NOVEMBER bästa livsplatsen 2012 Bildgåtan! Var finns stenen? Demens en folksjukdom Så lindrar du förkylningen Kul tur till kulturen Nu hoppar vi i spaet En invånartidning till dig i Halland
HEJ HALLÄNNING! Vi i arbetar ständigt för att ge dig som invånare en god vård. Därför är vi glada över att i det här numret kunna berätta att den halländska demensvården ska förbättras och bli likvärdig inom hela regionen. Ämnet är angeläget; demens är ju en av våra stora folksjukdomar. Möt Stig och Margit, vars liv helt förändrades när Stig fick demens. I tidningen kan du också läsa om möjligheten för barn och unga att göra en kul tur till ett kulturmål, och om en halländsk bransch med gamla anor: spabranschen. Så här i hösttider är det lockande att fly ruskvädret in i en skön behandling för kropp och själ. Spa kan kanske också vara ett sätt att stå pall för vinterns infektioner. Fler tips om hur du undviker dem hittar du längre bak i tidningen. Trevlig höst! Catarina Dahlöf, regiondirektör blogg.regionhalland.se/regiondirektoren Ansvarig utgivare Yvonne Persson, kommunikationsdirektör, Redaktion Charlotte Andersson (redaktör), Åsa Jonsson och Yvonne Persson. bastalivsplatsen@regionhalland.se Reportage, intervjuer och texter Ann Katrin Norling Foto Magnus Andersson, om inte annat anges vid bilden Grafisk produktion Infab, Helsingborg Tryck Danagård Litho AB Nästa nummer beräknas komma ut våren 2013 4 INNEHÅLL BÄSTA LIVSPLATSEN 4 Kulturundervisning på riktigt 6 Allt förändrades när Stig fick demens 10 Spa en våg som växer 12 Goda råd för bättre hälsa 13 Nu kommer trängselskatten 14 Ha tålamod med förkylningen 16 Därför måste vården spara 18 Få hjälp med utlandsaffärer 23 Stort tema om cancer på 1177.se 24 Gissa bilden! 6 14 Halland bästa livsplatsen på annat sätt Vill du lyssna på tidningen? Beställ den i daisyformat via broschyrbeställningen, tfn 035-13 48 00. Eller lyssna på valda delar ur tidningen på www.regionhalland.se/bastalivsplatsen Saknar du internet? I tidningen hänvisar vi ibland till mer information på webben. Om du vill få en utskrift av dessa webbsidor, beställ via broschyrbeställningen, tfn 035-13 48 00. Hipp hipp hurra! För exakt 40 år sedan stod Hallands sjukhus i Varberg klart. Det gamla sjukhuset på Västra Vall var uttjänt och landstinget hade fått ansvar för den psykiatriska vården. Nya lokaler var ett måste. Jubileet firades på sjukhuset under en hel vecka i september, med föreläsningskvällar och öppet hus. Bland annat kunde barnen ta med trasiga nallar till den specialöppnade "Nalleakuten" och både vuxna och barn kunde prova på hur det känns att vara gipsad. Grönkål har odlats länge i Halland. Jul i Halland Nalleakuten var öppen när sjukhuset i Varberg firade 40 år. Arkivbild Börjar du längta efter kryddiga dofter och saker i halm? På www.halland.se/jul finns den halländska julen färdigpaketerad. Här hittar du julbord, julmarknader och julevenemang, liksom jul- och nyårspaket. Låt dig inspireras! 50timmar, ungefär, skiner solen i Halland en normal novembermånad. Gå gärna ut när du kan! Grönkål en gammal favorit För många hallänningar är grönkålen det viktigaste på julbordet. Förutom smakupplevelsen ger dessutom de krusiga bladen vitaminer, järn, kalk, protein och en massa fibrer. Grönkål har odlats länge i Halland. Redan på 1300-talet talade man om kålgårdar som var vanliga både på landet och inne i städerna. Men varifrån kommer då grönkålen? Man tror att halländska ungdomar, som tog tjänst på gårdar i norra Tyskland, tog med sig frön hem. Idag äts grönkål företrädesvis i norra Tyskland, i Danmark, runt Helsingborg och i Halland förstås. Upptäck gärna att den är lika god i sallader, pajer och soppor som den är som en rätt på julbordet. Arkivbild sockerbitar är det i 1 deciliter smaksatt yoghurt. Har du 2 3provat naturell? HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 3
Får prova. Skådespelaren Lasse Carlson lånar ut sin tjusiga krage, till elevernas förtjusning. Villkoret för att få del av pengarna är att resans mål ligger utanför den egna kommunen. I dagsläget finns det 14 resmål att välja mellan. Äskhults by till exempel, speglar livet på 1700-talet och Teckningsmuseet i Laholm lär ut om teckningen som konstart. På resa till kulturen Stämningen är på topp när elever från Elof Lindälvs gymnasium i Kungsbacka gästar Teater Halland i Varberg. De har rest dit för att uppleva när skådespelare framför ett av världslitteraturens storverk, En midsommarnattsdröm, av Shakespeare. arbetar för att alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att uppleva kultur. Bussresan till teatern blev inte så dyr. Region Halland vill att barn och ungdomar ska ta del av regionens levande kulturliv i undervisningen och erbjuder därför reserabatt till kulturplatser. Jag är jätteglad att vi fick den här möjligheten, säger Anette Toftered, klasslärare. Eleverna har full fokus på förvecklingarna under de två timmar som komedin pågår. Ingen vill missa något av den passionerade och förvirrade kärleksnatten i skogen. Komedin roar och lär eleverna mer om litteraturhistoria. s reserabatt har funnits sedan 2009 och innebär att alla halländska förskolor, grundskolor och gymnasier kan ansöka om bidrag för att besöka ett kulturarv eller en kulturverksamhet. HALLAND ÄR MER ÄN HEMKOMMUNEN Vi vill att eleverna ska få uppleva kultur och inspireras av att Halland är mer än deras hemkommun. Dessutom hjälper vi skolor att förverkliga sina läroplaner, säger Mikael Sarge, samordnare på s avdelning för kultur. Varje resmål har ett pedagogiskt upplägg med förberedelse och efterarbete i skolundervisningen. Lärarna är delaktiga i planeringen av programmet. Anette Toftered förberedde sina elever genom att visa en filmatisering av En midsommarnattsdröm. Diskussionerna efter filmen gick höga om synen på ödet. Nu har vi tittat på både film och teater och ska prata om hur dramat framställs med olika uttrycksmedel, säger hon. GER ELEVERNA ETT SAMMANHANG I Teater Hallands pedagogiska