l SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING. l\tied D E LAND E FRÅN CENTRALSTYRELSEN. 1887. Innehåll: Årsberättelse. - Öfverläggningsämnen. - Promemoria för kretsordförandena. - ReYisionsberättelse. - stadgar. - Medlemsförteckning. - -Register. STOCKHOLM, OTTO AHLSTRÖ~[S BOKTRYCKERI 1887.
s veri[es allmänna folkskollärareförenin[. Års berättelse. Då Sveriges allmänna folkskollärareförening för sju år tillbaka började sin verksamhet, stäide säkerligen de fleste af folkskolans män den frågan på framtiden, hva.d det skulle blifva af denna rörelse. l\fången väntade, att föreningen skulle blifva bärare af de mest omstörtande ideer och ställa sig till orons och missnöjets förfogande. Andra antogo, att elen skulle blifva verktyg för konservativa, ja i ill och med reaktionära sträfvanclen. :M:en intetelera var stiftarrres mening och icke heller deras, som så småningom inträdde i föreningens led. Att sånila kamraterna till ett enigt förbund, der en och hvar kände sig solidarisk med den andre, att med all den kraft, samhålligheten skänker, i sin mån sträfva för folkbildningens stora sak - det var föreningens program, och det ä1' hennes program. Föreningen ville och -vill i sig upptaga alla folkskolans vänner, hvilka deras åsigter i öfrigt än må vara, och elenned tydligt ådagalägga, att hon icke står till något partis förfogande, utan helt enkelt -vill samla alla krafter till enigt 8träfvande för skolans -väl. Inom henne böra alla meningar fritt få bryta sig mot h varandra, ty endast på öfvertygelsens väg genom öppen och sansad diskussion segrar det rätta. I enlighet med denna uppfattning har ock centralsty Telsen sökt att leda föreningens verksamhet. Hon har bemödat sig att ur diskussionen aflägsna alla sådana ämnen, som företrädesvis äro egnacle att orsaka hätskhet och partisplittring, d. v. s. religiösa och politiska stridsfrågor. För öfrigt -har hon aldrig genom något medel sökt lägga band
4 på den fullkomliga frihet i asigter oeh uttalanden, som inom förenin o en bör råda. Om i föreningens namn något uttalande uto itt med lrvilket någon eller några ej äro nöjda., så är det i~ke 'centralstyrelsen, som dervid begagnat föreningen såsom språkrör för sina åsigter, ty hon har alltid lojalt rätta,t ~ig efter flertalets beslut.... Då man ser på de direkta resultaten af for~mngens Yerksamhet hittills, skola de säkert synas helt sma. ~1:en man får ej glömma, att föreningen endast på öfvertygelsens väo sökt få sina önskningar genomförda, och när hon ge~om långt och redligt sträfvancle förvär~vat.. någon g1:~cl af inflytande, står en h:lt annan" g~?-era~10n an elen. n~rvarancle i hennes led. Till dess far foreningen som hittill ~ framlägga önskningar rörande s.kolan:. hv~ka. utm_1 henne kanske ej kommit unrler cliskuss10n, s~ga s1.tt ord 1 clage~ s skolfrågor till den kraft och verkan, det ha.fva kan, och for öfrigt hoppas på framtiden. Den största nyttan af föreningens Terksamhet är dock gifven. Den är att söka uti elen sjelfuppfostran,.. det, ~:e mensamma arbetet skänker. Medvetandet att strafva for skolan sida vid sida med tusende ka.mrater höjer målet, vidgar blicken oeh hindrar elen andeliga förkrympning,.. för hvilken den i enslighet och betryck arbetande folkskollararen så ofta hotas att blifva offer. Under senare åren hafva ifriga försök gjorts att genom inkastande af kyrkliga och politiska tvisteämnen slita ~ammanhållningens band. Det skau uneler elen kommande hden rönas, ]nun vid bhcken är, huru fasta enclrägten och kam Tatsinnet hos SYeriges lärare. * * * Antalet mecliemmar i föreningen utgjorde vid 1885 års slut 3 262 fördelade på 143 kretsat. Uneler år 1886 hafva 3 ny~ kretsar med 40 medlemmar inträclt i föreningen, 2 kretsar med 36 mecliemmar anmält sitt utträde och 3 kretsar med 48 medlemmar på gnmcl af uraktlåtenhet att erlägo a årsa.fgifterna blifvit uteslutna. Vid 1886 års slut utgöl~ mecllemsantalet 3,066 fördelade på 141 ln:et s a~ Under året ha.fva vidare hänne kretsar sammanslagits till en och en delats i t\"änne. Cm..ttralstyrel s~n har lilleler året utgjorts af Å. F. Skoglund (onlfönmde och kassafö1taltare) E. Hammarlund (v. orclförancle), A. 31. Stefanson (sekreterare), K. O. Sjölander, A. Törngren, F'l:idtjuv Berg och.alfr. Dalin. Vid det under år 1886 hållna 1 alet till ledamöter i centralstyrelsen i stället för de a.fgående, A. F. Skoglund, E. Hammarlund, Å. 1\L Stefanson och K. O. Sjölander, återvaldes sa.mtlige. Verkställande utskottet har under året utgjorts af Å. F. Skoghmd, E. Hamma,rlund,.A.. 11. Stefanson och F. Berg. Beträffande föreningens räkenskaper hänvisas till revisionsberättelsen här nedan. Till centralstyrelsen har under året ingått 11 öf,erläggningsämnen, och funnas h'\ ilande från förrgående år 5. Rörande dessas behandling af verkställande utskottet och centralstyrelsen hänvisas till den nedan förekommande redogörelsen för centralstyrelsens sammanträden. Inom kretsarue hafva under året behandlats ttå ärenden, nämligen om komnnmalskolor och om förslagen till betygsformulär. Centralstyrelsens beslut med anledning af kretsarrres uttalanden finnas i elen ofvan nämcla redogörelsen för