Hitta dina rättigheter. Guide för barn med funktionshinder och deras familjer

Hitta dina rättigheter Guide för barn med funktionshinder och deras familjer

ISBN: 91-973566-2-X Tryckt år 2002, andra upplagan

Alla barn har samma rättigheter och lika värde Handikappombudsmannen, HO, får ofta brev och samtal från anhöriga till barn med funktionshinder. Frågorna handlar om vilka rättigheter barnet har och hur man ska hävda sin rätt. Det är många lagar och regler som styr och de är ofta svåra att överblicka. Därför tror jag att det finns behov av att på ett ställe hitta en samlad översiktlig information om vad som gäller. HO har därför på regeringens uppdrag tagit fram den skrift du nu har i din hand. Texterna i skriften är sammanfattningar och förenklingar och alltså inte lagtext. För att hitta mer information hänvisas till berörda myndigheter, organisationer e t c. Mer utförlig juridisk rådgivning finns på HO:s webbplats www.ho.se Målet för den nya handikappolitiken är att skapa ett likvärdigt medborgarskap för människor med funktionshinder. Det slog riksdagen fast våren 2000. Utgångspunkten för en sådan politik är FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder (se bilaga, s 84). När det gäller barnets rättigheter är FN:s barnkonvention den röda tråd som ska följas i allt som rör barn (se bilaga, s 80).

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. FN:s barnkonvention, artikel 2 Barnkonventionen innebär en ny epok i arbetet med barn och ungas livsvillkor. Det är första gången barnets rättigheter formuleras i ett internationellt bindande dokument. Barnkonventionen är den enda konvention som uttryckligen säger att barn med funktionshinder har rätt till samma villkor som andra barn. Barnkonventionen bygger på fyra grundprinciper: barnet har rätt att inte diskrimineras, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, barnet har rätt till liv och utveckling och barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Alla barn måste få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Kommuner och myndigheter fattar beslut utifrån ett generellt barnperspektiv. Det tycker jag är fel. Utgångspunkten för besluten måste vara att barn är olika, t ex på grund av funktionshinder, och därför har olika förutsättningar. Först då kan barnets bästa komma i fokus. Hör gärna av dig till HO med synpunkter på guiden. Vad tycker du om innehållet? Saknar du något? Alltför ofta betraktas mänskliga rättigheter för barn med funktionshinder som förhandlingsbara sociala förmåner. Mänskliga rättigheter handlar om den enskilda människans möjlighet att hävda sin rätt på alla nivåer. Min förhoppning är att denna skrift kan bidra till att barn med funktionshinder och deras familjer får lättare att hävda sina rättigheter. Lars Lööw Handikappombudsman

Innehåll Stöd till familjen s 2 Ekonomiskt stöd s 3 Mat s 9 Resor s 10 Bostad s 14 Kommunicera s 15 Lek & fritid s 18 Socialtjänstlagen s 20 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS s 22 Individuell plan s 29 Förskolan & skolan s30 Förskolan s 31 Skolor för alla s 32 Rätten till stöd s 36 Samarbete s 41 Vems är ansvaret? s 42 Skolskjuts s 45 Elevens arbetsmiljö s 46 Tillgänglig litteratur s 47 Hälso- & sjukvården s49 Habilitering & rehabilitering s 50 Hör- & syncentral s 52 Tandvård s 53 Hjälpmedel s 55 Kommunens sjukvård s 58 Högkostnadsskydd s 59 Söka & överklaga s61 Ansöka s 62 Överklaga s 63 Laglighetsprövning s 64 Tillsyn s65 Länsstyrelsen s 66 Patientnämnden s 67 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN s 68 Socialstyrelsen s 69 Riksförsäkringsverket, RFV s 70 Register s71 Hemsidor & telefonnummer s 72 Sökregister, ord s 74 Lagar & förordningar s 78 Bilagor FN:s barnkonvention s 80 FN:s standardregler s 84

Stöd till familjen Den service och de insatser som finns för barn med funktionshinder och deras föräldrar är uppdelade på tre huvudmän: staten landstingen kommunerna Kapitlet innehåller avsnitten Ekonomiskt stöd Mat Resor Bostad Kommunicera Lek & fritid Socialtjänstlagen Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Individuell plan Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. FN:s barnkonvention, artikel 3 2