upplägg ingår samtal om pjäsen, antingen vid klassbesök eller i anslutning till föreställningen. Samtalen ger eleverna ett sammanhang. Shakespeare är ju en del av det klassiska arvet, säger Maria Ericson, teaterchef. Teater Halland sponsrar dessutom inträdesavgiften för eleverna. Maria Ericson vill att skolor ska ha råd med teaterbesök oavsett avstånd, något som känns extra viktigt för henne nu när gymnasiet tagit bort de estetiska ämnena. Teaterbesöket blir också något utöver det vanliga för Kungsbackaeleverna. Jag gillar pjäsen. Vi har sett den på film en gång, men att vara på teater är en speciell upplevelse, tycker Rebecka Nordwall. s reserabatt Reserabatten finns för att öka skolelevers möjligheter att besöka kulturplatser som speglar bland annat Hallands historia. Förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i Halland kan söka. Max 50 kronor per resenär betalas ut. Skolan väljer resmål, beställer och planerar resan. Pengarna betalas ut i efterhand. För att få reserabatt måste resmålet ligga utanför den egna kommunen. HIT KAN E L EVERNA Å KA: Kungsbacka: Tjolöholms slott, Äskhults by Varberg: Hallands kulturhistoriska museum, Naturum Getterön, Teater Halland, Världsarvet Grimeton Falkenberg: Falkenbergs museum, Teater Albatross Halmstad: Hallands konstmuseum, Mjellby konstmuseum Hylte: Lindekullen, Friesminnet i Femsjö, Bonadsmuseet i Unnaryd Laholm: Teckningsmuseet Intresserad? På www.regionhalland.se kan du läsa mer. Sök på reserabatt. Lite om Teater Halland Teater Halland AB ägs av. Teaterhuset ligger i Varberg och har 14 anställda. Extra personal sätts in vid stora föreställningar som kräver mer resurser. Teater Halland gör i snitt tio produktioner och projekt om året med ambitionen att vara en del i samtidsdebatten. Uppdraget är att spela teater för barn, ungdomar och vuxna och att vara en publikdragande skådeplats under turistsäsongen. www.teaterhalland.se 4 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 5
Stig Asterling tyckte att han hade blivit glömsk. Hustrun Margit började observera sin make och upptäckte att han inte längre var samma sprud lande person. Tillsammans kontaktade de vårdcentralen och efter utredning fick de beskedet Stig hade drabbats av Alzheimers sjukdom. Livet förändrades när Stig drabbades av demens Det svåraste är att acceptera sjukdomen. Det retar mig att jag glömmer saker, säger Stig. Han och Margit har hållit ihop i 60 år och bor idylliskt vid havet i Halmstad. De älskar sitt hus och den ro som närheten till naturen ger. Men deras vardag är förändrad. Margit för anteckningar om Stigs sjukdom. I september 2010 träffade de vårdcentralens läkare, som först trodde att Stig var deprimerad. Men efter tester som tydde på förändringar i hjärnan började man misstänkta demens. FÖRDJUPADE UNDERSÖKNINGAR GAV SVAR Stig blev nu patient på psykiatriska avdelningens minnesmottagning, där fördjupade undersökningar gjordes. Resultaten sammanställdes och i februari 2011 fick de veta att Stig hade fått Alzheimers sjukdom. Jag var inställd på det värsta, och det här var det värsta. Men läkaren på minnesmottagningen stöttade och tröstade, berättar Margit. Sedan dess har Stigs tillstånd försämrats. Han tappar orienteringen ibland, finner inte ord och får inte ihop sammanhang. Jag var inställd på det värsta, och det här var det värsta. TAR HJÄLP AV BOKSTAVEN M Stig har några knep som underlättar för honom. Tre bra saker börjar alla på bokstaven M. Mat är bra, motion är viktigt och Margit hjälper mig i alla situationer. Livet har förändrats för paret som har varit mycket aktivt. Stig var lärare i bland annat geografi på Hallägraskolan i Halmstad och ville besöka de länder han undervisade eleverna i. Tillsammans med Margit gjorde han många och långa resor i alla världsdelarna. Numera är resorna korta och utan strapatser, konstaterar Margit. KAN INTE LÄNGRE Stig var också en uppskattad föredragshållare, extraknäckte som reseledare, var föreningsmänniska, politiskt aktiv och en sällskapsmänniska av stora mått. Omställningen är stor. Men vi har många omkring oss som vill oss väl. Bilen har vi sålt och cyklar istället. Behöver vi skjuts ställer vännerna upp, berättar Margit. Stig blir alltmer beroende av henne. Hon hämtar kraft i en anhöriggrupp och hos vännerna. Framtiden varken vill eller kan hon tänka på. Jag är realist och vet att sjukdomen bara går åt ett håll. Vi tar en dag i taget och har det trots allt bra, säger hon. Nu förbättras demensvården i Halland! Demensvården har inte varit likvärdig i länet. Därför har och kommunerna tagit fram en modell för hur vård och omsorg ska fungera bättre när någon får en demenssjukdom. Modellen kallas Annas led och antogs i våras. Den slår fast hur arbetet och samarbetet kring demensvården bör fungera mellan närsjukvård, specialistvård och kommunerna i Halland. I en handbok för drabbade och vårdpersonal beskrivs vårdkedjan och kontaktvägarna när den fiktiva personen Anna gradvis blir sämre. En viktig kontaktväg är demenssamordnarna som kommer att finnas på plats i kommunernas vård och omsorg. De får samordningsansvar för personer med misstänkt eller konstaterad demenssjukdom. Läs mer om Annas led och beställ hand boken på www.regionhalland.se/annasled ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND BERÄTTELSESERIE Fastställd: 2012-04-13 1 Demens en av våra folksjukdomar Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Varje år drabbas cirka 25 000 personer i Sverige. Demens innebär att man på olika sätt får svårt att minnas, tänka och tolka sin omgivning. Den som drabbas behöver mer och mer hjälp för att kunna hantera sin vardag. För en del typer av demens finns läkemedel som kan mildra symptomen. 6 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 7
