Förslag om förändring av fördelning av ALF- och fakultets- medel Medicinska fakultetsstyrelsen tog i mars 2005 beslut om ny fördelningsmodell av fakultetsmedel. Beslutet grundades på en utredning av Per Hellstrand. Målen för detta arbete var: - att försöka harmonisera hantering av ALF medel och fakultetsmedel; - att konkurrensutsätta fakultetsmedel och - att stimulera ett optimalt lokalutnyttjande. Systemet som infördes har varit i bruk vid ansökningar för medel 2006-2010. Det finns anledning att summera erfarenheter av modellen och föreslå förändringar. Följande problem är tydliga: 1. Efter inlämning av ansökningar har en grupp från båda prioriteringskommittéerna (3 från fak-medel kommittén och 6 från ALF-kommittén) kategoriserat alla ansökningar i ALF, icke ALF och blandad. Kategorisering har baserats på forskningsansökan, och i synnerhet tydliggörande av patientnytta (bedömningskriterium D) samt inlämnad implementeringsplan. Efter en månad har denna grupp vid sammanträde fastställt tillhörighet till kategori för alla ansökningar, varefter respektive kommitté har startat den direkta vetenskapliga bedömning. Ansökningar som kategoriserats som blandade har bedömts parallellt av båda kommittéer. Även om kriterierna för kategorisering har varit tydliga har utfallet av denna process av en del ansets slumpartad och många forskare har ifrågasatt validiteten. 2. Indelning av forskare i tre kategorier är artificiell och återspeglar inte verkligheten i många projekt och den påverkar negativt translationell forskning med samverkan mellan forskargrupper. 3. Många forskare i icke-alf gruppen har garanterade anslag från VR, Cancerfonden mm. Bedömningskriterier är för vår process de samma som VR, men ändå har flera ansökningar här fått lägre poäng i vår process än motsvarande i VR. Detta har medfört att flera forskare har ifrågasatt validiteten i bedömningarna av vår prioriteringskommitté. Motsvarande kritik har inte framförts vid bedömning i ALF-kommittén, eftersom här inkluderas fler bedömningskriterier (kriterium D, patientnytta). Vi är dessutom bundna av avtal med Region Skåne om prioritering av ALF-forskningsprojekt. 4. Många icke-alf-projekt innehåller mindre delar av direkt patientrelaterade delar. De kan ha svårt att hävda sig vid ALF-prioritering. Å andra sidan har de svårt att betala för intrång i sjukvården, om de inte får ALF medel. Det finns bland dessa projekt värdefull translationell forskning, som har svårt att hävda sig för ALF medels tilldelning.
Egna synpunkter. Det finns ingen enkel lösning på principer för fördelning av fak-medel. Alla universitet hanterar finansiering av enskilda lärares forskning olika, vilket gör det svårt att dra lärdom av erfarenhet från andra. Jag anser att den enskilde forskaren själv är bäst på att avgöra typ av forskning: icke- ALF, eller ALF. Den forskare som anser sig bedriva en mer grundvetenskapligt inriktad forskning, som ligger långt från klinisk tillämpning och inte ställer krav på intrång i Hälso- och sjukvården, bör få en bastilldelning av driftsmedel från fakultet och bidrag till hyreskostnader. Detta kräver anställning vid fakulteten. Vi måste underlätta för translationell forskning. På basen av detta kan följande modell diskuteras i ett vidare forum: En ansökningsomgång för alla forskningsprojekt om medel från Region Skåne och Medicinska fakulteten. Vid ansökan anger den sökande själv om projektet berör ALFforskning, icke-alf forskning eller blandad ALF/icke ALF forskning 1. ALF-ansökningar behandlas som idag, med tillägg av bedömning baserad på inlämnad budget (se nedan). De projekt, som ligger under poäng för tilldelning, garanteras bidrag från fakulteten enligt punkt 2.(icke-ALF) under förutsättning att vederbörande har garanterade forskningsanslag från VR, Cancerfonden, FAS, Formas, Vinnova och NIH. Anslag från dessa är idag lärarlönegrundande. 2. Icke-ALF ansökningar erhåller driftsbudget, där storleken bestäms om den sökande innehar garanterade anslag enligt ovan utan prioritering. Två nivåer finns: med eller utan garanterade anslag. Den sökande anger behov av laboratorieutrymme. För att stimulera optimalt lokalutnyttjande kan man föreslå att hyresbidrag minskas och driftsanslaget ökas. Beräkningsunderlag finns nedan. Respektive husstyrelse övervakar så att tillgängliga lokaler fördelas efter forskarens önskemål. Fördelar med denna modell är att man slipper omprioritera forskningsprojekt, som redan bedömts i konkurrens av andra nationella och internationella anslagsgivare. Nackdel är att finansiering av translationella projekt försvåras avseende intrångsersättning i Hälsooch sjukvården. För att minska denna olägenhet kan ett tredje alternativ skapas: 3. Blandad ALF/icke ALF ansökningar. Den sökande anger själv detta i ansökan. Om man väljer som idag en 50/50 delning är den sökande garanterad 50% tilldelning enligt punkt 2 och konkurrerar om medel enligt punkt 1. Vid prioritering tilldelas medel som idag till hälften enligt poäng.