Ekonomiskt stöd Samtliga bidrag under samlingsrubriken Ekonomiskt stöd hanteras av försäkringskassan. Mer information har försäkringskassan, hemsida www.fk.se Se även Bostadsanpassningsbidrag i avsnittet Bostad, s 14. Ansök skriftligt om bidrag hos försäkringskassan. Ta reda på om du ska bifoga läkarintyg eller andra handlingar. Tillsyn har Riksförsäkringsverket, RFV, tel 08-786 90 00, hemsida www.rfv.se Överklaga. Skriftligt överklagande adresseras till länsrätten, men skickas till försäkringskassan. Överklagandet måste nå försäkringskassan inom två månader från det att du fick ta del av beslutet. Se avsnittet Överklaga, s 63. Vårdbidrag Föräldrar kan ha rätt till vårdbidrag om deras barn har funktionshinder, är under 16 år och behöver särskild tillsyn eller vård under minst 6 månader. Man kan också få vårdbidrag för att täcka extrautgifter, merkostnader, som är en följd av funktionshindret, t ex extra slitage på kläder, sjukresor, läkarvård, läkemedel eller en särskild diet. Om det finns flera barn under 16 år med funktions- 3

lag om handikappersättning och vårdbidrag (1998:703) hinder i familjen, kan det bli aktuellt med vårdbidrag även om varje barns behov var för sig inte är så stort att det ger rätt till bidrag. Försäkringskassan gör en bedömning av barnens sammanlagda behov av tillsyn och av hur stora merkostnaderna är. Fr o m 1 januari 2003 ändras åldersgränsen. Därefter kan det gå att få vårdbidrag t o m juni det år barnet fyller 19 år. En förälder kan få helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag. Ett helt vårdbidrag utgör 250 % av prisbasbeloppet. För år 2002 innebär det 7 896 kronor per månad. Vårdbidraget omprövas minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum. Bidraget kan också vara tidsbegränsat. Vårdbidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande, utom för den del som gäller merkostnader. Det finns också ett ferievårdbidrag för barn som bara bor hemma under lov och liknande. 4

Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning är ett ekonomiskt stöd som fr o m 1 januari 2003 ersätter förtidspension för unga med funktionshinder. När försäkringskassan beviljar aktivitetsersättning är kassan skyldig att erbjuda den enskilde möjlighet att delta i aktiviteter av olika slag. Det kan t ex handla om kurser, dagverksamhet, föreningsverksamhet, idrott eller praktik. lag om allmän försäkring (1962:381) Man kan få aktivitetsersättning om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel (från juli månad det år man fyller 19 år och fram till 30-årsdagen). Unga som p g a sitt funktionshinder inte gått ut grundskolan eller fullföljt sin gymnasieutbildning (det år de fyller 19 år) har också rätt till aktivitetsersättning studietiden ut. Det gäller oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte. Handikappersättning Den som är över 16 år och har ett funktionshinder kan i vissa fall få handikappersättning. Det krävs att man behöver omfattande stöd för att klara vardagslivet, sköta skolan eller arbetet. lag om handikappersättning och vårdbidrag (1998:703) Fr o m 1 januari 2003 ändras åldersgränsen så att man 5

kan få handikappersättning fr o m juli det år man fyller 19 år. Man kan också få handikappersättning om sjukdomen eller funktionshindret leder till stora extrakostnader. Som sådana merkostnader räknas t ex utgifter för sjukresor, särskild kost, läkarvård och läkemedel. Försäkringskassan bedömer det sammanlagda behovet av stöd och av merkostnader. Tänk på att det inte går att få tillfällig föräldrapenning för vård och tillsyn som givit rätt till vårdbidrag. lag om allmän försäkring (1962:381, 4 kap) Föräldrapenning Det finns två olika slags föräldrapenningsförmåner: Föräldrapenning i samband med att barn föds och tillfällig föräldrapenning när barnet är sjukt eller när föräldrarna besöker skola (kontaktdag), habilitering m m. Föräldrapenning med anledning av barnets födelse utbetalas under sammanlagt 480 dagar tills det att barnet fyllt 8 år. Tillfällig föräldrapenning utbetalas till föräldrar som är hemma från jobbet för att ta hand om sitt barn när det är sjukt eller för att ta barnet till barnavårdscentralen eller någon annan vårdinrättning. Man kan också få tillfällig föräldrapenning för att ta 6