Rätt diagnos. För att patienter med demens ska få rätt vård krävs en korrekt diagnos, menar överläkare Elsa Andersson. Bort med passivt lyssnande och pekpinnar i skolan! I Halland lär sig allt fler elever att vara företagsamma: att ta initiativ och ansvar, och att omsätta idéer till handling. Halland ligger långt framme i Sverige och även i EU med att införa företagsamt eller entreprenöriellt lärande. Halland i täten för entreprenöriellt lärande Viktigt att få rätt diagnos En diagnos är av största vikt. Symptomen kan nämligen ha andra bakomliggande orsaker, som blodpropp i hjärnan, infektioner eller vitaminbrist, och kan då behandlas medicinskt. Och vissa demensliknande sjukdomar går att bota. Alzheimers sjukdom tillhör inte dem, men det forskas mycket, säger Elsa Andersson. Demenssjukdomar ger olika besvär. Med rätt diagnos kan patienten få det bemötande och stöd som behövs för att klara vardagen. DRABBAR DE ANHÖRIGA Demens betraktas som en folksjukdom och kallas för de anhörigas sjukdom. Utan anhörigas omsorg klarar de drabbade inte av de dagliga bestyren, säger Elsa Andersson. Minnesmottagningar finns på sjukhusen i Halmstad och Varberg. Hit remitteras patienter för att få en diagnos när vårdcentralen misstänker demens. arbetar för en säker vård som har hög kvalitet. Misstänker du att en anhörig har drabbats av demens? Ta i så fall initiativ till att han eller hon får en korrekt diagnos! Rådet kommer från Elsa Andersson, överläkare på minnes mottagningen vid Hallands sjukhus Halmstad. När ska jag som anhörig reagera? 1. Vid tydligt tilltagande glömska. När du som anhörig reagerar har sjukdomen ofta gått långt, eftersom den drabbade har egna strategier som kompenserar glömskan. 2. Vid personlighetsförändring. Förändringen kan exempelvis vara en depression, men också tecken på demens. 3. När tillståndet inte blir bättre. Om förändringen har pågått ett tag, och inte beror på för lite sömn eller misskött hälsa, ska du ta kontakt med vårdcentralen. Mer information om demens hittar du på: www.1177.se www.demensförbundet.se www.alzheimerforeningen.se Det handlar om ett förhållningssätt som underlättar barnens lärande, och som också ger dem kompetenser som de behöver, oavsett vilket karriärval de gör senare i livet. Med ett entreprenöriellt förhållningssätt tränas barn och elever att bli mer kreativa och att våga pröva olika idéer för att hitta nya lösningar, säger Lena Salomonsson, utvecklare på. Intresset för de halländska erfarenheterna är stort, inte bara bland svenska skolor och förskolor. Senast i oktober var tio delegater från EU här på studiebesök, med som värd. I Halland började satsningen redan i mitten på nollnoll-talet, genom ett projekt lett av. Med hjälp av pengar från EU:s olika fonder fick cirka 1 750 pedagogisk personal en första inblick i förhållningssättet, och ytterligare cirka 1 250 fick fördjupad utbildning. Något som gjort skillnad. FÖRDELAR FÖR ALLA ELEVER Exempelvis har elever som inte känt sig hemma i traditionell undervisning utvecklas förmågor och kompetens som lärarna inte har sett innan, medande starka eleverna har fått utvecklats mer när de sluppit vänta in övriga elever. Entreprenöriellt lärande ger varje individ möjlighet att växa utifrån sina egna förutsättningar, säger Lena Salomonsson. Numera finns entreprenöriellt lärande inskrivet i de nya läroplaner för Sveriges grund- och gymnasieskolor som kom 2011. I en förnyad satsning har och de halländska kommunerna, tillsammans med Västra Götaland, arbetat vidare med utbildning den pedagogiska personalen. Satsningen har gjorts inom EU-projektet Steps, Strategiskt entreprenörskap i skolan, och har nått ytterligare 595 personer från Hallands skolor och förskolor. Erfarenheterna redovisas vid en konferens i Kungsbacka den 28 november. Intresset är jättestort. Sedan de nya läroplanerna kom måste ju alla skolor arbeta med det här förhållningssättet, säger Lena Salomonsson. Arkivbild Får växa. Elevens förmåga att tänka kreativt och att våga pröva nya idéer uppmuntras i skolor som har ett entreprenöriellt förhållningssätt. Läs mer på www.steps.nu eller på Facebook. Sök på Steps Strategiskt entreprenörskap i skolan. Skolverkets webb: www.skolverket.se/ skolutveckling/entreprenorskap 8 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 9
Kallbadhuset i Varberg 1905. Bilder från Hallands kulturhistoriska museum. Strandpojkar på 1960-talet. Man kan få svensk klassisk massage överallt i världen, berättar Carina Wallberg. Att besöka ett spa blir allt vanligare och hänger ihop med en förbättrad ekonomi. Privatpersoner har idag mer av pengar och mindre av tid. Istället för att åka på långresa väljer många ett par dagars vardagslyx på ett spa. Tidig reklam för Västkusten. Halland hela Sveriges Halland kan med fog kalla sig hela Sveriges badbalja. Havet, källorna och inte minst den anrika kurortstraditionen får massor av folk att söka sig hit. Spa är så gammalmodigt att det har blivit modernt igen. Vi upplever en våg som bara växer, säger Carina Wallberg, spachef på Varbergs Kurort och ord- förande i föreningen Svenska spahotell. Carina Wallberg badbalja! Spa har blivit ett eget affärsområde inom svensk turistnäring och omsätter mångmiljardbelopp. Här i Halland har branschen ett starkt fäste, med några av landets mest kända spahotell och omkring 300 småföretag som erbjuder behandlingar. Inte minst Varberg är välkänt som kurort sedan 1800-talet. Här finns exempelvis Varbergs Kurort, som är landets största spahotell med 40 000 spagäster om året och 150 anställda. Hit kommer inte bara gäster utan också blivande massörer och instruktörer. Kurorten är, i samarbete med Drottning Blankas gymnasium i Varberg, en viktig kugge i hjulet för utbildning inom spayrken. Ett samarbete är dessutom på gång med Campus Varberg om utbildning av medicinska massageterapeuter. Vi använder gamla kunskaper om kroppslig och sinnlig totalupplevelse fast på ett nytt sätt, förklarar Carina Wallberg. KRYDDAR MED EXKLUSIVA DOFTER Trendigt just nu är klassisk massage kryddad med oljor i exklusiva dofter, som ingefära och kakao, eller fysiska aktiviteter med personlig tränare. Utvecklingen går allt mer mot personliga behandlingsprogram som läggs