Till Lagutskottet. FvUU 7/1995 rd- RP 106/1995 rd. FÖRVALTNINGSUTSKOTTET Utlåtande 7/1995 rd Regeringens proposition 106/1995 rd

Relevanta dokument
Till Lagutskottet. FvUU 6/1995 rd- RP 83/1995 rd. FÖRV ALTNINGSUTSKOTTET Utlåtande 6/1995 rd Regeringens proposition 83/1995 rd

RP 129/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 182/1996 rd. de ändringar som är nödvändiga till följd av de lagar i anslutning till den statliga lokalförvaltningsreformen

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE rd. Regeringens proposition med förslag till lag om samarbete mellan kommuner i Finland och Sverige

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

är inte längre densamma sedan systemet med

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONEN OCH MOTIONEN

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 6/2000 rd. redogörelse om verkställigheten av häradsreformen. Remiss. Utilitande. sakkunniga INLEDNING

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

EKONOMIUTSKOTTETSBETÄNKANDE 16/2000 rd

Lagutskottets betänkande 23/1996 rd

2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2001 rd

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 17/2002 rd. Lagmotion med förslag till lag om ändring av 7 lagen om hemkommun INLEDNING. Remiss.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 29/2003 rd. proposition med förslag till ändring av vissa förfarandebestämmelser

Polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

Domstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

RP 174/1998 rd MOTIVERING

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 1 kap. 3 kyrkolagen INLEDNING.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 12/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av bestämmelserna om förvandlingsstraff för böter INLEDNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. I lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om statsrådet och vissa lagar i samband med den INLEDNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut

2. Föreslagna ändringar

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen

RP 76/1997 ni. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 5 polisförvaltningslagen

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2003 rd

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Lag. RIKSDAGENS SVAR 147/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. fartyg och 1 i lagen om verkställighet av böter.

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

1993 rd - RP 310. Regeringens proposition till Riksdagen med forslag till lag om registelförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om företagssanering

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 32/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 212/2013 rd. Det föreslås att lagen om köpvittnen ändras så att den övre åldergränsen för ett köpvittne som förordnats till detta uppdrag höjs från

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som

Förfarande i militära rättegångsärenden

Lag. RIKSDAGENS SVAR 1/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om dödförklaring och om ändring av 6 lagen om beräknande av laga tid

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 297. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av l och 2 a lagen om statsunderstöd till

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ALLMÄN ANVISNING tili åklagarna. Given

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Nyckelord EG-lagstiftning, rättegångsförfarande, internationell processrätt, verkställighet av utländska domar, utsökningsrätt

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

ORGANISERING AV ARBETET I FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN SAMT LEDNING OCH ADMINISTRATION

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 23/2014 rd. I denna proposition föreslås det att bilskattelagen,

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rättegång i förvaltningsärenden och till vissa lagar som har samband med den

Ekonomiutskottets betänkande rd

RP 125/2006 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

RP 45/2009 rd. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2010.

Jämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6)

RP 30/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

statsutskottets betänkande 30/1995 rd

Arbetsgruppen för revidering av konkurslagen, ordförande Tuula Linna. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 73/2010

Transkript:

FÖRVALTNINGSUTSKOTTET Utlåtande 7/1995 rd Regeringens proposition 106/1995 rd FvUU 7/1995 rd- RP 106/1995 rd Till Lagutskottet Riksdagen remitterade den 3 oktober 1995 regeringens proposition 106/1995 rd med förslag till revidering av lagstiftningen om utsökningsmyndigheterna och ändringssökande i utsökningsärenden till lagutskottet för beredning och bestämde samtidigt att förvaltningsutskottet skall avge utlåtande tilllagutskottet Med anledning av ärendet har utskottet hört avdelningschefen Tuomo Rapola, regeringsrådet Esko Sorvali, lagstiftningrådet Tuula Linna och äldre regeringssekreteraren Christer Lundström vid justitieministeriet, överdirektören Pekka Kilpi, polisdirektören Seppo Nevala, konsultativa tjänstemannen Tiina Eränkö-Pekkanen, konsultative tjänstemannen Martti Jarkko och överinspektören Päivi Pekkarinen vid inrikesministeriet, regeringssekreteraren Risto Leikos vid finansministeriet, justitiekanslersadjointen Jukka Fasanen, professorn Olli Mäenpää vid Helsingfors universitet, landshövdingen Eva-Riitta Siitonen vid länsstyrelsen i Nylands län, landshövdingen Kalevi Kivistö vid länsstyrelsen i Mellersta Finlands län, landshövdingen Olavi Martikainen vid länsstyrelsen i Kuopio län, kanslichefen Pentti Saira vid länsstyrelsen i Lapplands län, utvecklingschefen Antti Iso Koivisto vid Finlands Kommunförbund, ordföranden Mikko Paatero vid Poliisin lääninjohto ry, ordföranden Antero Tuomi och förste vice ordföranden Tapani Tiilikainen vid Suomen Nimismiesyhdistys, ordföranden Jorma Kalske vid Suomen kaupunginviskaaliyhdistys, ordföranden Pekka Louekoski vid stadsfogdarnas i Finland förening, vice ordföranden Lauri Haikarainen vid Suomen henkikirjoittajayhdistys, vice ordföranden Kyösti Kerälä vid Finlands polisers förbund, samtidigt som representant för Oikeushallinnon henkilökunta OHK ry och Biträdande utmätningsmän r.f., ordföranden Veli-Erkki Wäre vid Poliisilakimiehet ry, ordföranden Mauno Laaninen vid Exekutionsbiträdenas i Finland förening, ordfåranden Juhani Orava vid Mellersta Österbottens Polisförening, tingsdomaren Seppo Männikkö vid Suomen käräjäoikeustuomarit ry, juristen Astrid Thors vid Svenska Finlands folktings förvaltningsutskott, stadsdirektören Veikko Tikkanen från Kuhmo stad, stadsdirektören Pertti Vainionpää från Nurmes stad, kommundirektören Jussi Huttunen från Leppävirta kommun, polismästaren Juhani Virkkunen vid polisinrättningen i Uleåborg, länsmannen Antero Kotila vid Kristinestads länsmansdistrikt, länsmannen Bo-Sanfrid Höglund vid Jakobstads länsmansdistrikt, länsmannen Matti Vuorinen vid Vanda länsmansdistrikt, länsmannen Ossi Hyvönen vid Muonio länsmansdistrikt, länsmannen Pentti Tuppurainen vid Kuhmo länsmansdistrikt, länsmannen Reijo Heikkinen vid Saarijärvi länsmansdistrikt, länsmannen Mikko Sormunen vid Kuusamo länsmansdistrikt, länsmannen Matti Hoviniemi vid Kangasniemi länsmansdistrikt, länsmannen Esa Karhu vid Nurmes länsmansdistrikt, äldre konstapeln Pekka Ala-Fossi vid Kauhajoki länsmansdistrikt och byråsekreteraren Tuula Haapanen vid Pöytyä länsmansdistrikt Därtill har Savon Liitto, Kivijärvi kommun och Nokia länsmansdistrikt lämnat in skriftliga sakkunnigutlåtanden. Regeringens proposition Regeringen föreslår en reform av utsökningsväsendets förvaltnings- och lagskipningsorganisation. Vad gäller förvaltningsorganisationen bygger förslagen på lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen. De utgör ett led i totalrevideringen a v utsökningslagstiftningen som skall genomföras stegvis genom ett antal större delreformer. De nya stadgandena om förvaltningsorganisationen, dvs. om utsökningsmyndigheterna och förvaltningen av utsökningsväsendet, skall tas in 250827