hand om barnet när den ordinarie vårdaren (dagmamman, den andra föräldern, någon släkting e t c) är sjuk. Det gäller för alla barn tills de fyller 12 år. Föräldrar till barn med funktionshinder kan dessutom ta ut tillfällig föräldrapenning för att besöka habiliteringen, en specialskola eller liknande på egen hand eller tillsammans med sitt barn. Även det gäller så länge barnet är under 12 år. I vissa fall kan man få tillfällig föräldrapenning för att ta hand om sitt barn ända tills det fyller 16 år. Det gäller t ex om barnet får en allvarlig sjukdom eller ett funktionshinder och behöver föräldrarnas hjälp och omsorg under en begränsad tid eller vid läkarbesök. Tillfällig föräldrapenning vid LSS. När ett barn omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan det ge rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn ända tills barnet fyller 21 år. Om barnet går på gymnasium för rörelsehindrade eller i gymnasiesärskola kan föräldrarna få tillfällig föräldrapenning t o m vårterminen det år barnet fyller 23 år. Kontaktdagar. Föräldrar kan också ta ut tillfällig föräldrapenning för besök i barnets skola, s k kontaktdag. 7

Här gäller en kontaktdag per år och barn, så länge barnet är i åldern 6-11 år. Extra kontaktdagar. Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan ta ut 10 kontaktdagar per barn och år fram till barnets sextonårsdag. Det kan t ex handla om föräldrautbildning med anledning av barnets funktionshinder, besök i barnets skola, förskoleverksamhet eller barnomsorg. 8

Mat Barn under 16 år kan ha rätt till lägre pris på vissa livsmedel. Det gäller om barnet har någon av följande sjukdomar: Crohns sjukdom fenylketonuri galaktosemi glutenintolerans komjölksproteinintolerans kort tunntarm laktosintolerans (medfödd och sekundär) kronisk njurinsufficiens sojaproteinintolerans ulcerös kolit lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m m (1996:1150) förordning om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m m (1996:1294) Läkemedelsverket har en lista över vilka livsmedel som omfattas av prisnedsättningen. För att få lägre pris går man till en läkare som har rätt att förskriva sådana livsmedel. Läkemedelsverket har information om vilka läkare det gäller. Mer information har Läkemedelsverket, tel 018-17 46 00, hemsida www.lakemedelsverket.se Subventioner vid köp av läkemedel och vård, se avsnittet Högkostnadsskydd s 59-60. 9

Resor Tänk på att vissa delar av bilstödet inte ges i efterhand, t ex bidrag för anskaffning av fordon. Se alltså till att få ett beslut om bilstöd innan du köper ny bil. Tänk också på att försäkra bilen och anpassningarna. Bilstöd Bilstöd är ett statligt stöd för att skaffa bil, motorcykel eller moped. Man kan också få bilstöd för att anpassa ett fordon. Bidraget ges till personer som har mycket svårt att förflytta sig på egen hand eller med allmänna kommunikationer. Även föräldrar till barn med funktionshinder kan få bilstöd. Man kan också ansöka om bilstöd för körkortsutbildning i samband med att man köper bil eller motorcykel. förordning om bilstöd till handikappade (1988:890) Mer information har försäkringskassan, hemsida www.fk.se Ansök om bilstöd hos försäkringskassan, som har särskilda blanketter. Bifoga ett läkarutlåtande om hur funktionshindret påverkar möjligheten att förflytta sig. Tillsyn har Riksförsäkringsverket, RFV, tel 08-786 90 00, hemsida www.rfv.se Överklaga. Skriftligt överklagande adresseras till länsrätten, men skickas till försäkringskassan. Se till att det når försäkringskassan inom två månader från det att du fick ta del av beslutet. 10