upp i samråd med gästen. Svensk massageteknik, med hårda och djupgående tag för ökad blodcirkulation har ett gott rykte. VILL LOCKA MÄNNEN Spa är det nya sättet att umgås på, åtminstone kvinnor emellan. Besökarna på spahotell är till 97 procent kvinnor. Men männen är på gång. Varbergs Kurort, exempelvis, lockar med spa for business. Allt fler förlägger sina affärsmöten hit. De pausar för att få behandling och är fräscha i tanken när de ses igen, säger Carina Wallberg. På frammarsch är också generationsmöten. Mor- och farföräldrar åker på spa tillsammans med sina barnbarn istället för att umgås vid fikabordet därhemma. MÅNGHUNDRAÅRIG TRADITION Hallands starka ställning som sparegion går tillbaka på en månghundraårig tradition av att nyttja hälsobringande vatten, som sades kunna bota till exempel värk och ögonsjukdomar. Det får man veta på den utställning om bad- och kurortstraditioner som finns på Hallands kulturhistoriska museum. När dricksvattnet kombinerades med salta bad kom societeten för att kurera sig i varm- och kallbadhus. Och för att roa sig. Så småningom blev badet folkligt med dopp direkt i havet. Hallands inland har också en intressant badhistoria men det som gör Varberg unikt är dess obrutna tradition som kurort, säger Christina Andersson Wiking, förste antikvarie på museet. Detta är spa Spa är i folkmun ett flytande begrepp för kroppsvårdande behandling. Allt fler inom branschen använder istället ordet wellness: som betyder välmående. Källan till ordet är omdiskuterad. En del hävdar att spa kommer från latinets salus per aqua, hälsa genom vatten. Språkforskarna däremot tror att ursprunget finns i den belgiska orten Spa, känd sedan 1300-talet som kurort. Den äldsta kända hälsokällan i Halland är från 1600-talet och finns i Alebo i Hylte kommun. Ett fullödigt spa uppfyller de fyra hörnstenarna i livet, rörelse, vila, näring och beröring. Den typiska spagästen: är en kvinna i 35 40-årsåldern lever i ett parförhållande bor i Västsverige har akademisk utbildning är välavlönad gillar resor, mat och motion är på spa cirka en gång om året. Spa i Halland I Halland finns omkring 300 företag som erbjuder olika typer av kroppsbehandlingar som massage, hudvård, fotvård och alternativ medicin. Tre hotell, Varbergs Kurort, Asia Spa i Varberg och Hotel Tylösand, är anslutna till föreningen Svenska spahotell. Medlemskap ställer krav på ett helhetstänk kring fysisk träning, vila i rofylld miljö, näringsrik mat och kroppsbehandling. En del av företagen erbjuder spapaket via www.halland.se. Ta en titt! 10 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 11
Så svarar experterna! Britt-Marie Jansson Östergren, livsstilssjuksköterska, Varberg Hjälp, jag vill gå ner i vikt! Hur gör jag? Det finns inget enkelt svar på din fråga. De metoder och kurer som finns i tidningarna ger sällan varaktig viktnedgång. Två förändringar som du kan göra direkt är att minska, eller helst helt utesluta, godis, läsk och fikabröd, och att försöka röra på dig mer än tidigare. Har du aldrig tidigare motionerat kan en bra början vara en rask promenad på 30 minuter två gånger i veckan. Men även om du har rätta motivationen kan du behöva stöd. Distriktssköterskan på din vårdcentral kan hjälpa dig att se över din livssituation, där bland annat kost och motion ingår. Du kan få en individuellt anpassad plan så att du uppnår en förändring som passar just dig. Vårdcentralerna har ett hälsofrämjande arbetssätt som stödjer och följer upp dig under resans gång. Välkommen! Foto: Fröken Fokus Dags för en ny livsstil? Vilka är hallänningarnas vanligaste frågor om hälsa och sjukdomar? Tre erfarna vårdmedarbetare inom ger här exempel på frågor som de ofta får, och på svaren som de ger. Anders Hernborg, allmänläkare, Halmstad Jag är kvinna, dricker sällan mjölk och gillar inte ost. Ska jag äta kalktabletter för att inte drabbas av benskörhet när jag blir äldre? Nej, du behöver inte äta kalktabletter. Forskningen har bara kunnat påvisa att det minskar benbrotten hos riktigt gamla kvinnor som sällan är utomhus. Det finns dessutom nya misstankar om att kalktabletter ger en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Som kvinna har du en ökad risk att som äldre få benskörhetsfrakturer, speciellt om det finns en ärftlighet, om du röker och om du tar vissa mediciner. Men genom att röra mycket på dig och genom att vara utomhus under sommarhalvåret, kan du minska risken. Om mjölkprodukter skyddar vet vi inte säkert. I många länder där vuxna inte dricker mjölk har man färre åldersfrakturer än vi har. Vill du vara säker på att få i dig tillräckligt med kalk bör du äta spenat, broccoli, yoghurt och gärna halländsk grönkål. Karin Andersson, hudläkare, Halmstad Jag är 14 år och börjar få finnar. Vad kan jag göra för att de ska försvinna? Akne, eller finnar, uppstår framför allt på grund av hormonförändringar. Det har inte med hygien eller vad du äter att göra. Vid akne, använd mild tvål och vatten! Den mildaste akneformen, som ibland har pormaskar, kan även behandlas med receptfria läkemedel som innehåller bensoylperoxid. Men se upp, den substansen kan bleka hår och tyg! Om din akne har inslag av varplitor, är det receptfria medlet Epiduo bra. Har du många varplitor och inflammation kan du behöva antibiotika. Kontakta din läkare för att få hjälp! Kläm aldrig, det ökar risken för ärrbildning. Tänk också på att ansiktet har en fantastisk förmåga att läka! Ha tålamod all behandling tar tid. Man måste behandla i minst tre månader för att se tillräcklig effekt. Fler frågor och svar hittar du på 1177.se och på umo.se. Där kan du också ställa dina egna frågor. Minskad trängsel i Göteborg gynnar pendlande hallänningar Den 1 januari införs trängselskatt i Göteborg. Det är ett led i en stor satsning på att förbättra förutsättningarna för resor i Västsverige en satsning som även gynnar pendlande hallänningar. Inte mindre än 20 000 hallänningar pendlar dagligen till Göteborg, och antalet ökar ständigt. Därför är