2 i utsökningslagen. Därigenom kan lagen om utsökningsväsendet upphävas. En häradsfogde skall vara utmätningsman. Det lokala utsökningsväsendet ordnas häradsvis, och justitieministeriet kan bestämma att uppgifter skall skötas inom ett annat härad och förordna om utsökningssamarbete. Vidare föreslås att stadgandena om jäv för utmätningsmän skall ses över. Biträdande utmätningsmannen skall under utmätningsmannens tillsyn utföra de verkställighetsuppgifter som utmätningsmannen har bestämt. Den centrala myndigheten inom utsökningsväsendet är justitieministeriet, vars förvaltningsområde omfattar utsökningsmyndigheterna och utsökningsväsendet Häradsfogden skall vara lokal utsökningsmyndighet Länsstyrelsen har hand om de uppgifter som den särskilt påförs genom förordning. Utsökningsväsendets lagskipningsorganisation föresläs bli reviderad genom att ändring i utsökningsärenden inte söks hos överexekutor utan hos tingsrätten. Behandlingen av besvär i utsö~ningsärenden koncentreras till 19 tingsrätter. Andringsansökan skall behandlas i tingsrätten i en sammansättning med en domare. Tingsrättens beslut överklagas på normalt sätt hos hovrätten och dess beslut överklagas i sin tur hos högsta domstolen. Fri rättegång kommer att vara möjlig i mäl som gäller utsöknings besvär. Utmätningsmannen föresläs få större möjligheter till självrättelse. För att lagstiftningen om återvinnings- och fastställelsetalan i samband med utsökningsförfarande och om avvärjningstalan som väckts av en utomstående vid utsökning skall kunna samordnas föreslås utsökningslagen bli kompletterad med nya stadganden om talan som väcks vid tvistemål vid tingsrätten ( verkställighetstvist). I lagförslaget ingår också kompletterande stadganden om avbrytande av verkställigheten. Därtill medför reformen av den administrativa organisationen och lagskipningsorganisationen att det behövs ändringar i paragraferna om fördelningen av uppgifter och befogenheter mellan utmätningsmannen och biträdande utmätningsmannen samt också på vissa punkter i lagrummen om förfarande i utsökningsärenden. I lagen om avbetalningsköp föreslås vissa ändringar som är nödvändiga på grund av det nya systemet för ändringssökande enligt utsökningslagen. Vidare föreslås det b!i stadgat om ränta på uppgörelsefordringar. Andringen av språklagen innebär att alla kungörelser av utmätningsmännen i tvåspråkiga områden får avfattas endast på majoritetens språk, om inte sökanden kräver något annat. Ikraftträdelsetidpunkten för förvaltningsorganisationen är beroende av när lokalförvaltningsreformen genomförs. Den beräknade tidpunkten är den l december 1996. Därför avses de föreslagna lagarna träda i kraft vid denna tidpunkt. Utskottets ställningstaganden l Allmän motivering Utskottet framhåller att propositionen tillsammans med propositionerna 8311995 rd, 86/ 1995 rd, 9711995 rd och 129/1995 rd bildar ett komplex som anknyter till reformen av den statliga lokalförvaltningen. Om lagförslagen gårigenom utgör det samtidigt tillsammans med lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen (12611992) den lagfåsta normbasen för häradsreformen. Vidare är det skäl att påpeka att Finland redan med stöd av lagen om den statliga lokalförvaltningen har indelats i härad genom beslut av statsrådet och att det redan beslutats om häradenas ämbetsverkstyp och språkliga indelning. I ett härad skall finnas antingen ett häradsämbete eller ett fristående ämbetsverk. I detta sammanhang koncentreras granskningen till häradsämbetena. Meningen är att beslutet om ämbetsverkstyper skall ändras i denna fas av reformen. Enligt lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen avser reformen att förbättra tjänsternas kvalitet och medborgarnas rättssäkerhet, säkerställa tillgången på tjänster för alla på lika villkor i olika delar av landet och göra det möjligt att koncentrera funktioner, delegera beslutanderätt till det lokala planet och producera tjänster på ett ekonomiskt sätt. De aktuella lagförslagen garanterar inte nödvändigtvis i alla delar att målen med reformen kan uppnås på det sätt som den s.k. ramlagen och dess motivering förutsätter. De föreliggande propositionerna erbjuder dock en genomförbar lösningsmodell. Tillämpningen i praktiken får utvisa om modellen fungerar. A v denna orsak bör verkställigheten följas upp noga. Enligt lokalförvaltningslagen är landet med hänsyn till förhållandena i dess olika delar indelat i härad som varierar till storlek och befolkningsunderlag. Utskottet ser det som en positiv sak att lagförslagen medger att förvaltningen