Parkeringstillstånd Den som har rörelsehinder kan få ett särskilt tillstånd som ibland ger rätt att parkera där det annars inte är tillåtet. Det kan t ex vara på särskilda parkeringsplatser eller på en del av en gata där kommunen förbjudit parkering. Tillståndet ger inte rätt att parkera på privat mark om inte ägaren tillåter det. Parkeringstillstånd är till för personer som har svårt att förflytta sig till fots eller som behöver mycket hjälp av föraren utanför fordonet. Det går alltså att få parkeringstillstånd även för barn med funktionshinder. Svårigheten att förflytta sig kan bero på såväl fysiska som psykiska funktionshinder. Tänk på att du kanske måste betala parkeringsavgift även när du använder parkeringstillståndet. Hör efter vilka regler som gäller i din kommun. trafikförordning (1998:1276) Mer information har din kommun. Ansök om parkeringstillstånd hos kommunens trafiknämnd eller motsvarande. Föreskrifter om parkeringstillstånd ges ut av Vägverket, tel 0243-750 00, hemsida www.vv.se Överklaga kommunens beslut till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Vägverket. Vägverkets beslut kan inte överklagas. 11

lag om färdtjänst (1997:736) Färdtjänst Färdtjänsten är till för människor som p g a funktionshinder har svårt att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Det är kommunens ansvar att anordna färdtjänst inom kommunen. I vissa fall är kommunen även skyldig att ordna resor mellan den egna kommunen och en annan kommun. Mer information har din kommun. Ansöka. Kommunen ger besked om var du söker färdtjänst. Överklaga. Skriftligt överklagande adresseras till länsrätten, men skickas till den som fattat beslutet, d v s kommunen eller trafikhuvudmannen (länstrafikbolaget). Överklagandet måste nå beslutsfattaren inom tre veckor från det att du fick ta del av beslutet. lag om riksfärdtjänst (1997:735) Riksfärdtjänst Riksfärdtjänst är till för längre resor, d v s från en kommun till en annan. Den som p g a funktionshinder inte kan resa med allmänna färdmedel till en normal kostnad eller måste ha ledsagare med sig, kan använda riksfärdtjänst i samband med "rekreation, fritidsverksamhet eller annan enskild angelägenhet". Resan ska göras med taxi, ett särskilt anpassat fordon 12

eller med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare. Resenären betalar resan själv men det ska inte kosta mer än att åka med allmänna kommunikationsmedel. Ledsagarens reskostnader ersätts däremot fullt ut. Mer information har din kommun. Ansöka. Kommunen ger besked om var du söker riksfärdtjänst. Överklaga. Skriftligt överklagande adresseras till länsrätten, men skickas till den som fattat beslutet. Överklagandet måste nå beslutsfattaren inom tre veckor från det att du fick ta del av beslutet. Resekostnadsersättning vid sjukresor Ibland kan man få ersättning för kostnader för sjukresor, bl a i samband med att man får sjukvård, tandvård, sjukgymnastik eller hjälpmedel. lag om resekostnadsersättning vid sjukresor (1991:419) Ansöka. Landstinget ger besked om var du söker resekostnadsersättning vid sjukresor. Skolskjuts, se s 45. 13

Bostad Tänk på att ansöka om bidrag för bostadsanpassning innan du börjar bygga om huset. Tänk också på att fråga kommunen om du har förutsättningar att få bidrag innan du köper eller byter bostad. lag om bostadsanpassningsbidrag m m, BAB (1992:1574) Bostadsanpassningsbidrag är ett ekonomiskt bidrag för att anpassa hemmet så att vardagen fungerar. Bidraget gäller för fasta funktioner i bostaden, t ex köksskåpen, eller för anpassningar i anslutning till bostaden, t ex entrétrappan. Ibland kan man få bidrag för anpassningar som har att göra med rehabilitering, sjukvård eller hobby. Man kan senare få ersättning för att reparera den utrustning man skaffar med hjälp av bidraget, men man får inte ersättning för allmän upprustning och underhåll. Återställningsbidrag kan ibland vara aktuellt när det är dags att ta bort anpassningar. Mer information har din kommun. Ansök om bidraget hos kommunen där huset finns. Tillsyn har Boverket (som bl a ger ut en handbok om bostadsanpassningsbidraget) tel 0455-35 30 00, hemsida www.boverket.se Överklaga. Skriftligt överklagande adresseras till länsrätten, men skickas till kommunen. Överklagandet måste nå kommunen inom tre veckor från det att du fick ta del av beslutet. 14