centralstyrelsens s amm~nträclen. Det från början vedertagna bnlket, att centralstyrelsens sammanträden hällos i slutet af året har uneler årens lopp visat sig medföra en ingalunda obetydlig olägenhet. Vid detta sammanträde uppgöres till stor del programmet för det följande årets arbete, och det kunde såhmcla inträffa, att en nytillträda.ncle styrelse finge sig ålagt att utföra verkställighetså.tgärder, hvilka den för sin del icke alls kunde gilla. Då någon ändring i centralstyrelsens sammansättning icke egde rum vid sistförflutne årsskifte, ansågs det lämpligt a,tt då vidtaga en förä1idring af tiden för sammanträdena, oeh verkstäides denna så., att 1887 års sammanträde hölls strax i början på det.nya året och i omedelbart sammanhang med det nyss afslutade för 1886. Och komma härefter, till dess annorhmda blir beslutaclt, sammanträdena att hållas i början äf året. * * * Centralstyrelsens san1manträde 1886. Under året i kretsarna behandlade ärenden. l. Orn k01nmunalskolo1. - Öfver behandlingen af detta ärende hade ingått protokoll från 130 ln etsar. Af
ö dessa hade 126 uttalat pig i samma riktning som centralstyrelsen uti 1886 års meddelande, och bland dem 116 antagit centralstyrelsens förslag till utlåtande i frågan. Centralstyrelsen ansåg, att denna sak borde än vidare följas med all uppmärksamhet, men att någon petition i ämnet vore olämplig. Tills vidare hade man blott att göra föreningens åsigt i frågan känd särskilclt bland folkrepresentanterna i riksdagen. - Centralstyrelsen beslöt att genom pressen göra Sveriges allmänna folkskollärareförenings åsigter i frågan allmänt kända och att för öfrigt vidtaga de åtgärder, som omstäncligheterna kräfva. 2. Om gmnensanmza uetygsfonnztlä r. - Kolliterades förslag till betygsfotmulär och kursindelning hade inom kretsarue gifvit anledning till uttalande af vidt skilda meningar. Särskildt hade kursindelningen blifvit föremål för anmärkningar och af 30 kretsar helt och hållet förkastad. Dock synas så väl anmärkningarna som förkastandet ofta hafva sin grund uti det missförståndet, att kursindelningen vore afseeld att öfverallt i alla sina detaljer tillämpas, då deremot meningen blott varit att med ledning af elen samma på ett ungefär angifva barnens kunskaper. Rörande betygsgrader hade ock stor meningsskiljaktighet gjort sig gällande. I allmänhet hade behofvet af flere betygsgrader framhållits. Centralstyrelsen fann, att den enda möjliga utvägen att få omfånget af barnens lnmskaper i betyget angifna vore, att såsom ledning dervid uppställa en kursindelning, som utgjorde blott en qvantitativ fördelning af liiroämnena utan afseende fäst vid tidsindelning, lärogång, metaetiskt förfaringssätt o. s. v. Rörande betygsgrader och öfriga detaljfrågor ansågs, att största hänsyn borde ta.g as till de inom kretsarue uttalade åsigten1a. - Centralstyrelsen beslöt att uppdraga åt en komite af tre personer att omarbeta förslaget till betygsblanketter med ledning af de ingångna protokollen och ändra kursindelningen derhän, a.tt den utgör blott en qvantitativ fördelning af läroämnena att komiterade skulle till centralstyrelsen inkoillllla med sitt förslag senast elen l maj 1887, och att centralstyrelsen clerpå ånyo vill företaga ärendet. Till medlemmar i nämcla ko mi te utsågos herrar folksk oleinspektören I. Lyttkens, Norrköping, J. J. Dalströ m, Stockholm och K. O. Sjölander, Asker. Från föregående år hvilande ärenden. 3. Anorclnandet af 1 O:de allmänna svenska folkskol- liiraremötet. - Då ännu mer än ett och ett halft år återstode till mötets_.hållancle,i ansåg centralstyrelsen det för tidigt att bö1ja förberedelserna för det samma och beslöt att Bj för nä~ yarande vidtaga någon åtgärd i ärendet. 4. Rättstafningsf1 ågan. - Då för närvarande inom elen vetenskapliga verlclen påginge en skarp strid i frågan, och särskilclt äfven svenska akademien börjat egna henne s~örr~ uppmärksamhet, ansåg centralstyrelsen det vara olämphg hd att framträda och beslöt att, i afvaktan på resultaten af de nu pågående reformsträfvandena utom folkskolan låta frågan hvila. ' 5. Böter fö'j' skålfö? su.rrnmelser. - Frågan inkommen f'rån stockholrus krets. Enär centralstyrelsen rörande tillämpningen af detta straff för skolförsummelser enelast hade uppgifter från ett fåtal platser, och omdömena om dess lämplighet vore delade, ansågs nödvändigt att inhemta ytterligare underrättelser och beslöts att bordlägga ärendet. 6. Läseboksf? ågan.--'-- Frågan hade under år 1885 ingått från Strängnäs krets. Under år 1886 hade emellertid ingått yrkanden om frågans upptagande från Rekarne Malmö och.kongsbacka kretsar. ' Centralstyrelsen måste sålunda på grund af stadgarnas 14 mom. 2 ftamlägga frågan, och hänvisas derför till betänkandet här nedan under rubriken»öfvetläggningsämnen». Under året ingångna ärenden. 7. Inswrnlande af material till en svensk follatndervisningshistoria. - Frågan väckt af AskeTs krets.. Enär ärendet framlägges till kretsarrres behandling under innevarande år, hänvisas till ub.'edningen här nedan under rubriken»öfverläggningsämnen». 8. Atgänler mot okyrklighet inmn lärw ekåten. - Frågan inkommen från N. n!(arks krets. Detta ärende vore af rent religiös natur, och vid för- 7