hallänningarnas framkomlighet beroende av vad som görs i Göteborg. Av det skälet är en av finansiärerna i det som heter Västsvenska paketet. Det rör sig om satsningar som görs på vägar och järnvägar för såväl tåg som bussar, spårvagnar, cyklar och bilar fram till cirka 2027. Satsningarna ska bidra till ökad framkomlighet, förbättrade godstransporter på järnväg och god miljö, så att Västsverige utvecklas på ett bra och hållbart sätt. FÖRLÄNGDA PERRONGER I KUNGSBACKA En viktig del i paketet är Västlänken, en tågtunnel under Göteborg, som gör att tågen vid centralstationen snabbt kan komma vidare. Ytterligare en del är att förlänga perrongerna i Kungsbacka. Båda åtgärderna gör att fler och längre tåg kan sättas in och fler hallänningar får därmed ökade möjligheter att åka kollektivt. För att få fram de 34 miljarder som Västsvenska paketet kostar, spelar trängselskatten en nyckelroll. Det vi hallänningar betalar när vi kör bil till Göteborg bidrar alltså till att finansiera en utveckling som även Halland behöver! Så fungerar trängselskatten Alla som passerar en betalstation dagtid, i ett svensk registrerat fordon, betalar trängselskatt. Du betalar i slutet av månaden. Det krävs inte att du stannar; betalstationerna är kameror som automatiskt läser av bilarnas registreringsskyltar. Passerar du flera gånger inom 60 minuter betalar du bara en gång. Räkningen kommer i slutet av månaden. Tider och belopp 6.00 6.29 8: 6.30 6.59 13: 7.00 7.59 18: 8.00 8.29 13: 8.30 14.59 8: 15.00 15.29 13: 15.30 16.59 18: 17.00 17.59 13: 18.00 18.29 8: 18.30 5.59 0: Vill du veta mer? Skatten tas inte ut lördagar, söndagar, helgdagar och dag före helgdag nattetid i juli månad. arbetar för att resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt. Läs om trängselskatten på www.transportstyrelsen.se eller ring Transportstyrelsens kundtjänst: 0771-29 29 29. Läs om Västsvenska paketet: www.vastsvenskapaketet.se Kontaktperson på : Jeanette Larsson, chef för infrastruktur avdelningen, 0722-44 79 87. 12 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 13
Snörvel, hosta och ont i halsen. Nu är årstiden när den ena förkylningen avlöser den andra. Här får du veta hur du kan skydda dig från att bli smittad, hur du kan lindra symtom på egen hand och varför du inte ska ta antibiotika i onödan. De flesta förkylningar läker av sig själva och det är fullt normalt att vara förkyld då och då. Prosit! Attjo! Förkyld igen... När ska du gå till doktorn? Vid de allra flesta förkylningar behöver man inte söka vård eftersom besvären går över av sig själv. Lite tålamod krävs dock en förkylning sitter ofta i upp till tio dagar. Om du misstänker att du har bihåleinflammation eller öroninflammation, eller om febern inte ger med sig, ska du vända dig till vården. Ring Sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 eller kontakta din vårdcentral för att få råd. Varför hjälper inte antibiotika? Det är verkningslöst att ta antibiotika när du är förkyld. Det beror på att antibiotika bara bekämpar bakterier och inte alls har någon effekt på förkylningsvirus. Kroppen klarar själv av att läka förkylningar och flera andra infektioner på egen hand. Varför är det dumt att ta antibiotika i onödan? När du blivit förkyld Lyssna på kroppen och ansträng dig inte i onödan. Vila behövs, men det innebär inte att du behöver ligga till sängs hela tiden. Drick mer än vanligt, särskilt vid feber. Varm dryck lindrar både hosta och halsont. Kall dryck eller glass kan vara skönt mot sveda i halsen. Ligg högt med huvudet på natten så blir det lättare att andas och sova. Är du hes, undvik både att prata och att viska. Det finns receptfria läkemedel för att lindra förkylningen, som exempelvis näsdroppar, nässpray och febernedsättande medicin. Har du tjock snuva kan du rensa näsan med koksaltlösning. Det finns färdiga droppar att köpa på apoteken men du kan också göra egna. Blanda 1 kryddmått salt i 1 deciliter vatten. Lösningen kan kokas upp eller användas som den är. Fukta en bomullstuss och droppa koksaltlösningen i näsan. Vad är en förkylning egentligen? Förkylning är vår vanligaste infektion och den orsakas av virus. Vanliga symtom när man är förkyld är snuva, hosta, halsont och feber och det brukar ta 7 10 dagar att bli frisk. Vissa symtom, som hosta, kan sitta i flera veckor. Barn får fler förkylningar än vuxna, ofta 8 10 stycken per år, medan vuxna får 2 3. Så skyddar du dig och andra Förkylningsvirus smittar både via luften när vi hostar och nyser, och via handslag och andra former av direktkontakt. Tvätta händerna ofta för att minska risken att bli sjuk, eller använd handsprit. Tänk på att hosta i armvecket för att inte smitta ner andra. Du kan också undvika att ta i hand. Använd pappersnäsdukar när du snyter dig. Antibiotika är vårt viktigaste vapen för att behandla svåra bakterieinfektioner som annars kan ge komplikationer eller till och med få dödlig utgång. Men ju mer antibiotika vi använder, desto större är risken för att bakterier blir motståndskraftiga och då verkar inte medicinerna. Därför ska vi inte ta antibiotika i onödan. Dessutom slås de nyttiga bakterier vi alla bär på ut, och i stället ger de plats åt sjukdomsframkallande bakterier. Det är också så att kroppens eget immunförsvar är effektivt mot flera vanliga bakterieinfektioner, exempelvis öron- och bihåleinflammation och lättare halsfluss. Oftast blir vi lika snabbt friska från dessa utan antibiotika. m i Sverige. Du ontakta vården..se finns ännu ådgivningen och sjukvårdsråd givning i lefonrådgivning via 1177, och regioner i samverkan Egenvårdsguiden Egenvårdsguiden Praktiska råd om vård från www.1177.se din nya Kan själv!-bok 1177 Egenvårdsguiden! Här finns hundratals råd om hur du på egen hand kan behandla enklare skador och sjukdomar, och om när du bör söka vård. Beställ guiden på www.regionhalland.se/broschyrer eller hämta den på din vårdcentral. I vinter delas den ut till samtliga förskolor i hela Halland. Du kan när som helst under dygnet kontakta Sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177, eller läsa mer om förkylningar, infektioner och egen vårdsråd på www.1177.se/halland arbetar för att skapa en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. 14 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 15
