1 Fragment 720 77 Bränd lera Bränd lera Infodring 66 7 Fragment 720 78 Bränd lera Bränd lera Infodring 96 8 Fragment 720 79 Osteologi Ben 23 4 Fragment 720 80 Bränd lera Bränd lera Infodring 40 5 Fragment 720 81 Bränd lera Bränd lera Föremål 711 25 Fragment Föremål och fordringsfragm.? 720 82 Osteologi Ben 2 3 Fragment 720 83 Bränd lera Bränd lera Infodring 114 7 Fragment 720 84 Slagg GAL Slagg Slagg 488 2 Fragment 720 85 Osteologi Ben 16 8 Fragment 720 86 Slagg GAL Slagg Slagg 156 2 Fragment 720 87 Bränd lera Bränd lera Infodring 62 6 Fragment 720 88 Slagg GAL Slagg Slagg 460 1 Fragment 720 89 Bränd lera Bränd lera Infodring 133 4 Fragment 720 90 Slagg GAL Slagg Slagg 950 4 Fragment 720 91 Osteologi Ben 9 1 Fragment 720 92 Osteologi Ben 14 1 Fragment 720 93 Bränd lera Bränd lera Infodring 150 7 Fragment 720 94 Osteologi Ben 1 1 Fragment 720 95 Osteologi Ben 1 1 Fragment 720 96 Slagg GAL Slagg Slagg 1274 4 Fragment 720 97 Osteologi Ben 41 2 Fragment 720 98 Slagg GAL Slagg Slagg 527 2 Fragment 720 99 Bränd lera Keramik 55 2 Fragment Kärl? 720 100 Bränd lera Bränd lera 9 6 Fragment 720 101 Osteologi Ben 7 1 Fragment 720 102 Bränd lera Bränd lera Infodring 84 2 Fragment 720 103 Slagg GAL Slagg Slagg 624 1 Fragment 720 104 Bränd lera Bränd lera Infodring 272 19 Fragment 720 105 Osteologi Ben 4 1 Fragment Snittspår 720 106 Slagg GAL Slagg Slagg 1166 3 Fragment 720 107 Bränd lera Bränd lera Infodring 41 8 Fragment 720 108 Osteologi Ben 7 5 Fragment 720 109 Bränd lera Bränd lera Infodring 78 6 Fragment 720 110 Keramik Keramik 46 4 Fragment Sintrad 720 111 Järn Järn Föremål 55 1 Fragment 720 112 Slagg GAL Slagg Slagg 1 8 Fragment 720 113 Trä Trä 25 9 Fragment 720 114 Osteologi 217 3 Fragm. från samma ben 720 115 Osteologi 4 1 720 117 Osteologi Ben 132 1 720 118 Osteologi Ben 146 2 720 119 Osteologi Ben 5 1 720 120 Osteologi 15 1 720 12 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

Fnr Subklass Material Sakord Vikt, g Antal Fragmenteringsgrad Anmärkning Tillhör 121 Osteologi Ben 25 1 738 122 Osteologi Ben 12 1 739 123 Osteologi Ben 36 1 740 124 Osteologi Ben 2 2 742 125 Osteologi Ben 10 1 745 126 Osteologi Ben 12 1 746 127 Osteologi Ben 10 1 746 128 Osteologi Ben 16 3 748 129 Osteologi Ben 15 4 749 130 Osteologi 8 2 749 131 Osteologi Ben 3 1 749 132 Osteologi Ben 10 1 750 133 Osteologi Ben 5 1 750 134 Osteologi 70 2 750 135 Osteologi 44 1 750 136 Osteologi Ben 47 2 751 137 Osteologi Ben 9 2 759 138 Osteologi Ben 9 2 761 139 Osteologi Ben 2 1 762 Bilaga 3. Osteologisk analys av Agneta Ohlsson Material Det osteologiska materialet kommer från två kulturlager (A220 och A720) som undersöktes under säsongen 2009. Undersökningen utfördes av Riksantikvarieämbetet UV Mitt under ledning av arkeologen Katarina Appelgren. Totalt bestod det tillvaratagna materialet av 1274 gram ben som kom från 33 fyndenheter spridda i de två kontexterna nämnda ovan. Till övervägande del var materialet obränt, endast några få små fragment var brända. Den osteologiska analysen är utförd på UV Mitt i Stockholm. Metod Benfragmenten har, i den mån det varit möjligt, bedömts till art och benslag. Bedömningen har skett okulärt med tillgång till ett referensmaterial. Den osteologiska analysen och allt benmaterial har registrerats i Intrasis. Materialet och förekommande arter redovisas främst med antal fragment men även med vikt. Fördelningen skiljer sig ofta åt, vilket framförallt beror på att vikten för stora djur ofta blir överrepresenterad i förhållande till mindre djur. Vid fragmentmetoden får varje fragment