8 eningens stiftande hade till protokollet tagits en förklating, att religiösa och politiska frågor ej borde till behandling förekomma. Motionärerna stödde sitt yrkande derpå, att föreningen borde verka för»enhet och god anda», men enhet och god anda befordrades genom fördragsamhet och aktning för andras å.sigter, ingalunda genom tryck eller förföljelse. Söndring och partistrider skulle till föreningens skada blifva resttltatet af ärendets upptagande. Centralstyrelsen beslöt enhälligt att lemna frågan utan afseend e. 9. E?"Sättning åt 'Vikarier 'Vid sj~ tlcd01ns{all. - Frågan inkommen från Vemmenhögs krets. Strax efter noreliska skolmötet i Stockholm 1880 hade en under mötesticlen beslutad petition i ämnet örrerlemnats till k. m:t, men n ågot resultat af elen samma hade hittills ej förnummits. V emmenhögskretsens motion innehöll v:äl ett nytt uppslag, men det gamla -- bibehållande af t af lönen - -- egcle företräde, såsom både lättare utförbart och fördelaktigare för lärarne. Centralstyrelsen beslöt att bordlägga frågan. 10. Åtgänler mot okunnighet och n'uzet hos elen från folkskolan afgångna ungdonzen. - Frågan inkommen från Bergslags kontrakts krets.. Frågan vore hållen i så allmänna ordalag, att elen blott skulle ge anledning till en resultatlös diskussion. Centralstyrelsen beslöt, under erkännande af frågans stora vigt och betydelse, att hon för närvarande ej skulle föranleda till någon åtgärd. 11. 011z gemensanmza blan ketter fö1' skolans hela bokfö1'i'ng. - Fl ågan inkommen från Holmedals krets. Ärendet hade redan 1884 insänclts af en annan krets, och då blifvit behanclladt. Centralstyrelsen ansåg, att då det mötte så stora svårigheter att i en så begränsad fråga som den om gemensamma betyg vinna enighet, det vore allt för vanskligt att åtminstone för närvarande söka komma till något resultat i föj. eligga.nde fråga, och beslöt på de skäl, som anföras i 1885 års meddelande att lemna frågan utan afseencle. 12. Om afclelningstiisning. - Fl ågan ingången från S. N erikes krets.. Frågan hönle till dem so m oupphörligt diskuterades i ohka delar af landet oc;h som blott egde intresse för de trakter, der afdelningsläsning brukades. Genom att föranstalta ett. allmänt meningsskifte om en sådan abnorm ano~ dn~g skulle blott åt den samma skänkas ett slags auktonsatron. Det skulle till och med kunna blifva en anvisning åt njugga församlingar om införande af detta system. Centralstyrelsen beslöt på dessa skäl att lemna fråo an utan 6 afseende. 1~. Åtgä: c~e1 fö'j' ~tnskaff'andeo af bätt? e bibliska plans?her an de lnthlls utg~fna. - Fragan inkommen från Hismgsluetsen. Centralstyrelsen beslöt att bordlägga ärendet. 14. Organfdlgan. -- Ärendet företogs till behancllino med.. anledning af från Tvetakretsen ingången skrifvelse och beslat centralstyrelsen att afgifv:a fö~jande svar på elen samma: Med anledning af Tv e ta-kretsens skrifvelse rö r~nde Svensk Läraretidning såsom organ för Svenges allmänna folkskollärareförening får centra.lstytelsen dels erinta: a) att centralstyrelsen, på sätt årsmeddelandet för 1882 närmare upplyser, antagit Svensk Läraret.idning till föreningens organ; b) att föreningens förtroendemän, revisorerna, som haft. tillfälle att närmare granska a.lla hithörande handlingar, till alla. delar gillat centralstyrelsens åtgärder härvidlag och i sin berättelse för 1881 särskildt ansett sig böra framhålla elen förtjenst, centralstyrelsen inlagt vid åstadkommandet af ett organ för föreningen ; c) att kretsarue bifallit revisorernas hemstäl Jan om a.nsvai sfrihet för samtliga. centralstyrelsens atgärder under år 1881 och dermed lemna.t sitt medgifvand~ till äfven denna i både. årsberättelsen och revisionsberättelsen omnämcla åtgänl; dels förklara: g
lo a) att Svensk Läraretidning är organ för Sveriges allmänna folkskollä~.areförening f den ~eningen, att hon arbeta: - for sa~.ma.. mal ~.om foreningen, att hon utföthgt Ted o got for de arenden, som behandlas inom föreningen, att hon belyser och klargöt föt allmänbeten de besl~t, S?~. fattas af sjelfva föteningen, samt att hon fot sa_val c~?- tralstyrelsen som kretsarue och de ens~ld~ fo~ eningsmedlemmatne står öppen för en saklig d1- skussion rörande föteningens angelägen};leter; b) att de personet, som af centralstytel~en pläga tillsättas för att i tidningen?evaka fö'j~en~?~gens intressen, endast hafva att tillse, att hdmngen i nyssnämda menin~ f?ttfar a:t vaj:a ett ~.rgan föt föreningen, a.lltsa ej att utofva censur ofvet tidningens innehåll i öfrigt; c) att således icke föreningen, än o mi~dre h~~nes särskilda medlemmar kunna pa nagot satt anses ansvatiga för tidningens innehåll. Centralstyrelsens ofvan åberopade uttalande i 1882 åts meddelande är af följande lydelse: >>Redan i bötjan af fäteningens tillvaro visade det sio att hennes vetksamhet skulle möta stora 51 svårigheter, om ej ett m gan kun d e d' 1sponeras. I r.tt sådant kunde centralstyrelsens meddelanden clelo ifvas och hennes åtgätder nännare utvecklas, i d~tta kunde kretsföreningarna meddela hvatan- c1ta sina åsigter och sträfvanclen o?h den enskilde fötenino smecuemmen framlägga sma. tankar om allmänt 5 väl inföt en vidsträcktare kamratkrets. Ett föreningens otgan skulle d~ssutom ~unna draga hennes arbete ~1nder ej?