Hur håller du dig pigg i vinter? Med framtidens vård i sikte Dunstan Mbennah, Kungsbacka Jag dansar mycket breakdance och ser till att äta näringsrik mat. Det är bra för hälsan! Och så håller jag hjärnan i gång jag tänker mycket för det blir man pigg av. Foto: Stina Olsson arbetar för att ha en stark ekonomi. Hallå där, Mats Eriksson, ordförande i regionens hälsooch sjukvårdsstyrelse. Eva Svensson, Torup Jag tänker positivt och umgås med glada människor! Sedan så simmar jag en gång i veckan och promenerar mycket. Det brukar också bli en resa varje vinter. På sommaren vill jag vara hemma i Sverige. är ju känt för att ge en god vård och för att ha de kortaste köerna i hela landet. Nu pratas det mycket om att sjukhusen måste spara stora summor pengar. Ska man som hallänning vara orolig för att vården blir sämre? Nej, vi ska fortsätta att erbjuda en vård som är både säker och tillgänglig. Nästa år får sjukhusen 110 miljoner kronor mer i sin budget för att fortsätta utveckla vården. Men för att pengarna ska räcka på sikt så måste vi få stopp på ökningen av våra kostnader. Det handlar om att skapa förutsättningar för framtidens hälso- och sjukvård, så att vi lämnar över något som är minst lika bra till nästa generation. Men vad är det som gör att pengarna inte räcker? Regionen höjde ju skatten förra året. Sjukhusens kostnader har ökat i en takt som vi inte har råd med. En av orsakerna är att det efterfrågas mer vård än vad det finns budget för. Även kostnaderna för patienter som får högspecialiserad vård utanför Hallands gränser, så kallad regionvård, har ökat kraftigt. Samtidigt har behoven inom andra områden ökat, till exempel inom kollektivtrafiken. Det här är problem som vi delar med alla regioner och landsting, även om det är en klen tröst. Vad ska ni göra för att stoppa kostnadsökningen? Alla kan faktiskt hjälpa till. Sjukhusvården är förhållandevis dyr, så den som inte behöver sjukhusens resurser ska inte söka till akuten, utan kontakta 1177 Sjukvårdsrådgivningen eller sin vårdcentral. Vi ser också över hur vi kan fördela olika specialiteter mellan sjukhusen. Genom att göra samma sak på färre platser kan vi både höja kvaliteten och spara pengar. Att flytta operationsverksamheten från Falkenberg är ett exempel på detta. Akutmottagningar och förloss- ningsvård behöver finnas nära invånarna, men när det handlar om ingrepp som man kanske gör en gång i livet så tror jag att hallänningarna accepterar att åka några mil. Varför fokuserar ni på vårdens kostnader? Är det inte bättre att spara på administrationen? Vi ser även över administrationen, med målsättningen att både öka kvaliteten och att spara pengar. Men eftersom vården är den i särklass största verksamheten så har vårdens kostnader stor inverkan på regionens ekonomi. När blir det klart vilka förändringar som ska ske i vården? Vi fattar beslut efter hand under hösten och framåt. Jag tror att vi måste vänja oss vid att vi lever i en föränderlig värld med snabba medicinska framsteg och vid att vården måste vara beredd att anpassa sig. Det viktigaste är att hallänningarna kan känna sig trygga och att det erbjuds en tillgänglig och säker vård. Arunne Thongkrathot, Rydöbruk På vintern tränar jag body camp som är en karateinspirerad träningsform. Jag försöker också äta enligt tallriksmodellen och väljer fullkornsbröd framför vitt bröd. Foto: Stina Olsson Lovisa Einarsdottir, Vallda Jag tränar mycket och ofta, mest löpning. Och så dricker jag kaffe förstås! 16 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 17
Affärer. Kalle Svensson (till vänster) tar hjälp av Peter Syrén. För många halländska företag är utlandet en outnyttjad marknad. Därför satsar regionen på en ny verksamhet, Invest Halland, med syftet att matcha ihop halländska företag med lämpliga internationella affärspartner. I vår globala värld med gränslös handel är tillväxtpotentialen enorm, konstaterar Peter Syrén. Målet för Invest Halland är att få fler och växande företag som genererar fler jobb i regionen. Halland ska ligga i framkant internationellt. Utländska företag är snabba in i Sverige, på samma sätt ska vi vara snabba ut, säger Peter Syrén. Att hitta rätt i första steget är viktigt. Där möter vi företagens behov, och länkar och matchar. Detta kan ditt företag få hjälp med Utreda ditt behov av utländska partner och nätverk. Formulera och presentera ditt affärserbjudande. Få information om marknader, nätverk och aktörer. Söka efter och matcha med lämpliga partner. Intresserad? Kontakta Peter Syrén: 035-17 98 44 eller peter.syren@regionhalland.se Bon jour! Guten tag! arbetar för fler och växande företag. Affärspartner sökes Halmstadföretaget Improveit vill växa och letar nu kunder på den europeiska marknaden. I sökandet deltar, som hjälper företag att göra internationella affärer. Vi sitter inte och väntar på tillväxt i Halland utan spelar en aktiv roll i näringslivet, säger Peter Syrén, avdelningschef på. VET INTE VART MAN VÄNDER SIG I Halland finns drygt 34 000 företag men bara cirka 1 500 av dem har egen direktexport. Små företag som exempelvis Improveit har sällan tid att ta reda på vart man bäst vänder sig för att hitta och ta kontakter. Det är då de kan ta hjälp av Invest Halland, som sitter på kunskaper om regionala, nationella och internationella nätverk. Att hitta rätt i första steget är viktigt. Där möter vi företagens behov, och länkar och matchar, säger Peter Syrén. Improveit i Halmstad säljer mjukvaran till pekskärmar för kundundersökningar. Vid en upphandling miste företaget sin största kund och omsättningen sjönk kraftigt. Personalen minskades från femton till tre personer. Vi letar efter en ny marknad. Men vi är bara ett fåtal personer