representera ett djur och man får det maximala antalet individer för materialet. Materialets fördelning i anatomiska delar redovisas per art. Vid jämförelse bör uppmärksammas att benslag kan bli överrepresenterade i vissa kategorier. Tandens emalj är dessutom ett av skelettets hårdaste material och bevaras mycket bra, liksom kompakta benelement i foten. För bedömning av ålder har tandframbrott, slitage (Grant 1982, Pull & Payne 1982) och epifyssammanväxning använts (Silver 1969). Resultat Totalt har 58 av 120 fragment kunnat identifieras till art och benslag, d.v.s. 48 %. Övriga fragment har i vissa fall kunnat identifieras till benslag, men där art inte gått att fastställa (t.ex. stor gräsätare). Fragment från får och get är i många fall svåra att skilja från varandra och slås ofta ihop till kategorin får/get. Fragment från får/get (Ovis aries/capra hircus) och nötboskap (Bos taurus) dominerade i materialet med ungefär lika stor andel (33 % respektive 29 %). Gris (Sus scrofa f.dom.) förekom som tredje kategori och utgjorde 21 % av de identifierade fragmenten. Övriga arter som identifierades var häst (Equus caballus) och hund (Canis familiaris), (se tabell 2 och figur 4 nedan). Den anatomiska fördelningen för arterna skilde sig något åt. För nötboskap dominerar delar från kranium medan delar från bålen var relativt få. Kranium och bål förekom dock i lika stor utsträckning för får/get och gris. För alla arter utom gris, före- Bilagor 13

kom fragment från framben sporadiskt. Delar från foten identifierades för får/get och nötboskap. Fragment från bakben förekom endast av får/get. Häst representerades endast av delar från bål och fot och hund företräddes endast av delar från kranium (se fig. 5 nedan). Majoriteten av fragment av boskapsdjur utgjordes av köttfattiga delar från kranium men köttrika delar förekom också till relativt stor del, d.v.s. materialet bestod både av mat- och slaktavfall. Endast ett snittspår observerades dock på fragment från överarmsben (distal del av humerus) av gris. Vid en studie av arternas geografiska spridning över det undersökta området framträdde inget mönster eller koncentrationer av arter, snarare en slumpmässig spridning (se tabell 3). 12 10 8 6 4 Kranium + tänder Bål Framben Fot Bakben 2 0 Gris Nöt Får/get Häst Hund Fig. 5. Anatomisk fördelning för arter och antal fragment. Hund 5 % Häst 7 % Får/get 33 % Stor gräsätare 5 % Gris 21 % Nöt 29 % Fig. 4. Fördelning av identifierade arter. Tabell 2. Identifierade fragment och fördelning per art. Art Fragment Gris 12 Nöt 17 Får/get 19 Häst 4 Hund 3 Stor gräsätare 3 Summa 58 Tabell 3. Identifierade arter, antal fragment och vikt. Kontext Fyndenhet Fnr Vikt, g Antal Anmärkning Art Kommentar Bränd 220 1000011 6 1 1 Oidentifierad art Ja 220 1034 30 15 2 Får get (Ovis/Capra) 220 1030 33 6 1 Nöt (Bos taurus) 220 1009 35 1 1 Oidentifierad art Ja 220 1009 36 15 1 Häst (Equus caballus) 220 1029 38 16 1 Nöt (Bos taurus) 220 1012 45 4 2 Oidentifierad art 220 1008 48 9 2 Tamgris (Sus domesticus) 220 1018 57 4 1 Får get (Ovis/Capra) 220 1005 67 3 1 Oidentifierad art 220 1011 75 67 1 Stor gräsätare 14 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