3 ordnas på olika sätt i olika delar av landet med hänsyn till de lokala förhållandena så att tillgången på tjänster tryggas i skälig utsträckning. Utskottet framhåller att reformen helt klart verkställs utifrån att den statliga lokalförvaltningen ordnas och sköts i härad vad gäller polis-, åklagar- och utsökningsväsendel Alla nya härad klarar dock inte av att fungera helt självständigt. Partiell samverkan kommer att förekomma rätt allmänt. Möjligheterna till samverkan begränsas av att uppgifterna i regel skall skötas och ordnas i härad. Utskottet har den uppfattningen att inget härad därför helt kan sakn~ uppgifter eller personal inom ett visst område. A ven om chefen för ett visst område samverkar med ett annat utifrån sitt eget härad, skall varje härad dock ha sina egna anslag och sin egen personal. Förvaltningsutskottet understryker att samverkan inte får leda till att det skapas stordistrikt som kullkastar indelningen i härad. Vid samverkan är det frågan om ett förnuftigt och praktiskt sätt att sköta vissa uppgifter inom ramen för häradsindelningen. Med hänvisning till föregående stycke anser förvaltningsutskottet att häraden bör ha en häradsfogde, även om arbetsuppgifterna räcker till bara för en utmätningsman. Det är sedan en annan sak att till exempel vikariat också då eventuellt måste skötas i samråd med häradsfogdarna i flera härad. Det som sägs i detta stycke gäller också häradsåklagare. Vidare anser utskottet att utsökningsenheten i varje härad bör ha åtminstone biträdande utmätningsmän och eventuellt också redovisningspersonal Förvaltningsutskottet utgår från att varje härad har åtminstone en polischefstjänst. Om det inte är förnuftigt att inrätta en sådan tjänst, bör häradsindelningen vid behov ändras. I detta sammanhang ägnar utskottet allvarlig uppmärksamhet åt att behöriga ministerier skall fatta beslut om samarbete och samarbetsområden med hänsyn till att samarbetsområdena inom olika sektorer inte skiljer sig från varandra, om det inte är absolut nödvändigt. I vissa delar av landet kan målet med reformen bl.a. ur medborgarnas synvinkel inte uppnås ens genom förnuftig samverkan. Regeringen konstaterar i sin proposition med förslag till lag om ändring av polisförvaltningslagen att vissa härad inom Lapplands län utgör ett sådant område och har ett sådant befolkningsunderlag att det inte ens genom samarbete är möjligt att garantera full sysselsättning för cheferna för olika avdelningar. Med tanke på exceptionella situationer av detta slag och för att säkerställa tillgången till tjänster på lika villkor föreslår regeringen att det skall stadgas att inrikesministeriet kan inrätta en tjänst som länsman vid ett häradsämbete. Länsmannen skall vara chef för polis-, åklagar- och utsökningsavdelningarna. Också i propositionen med förslag tilllag om ändring av utsökningslagen ingår ett stadgande som gör detta möjligt. Utifrån erhållen utredning har utskottet beslutat föreslå att polisförvaltningslagen ändras så att statsrådets allmänna sammanträde av särskilda skäl och med hänsyn till gles bosättning, långa avstånd, besvärliga trafikförbindelser, språkförhållandena i ett härad eller på andra jämförliga grunder kan besluta att det vid ett häradsämbete inrättas en länsmanstjänst för att ha hand om uppgifterna för cheferna för polis- och exekutionsavdelningarna. En länsman kan vidare förordnas att ha hand om uppgifterna för chefen för en åklagaravdelning. Enligt utskottets förslag skall åklagaruppgifter bara i yttersta undantagsfall ingå i en sådan länsmanstjänst som inrättas av särskilda skäl. Vad gäller utsökningsväsendet hör utsökningsmannen och biträdande utsökningsmannen enligt propositionen till den s.k. egentliga substanspersonalen. Den övriga personalen, som givetvis utför ett viktigt arbete som kräver stor yrkesskicklighet, kan i detta sammanhang karakteriseras som assisterande personal. Vad i sin tur gäller den assisterande personalen kan det påpekas att tjänstemännen inom ett visst förvaltningsområde i sitt arbete är självständiga i förhållande till andra förvaltningsområden. Som tjänstemän inom samma ämbetsverk och resultatenhet är de däremot likställda i personaladministrativt hänseende. Ur praktisk synvinkel är det därför viktigt att det garanteras att häradsämbetena fungerar under alla förhållanden. Detta vill säga att den assisterande personalen på olika avdelningar vid behov, till exempel när det gäller vikariat och stora anhopningar av arbete, skall kunna anlitas av andra avdelningar inom häradsämbetet. Utskottet föreslår ett enhetligt förfarande med hörande i anknytning till samarbetsstadgandena i behöriga lagar om polis-, utsöknings- och åklagarväsendet och preciserar samtidigt den modell som föreslås i polisförvaltningslagen. I samband med verkställigheten av reformen understryker utskottet vikten av att säkerställa tillgången på service och att de nuvarande polisdistriktens kanslier och registerbyråer i mån av möjlighet bevaras i samband med reformen. Polisdistriktens kanslier föreslås bli ombildade