kvar och därför behöver vi hjälp att skapa nätverk, säger Kalle Svensson, affärsutvecklare på Improveit. Han vågade först inte ha några förväntningar men har med hjälp av Invest Halland fått kontakt med två företag, en hotellkedja i Portugal och en privat aktör inom utbildningssektorn i England. De verkar vara intressanta, säger Kalle Svensson och hoppas att de ska bli företagets nya kunder. EFTER VARS OCH ENS BEHOV Företagens behov och framtidsplaner är avgörande för vilka partner som Invest Halland rekommenderar. Partnerna kan vara företag och nätverk, inhemska aktörer som Exportrådet och Almi, och utländska aktörer som ambassader, handelskammare och investerare. Allt arbete inom Invest Halland görs i samarbete med de halländska kommunernas näringslivsutvecklare. I uppdraget ingår också att arrangera seminarier och konferenser. Även utländska företag som vill expandera i Sverige har nytta av Invest Hallands tjänster. Hittills har 17 konkreta förfrågningar kommit från företag som söker halländska affärspartner. Invest Halland, som ännu är i starten av sin satsning, har under hösten arbetat med sju lokala företag som vill växa internationellt. Vi har indikationer på att det blir många flera framöver, säger Peter Syrén. 18 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN
En dag på jobbet Med blick för ögon CHRISTINE ALMGÄRD ÄR ORTOPTIST, det vill säga specialistsjuksköterska på ögonmottagningen vid Hallands sjukhus Halmstad. Patienterna är vuxna och barn med problem som nedsatt syn, skelning och dubbelseende. Här (se bilden) testas Wilma Rössels syn. Några av de stora ögonblicken i jobbet är när patienter med dubbelseende får normal syn igen, och när barn som får glasögon ser mycket bättre. Christine träffar alla de fyraåringar i Halmstad som barnavårdscentralen misstänker har synfel. Barnen är så duktiga. Jag talar om att vi ska göra roliga saker, och det funkar, säger Christine. har även ortoptister i Varberg och i Kungsbacka. Med 7 450 medarbetare är den näst största arbetsgivaren i Halland. Bara Halmstads kommun har fler anställda. De flesta av våra medarbetare, 80 procent, har vårdyrken vården och tandvården är ju s största verksamheter. Men inom organisationen ryms faktiskt hela 370 olika yrken. Så har vi också ansvaret för en lång rad verksamheter, exempelvis kultur, näringslivsutveckling, skolor och service till vården i form av städning, fastighetsunderhåll, transporter med mera. Tystnad. Tagning! THOMAS MÖLLER ÄLSKAR FILM och stortrivs som linjeledare för filmlinjen på Katrinebergs folkhögskola. Skolan, som drivs av, har totalt 200 elever. Det är otroligt givande att få undervisa motiverade elever, säger han. Filmlinjen har 19 elever. Ettorna får grundläggande kunskaper inom filmproduktion och det ökar deras förståelse för hur filmmanus, bilder, ljus och ljud hänger ihop. Tvåorna gör så mycket film de hinner med, säger Thomas. Många elever går från skolan direkt ut i arbetslivet. I deras huvuden klingar Thomas visa ord kom i tid, var trevlig och gör ditt jobb. Gratis skydd mot liv moderhalscancer Alla halländska tjejer, födda 1993 och senare, kan få gratis vaccination mot livmoderhalscancer. I världen är detta den näst vanligaste cancerformen för kvinnor, efter bröstcancer. Därför är det viktigt att vaccinera sig. 60 procent av alla tjejer i Halland som är födda 1993 1998 har vaccinerat sig. Det är många men ändå alldeles för få, säger smittskyddsläkare Mats Erntell som hoppas att fler ser till att skydda sig mot livmoderhalscancer. Miljoner tjejer har fått detta vaccin i Sverige och i resten av världen under flera år. Vaccinet är säkert och man har inte sett några biverkningar. Vaccinationen är gratis och består av tre sprutor. Tjejer som är födda 1993 1999 vaccineras på vårdcentralen. All information om tider, mottagningar och vaccination finns på www.1177.se/halland Tjejer som är födda 1999 och senare vaccineras i skolan som en del av det vanliga barnvaccinationsprogrammet. "Har du kondom?" en uppskattad fråga Få vågar fråga om kondom när de har träffat en ny eller tillfällig partner. Många skulle egentligen vilja fråga, men vågar inte. Främst är man rädd för vad den andre ska tro och att man ska uppfattas som krånglig. Men våra rädslor är obefogade! I en omfattande undersökning om ungas kunskaper och attityder kring sex (Göteborgs univer sitet 2009) tycker 9 av 10 att det är ansvarsfullt och omtänksamt att ta upp kondomfrågan. Så våga fråga du också! För att få fler att tycka att det är okej att fråga om kondom startade kampanjen Våga fråga tidigare i år, och i höst syns den i skolorna. Kampanjen är ett samarbete mellan flera landsting och regioner i södra Sverige, däribland. Läs mer på www.vagafraga.nu Välkommen! Förra året föddes drygt 3 600 barn i Halland. har två BB-kliniker i Varberg och Halmstad. Populärt att föda i Halland Varje dag föds det i genomsnitt tio barn i Halland; några fler pojkar än flickor brukar det bli totalt sett på ett år. Men det är inte enbart hallänningar som väljer att föda här. Drygt 10 procent av samtliga nyfödda har föräldrar som bor utanför Halland. Smålänningar, skåningar och stockholmare, som har anknytning till Västkusten, står för en stor del av dessa. Att många väljer att föda i Halland kan bero på kombinationen bra kvalitet och lagom stora BB-kliniker. Förutom den trygghet man får, bäddar det för att man blir omhändertagen på ett personligt och individuellt sätt. I september invigde BB i Varberg 16 helt nya familjerum med dusch och toalett, vilket med all säkerhet uppskattas av alla nyblivande föräldrar. BB i Halmstad och Varberg har som målsättning att familjen ska få minst en natt tillsammans i eget rum. Foto: Fröken Fokus 20 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 21