Kommunicera Teckenspråksutbildning Föräldrar till barn som talar teckenspråk kan få bidrag till teckenspråksutbildning. Detta kallas TUFF. Första prioritet har föräldrar till barn i förskoleåldern. Teckenspråksutbildningen ska fungera som påbyggnad till den introduktion i teckenspråk som erbjuds inom ramen för landstingets habilitering. Den som deltar i TUFF får ersättning för förlorad arbetsinkomst och för resekostnader. Den som anordnar utbildningen får bidrag för kostnader för utbildning, internatboende och barntillsyn. Tänk på att syskon bör få utbildning i teckenspråk samtidigt med föräldrarna. förordning om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (1997:1158) Mer information har Centrala studiestödsnämnden, CSN, tel 0771-27 60 00, hemsida www.csn.se Ansök om TUFF hos CSN. Tillsyn har Skolverket, tel 08-52 73 32 00, hemsida www.skolverket.se Tecken som stöd m m Utbildning i annan kommunikation, t ex tecken som stöd och Bliss, kan ges som insatsen råd & stöd enligt LSS. Överklaga. CSN:s beslut kan inte överklagas, men CSN kan ompröva sitt beslut. Din begäran om omprövning måste nå CSN inom tre veckor från det att du fick ta del av beslutet. 15

hälso- och sjukvårdslag (1982:763, 3b) förordning om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation (2001:638) förvaltningslag (1986:223) Texttelefon m m Personer som inte kan använda vanlig telefon kan få texttelefon eller annan utrustning för kommunikation av landstinget. Det gäller för personer som är döva, dövblinda, har talskada, språkstörning eller grav hörselskada. Även närstående personer kan få bidrag till sådan utrustning. Mer information har ditt landsting. Ansök om texttelefon eller annan kommunikationsutrustning hos landstinget. Överklaga. Beslutet kan ej överklagas. Rätt till tolk Landstinget tillhandahåller tolktjänst för vardagstolkning åt döva, dövblinda och hörselskadade personer. Det gäller vid t ex läkar- och tandläkarbesök, ärenden till affärer, apotek, bibliotek och vid kontakter med myndigheter. Man kan också få tolk i samband med fritidsaktiviteter, rekreation och föreningsliv. När en person som har en allvarlig hörsel- eller talskada (eller inte behärskar svenska) har kontakt med 16

en myndighet, bör myndigheten anlita en tolk. Regeln, som står i förvaltningslagen, är begränsad till just kontakter med myndigheter. Mer information har ditt landsting. Ansök om vardagstolkning hos landstinget. Tillsyn har Socialstyrelsen, tel 08-555 530 00, www.sos.se Överklaga. Det går inte att överklaga beslutet. 17

Lek & fritid Barnet har rätt till lek, vila och fritid. FN:s barnkonvention, artikel 31 Lekotek Lekoteket lånar ut pedagogiskt lekmaterial utan kostnad till familjer med funktionshindrade förskolebarn. På lekoteket kan barnen även träna på att leka i grupp. Personalen är ofta förskollärare med specialpedagogisk vidareutbildning. De kan ge råd om lekprogram som passar barnet. Verksamheten är ett komplement till förskolan och finns på t ex sjukhus. En del lekotek drivs av ideella föreningar, men många har landstinget som huvudman. Mer information kan du få från kurator på habiliteringen. Datatek Familjer kan få hjälp med att välja datorprogram och styrsätt av arbetsterapeuter och specialpedagoger på datateket. Där kan familjen även låna eller hyra dator, programvara och anpassad utrustning för att kunna använda datorn. Verksamheten vänder sig till barn och unga med funktionshinder som är yngre än 20 år och som inte kan läsa och skriva. Det finns ett 30-tal datatek i landet, ofta i anslutning 18

till en habilitering eller till något resurscenter. Mer information har Hjälpmedelsinstitutet, tel 08-620 17 00, hemsida www.hi.se Hjälpmedel att hyra eller köpa själv En del hjälpmedel får man köpa själv från apoteket, specialaffärer, hjälpmedelscentraler eller via postorder. Ibland kan man hyra hjälpmedel eller få bidrag för att få ned kostnaderna. Det finns t ex depåer för uthyrning av fritidshjälpmedel spridda över landet. (Se även avsnittet Hjälpmedel, s 55-57). Information om fritidshjälpmedel har Hjälpmedelsinstitutet, tel 08-620 17 00, hemsida www.hi.se Svenska Handikappidrottsförbundet, tel 08-605 60 00, hemsida www.shif.se 19