- storre.. a.llmanhets ögon och derigenom b1draga hll att.. gota skolans sträfvan och behof kända af de utanfor den samma stående. Till centralstytelsen ingingo äfven så väl från kretsföteningar som från enskilde mec11emmar en mäno cl' motionet och förslag derom, att styrelsen mått~ gå i fö1 fattning om anskaffande af ett organ för föreningen. o.. Då föreningen såsom saclan af flete ska.l ej kunde uppträda som tidningsutgifvare, då hänsyn till vinst och osäkerhet i ledningen vanligen göra sig gällande i ep. bolagstidning, och då ingen af de befintliga s:ll::oltidningarna redigerades i full öfvetensstämmelse med de principer, efter hvilka föreningen fätklarat sig vilja arbeta, måste en helt och hållet ny tidning uppsättas - och detta af enskild man. När dm för föreningens vice ordförande förklarade sig villig att utgifva en ny skoltidning, tvekade på ofvan anfötda skäl styrelsen ej att vidtaga åtgärder för att uti denna tidning få ett organ för föreningen. I sådan t syfte sökte styrelsen genom kretsordförandena få kännedom om kretsföteningarnas tankar i denna maktpåligg ande angelägenhet. De ingångna svaren.på styrelsens förfrågningar visade på ytterst få undantag när, att det i fråga satta organet, redigeradt i_ föreningens anda, -var efterlängtadt, och i följd hära.f antog styrelsen Svensk Lä1 w eticlning till föreningens organ.» Revisorernas för 1880..-1881 ofvan omnämda utlåtande lyder:»särskilclt hafva vi ansett oss böra framhålla den förtjenst, centralstyrelsen inlagt vid åstadkommandet af ett föreningens tidningsorgan, h-varigenom en hos mången länge närd önskan blifvit, som vi tro, på ett tillfredsställande sätt förverkligad.» 15. Offentliggörandet af centtalsty1 elsens?nedclelanclmi. - Enligt insänd skrifvelse hade N. Marks krets beslutat»att på det kraftigaste betona, att opattiskheten såväl mot de båda tidningarna (Svensk Läraretjdning och Veckoblad föt Folkundervisningen), som mot föreningsmedlemmatne ovilkorligen kräfver, att alla centralstyrelsens meddelanden publiceras samtidigt i de båda omnämcla skoltidningarna, och att detta bör ske utan att den ena tidningen må behöfva köpa sig till denna förmån». I anledning häraf gjorde centralstyrelsen följande uttalande: - 11
12 Då centralstyrelsens årsrneddelanclen, enligt förut fattaclt beslut, tillsändas en hel del för skolfrågor intresserade tidningar) deribland samtliga våra skoltidningar; då Svensk Läraretidning derutöfver icke erhållet några meddelanden från centralstyrelsen~ utan sjelf förskaffar sig alla de referat m. m., som rörande Sveriges allmänna folkskollärareförening förekomma i tidningen; då samma utväg som står Svensk Läraretidning till buds att erhålll'j, del af elen allmänna för. eningens ptotokoll och handlingar, ä.fven står öppen för h-vilken annan tidnings redaktion som helst; då alltså n_ågon partiskhet mot ena eller andra tidningen ej förekommer, beslutar centralstyrelsen) att den af Norra 1\farks-kretsen gjorda ftamställningen ej skall till någon åtgärd föranleda. 16. Ändring af 10 i fö1 eningens staclga1 i syfte att den å?'liga katalogen öfve1 föreningens nzeclle1nmar skulle ind1'agas. Frågan väckt af centralstyrelseledamoten Fridtj uv Berg. GentraJstyrelsen beslöt att bordlägga ärendet. * Centralstyrelsens samman träde 1887. l. Lagstiftningsåtgi:i1'Cler för {ö1 bätt1'ctcl skolgång. - Frågan inkommen från Forsviks och Sköfde kretsar elen 30 december 1886. Då ä,renclet inkom så sent som uneler centralstyrelsens sammanträde, och centralstyrelsens medlemmår sålunda ~j varit i tillfälle att om det samma taga tillräcklig kännedom, beslöts, att det skulle bordläggas. 2. Ar voclesfrågan. Centralstyrelsen beslöt föreslå, att arvodena åt sekreteraren och kassaförvaltaren skullgunder år 1887 utgå med samma belopp som under föregående år, nämligen till elen förre 200 och till den senare 100 kronor. ' ' 3. Val. Vid val af befattningshafyande inom centralstyrelsen utsågs till ordförande A. F. Skoghmd, till vice ordförande Fridtjuv Berg, till sekreterare A. J'\1. Stefanson och till kassaförvaltare Emil Hammarluncl. ' Till ledamöter i verkställande utskottet valeles A. F. Skoghmcl, FTidtjuv BeTg, A. M. Stefanson och Emil Hammarlund. Att i förenin gens organ bevaka hennes intressen utsågas Fridtjuv Berg och A. M. Stefanson. Öfverläggningsämnen. 1:o. Onz insc~mlande af material till en svensk (olk 'ltncle1 visningshist01 z a..är det en sanning, att lifvet är den bäste läromästaren, så måste det vara en stor vinst icke blott för hvmje samhälle, utan ock för hvmje samhällsimättning att kunna blicka tillhaka till förgångna tider och mottaga lärdomar af den erfarenhet, som då vunnits eller med andm ord att ega en historia. Detta g äll~r icke -minst folkskolan. För alla f~lkupplysningens vänn~r ~ch målsniän måste derför foll;:upplysningens h1stona vara af synnerligt mtresse. En sådan skulle utan tvifl'"el visa att sjelfviskhet, råhet, okunnighet och vidskepelse iiro så mäktiga m ot~ ståndare, att de icke kunna öfvervinnas annat än genom de~törsta an- S\r~.ng?ing, ihärdighet och tålamod, men också, att foljcets upplysning och foraclling til ett mål, som är högt nog att elda sina förkämpar till att helt och innerhgt hängifva sig åt sin uppgift. Hon skulle sålunda vara tillledning och eggelse för sa väl den enskilde läraren som för dem, hvillm hafva att styra och vårda folkundervisningen i dess helhet.. ~en ~1call en foliumdervisningens historia kunna fylla denna uppgift, sa maste hon ljerä~ta om det cwb et~, som blifvit utfördt fqr höjandet ~.f folkets u1~ply~nmg, o~.