Om du blir sjuk Här Känner du dig sjuk? Ring Sjukvårdsrådgivningen på tfn 1177. En sjuksköterska ger råd om vård dygnet runt och bedömer om du behöver uppsöka sjukvården. Behöver du vård? Kungsbacka: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 0300-56 50 00. Närakuten i Kungsbacka har öppet varje dag kl 7 24 för besök. De har drop-in-mottagning. Varberg: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 0340-48 10 00. När vårdcentralerna har stängt för dagen, kontakta kvälls- och helgmottagningen på Vårdcentralen Västra Vall. Den har öppet fredagar kl 16 19 och helger kl 9 18. För besök där behöver du boka tid. Ring växeln eller din vårdcentral så får du hjälp. Neptunusklinken har öppet kvällar och helger för sina patienter, tfn 0340-160 16. Falkenberg: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 0346-560 00. På vardagar har vårdcentralerna i Falkenberg även öppet kvällstid. För öppettider ring din vårdcentral, växeln eller gå in på www.1177.se/halland. På helgen, kontakta helgmottagningen på Vårdcentralen Falkenberg (f d Gruebäck/Hjortsberg) som har öppet kl 9 18. För besök där behöver du boka tid. Ring växeln eller din vårdcentral så får du hjälp. får du råd om hur du söker vård i Halland Hylte: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 035-13 10 00. Vårdcentralen Hyltebruk har helgmottagning lördagar kl 9 15. Övriga kvälls- och helgtider hänvisas till Vårdcentralen Nyhem i Halmstad som har öppet vardagar kl 17 20 och helger kl 9 18. För besök där behöver du boka tid. Ring din vårdcentral eller växeln så får du hjälp. Halmstad: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 035-13 10 00. När vårdcentralerna har stängt för dagen, kontakta kvälls- och helgmottagningen på Vårdcentralen Nyhem. Den har öppet vardagar kl 17 20 och på helgen kl 9 18. För besök där behöver du boka tid. Ring växeln eller din vårdcentral så får du hjälp. Laholm: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 035-13 10 00. När vårdcentralerna har stängt för dagen, kontakta kvälls- och helgmottagningen på Vårdcentralen Centrum. Den har öppet vardagar kl 17 19 och på helgen kl 9 16. För besök där behöver du boka tid, ring tfn 0430-157 00. Är du akut allvarligt sjuk eller skadad? Ring 112 eller åk till närmaste akutmottagning. I Halland finns akutmottagningar på Hallands sjukhus i Varberg och Halmstad. Öppet dygnet runt. Turist i Halland? Du som semestrar i Halland söker vård precis på samma sätt som hallänningen. Välkommen att kontakta vården här om du känner dig sjuk eller olyckan skulle vara framme. Bra att veta! Du kan alltid söka akut vård hos alla vårdgivare i landet. Du kan alltid söka vård hos alla vårdcentraler i landet, även privata som är offentligt finansierade. Du kan alltid söka specialistvård i Halland och i de län som gränsar till Halland. När du söker vård hos en privat specialist utanför Halland behöver du dock en särskild betalningsförbindelse. Kontakta Förmedlingscentralen på tfn 035-13 48 87 så får du hjälp. Mer information På www.1177.se/halland hittar du kontaktuppgifter och öppettider till alla vårdcentraler och mottagningar. Där kan du också läsa mer om regler och rättigheter. Cancer värdefullt tema på 1177.se Cancer drabbar alla. Var tredje människa får cancer och alla står nära någon som har haft eller får sjukdomen. I sådana situationer snurrar många frågor, både för den drabbade och anhöriga. På www.1177.se/cancer finns Tema Cancer som stöd till både sjuka, anhöriga, vänner och bekanta. Här hittar du medicinsk fakta om sjukdomar, undersökningar och behandlingar. Men också bloggar, personliga berättelser, stöd till an höriga, filmer och intervjuer. Webbplatsen www.1177.se ägs av landstingen och regionerna i Sverige och är helt fri från kommersiella intressen. Det ger dig trygghet och information du kan lita på. Foto: Privat Grattis! Christian Skotte, Magnus Sibelius, Peter Wallin, Andreas Bengtsson, Jens Olhammer, Torbjörn Svensson och Pelle Carlson (saknas på bild). Bäst i världen på losstagning Det här är gänget från ambulanssjukvården och räddningstjänsten i Halland vann nyligen VM-guld i losstagning i Kanada. Losstagning handlar om att få ut och rädda människor som sitter fast i fordon när det skett en trafikolycka. Jens Olhammer har tävlat sedan 2003. Syftet är att lära sig nya sätt och tekniker och helt enkelt bli bättre på att rädda liv. Efter varje tävlingsmoment får vi personlig feedback från domarna. Allt bygger på lärande, säger Jens Olhammer. 22 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 23
Samhällsinformation från till alla hushåll i Halland Om du vill nå >>>>> Box 517, 301 80 Halmstad. www.regionhalland.se Tfn 035-13 48 00, regionen@regionhalland.se Sjukvårdsrådgivningen Tfn 1177, www.1177.se/halland SOS Alarm Ring 112 om du är allvarligt sjuk eller skadad! Hallands sjukhus Halmstad tfn 035-13 10 00, Varberg tfn 0340-48 10 00, Kungsbacka tfn 0300-56 50 00 och Falkenberg tfn 0346-560 00. Hitta din vårdcentral www.1177.se/halland. Se mer information på sid 22-23. Vårdvalsservice Svarar på dina frågor kring att välja eller byta vårdcentral. Tfn 0771-900 300, www.regionhalland.se/vardval Resambokning Beställ din sjukresa på tfn 0771-91 00 90, texttelefon 035-10 54 63. Vårdgarantiservice Svarar på frågor om vårdgaranti och hjälper dig att hitta en ny vårdgivare inom den specialiserade vården. Tfn 0771-900 600, vardgarantiservice@regionhalland.se Patientnämnden Kontakta patientnämnden om du har synpunkter på den vård och behandling du fått. Tfn 020-42 20 30 eller via Mina vårdkontakter, www.1177.se/halland/patientnamnden Bildgåtan! På vilken ort i Halland hittar du den här stenen? Ledtrådar: Stenen, som har en viktig symbolisk be tydelse, är cirka 10 meter hög. Enligt sägnen har den kastats till sin plats av en jätte som var irriterad på traktens kyrkklockor. Stenen vänder sig varje gång det doftar nybakat bröd. Sägs det Skicka ditt svar till bastalivsplatsen@regionhalland.se eller till Halland Bästa Livsplatsen, Box 517, 301 80 Halmstad. Tävla om biobiljetter! Vi vill ha ditt svar senast den 1 december. Bland de inskickade svaren drar vi fem vinnare, som publiceras på www.regionhalland.se/bastalivsplatsen