4 till häradsämbeten, fristående ämbetsverk eller serviceenheter inom dem. Likaså skall registerbyråerna ombildas antingen till enheter inom häradsämbetena, fristående ämbetsverk eller serviceenheter inom dem. I andra kommuner inom häradet inrättas, beroende på tjänste behovet, gemensamma serviceenheter för olika förvaltningsområden. Tänkbara parter är utöver häradsämbetet åtminstone arbetskraftsbyrån, skattebyrån, folkpensionsanstaltens lokalbyrå och kommunen. Detta betyder fler serviceenheter jämfört med i dag. Utskottet finner det nödvändigt att servicen till medborgarna och behandlingen av ärenden inom tvåspråkiga områden garanteras på båda språken. Utskottet understryker behovet av adekvat utbildning i samband med verkställigheten av reformen. 2 Detaljerade ställningstaganden Lagen om ändring av utsökningslagen l kap. Allmänna stadganden l. Utmätningsman. Med hänvisning till det som sägs ovan i den allmänna motiveringen om länsmanstjänsten föreslår utskottet en teknisk ändring i denna paragraf. 3. Utmätningsmannens verksamhetsområde och samarbete. A v stadgandet om samarbete mellan häradena framgår inte klart att det först måste bestämmas i vilka härader ett annat härad skall ha hand om utsökningsärenden. Utskottet föreslår därför att 3 2 mom. skall ändras. Därtill föreslår utskottet en utvidgning av förfarandet med hörande i 3 2 mom. och att momentet utformas i överensstämmelse med polisförvaltningslagen, även om förfarandet preciseras en aning. Il. Lokala utsökningsmyndigheter. Utskottet påpekar att häradsfogdarna också måste utföra uppdrag under tillsyn av de biträdande utmätningsmännen. Häradsfogdarnas arbetsbörda bör således bedömas mot denna bakgrund. Det betyder att den instans som en och samma häradsfogde ansvarar för inte bör omfatta fler än två härader. Det finns all anledning att fråga sig om en tjänsteman har möjligheter att övervaka stora områden med flera servicebyråer. Det är skäl att även ta hänsyn tilllänsgränser och språkförhållandena i de nya områdena, när häradsfogdarnas verksamhetsområden bestäms. Utskottet föreslår därför ett tillägg till slutet av 11 l mo m. om att häradsfogden av särskilda skäl kan förordnas att sköta uppgifter vid utsökningsenheten inom flera härader. Med hänvisning till det som sägs i den allmänna motiveringen om länsmanstjänsten föreslår utskottet ytterligare en ändring i 11 3 mom. Enligt ändringen kan en länsman på beslut av statsrådet också tjänstgöra som lokal utsökningsmyndighel 3 Övriga ställningstaganden Utskottet har i detta utlåtande enbart koncentrerat sig på förvaltningen av utsökningsväsendet i anknytning till reformen av lokalförvaltningen. A v de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet lagförslagen behövliga och föreslår att de skall godkännas men med här föreslagna ändringar och ställningstaganden. Utskottet anför vördsamt att det första lagförslaget i propositionen skall godkännas sålydande:

5 l. Lag om ändring av utsökningslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i utsökningslagen av den 3 december 1895 3 kap. 12 3 mom., 4 kap. 9 c, 5 kap. 45 4 mom. och 6 kap. 14, sådana de lyder, 3 kap. 12 3 mom., 5 kap. 45 4mom. och 6kap. 14 i lag av den 18 maj 1973 (389/ 73) och 4 kap. 9 c i lag av samma dag (394/73), ändras l kap., 3 kap. 12 2 mom., 13 l mom., 20 a 2 och 4 mom. och 32, 4 kap. 9 b och 10, 5 kap. 9 3 m om., 11 4 mo m. och 45 3 m om. samt 6 kap. 12, 17 och 18 samt 9 och l O kap., av dessa lagrum l kap. sådant det lyder jämte ändringar, 3 kap. 12 2 mom., 13 l mom., 20 a 2 och 4 mom. och 32 samt 5 kap. 45 3 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 18 maj 1973 (389/ 73), 4 kap. 9 b sådan den lyder i lag av samma dag (394/73) och 10 sådan den lyder ändrad genom lagar av den 13 juni 1929 och den 18 oktober 1929 (239 och 321129) samt nämnda lag av den 18 maj 1973 (389/73), 5 kap. 9 3 mom. sådant det lyder i lag av den 27 november 1987 (897/87), 11 4 mom. sådant det lyder i lag av den 15 juni 1984 ( 461/84) och 6 kap. 18 sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 14 december 1984 (867/84) samt 9 och lo kap. sådana de lyder jämte ändringar, samt fogas till 3 kap. 21 ett nytt 4 mom. i stället för det 4 mom. som upphävts genom lag av den 20 december 1985 (1016/85), till27,sådan den lyder i nämnda lag av den 18 maj 1973 (389/73), ett nytt 3 mo m. och till 3 kap. en ny 32 a,till 5 kap. 6, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 3 m om. och till21,sådan den lyder i lag av den 12mars 1909, ett nytt 3 mom., till6 kap. 15,sådan den lyder i nämnda lag av den 18 maj 1973 (389/73), nya 3 och 4 mom. samt till8 kap. en ny 9 som följer: l kap. Allmänna stadganden Utsökningsmyndigheter l Utmätningsman Utsökningsärenden behandlas av en utmätningsman. Utmätningsman är häradsfogden. Också en länsman som avses i 11 3 mom. kan vara utmätningsman. Utmätningsmannen skall också verkställa domar i brottmål på det sätt som stadgas särskilt. 2 3 Utmätningsmannens verksamhetsområde och samarbete (l mom. såsom i regeringens proposition) Justitieministeriet kan, efter att ha hört länsstyrelsen, behöriga häradsämbeten, häradenas exekutionsverk, häradsämbetenas exekutionsavdelningar och kommunerna inom området, J) om antalet utsökningsärenden kräver det, bestämma att häradets exekutionsverk eller häradsämbetets exekutionsavdelning skall sköta utsökningsuppgifter också inom ett annat härad, eller 2) för en ändamålsenlig organisering av det lokala utsökningsväsendet, bestämma att häradenas exekutionsverk eller häradsämbetenas exekutionsavdelningar skall sköta utsökningsuppgifter i samarbete med varandra. 4-9 Utsökningsväsendets förvaltning lo 11 Lokala utsökningsmyndigheter Lokal myndighet i utsökningsärenden och i andra uppgifter som enligt lag skall skötas av utmätningsmannen är häradsfogden, som tjänstgör vid häradens exekutionsverk eller vid häradsämbetets exekutionsavdelning. Av särskilda skäl kan häradsfogdenförordnas att sköta uppgifter vid utsökningsenheten i flera härader. (2 mom. såsom i regeringens proposition)