~ detta ICke blott sedt i stort, uppifrån samht!.llets. och, l)llclmngens hojcler, utan äfven och i synnerhet sådant det VIsat s1g for dem, som lefvat och verkat ibland folket. Ron måstg ick~ ljlott kunna förtälja, om hvilka [örorclningar och lagar, som blif1it utfardade, om storleken af de. penmnp;slmlmor, som blifvit utbetalade om antalet skolor och lärare på olika ticler och trakter, utan hon måst~?ckså ådagalägga, hmn styj:elsens påbud och förordningar blifvit utförda 1 bygderna, huru de mottagits af olika samhällsklasser, och hvad verkan de haft på follcets sedlighet och km1skaper; hon måste visa med hvad känslor medlen för skolornas underhåll, särskilett de som lenmats a~ kommunerna, blifvit utgifna, och hmu de blifvit använda; hon måste v'ldare berätta, om hmu lärame utfört sina ålio o anden så väl då de 1.~tmärkt sig genom försumlighet och okunnighet, 0 S~m lht 1 de visat dughgh e~; och trogen, uppoffrande häng-ifvenhet för sitt kall. Fesnitaten af sit väl deras som af skolmyndigheternas arbete för skolan l'nra äfvenlecles framläggas och på sal1llna gång orsakerna till så väl de gymamma 13 '
15 14 )' t som ogynsamma resultaten, så långt detta är möjligt, uppsökas och påvisas. Det är allmänt kändt, att arbetet för folkbildningen är gammalt i vått land. Få folk torde tidigate än v-ått på allvar försökt sprida kunskaper till de djupaste lagren, och under innevarande århundrade har denna angelägenhet varit ett stående ämne för regeringens omsorg samt riksdagars, landstings, folkmötens, kyrko- och kommunalstämmors, för att icke tala om skolmötens öfverläggningar. Oaktadt allt detta måste man säga, att de ansatser till en framställning af svenska folhmdervisningens historia, som till dato föreligga (Holmbergs och Paulssons), trots det aktningsvärda arbete, som på dem blifvit nedlagdt, icke motsvam det nu förefintliga behofvet. Af skäl, som förut blifvit antydda, måste detta på det högsta beklagas. Vår folkbildnings främste målsmän hmna på grund häraf ej på tillbörligt sätt tillgodogöra sig gångna tiders erfarenhet vid sitt arbete med folkundervjsningens ledning och utveckling\?ch denna bildnings öfrige befrämjare kunna JR-från förra ticler hemta hvarken den uppmuntran eller den vägledning, som der står att~u:. Det måste derför anses som ett af folkbildningens främsta önsk -e._ mål, att dess historia objektivt och så i detalj som möjligt blir skrifven. Det behöfver icke ::;ägas, att ett dy~kt företag är en mycket kräfvande uppgift. SäJrert skall dock intresset för foliebildningen snart förmå personer med derför erforderliga egenskaper att försöka sig på den samma. Utan rika samlingar af material är dock ett sådant arbete outförbart. Tydligtvis kan material dertill hemtas ur riksarkivet, kongl. biblioteket, domkapitlens arkiv jemte andra offentliga samlingar äfvensom UT folkskaleinspektörernas berättelser, tidskrifter och tidningar m. m. Men detta material, som väl bör kunna samlas af enskilda forskare, berör företrädesvis folkundervisningens yttm sicla, och med stöd af e~clast detta torde det få anses omöjligt att framställa, hmu folkupplysmngen ute i den lefvande v-erkligheten utvecklat sig samt betydelsen af de olika faktorer, som inverkat på denna utveckling. För denna follnmdervisningens im e historia, såsom den torde kunna kallas, skulle deremot med all säkerhet rikligt material hmna sanlias ur våra kyrkors arkiv, visitationsprotokoll, husförhörsböcker, sockenstämma-, kp:kostämmo- och skohåclsprotokoll; likasåm äldre folkundervisningsanstalters anteckningsböcker och bibliotek, ur skollärareföreningarnas m:kiv samt UT skollärares, presters och andra intresserade personers samlingar m. m. Detta material är dock ganska s\ årtillgängligt, enilr det är spridt på tusentals olika ställen. En annan källa af stort värde för foll;:skolans inre historia vore berättelser af våra äldre skollärare, om hvad de erfarit angående skolan särskildt under 1840 till 1860 talen. De skulle utan tvifvel ktmna lemna många intressanta upplysningar om förhållanden, som utan deras medverkan snart sänkas i glömskans graf. Truppen af dessa kämpar för fall-upplysningen bill: nämligen för hvaj.je år allt mindre, och den tid är ej aflägsen, då inga personliga vitnesbörd vidare hmna erhållas från de två första årtiondena af vår folkskolas nyare utvecklingsskede. :Materialet för den icke minst vigtiga och intressanta sidan af folkupplysningens historia är såhmda ännu icke gjordt tillgängligt för forskaren, och mycket, utan hruket en sådan historia icke kan framställas i sin fulla sanning och kla1 het och följaktligen ej heller blifva fruktbringande för skolan, varder sn art omöjligt att hopsamla. Uppenbart är också att. ingen enskild kan för:etaga sig att från de personer och tusentals samlingar, der detta matenal finnes, hopbringa det. Då follrskollärarne mera än andra måste vara intresserade för att e~ allsi?ig fo~underv.isningens, historia, ~ull af lif och åskådlighet, en g~n~ mat.te bhfv~..s~m~.ven, hata det antagits, att de skulle vara villige b1d.iaga till att mojhggora ett sadant arbete genom samlandet af förut nämda annar~ så. g~~lt-s?m otillgängliga material. Med anledning deraf h~r.en..motion ~mforcl. 