Socialtjänstlagen Socialtjänsten ska ta särskild hänsyn till barnets bästa vid åtgärder som rör barn. Alla som arbetar i verksamheter för barn är skyldiga att uppmärksamma missförhållanden och anmäla dessa till socialnämnden. socialtjänstlag (2001:453) Den som inte själv kan tillgodose sina behov i det dagliga livet kan ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Det kan handla om att ordna försörjning, bostad och sysselsättning. Det går bara att få bistånd enligt socialtjänstlagen om dessa behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Kommunens socialnämnd ska svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd, vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till de som behöver det. Socialnämnden bör också ge stöd och avlösning till den som vårdar någon närstående som är långvarigt sjuk eller har funktionshinder. Kommunen har flera uppgifter enligt socialtjänstlagen, bl a att se till att människor med funktionshinder har en bostad som passar dem. Det innebär t ex att kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för personer som behöver det. Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för att tillgodose behov som de som vistas i kommunen har. Kommunen ska planera sina insatser för personer med fysiska och psykiska funktionshinder i samverkan med bl a landsting och organisationer. Mer information har kommunen. 20

Ansök om insatser enligt socialtjänstlagen hos kommunen. Tillsyn har länsstyrelsen, hemsida www.lst.se Överklaga. Skriftligt överklagande adresseras till länsrätten, men skickas till kommunen. Överklagandet måste nå kommunen inom tre veckor från det att du fick ta del av beslutet. Tänk på att den som har varaktiga funktionshinder som orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet också kan få insatser enligt LSS (se nästa avsnitt). 21

LSS lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) förordning om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:1090) Individuell plan enligt LSS, se s 29. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en lag om olika typer av stöd till människor som har stora funktionshinder. Stödet kan vara t ex assistans, avlösarservice eller korttidsvistelse utanför hemmet. Syftet är att ge större möjligheter till ett självständigt liv, jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. LSS är en rättighetslag och ett komplement till annan lagstiftning som t ex socialtjänstlagen. En person som har rätt till insatser enligt LSS kan också ha rätt till insatser enligt socialtjänstlagen. Insatser enligt den ena lagen utesluter alltså inte insatser enligt den andra lagen. För att få rätt till insatser enligt LSS görs en prövning i tre steg. I första steget avgörs om man omfattas av lagen. I steg två prövas om man har behov av stöd. I steg tre prövas om behoven redan är tillgodosedda. LSS personkrets: LSS omfattar personer med varaktiga fysiska och psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Den medicinska diagnosen är inte avgörande. Däremot ska funktionshindret medföra stora svårigheter att klara av vardagsrutinerna. Det kan gälla att sköta hygienen, att klä sig, äta, kom- 22

municera, förflytta sig eller att klara av sysselsättning, nödvändig träning och behandling. Tänk på att även psykiska funktionshinder kan orsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd anses alltid uppfylla kraven för att omfattas av LSS. Det gäller även personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder på grund av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Den som inte omfattas av LSS får söka stöd av kommunen enligt socialtjänstlagen. Det är som regel kommunen som är huvudman för stödinsatser enligt LSS. Kommunen ska följa upp vilka som omfattas av LSS och vad det finns för behov av stöd och service. Kommunen ska också informera om sin LSS-verksamhet och samverka med handikapporganisationerna. Mer information om insatser enligt LSS har din kommun. Ansöka. Kommunen ger besked om var du söker insatser enligt LSS. Insatser enligt LSS: råd och stöd personlig assistans ledsagarservice kontaktperson avlösarservice korttidsvistelse utanför det egna hemmet korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig Tillsyn har länsstyrelsen, hemsida www.lst.se 23

Överklaga. Skriftligt överklagande adresseras till länsrätten, men skickas till den som fattat beslutet. Överklagandet måste nå beslutsfattaren inom tre veckor från det att du fick ta del av beslutet. Råd och stöd Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS ska vara ett expertstöd till barnet och familjen. Stödet ska alltså ges av personal som har särskild kunskap om hur det är att leva med funktionshinder. Det kan t ex vara en kurator, psykolog, sjukgymnast, förskolekonsulent, talpedagog, logoped, arbetsterapeut eller dietist. Råd och stöd kan också ges till andra anhöriga. När det gäller insatsen råd och stöd är ofta landstinget huvudman. LSS avgör vem som har rätt till personlig assistans. Personlig assistans Barn och ungdomar som omfattas av LSS kan ha rätt till personlig assistans för att klara vardagslivet, d v s att tvätta sig, äta, klä sig, kommunicera eller få hjälp med något annat som kräver ingående kunskaper om funktionshindret ifråga. Man kan få en assistent genom kommunen eller få ekonomisk ersättning för att själv anställa en person. 24