Kontext Fyndenhet Fnr Vikt, g Antal Anmärkning Art Kommentar Bränd 220 1006 79 23 4 Oidentifierad art 220 1000 85 16 8 Oidentifierad art 220 355 91 9 1 Tamgris (Sus domesticus) 220 746 92 14 1 Nöt (Bos taurus) 220 1001 94 1 1 Tamgris (Sus domesticus) Ja 220 1001 95 1 1 Oidentifierad art 220 998 97 41 2 Får get (Ovis/Capra) 220 1004 101 7 1 Oidentifierad art 220 999 108 7 5 Oidentifierad art 220 1000 114 217 3 Fragm. från samma ben Häst (Equus caballus) 220 1000 115 4 1 Får get (Ovis/Capra) 220 1012 118 146 2 Nöt (Bos taurus) 220 1012 119 5 1 Får get (Ovis/Capra) 220 1004 126 12 1 Nöt (Bos taurus) 220 1004 127 10 1 Får get (Ovis/Capra) 220 999 128 16 3 Hund (Canis familiaris) 220 999 129 15 4 Får get (Ovis/Capra) 220 999 130 8 2 Nöt (Bos taurus) 220 999 131 3 1 Tamhöns (Gallus gallus) 220 1029 133 5 1 Tamgris (Sus domesticus) 220 1006 138 9 2 Får get (Ovis/Capra) 220 1006 139 2 1 Stor gräsätare 720 994 25 4 2 Oidentifierad art 720 749 40 4 1 Oidentifierad art 720 750 41 4 1 Oidentifierad art 720 1033 44 16 1 Får get (Ovis/Capra) 720 778 46 11 6 Oidentifierad art 720 773 54 3 1 Oidentifierad art Skenben? 720 1014 61 28 1 Oidentifierad art Häst/gris 720 1016 62 17 1 Tamgris (Sus domesticus) 720 764 64 3 4 Oidentifierad art 720 777 68 11 7 Oidentifierad art 720 762 69 17 10 Oidentifierad art 720 762 70 1 2 Oidentifierad art Ja 720 997 73 22 1 Tamgris (Sus domesticus) 720 992 76 3 1 Nöt (Bos taurus) 720 763 82 2 3 Oidentifierad art 720 354 105 4 1 Snittspår Tamgris (Sus domesticus) 720 1016 117 132 1 Nöt (Bos taurus) 720 750 120 15 1 Får get (Ovis/Capra) 720 763 121 25 1 Får get (Ovis/Capra) 720 763 122 12 1 Nöt (Bos taurus) 720 764 123 36 1 Nöt (Bos taurus) 720 764 124 2 2 Tamgris (Sus domesticus) 720 994 125 10 1 Nöt (Bos taurus) 720 749 132 10 1 Nöt (Bos taurus) 720 777 134 70 2 Nöt (Bos taurus) 720 777 135 44 1 Får get (Ovis/Capra) 720 778 136 47 2 Nöt (Bos taurus) 720 762 137 9 2 Får get (Ovis/Capra) Summa 1274 120 Referenser Bull, G. & Payne, S. 1982. Tooth eruption and epiphysial fusion in pigs and wild boar. I: Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites, BAR British Series 109. Oxford. Grant, A. 1982. The use of tooth war as a guide to the age of domestic ungulates. I: Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites, BAR British Series 109. Oxford. Silver, I, A. 1969. The ageing of domesticated animals. I: Science in Archaeology. BAR British Series 109. Oxford. Bilagor 15

Figur- och tabellförteckning Figurer 1. Exploateringsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad. Skala 1:10 000...4 2. Exploateringsområdet och undersökt schakt markerat på utdrag ur uppdragsgivarens grundkarta. Skala 1:1 000...5 3. Schaktplan med vägsträckning och de båda lagren 220 och 720 markerade. Skala 1:100...7 4. Fördelning av identifierade arter. (diagram)...14 5. Anatomisk fördelning för arter och antal fragment. (diagram)...14 Tabeller 1. Redovisning av tre 14 C-analyser från tre bottenskållor...7 2. Identifierade fragment och fördelning per art...14 3. Identifierade arter, antal fragment och vikt...14 16 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6 Vid förundersökningen 1999 2000 påträffades ett område inom kvarteret Forsen 6 i Eskilstuna, Södermanland, som förmodades vara en ässja. Den av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, nu genomförda särskilda undersökningen visade inga spår efter själva konstruktionen. Här fanns däremot ett kulturlager innehållande ett flertal bottenskållor, bränd och sintrad lera som bedömts som rester av väggar, krukskärvor och rikligt med obrända ben och djurkäkar samt enstaka brända ben. Både dateringarna och den arkeometallurgiska analysen skulle kunna tolkas som att det under yngre järnålder och tidig medeltid finns en verksamhet i närområdet med en högre social och ekonomisk status än vad som kan karaktäriseras som en vanlig gårdssmedja. ISSN 1403-9044