6 Om statsrådets allmänna sammanträde har beslutat att det vid ett häradsämbete inrättas en länsmanstjänst enligt 6 a polisförvaltningslagen ( l ) fungerar länsmannen även som lokal utsökningsmyndighet. 12-14 Kompletterande stadganden 15-17 3 kap. Allmänna stadganden om verkställighet av domar och utslag 12, 13, 20 a, 21, 27, 32 och 32 a 4kap. Om utmätning 9 b och 10 5 kap. Om utmätt egendoms förvandlande i penningar 6, 9, 11, 21 och 45 6 kap. Om redovisning och fördelning av vad till följd av utmätning influtit 12, 15, 17 och 18 8 kap. Om kostnad i utsökningsmål 9 9kap. Självrättelse, verkställighetstvist och avbrytande av verkställighet Självrättelse 1-5 Verkställighetstvist 6-13 Avbrytande av verkställighet 14-18 lo kap. Sökande av ändring i utmätningsmannens förfarande 1-12 Behandling av besvär i domstol 13-18 Ikraftträdelsestadgandet Helsingfors den 12 december 1995 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Väistö, vice ordföranden Dromberg samt medlemmarna Juurola, Kallio, Kankaanniemi, Karpio, V. Koski, Kurola, Löv, Manninen, Mikkola, T. Pohjola, Puhjo, Pulliainen och Ranta Muotio.

7 Avvikande åsikt Häradsreformen förverkligas inte utifrån regeringens propositioner i den form som anges i den så kallade ramlagen och motiveringen till den. Det uppstår inga verkliga koncentrerade ämbetsverk som fungerar enligt principen all service på ett och samma ställe. Med avvikelse från häradsindelningen uppstår det de facto samarbetsområden som kommer att vara klart fåtaligare än häradena. Om häradsindelningen går igenom enligt de föreliggande lagförslagen kommer den alltså inte att spela någon verklig roll som administrativ indelning över allt i landet. Det betyder att det inte kommer att finnas tillgång på tjänster på lika villkor i olika delar av Iandet på det sätt som lagen förutsätter. För att rätta till missförhållandena föreslår vi därför särskilda lagar enligt den modell som förvaltningsutskottet enhälligt godkände under föregående riksdag, kompletterad med regeringens aktuella förslag om ett länsmanssystem som skall omfatta hela landet. Enligt vårt förslag skall uppgifterna i samtliga fall handhas och organiseras enligt härad. Samarbete kan komma i fråga endast i undantagsfall och bara delvis. Vidare föreslår vi att länsmanssystemet genom beslut av inrikesministeriet skall införas bara där uppgifterna inte kan ordnas och skötas på lämpligt sätt enligt härad. Dessutom f6reslår vi att den assisterande personalen skall vara gemensam för häradsämbetet. Med stöd av det ovan anförda föreslår vi vördsamt att det första lagförslaget i utskottets utlåtande skall godkännas sålydande: l. Lag om ändring av utsökningslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i utsökningslagen av den 3 december 1895 3 kap. 12 3 mom., 4 kap. 9 c, 5 kap. 45 4 mom. och 6 kap. 14, sådana de lyder, 3 kap.l2 3 mom., 5kap. 45 4mom. och 6kap. 14 ilagavden 18 maj 1973 (389/ 73) och 4 kap. 9 c i lag av samma dag (394/73), ändras l kap., 3 kap. 12 2 mom., 13 l mom., 20 a 2 och 4 mom. och 32, 4 kap. 9 b och 10, 5 kap. 9 3 mom., 11 4 mom. och 45 3 mom. samt 6 kap. 12, 17 och 18 samt 9 och 10 kap., av dessa lagrum l kap. sådant det lyder jämte ändringar, 3 kap. 12 2 mom., 13 l mom., 20 a 2 och 4 mom. och 32 samt 5 kap. 45 3 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 18 maj 1973 (389/ 73), 4 kap. 9 b sådan den lyder i lag av samma dag (394173) och lo sådan den lyder ändrad genom lagar av den 13 juni 1929 och den 18 oktober 1929 (239 och 321/29) samt nämnda lag av den 18 maj 1973 (389173), 5 kap. 9 3 mom. sådant det lyder i lag av den 27 november 1987 (897/87), 11 4 mom. sådant det lyder i lag av den 15 juni 1984 ( 461/84) och 6 kap. 18 sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 14 december 1984 (867/84) samt 9 och lo kap. sådana de lyder jämte ändringar, samt fogas till 3 kap. 21 ett nytt 4 mom. i stället för det 4 mom. som upphävts genom lag av den 20 december 1985 (1016/85), till27,sådan den lyder i nämnda lag av den 18 maj 1973 (389173), ett nytt 3 mom. och till 3 kap. en ny 32 a, till5 kap. 6, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 3m om. och ti1121,sådan den lyder i lag av den 12mars 1909, ett nytt 3 mom., till6 kap. 15,sådan den lyder i nämnda lag av den 18 maj 1973 (389173), nya 3 och 4 mom. samt till 8 kap. en ny 9 som följer: l kap. Allmänna stadganden Utsökningsmyndigheter l och 2 3 Utmätningsmannens verksamhetsområde och samarbete Det lokala utsökningsväsendet ordnas och sköts häradsvis. Justitieministeriet kan, på framställning av