Den som får personlig assistans enligt LSS ska själv kunna påverka vem som anställs som assistent. Assistansersättning Den som har personlig assistans enligt LSS mer än 20 timmar i veckan kan få ekonomisk ersättning från försäkringskassan enligt lagen om assistansersättning, LASS. Man kan välja att själv anställa assistenter och vara arbetsgivare, att anlita t ex ett brukarkooperativ eller att få assistans genom kommunens verksamhet. Om man tillfälligt behöver mer assistans än vanligt, t ex i samband med en resa, faller det under kommunens ansvar. Det är kommunen som finansierar personlig assistans när man inte har rätt till ersättning enligt LASS. Det går inte att få assistansersättning för den tid man är på t ex sjukhus, bor i gruppbostad, är i skolan eller i daglig verksamhet. Men om det krävs ingående kunskaper om hur assistansen ska ges kan det göras undantag. Då kan man alltså få assistansersättning även i dessa fall. Tänk på att olika bidrag påverkar varandra. Den som t ex får assistansersättning kan bli av med sitt vårdbidrag eller sin handikappersättning. lag om assistansersättning, LASS, (1993:389) förordning om assistansersättning (1993:1091) Mer information har försäkringskassan, hemsida www.fk.se Ansök om assistansersättning enlig LASS hos försäkringskassan. 25

Ansök om tillfälligt utökad personlig assistans hos kommunen. Tillsyn har Riksförsäkringsverket, RFV, tel 08-786 90 00, hemsida www.rfv.se Överklaga. Adressera skriftligt överklagande till länsrätten, men skicka till försäkringskassan. Överklagandet måste nå försäkringskassan inom två månader från det att du fick ta del av beslutet. Söka insatser enligt LSS, se s 23. Ledsagarservice Funktionshindrade barn och ungdomar som inte har personlig assistans kan istället ha en ledsagare för att kunna träffa vänner, gå på bio, resa eller göra något annat som hon eller han är intresserad av. Insatsen ska underlätta kontakten med andra människor och stödet ska vara individuellt. Kontaktperson En kontaktperson är en medmänniska som gör det möjligt att t ex gå på bio, ta en fika på sta n eller göra något annat man är intresserad av. Det ställs inga krav på kontaktpersonens utbildning eftersom det inte handlar om att ge något professionellt stöd. Syftet är helt enkelt att vara ett sällskap, en kamrat som gör fritiden rikare. 26

Avlösarservice Avlösarservice är en möjlighet till avlastning när någon i familjen har ett funktionshinder. Det kan t ex innebära att någon tar hand om ett barn med funktionshinder så att föräldrarna och syskonen kan göra något annat. Tänk på att avlösarservice både kan vara en regelbunden insats och fungera som en lösning i akuta situationer. Korttidsvistelse utanför hemmet Syftet med insatsen, ofta kallad kortis, är att barn som omfattas av LSS ska kunna koppla av, hämta nya krafter och få lite miljöombyte. Samtidigt kan föräldrarna göra något annat än att ta hand om barnet. Familjen kan använda sig av kortis både regelbundet och som en lösning vid akuta behov. Det kan också vara ett sätt för barnet att pröva sina vingar för att bli mer självständig i förhållande till sina föräldrar. Barnet kan vara på ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på kurs eller på sommarläger. Korttidstillsyn för barn över 12 år Barn som vuxit ur fritids, men som ändå behöver passning p g a sitt funktionshinder, kan få korttidstillsyn efter skoldagens slut och under loven. Tillsynen kan ges av ett fritidshem, en fritidsgård eller någon annan särskilt ordnad verksamhet. 27

Huvudsaken är att lösningen passar barnet, så att den fungerar och gör det möjligt för föräldrarna att sköta sitt arbete. Insatsen ska ge barnet en meningsfull fritid. Familjehem eller bostad med särskild service Barn och ungdomar som omfattas av LSS och som inte kan bo hos sina föräldrar, kan få bo hos en annan familj eller i en bostad med särskild service. Om barnet kan bo hemma för det mesta, kan t ex familjehemmet fungera som ett komplement. I första hand bör man undersöka om situationen kan lösas på annat sätt, kanske genom att barnet får en personlig assistent. 28