1 n:r 50 af Svensk Läraretidning för år 1886) blif~~ vac~~t O?l msamling.geno.m kretsarne i Sveriges allmänna folks~olla~ areforenrng af matenal till en mera utförlig folkundervisningen s h1stona. Å:-~clenstLmd ifrågavarande samlil1gsarbete icke kan utföras utan att e.tt storre antal af föreningens medlemmar äro v-illige att derför offra tid och ~rafter, har central~tyrelsen.?aktadt fr~gans stora v-igt icke velat eller kunnat nu fatta nagot defimtrvt beslut 1 den sanuna utan vill centralstyrelsen, i öfverensstämmelse med motionen 1 till kretsa~ ne framställa följande frågor:. ~. Anse1 k1 etsen, att ~ent1:alsty1 elsen bö1 vidtaga åtgiijrcler fo; ~n~amlande af mcdenal t~ll en svensic follc~mcle? visnings lnstona?... 2. Vill 'k1'etsen genom s~ na nzedlemma1 bit1 iida vid utfomndet af detta a.1'bete? 3. Hvilka lltgä1'clm anse1 k1'etsen att centmlstynlsen bör föt änclamcllet vidtaga? ' * ~:o. *. * Om Läsebok {ö1 folkskolan.. ~r 1885.. inkom från S~rängnäskretsen en hemställan, att frågan om ~aseb?k for: folksk~lan matte under 1886 föreläggas samtlige luetsar ~~ cl1s~msswn. Daym ande centralstyrelse beslöt, att frågan skulle bordlaggas.r afvakt~ pa det betänkande, som komme att afgifvas af d~n lnmgliga kom1ten för granskning af folkskolans läro- och läse- bocker. Den ansåg nämligen, att största resultatet skulle vinnas om denna fråga framlades först efter det nämda betänkande utkommit kretsar~ e klmde nämligen då yttra sig om de principer, som komm~ att i beta~anclet ~uttalas, hvilket vore af ljetyclelse för frågans fortsatta behan~.ling. D~ centralstyrelse emellertid icke kunde hafva något emot att las.eboksfrag~~ under: af'val~t3;,n på komitt3betän~candet {'ö1 bereclelsevis di: skuterades, beslots. att 1 1886 ars meddelande bllkännagifva, att centralstyrelsen uncle~ trelen med nöje mottoge från kretsarne insända uttalanden om de Jakttagelser och rön, som vid användandet af den nuvarande läseboken blifvit gjorda. c. _ Härme~ vi~~cl~ sig. emeller~.icl trenne.kretsar, Rekarnes, KongsIJacka och Malmo,. 1eke tillfreclsstälcla. De inkomma derför förra året med begäran, att frågan skulle utsändas redan uneler 1887. På gnmcl af stacl~arnas.. 14 mom. 2 måste nu. s~ ske. Centralstyrelsen kan dock. ~J a~at.an. bekl~ga, att o cl~t~a Ylghga äj:ende. måste föreläggas an~t~~ o l~1 ets~ hll.~[~orancle sa h~1gt 1 att en verkligen gmncllig och alls1chg utredning omojligen kunnat astadkommas. ~en första fråga man vid en diskussion öfver Hiseboken måste göra s1g är denna:
16 HNtd i:i1 liisebokens huft udsakl1'ga syfte, och huru biir hon på gntncl häraf mnt beskaffad? De svar, som härpå ljlifvit afgifna, äro delvis med hvaranclra öfverensstämmancle, delvis åter mycket skiljaktiga. Gemensam för snart sagclt alla är elen åsigten att läseboken åsyftar att bereda barnet öfning i rätt- och välläsning, väcka och vidmakthålla dess intresse för läsning samt i likhet med öfriga 1mclervisningsmeclel verka allmänt uppfostrande, och att hon på gnmd häraf ljör vara till språk och stil korrekt, klar och åskådlig, till innehållet intresserande samt för ön:igt sådan, att hon kan bidraga till en sund utveckling af barnets förstånd, vilja och känsla. I öfriga afseenelen synas åsigterna deremot så skiljaktiga, att de cantingen icke alls eller blott delvis knnna med hvaranclm förlikas. Do hufvudsakligaste riktningarna torde vara följande: 1) Läsebokens hufvudsyfte ljör vara att utgöra en grundval för hela eller så god t som hela den m1mtliga 1mdervi. ningen. Hon bör till följd häraf vara en samling stycken, valda med afseende på sin lämplighet att tjena som utgångspunjder för lektioner i alla eller så många som möjligt.af skolans läroämnen. 2) Ltisebolcens hufvuclsyfte bör vara att tjena lmdervi:-;- ningen i modersmålet. Hon bör derför vara en språklig exempel- och öfuingsbok, bestående af stycken, som äro sanilade och ordnade med särskild uppgift att bibringa färdighet och insigt i modersmålets rättstafning och skiljeteckning, form- och satslära, stil- och versläj:a m. m. 3) Läsebokens hufvudsyfte ljör vara att bibringa kunskaper i de s. k. reala läroämnena. - Inom denna riktning Jnmna åter mskiljas åtminstone följande tre väsentligen skilda meningar: a) Läseboken bör vara ett slags realencyklopedi, en samling läsestycken, som skola tjenstgöra dels såsom suplement till läroböckerna i historia, geogra.fi och naturkunnighet, dels såsom ersättning för 1mdervisningen i sådana ämnen, för hvilka särskilda lärotimmar och läroböcker saknas såsom lagklmskap, hälsolära m. m. b) Läseboken bör vara