8 länsstyrelsen av särskilda skäl bestämma att hiiradsämbetets exekutionsavdelning skall sköta utsökningsuppgifter också inom ett annat härad eller att exekutionsavdelningarna i olika härad skall sköta utsökningsuppgifter i samarbete med varandra. Innan länsstyrelsen gör en framställning skall den höra kommunerna, häradsämbetena och exekutionsavdelningarna. 4 och 5 6 Annan p e r s o n a l (l mom. såsom i utskottets utlåtande) Andra uppgifter än de som hör till de ordinarie och de biträdande utmätningsmännen vid häradsämbetets exekutionsavdelning handhas av häradsämbetets gemensamma personal, som det vid behov stadgas om genom förordning. Den gemensamma personalen anställs av chefenför häradsämbetet, om inte annat föreskrivs i häradsämbetets arbetsordning, som hanfastställt. (Nytt 2 mom.) 7-9 Utsökningsväsendets förvaltning lo 11 Lokala utsökningsmyndigheter (l och 2 mom. såsom i utskottets utlåtande) Om inrikesministeriet har beslutat att det vid ett häradsämbete inrättas en länsmanstjänst enligt 6 a polisförvaltningslagen ( l ), fungerar länsmannen även som lokal utsökningsmyndighet 12-14 Kompletterande stadganden 15-17 3 kap. Allmänna stadganden om verkställighet av domar och utslag 12, 13, 20 a, 21, 27, 32 och 32 a 4kap. Om utmätning 9 b och lo 5 kap. Om utmätt egendoms förvandlande i penningar 6, 9, 11, 21 och 45 6kap. Om redovisning och fördelning av vad till följd av utmätning influtit 12, 15, 17 och 18 8 kap. Om kostnad i utsökningsmål 9 9kap. Självrättelse, verkställighetstvist och avbrytande av verkställighet Självrättelse l-5 Verkställighetstvist 6-13 A v brytande av verkställighet 14-18

9 lo kap. Sökande av ändring i utmätningsmannens förfarande Besvär 1-12 Behandling av besvär i domstol 13-18 Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i utskottet proposition) Helsingfors den 12 december 1995 Matti Väistö Hannes Manninen Toimi Kankaanniemi Aulis Ranta-Muotio 2 250827