Fördel med denna grupp är att den underlättar för finansiering av translationella projekt. Nackdel är att grupp 2 och 3 kan ge alltför stora fördelar för icke ALF forskare samt att systemet blir administrativt mer svårhanterligt. Det lokala ALF-avtalet anger att patientnära forskning skall prioriteras. För att tillgodose detta samt för att undvika att ALF-forskare får svårare att få konkurrensutsatta medel, föreslås att prioriteringskriterium D ändras. Detta måste förankras med Region Skåne. Bedömningskriterium D Patientnytta bedöms i en skala 1-7 på basen av tre kriterier: Patientnytta Patientnytta definieras som forskning som tydligt syftar till hälsofrämjande och preventiva insatser, förbättrad diagnostik, framgångsrik behandling och vård, ökat välbefinnande för människan och /eller optimering av samhällets resurser. Patientnytta poängsättes på en skala 0-7 och vid poängsättningen skall följande tre överväganden läggas in: 1. Plan för implementering av förväntade resultat: ju mer tillämpbara forskningens förväntade resultat är och ju tydligare och mer konkret processen för överföring av vetenskapliga rön till hälsobefrämjande praxis är beskriven, desto högre prioriteras projektet. 2. Klinisk förankring: Den kliniska förankringen av projektet värderas; särskilt bedöms hur kliniskt aktiva deltagarna i projektet är samt att graden av utnyttjande av hälso- och sjukvårdsorganisationen i projektet är tydlig och hög. Varje medarbetares bidrag i projektet måste tydliggöras och vilka resurser inom hälsooch sjukvården som varje medarbetare utnyttjar. Vidare bedöms här om tidigare resultat av forskningen har kunnat utnyttjas i sjukvården. 3. Generaliserbarheten av förväntade resultat: En tydlig beskrivning krävs av hur man tänker sig att erhållna resultat kan tolkas, användas eller utvecklas i hälsofrämjande och förebyggande verksamhet, behandling och/eller vård. Tillåter projektets utformning att man kan dra slutsatser som är applicerbara på en bredare population än den i projektet beskrivna försöks- eller undersökningsgruppen? Kan resultaten tillämpas på kliniskt angränsande områden/sjukdomar? Utöver detta, bedöms inlämnad budget och resultat vägs in i D. 1. Lokalbehov inom sjukvården. Anspråk på andra resurser inom sjukvården som mottagningsbesök, tester på patienter, intrång på op eller vårdavdelning. 2. Behov av vävnadsprover, blodprover, journaluppgifter, tillgång till patienter 3. Direkta interventionsstudier på patienter, testning av nya tekniker, läkemedel, vårdrutiner mm.
Beräkningar Baserat på ansökningsomgång 2007 (senaste stora ansökning för medel 2008) kan följande beräkningar göras: ALF 213 projekt, varav 153 hade definierade anslag Icke-ALF projekt: 54, varav 45 hade definierade anslag Blandade projekt 52, varav 47 hade definierade anslag De två senare delade på 17 250 tkr i 2008 års budget, vilket innebar ca 250-400 tkr vardera i driftstilldelning (om man var 100% icke-alf, de blandade fick 50% mindre). Vid denna ansökningsomgång blev 32 st icke-alf och blandade projekt ej prioriterade, varav 18 hade definierade anslag. 76 stycken ALF-projekt blev ej prioriterade, varav 12 hade definierade anslag. Icke-ALF och blandade hade en total fakultetsyta på ca 12 200 kvm. Denna siffra inkluderar alltså de icke prioriterade, eftersom fakultetsmodellen subventionerar även dessa. Storleken på ytorna hos de ALF-projekt som inte prioriterats går inte att utläsa, eftersom de inte begär yta vid ansökningstillfället. De ALF-projekt som inte prioriteras brukar dock inte ha ytor av någon nämnvärd storlek. De ytor som finns finansieras i dagens modell antingen av någon annan forskare, eller av institutions-alf. Om man beräknar att varje ansökan som inte prioriterades (Icke-ALF + blandade + ALF) men som hade definierade anslag (30 st) är garanterade 250 tkr ger detta en kostnad på 7,5 mkr. En motsvarande tilldelning av 200 tkr ger en kostnad på 6,0 mkr. Med dagens hyresbidragsmodell (forskaren betalar 800 kr/kvm) för icke-alf (inkl fakultetsdelen av de blandade) ger för ovanstående projekt en kostnad för fakulteten på ca 40,6 mkr. Siffran inkluderar kapitalkostnader (dvs andel av husgemensamma kapitalkostnader, främst på BMC) och städkostnader. Om man ökar den egna finansieringen till 1000 kr/kvm ger detta en motsvarande kostnad på ca 38,1 mkr.
Alternativ modell Alla forskare söker vid ett gemensamt ansökningstillfälle och bedöms av dagens ALFkommitté. I gruppen av ansökningar som inte prioriteras för ALF-medel görs en uppdelning av dem som inte har garanterade anslag och de med garanterade anslag definierat enligt ovan. De som inte har medel erhåller ingen tilldelning De som har garanterade anslag erhåller tilldelning av driftsmedel och hyresbidrag enligt grupp 2 ovan. Fördelar med en sådan modell är att alla forskningsprojekt blir vetenskapligt bedömda av samma prioriteringskommitté och enligt samma kriterier och att det sker en bortprioritering av projekt med låg kvalitet. Nackdelar är att prioriteringsarbetet blir mer omfattande och att man därför sannolikt måste utöka kommittén med fler ledamöter. Vidare ställer denna modell höga krav på att kriterium D kan bli utslagsgivande för patientnära projekt. 2009-11-19 Bengt Jeppsson