en utförlig, sammanhängande framställning af ett enda ämne, nämligen fäderneslandets :i:mtm- och kultli.rförhållanden. c) Läseboken bör vara en serie af sjelfständiga, kortare arbeten, hvillm i utförligt åskådliga t>kilclringar behandla särskilda ämnen eller delar af något ämne. Sedan man gjort klart för sig, hvad som bör anses vara hufv-udsakliga syftet med en läsebok och hmu denna på gnmcl häraf bör vant beskaffad, torde den andra frågan blifva: Hunt 1notsvctra1 elen nuvcvrctnde li.iseboken de fo rd ringnr, som på en ci ndamålsenlig setdan måste stii.llas? Svaret härpå måste natlu"ligb'is blifva beroende af de åsigter, man förut bildat sig om läsebokens syfte och plan. I händelse andra frågan blifyer så hes-raracl, att elen m1-rarande läseboken i ett eller annat afseende icke ä.r fullt tillfredsställande, framställer sig ännu en fråga, n~imligen: Hn1:u ause ~ n iindanullse.nlig läsebol.: biist l. unnn ästadl.,;ommas? Härpå hafva gifvits Jöljadde,;äsentligen olil~a s-var: 1) s~~te.~ bor fortfarande haf\ra läseboken 0111 hand och he~~.s forhattmode bör ~ke ~enom en ny revision, verkstä.ld n.ntmb.en af ~n enda dertill af regeringen utsedel person eller ock, liksom VlclJöre~ående ~ällen, af en komite. ' 2) ~.taten b.or pa d e t~a, Wcsom på andra litterära områden 1. emna taflan _!n llch antingen. afstå från allt slags ingripand~ 1 ~lenn.~ angelagenhet eller ock mskränlca sig till att genom utsatta pns soka uppm1mtra enskilda att unelerkasta sio det arbet~ ocht. ~e kostnader, som kräfvas för att ås tadkom 1~a en verlr _ lig tillfredsställande läsebok. ~ boken Ei~e: clenn.a kor~a öfv er ~igt af de olika åsigtema i frågan om läse. l f ~1 centlalstyielsen hll kretsames besvarande framla"gga fo"l- Janc e ragor:.. < 1 o Hvad ä r läsebokens hufvudsakligct syf'te och hitw-u bö 1 1 wn pn gnmd hämf va ra beskctffcul? ' 2. Hu;ru nwtsvet?'et?' den mtvarancle liisebolcen de fo1'cbringa?, som på en cimdam cusenlig seldem m clste ställas? ' o 3. Ihwu anses en cinda.mälsenlig liisebok bäst kumw astadkommas? Promemoria för kretsordförandena... 1:. F_ö1 e inst~w:dande old~be1 m,ånads 1.ttgång inkomma k~.etsforen~'l~gmna t~ll centnt.lstyrelsen nwcl p1 otolcollsutrlntg 'J'O?'Ct'rtde f o l;) ande ä1 enden: 1:o Te~iso? e1 nas ~erättelse (sicl. 19) öfver 1'P-Tkstald p1 ansk1~ 'tng af föreningens 'J'äkenskapeT och fotvaltn~ng 2mcler år 1886 och i scinz?na:nhang elenned beslut i j'rråga om ansvarsfnhet för centtarstyrelsen; 2:o val afo 3 leclmnöter i cent?'ctlstyrelsen; (pe afgaende.. ledamöterna äro Fridtjuv Berg, Aln:. Dalin och A. Tomgren. De qva1 stående ledamöterna A. F. Skog~~~ncl, A. M. Stefanson, Emil Hammarhmd 'och K. O. SJolander äro naturligtvis ej valbara.) 3:o val af 3 Teviso1 er;.~märk noga, att häj-till få ej väljas centralstyrelseledamoter eller deras supleanter!) J7
18 4:o an:ocle rft spk7 etrrcwen och kassaföj ~ altaren t.slc. r.. z 1 -J ::>l,. 5:o mn i nsamlande af' material till en svensk folkwul~rcisn 'ingshistoria (sid. 13); 6':o om läsebok för f'olksko1an (sid. 15). 2. J.l!Ietl rtfseende å stytelse- och 1 e1 isarsvalen erinnts, att reden ske med slutna sedlm, ~innehållande 1'icl båda valen 3 namn. 3. De inslinda ntlprotokollen skola vara ~~~ veclm börlig ordning y'ustenule, protokollstädragen Dehörigen bestyrkta, or,h sl. ola 1 östetal rt n.rpfvas for Pn och hvcl?', smn e? hå..llit röster..j. JJ1.ecllemsf'ö1 teckningarna böm ttppsättas å cle ut :;c'inda blanketterna smnt 1'et'}'(t tydligt sk1''if1w. 5. ' Ån3afgifterna jemte åtf'öljjancle mecllemsfö7 teckningm skolet 1: nsändas till kassaf'ö? valtm en - ej till styrelsen - och li r cle1 vid att beakta: cdt kassaförvaltare tmder 1887 är Emil Hammarlund, stockhol m; att å.rsafgifterna helst insändas på en gång för hela b etsen före årets slut; cdt penningar helst sändas medelst postanvisning - i alla händelser ir:ke i orekommenderadt brof; att frin1ärken icke emottagas i liqvicl; att insända afgifter ffitieras i Svensk Läraretidning inom 14 dagar efter mottagandet (om särskildt qvitto il ln efkort önskas, torde ljegtiran derom framställas vid afgiftemas insänclande); att mecliemmar, som anm~ilts senare än elen 31 december 18$6, ej yarcla i nästa katalog upptagna. G. De e1 lagda &rsafgif'terna for 1:,katalogen npptagna medlmnm,m gälla f'ör fotegåencle ä1, sälmula ej för 1887, f1liir katalogen ä r f'ör 1886. r. J(retsonlf'örandena. ~ttppnwnas att i öf'1'igt noga beakta staclgw-na.. Ståckholm i april 1887. A. F. Skogl.ztnd. ffiricufuv Berg. A. jyj. Stef'anson. Emil Fia1nma'1'l'ttncl. A. TörngTen. K. O. Sjölander. Al fr. Dalin. Revisions berättelse. Undertecknade, utsed~c HJ att granska l:)vrrin cs Rll111iinna foll~sko~ärareförenin~ t:~ rälreut:~kaper _o~~l förvaltning för ar 1886 fa efter fnlig'jordt uppdrag afo if m ncdaostacndo berättelse: Antalet ledamöter utg:jorde vid årets bö1jan»»»» )> t:~lnt hvacla,p antalet under året minskats mod 196. Arets räkenskaper utvisa i Debet: Behållning från å.r 1885: penningar ett clokum en tskåp. Under å.rct influtet: 3,066 lodarnotsafgiftcr å, 50 öi o Kr. 1,533,00. räntemodel...................» 8 0,98. J(reclit: Tryckningskostnader: för 3,500 ex. årsmeclclolanclen...... kr. 520,00.» 2,700 ex. formulär till skolbetyg...» 78,00. Sluifma ter i el m. m..... Post- och frakt-kostnader. Resekostnadsersättning sekreterarens 'arvode.. Kassaförvaltarens arvode......... Bindning af protokoll, korrekturläsning m. m............ Utgifter för lärarebildningsfrågans utredning (postporto, frakt, tryck) Behållning till år 1887... b 59R,OO. 11,76. 118,00. 113,75. 200,00. 100,00. i3,262, a,ogg, Kr. 2,6 95,71. )).J5,00. Kr. 2,7±0,71. 1,613,08. 4~,50. l 237,25. 3,117,44. Summa kronor 4 354)68,
21 FörenL11p;el1,' tiu gå nga.r voro vid ~!r o ts slut: Im;atta på deposition i Stockholms enskilda bank mot 4 1/ 2 % ränta........................ Kr. 1,500,00. Insatta på deposition i samma bank mot 4 % l> 1,000,00. Insatta på upp-: och afskrifningsräkning i Stockholms enskilda bank mot 2 % ränta........» 507,22. Kontant hos kassaförvaltaren..................» 65,22. Ett dokumentskåp...................................» 45,00. --===-------'-- Kapitalbehållning.................................... Kr. 3,117,44. Revisorerna hafva med tillfredsställelse iakttagit, att de löpande utgifterna uneler året minskats, så att behållningen, oaktadt tillfälliga omkostnader för lärarebildningsfrågans utredning och trots minskaclt medlemsantal, likväl är större än föna året. Då, såsom af förestående redogörelse synes, räntan å de i banken insatta medlen är i nedgående, och då föreningens kassa nu så ökats,. att minst 2,000 kronor af elen samma icke uneler elen närmaste framticlen behöfver för löpande utgiftet användas, totcle inköpanclet a.f fullt säkra obligationet för ofvannämcle belopp vara med kassans fördel förenligt. Den i föna årets revisionsberättelse omnämda, af revisorerna förordade fätändringen af tiden för centralstyrel --: sens årssammanträde har blifvit genomförd och bidragit till resekostnadsersättningens minskning. Då framgången af föreningens verksamket till väsentlig del beror detpå, att kretsordförandena fullgöra sina skyldigheteter, och då vid revisionen framgått att detta icke i allt skett, enär valprotokoll från icke mindre än 11 kretsar uteblifvit, vilja revisorerna uttala förhoppning om, att stadgarnas föreskrifter i detta afseende.fät framtiden må iakttagas. Föreningens arkiv och öfriga tillhörigheter äro väl förvarade och vårdade. Räkenskaperna äro omsotgsfullt och redigt förda, inkomst- och utgiftsposterna behörigen verificerade, hvarjemte säkerhetshandlingarna å de i banken insatta medlen befunnits fullgiltiga.. På grund af det anförda är det med synnerlig tillfredsställelse revisorerna härmed till föreningen hemställ".' att f'ull ans var~ frihet f'öt 18 8 6 f'ö? valtni ng m åtte centntlstyrelsen i. m eddelas. s tockhalm elen 5 mals 1887. A. Berg man. P. Lage1'blad. lin räkensl, ape r och vedetbödig o?"clning Aug. Viderbäc7c.. l!
4. Ledamot, som försummar inbetala sin årsafgift, varde från föreningen skild vid följande årets början.. 5. Medlem, som genom laga dom blifvit förklarad medborgerligt förtroende förl~1stig, vare från föreningen skild. 23 s stadgar för veri[es allmänna folkskollärareförenin[. Ändamål. l. :Föreningens ändamål är att arbeta för don svenska folkskolans och folkbilclniugent) höjande, för enhet och god anda inom lärarekåren och för förbättring af lärarens ställning i allmänhet. Medlemmar. 2. Lärare och lärarinnor vid rikets 'folk- och småsko l o r samt dermed jemförliga skolor och ~ uppfostringsanstalter ega att som medlemmar ingå i föreningen. Dmjemte kntina äfven andra för föreningen och hennes verksamhet intresserade personer vinna inträde efter medgifvande af kretsförening. 3. l. Inträde i föreningen sker genom anmälan till kretsordförande och erläggande af årsajgift för då löpande året. 2. :B,lyttning från en krets till en annan anmäles ofördröjligen till ordförandena i de respektive kretsa.rne. 3. Utträde ur föreningen anmäles till otclföranden i den kretsförening, afgående ledamot tillhör. Kretsföreningar. 4. :Föreningens medlemmar fördelas i kretsföreningar, som gen..o111 sina ordförande stå i förbindelse med centralstyrelsen. 5. l. Kretsförening väljer sjelf sin., ordförande, hvars befogenhet inträder på tid, som luetsen sjelf bestämmer. 2. H varje kretsförening eger föt öfrigt sjelf bestämma om sina sammanträden, styrelse, afgifter o. d. Kretsförenings enskilda stadganden må.,dock i intet fall vara s tridande mot dessa stadgar. _ 6. Kretsstyrelse åligger att leillna centralstyrelsen de uppgifter, bon infonlrat, samt att för öfrigt meddela henne sådana undenättelser, som kunna anses gagnande för föreningens verksamhet. 7. l Näl' centralstyrelsen finner nödigt framställa spörsmål till föreningens medlemmar, när val af centralstyrelse skall ega r nm o. s. v., är det kretsorclförandes skyl(bg het att föranstalta om bärför erforderligt möte. Centralstyrelse.. 8. l. I spetsen för föreningen står en. af 7 personer bestående centralstyrelse, som leeler föreningens verrksamhet och för hennes talan. 2. :Minst 5 af centralstyrelsens medlemmar skola vara ~jenstgörande folkskollärare. 3. styrelsen utser inom sig onlförande, vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare.