Överlåtelsebesiktning Förhandsbesiktning Strand 1:363, Tyresö Slumnäsvägen 67 Stockholm 2019-06-17 Tomas Karlsson Eminenta AB Godkänd för F-skatt Polygonv. 15 Tfn 0771-322 322 Säte Stockholm kontoret@eminenta.se 187 66 Täby Bg 5036-8117 VAT SE556596751901 www.eminenta.se (lm_e_v02)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Instruktion för läsning av besiktningsutlåtandet... 3 Besiktningsuppdrag och -objekt... 4 Tillhandahållna handlingar... 5 Nuvarande ägares muntliga upplysningar... 5 Allmänt om objektet... 5 Mark och grundläggning... 6 Mark... 6 Betongplatta... 6 Grundmurar... 7 Fuktisolering och dränering... 7 Dagvatten... 8 Hängrännor och stuprör... 8 Byggnad ovan grundläggning... 9 Ytterväggar... 9 Mellanbjälklag... 9 Fasader... 9 Fönster och dörrar... 10 Vind... 10 Tak... 11 Altan... 12 Entrétrappa... 12 Kök och våtrum... 12 Kök... 12 Våtrum... 13 Tvättstuga... 13 Installationer... 14 Ventilation... 14 Vatten och avlopp... 14 Elinstallationer... 14 Uppvärmning... 14 Eldstäder, skorsten och rökkanaler... 14 Övrigt... 15 Allmänt... 15 Övriga byggnader... 15 Radon... 15 Asbest... 15 Villkor för överlåtelsebesiktning... 16 Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 2 av 19
INSTRUKTION FÖR LÄSNING AV BESIKTNINGSUTLÅTANDET Utlåtandet är utformat så att byggnaden beskrivs utifrån hur den är uppbyggd. Respektive konstruktionsutförande redovisas enligt rubricering nedan: Besiktningsförrättaren anger konstruktionsutförande och anger (om det inte är uppenbart) varifrån informationen om detta erhållits. Om angivet utförande är besiktningsförrättarens egen bedömning, grundas bedömningen på vad som erfarenhetsmässigt är sannolikt utifrån besiktningar av liknande konstruktioner, vad som kan förväntas med anledning av bl.a. byggnormer vid tidpunkt för utförandet, eventuella stickprovskontroller och andra indikationer och informationer som erhållits vid den okulära besiktningen. Under denna rubrik redovisas mer allmän information om konstruktionsutförandet som kan vara bra för en fastighetsägare att känna till. Det kan även förekomma generella rekommendationer under denna punkt. Här anges också normala, erfarenhetsbaserade tekniska livslängder för de flesta konstruktionsutföranden i syfte att underlätta planering av byggnadsunderhåll. Under denna rubrik antecknas sådana fel och brister samt ytterligare information som framkommit vid besiktningstillfället. Finns en rekommendation om åtgärd innebär det normalt att besiktningsförrättaren inte anser konstruktionsutförandet vara fullgott utfört. Rekommendationer i utlåtandet utgör i normalfallet inget fullständigt åtgärdsförslag utan lämnas i syfte att begränsa risken för framtida skador, att en uppmärksammad skada inte skall förvärras och/eller som upplysning om hur man kan förbättra konstruktionen. Besiktningsförrättaren kan även ange mindre brister och behov av underhåll under denna rubrik. Riskanalys Besiktningsförrättaren lämnar under denna rubrik en riskanalys för konstruktionsutförandet som bygger på den samlade informationen som framkommit av handlingarna, fastighetsägarens uttalanden och den okulära besiktningen. Vidare redovisas under riskanalys erfarenhetsmässigt kända risker med vissa konstruktioner, allmän kunskap om viss tidstypisk byggnadsteknik som kan medföra risk för skador mm. Exempel på sådana riskkonstruktioner kan vara betongplatta på mark med uppbyggda golv, krypgrunder, äldre ytskikt i våtrum. Behov av fortsatt teknisk utredning Under denna rubrik kan besiktningsförrättaren föreslå fortsatt teknisk utredning avseende förhållande som inte kan klarläggas i den okulära besiktningen och/eller om det finns anledning att uppmärksamma parterna på misstänkta fel i sådant som i och för sig inte ingår i överlåtelsebesiktningen. Fortsatt teknisk utredning ingår inte i överlåtelsebesiktningen. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 3 av 19
BESIKTNINGSUPPDRAG OCH -OBJEKT Besiktningsobjekt Strand 1:363, Slumnäsvägen 67, Tyresö Ägare Rolf Bertil Renström Uppdragsgivare Rolf Bertil Renström, Slumnäsvägen 67, 135 61 Tyresö Ordernummer 157417 Uppdrag Överlåtelsebesiktning Förhandsbesiktning Uppdragsgivaren uppgav sig förstå och acceptera bifogade villkor för överlåtelsebesiktning. Besiktningsförrättaren redovisar i besiktningsutlåtandet byggnadens olika konstruktionsdelar, utföranden, säljares upplysningar mm som anses vara väsentligt för en fastighetsägare att känna till inför förvärv/försäljning. Om det saknas någon information som ni som uppdragsgivare anser är viktig, och som avhandlats muntligt, ber vi er snarast kontakta besiktningsförrättaren för eventuell revidering av utlåtandet (se även punkt 4 i Villkor för överlåtelsebesiktning). Köpargenomgång Ansvaret för denna besiktning är endast gällande mellan uppdragsgivare (säljare) och besiktningsföretaget. För att ansvar skall kunna göras gällande mellan presumtiv köpare och besiktningsföretag krävs att genomgång av besiktningsutlåtandet görs med köparen. Då kan man även beställa eventuell tilläggstjänst, t.ex. Utökad kontroll av konstruktionsdel, skadeutredning, informationsbeskrivning av installationsdelen etc. Läs mer på vår hemsida www.eminenta.se. Uppdraget debiteras enligt gällande prislista. För att en köpargenomgång ska kunna utföras får utlåtandet inte vara äldre än 6 månader. Är utlåtandet äldre krävs ny besiktning. Besiktningsdag 2019-06-12 Besiktningsföretag Eminenta AB Besiktningsförrättare Tomas Karlsson tomas.karlsson@eminenta.se Närvarande Ägare Rolf Bertil Renström, mäklare Rasmus Gladh samt undertecknad Tomas Karlsson Väderlek Växlande molnighet, temperatur ca +20ºC. Byggnadstyp 1-planshus med källare uppfört år 1968. Tillbyggd 1998 Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 4 av 19
TILLHANDAHÅLLNA HANDLINGAR Diverse osorterade ritningar. NUVARANDE ÄGARES MUNTLIGA UPPLYSNINGAR Fastigheten förvärvades år 1994. Inför förvärvet utfördes ingen överlåtelsebesiktning med byggnadstekniker. Enligt uppgift saknas inga byggnadslov. Det har inte noterats eller märkts av några tecken på sättningar i byggnaden. Inga lutande golv eller andra lutningar, onormala sprickbildningar etc. förekommer. De väggar som tagits bort har inte haft någon bärande funktion. Inga problem med översvämningar eller tecken på brister i dagvattensystemet har förekommit, vare sig på fastigheten eller i området. En vattenskada har inträffat i köket. Orsaken var läckage från disklådeblandare. Skadan åtgärdad av ägaren, inga kringliggande följdskador har noterats. Nuvarande ägare har aldrig noterat någon avvikande lukt typ "mögellukt" i huset och har inte heller fått påpekanden från utomstående om att det skulle finnas någon avvikande lukt. Det har aldrig noterats problem med dåligt fall mot golvbrunnar, bakfall från golvbrunnar eller kvarstående vatten på golv i våtutrymmen. Det har förekommit takläckage vid ett tillfälle då det var hård vind och regn. Maskinell utrustning fungerar normalt förutom den elektriska golvvärmen i gillestugan. Det har inte noterats några problem med inomhusventilationen. Inga kondensbildningar har noterats på fönsterrutors insidor. Vatteninstallationer har fungerat normalt. Avloppsinstallationer har fungerat normalt utan upprepade stopp eller liknande. Det förekommer inga problem med byggnadens värmesystem eller med att hålla huset varmt. Elinstallationer fungerar normalt och utan att säkringar frekvent löst ut. Jordfelsbrytare saknas. (Eminenta rekommenderar att man undersöker möjligheten att installera jordfelsbrytare för elsystemet.) Eldstäder och tillhörande rökkanaler är regelbundet sotade utan anmärkning. Radonmätning är inte utförd i byggnaden. ALLMÄNT OM OBJEKTET 30 år - ett nyckeltal vad gäller underhåll: För en fastighetsägare är 30 år, ur erfarenhetsmässig synvinkel, ett vanligt intervall vad gäller underhåll av konstruktionsdelar i en byggnad. 30 år är, enkelt uttryckt, ett nyckeltal för underhåll. Det innebär att om konstruktionsdelen är runt 30 år eller äldre, kan besiktningsmannen påpeka detta och rekommendera underhållsåtgärder. Vissa äldre konstruktioner uppförda efter dåtidens byggpraxis och kunnande har i efterhand visat sig fungera mindre bra. Konstruktioner som t.ex. inredda källare, betongplattor på mark utan fuktskydd av fuktkänsliga material, torpargrunder etc. utgör sådana exempel. I byggbranschen kallas de RISKKONSTRUKTIONER. Analyser och förklaringar ges löpande i utlåtandet under respektive konstruktionsbeskrivning. Byggnaden är ett hus med trästomme: I dessa byggnader är det vanligt med sprickor och dragningar i tapeter, lokala golvlutningar, ojämnheter i anslutning till eventuella elementskarvar mm. Detta innebär i normalfallet inga problem för husets goda bestånd. Äldre hus har oftast sämre isolerstandard: På grund av husets ålder är isolering och vindtätning i ytterväggar, fönster, dörrar, vindsbjälklag mm ofta begränsat. Det är vanligt med köldbryggor i ytterväggar och tak. Vid framtida tilläggsisolering bör information inhämtas om hur olika konstruktionsdelar kan komma att påverkas. Tilläggsisolering av äldre hus medför ofta att även inomhusventilationen behöver åtgärdas. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 5 av 19
MARK OCH GRUNDLÄGGNING Mark Sprängsten ovan berg enligt ägaren. Byggnadens undergrund bedöms normalt som stabil med begränsad risk för sättningar. Sprängstensmassor under byggnaden medför oftast att schaktbotten/grund kan dräneras ut naturligt via mark. Om så är fallet brukar funktionen på eventuella dräneringsledningar vara av underordnad betydelse. För att minska ytvattentillförsel mot en byggnad bör man se till att marken närmast grund lutar från byggnaden. Mark närmast grund bör dessutom bestå av vattengenomsläppligt material och man bör undvika större träd eller buskar invid huset pga. att rötter kan orsaka skador på byggnaden och växa in i och orsaka stopp i avlopps-, dränerings- och dagvattenledningar. Rekommenderar kontroll avseende eventuell förekomst av markradon om detta inte har utförts. I byggnaden noterades inte några avvikande lutningar eller andra signaler som tyder på allvarliga sättningar orsakade av rörelser i mark. Garagenedfart till källaren kan medföra att vatten leds in mot garageport vid regn och skyfall. Det finns en brunn i garagenedfarten som kan bli igensatt av löv, trädavfall etc. Rekommenderar regelbunden rensning av brunnen. Betongplatta Betongplatta äldre del utan underliggande värmeisolering enligt bedömning baserat på byggnadsår. Golvbeläggningar direkt på avjämnad betongplatta enligt bedömning. Betongplatta tillbyggnad med underliggande värmeisolering om ca 200 mm och golvvärme enligt ägaren. Avsaknad av heltäckande värmeisolering under betongplattan kan ge kalla golv och innebär dessutom att man vanligtvis bygger upp en hög fukthalt i betongplattan. För att undvika fukt- och mikrobiella skador skall inget organiskt material vara i direktkontakt med, eller påverkas av, eventuell fukt i betongplattan. Golvkonstruktioner som kan påverkas av fukten i betongplattan bör t.ex. utföras med keramiska golvbeläggningar, fuktsäkra konstruktioner typ mekaniskt ventilerade luftspaltbildande golv eller målas med genomsläpplig färg. Täta golvbeläggningar (t.ex. plastmattor) ökar fukthalten i betonggolvet vilket kan medföra mikrobiell tillväxt och lukt i anslutande organiska material, mattlim etc. En betongplatta som gjutits ovan en underliggande värmeisolering, med ingjuten golvvärme, ger i normalfallet en torr betongplatta med liten risk för fukt-/mikrobiella skador i ovanliggande konstruktioner. En isolertjocklek om 150 mm eller mer ger i normalfallet en torr yta på betonggolven med liten risk för fuktrelaterade skador på ovanliggande golvbeläggning. Det noteras en golvbrunn i gillestugan. Golvbrunnen är endast ansluten till dagvattenledning. Får ej användas. Riskanalys Betongplatta utan underliggande värmeisolering innebär risk för fuktrelaterade skador (mögel- och rötskador) om fuktkänsliga konstruktioner som ansluter mot betongplattan inte skyddats mot fukt. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 6 av 19
Grundmurar Grundmurar av leca och betong enligt bedömning som till stora delar är invändigt inklädda. Tillbyggnad med utvändig isolering av cellplast och skivor av plast/glasfiber. En grundläggning med grundmurar av leca är i normalfallet stabil. Mindre sprickbildningar kan medföra brister i utvändig fuktisolering men medför i normalfallet endast liten risk för byggnadens goda bestånd med avseende på hållfasthet. För att undvika fukt- och mikrobiella skador skall inget organiskt material vara i direktkontakt med, eller påverkas av, eventuell fukt i källarväggen. Inklädda grundmurar kan innebära att det ej går att se eventuella sprickor eller brister i utvändig fuktisolering. Ingen avvikande lukt kunde förmärkas i inomhusluften vid besiktningstillfället. Om man önskar en bättre bedömning av konstruktionens utförande och status och för fortlöpande kontroller av förhållandet i väggarna och framtida underhållsbehov kan man t.ex. montera inspektionsluckor (typ Hilaluckor). Riskanalys Invändigt inklädda källarväggar innebär risk för fuktrelaterade skador (mögel och röta) i fuktkänsliga material (träreglar, isolering, skivor etc.). Avgörande för om skador uppstår eller ej beror på murens och/eller golvets fuktinnehåll samt om material på insida murar/väggar skyddats mot fukt. Trots att undertecknad inte känner någon avvikande lukt (typ mögellukt) i vare sig inomhusluften föreligger ändå risk för fuktrelaterade skador i konstruktionen. För en säkrare bedömning erfordras dock konstruktionsingrepp. Fuktisolering och dränering Äldre del: Fuktisolering med asfalt-/tjärstrykning, dränering av tegelrör enligt ägaren. Ålder: Dränering och fuktisolering från byggår enligt ägaren. Tillbyggnad: Fuktisolering typ utvändig värmeisolering av fabrikat Isodrän eller liknande enligt ägaren. Dränering av plastslang enligt ägaren. Ålder: Dränering och fuktisolering från byggår enligt ägaren. Funktion på en dränering beror på en rad faktorer såsom dess kringfyllnadsmassor, avledning av vatten, typ och material i dränering mm. Utvändig fuktisolering (av typ asfalt-/tjärstrykning eller liknande) kan med tiden brytas ner och förlora sin funktion. Normal livslängd på dränering och utvändig fuktisolering brukar därför anges till ca 25 år. Utvändig värmeisolering innebär normalt sett att grundmuren blir varmare och därigenom torrare (dvs. att grundmurarna får ett relativt lågt fuktinnehåll). Normal livslängd på utvändig fuktisolering av typ Isodrän eller liknande är ca 50 år. Nedsatt funktion på fuktisolering och/eller dränering kan innebära hög fuktpåverkan på grund med risk för fuktrelaterade skador i golvkonstruktioner, golvbeläggningar, grundmurar, reglade väggar mm. För att minska risk för stopp eller dämning i dagvatten- och/eller dräneringsledningar bör man regelbundet rengöra dagvattenbrunn om sådan finns. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 7 av 19
Inklädda källarväggar innebär att det inte går att se eventuella sprickor och att det är svårt att se brister i utvändig fuktisolering/dränering. Man bör dock vara medveten om att fuktisolering och dränering bedöms vara åldersmässigt avskriven. Bomputs, färgflagning, missfärgningar på den äldre delen indikerar fuktpåverkan i källarväggar. Det saknas lock till spolrör för dränering/dagvatten. Rekommenderar åtgärd. Fuktisoleringen frilagd, återfyllning eller friskärning rekommenderas. Fuktisolering/dränering är av olika åldrar (och utföranden). Förhållandet innebär att det är svårt att bedöma behov av ny fuktisolering och dränering. Speciellt känsligt är skarven mellan äldre och nyare utföranden. Principen för underhåll av dessa delar är att man utför förbättringsåtgärder i sin helhet vid samma tillfälle. Riskanalys Bomputs/färgflagningar/missfärgningar kan innebära risk för bristande funktion i fuktisolering och/eller dränering vilket innebär risk för fuktrelaterade skador på byggnaden. Dagvatten Avledning av dagvatten (stuprör och dränering) till mark och stenkista för infiltration i mark enligt ägaren. Ålder: Ledningssystem för dagvatten från respektive byggår enligt ägaren. Bedömd teknisk livslängd på ledningssystem för dagvatten brukar uppskattas till 30-50 år För att förlänga ledningssystemets tekniska livslängd bör det regelbundet kontrolleras och rensas. Stopp eller dämning i dagvattenledningar kan innebära att stuprörsvattnet tillförs grunden. För att minska vattenpåverkan på grundläggning bör man se till att stuprörsvattnet avleds bort från husgrunden. Inget särskilt att notera. Hängrännor och stuprör Hängrännor och stuprör av pvc. Ålder: Hängrännor och stuprör från 1998 enligt ägaren. Bedömd teknisk livslängd på hängrännor och stuprör av pvc brukar uppskattas till ca 10-20 år. Hängrännor och stuprör av pvc blir med tiden spröda och spricker lätt. Vidare skadas hängrännor av pvc lätt av t.ex. stegar. Vid framtida byte rekommenderas hängrännor och stuprör av plåt. Hängrännor och stuprör är bristfälligt monterade och är i sämre skick och i behov av byte. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 8 av 19
BYGGNAD OVAN GRUNDLÄGGNING Ytterväggar Träregelstomme enligt ägaren. Äldre del utvändigt tilläggsisolerad med cellplast enligt stickprovskontroll. En träregelstomme uppförd efter början av 90-talet är i normalfallet välisolerad och tät. En träregelstomme uppförd före mitten av 70-talet har ursprungligen sämre energivärden bl.a. till följd av mindre värmeisolering och otätheter jämfört med en modern stomme. I byggnader från denna tid kan det förekomma tryckimpregnerade/träskyddsbehandlade väggsyllar och/eller väggsyllar med bristfälligt fuktskydd som kan ge fuktrelaterade skador och lukt. Det kan förekomma viss sprickbildning i skivskarvar och tak/väggvinklar i dessa byggnader till följd av rörelser vilket vanligtvis inte medför någon fara för byggnadens goda bestånd. Utvändig tilläggsisolering medför i normalfallet att byggnadens stomme blir varmare och på så sätt även torrare samt att stommen bättre skyddas mot nederbörd. Tilläggsisolering av ytterväggar innebär att huset får ett bättre energivärde. Inget särskilt att notera som avviker från vad som anses vara normalt för konstruktionen och normalt åldersslitage. Mellanbjälklag Mellanbjälklag av betong respektive trä enligt bedömning. Betongbjälklag är i normalfallet starka och stabila. I mellanbjälklag av trä förekommer i normalfallet mindre rörelser och det kan med tiden uppkomma nedböjningar/svikt/golvknarr till följd av åldersdeformationer och upprepade belastningar. Inget särskilt att notera som bedöms vara onormalt för konstruktionsutförandet och/eller utgör normalt åldersslitage. Fasader Träfasad. Ålder: Fasad från 1998. Fasaden senast målad 2014 enligt ägaren. Normal teknisk livslängd för en träfasad beror på en rad faktorer såsom, virkeskvalitet, underhåll, färgtyp, yttre förhållanden, förekomst av luftspalt etc. Teknisk livslängd för en träfasad bedöms, vid normalt underhåll, till ca 30-50 år. Fasaden uppvisar endast normala tecken på ålder och förslitning. Normalt underhållsbehov föreligger. Rötskador förekommer på knutbräda. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 9 av 19
Fönster och dörrar Kopplade fönster 2+1 (invändigt isolerglaskassett, ytterruta av vanligt av glas). Källarfönster: kopplade tvåglasfönster. Ålder: Från1998, källarfönster från byggår enligt ägaren. Livslängd på fönsterbågar och karmar bedöms till ca 30-40 år beroende på virkeskvalitet, underhåll, placering mm. Fönster med aluminiumprofiler har lång livslängd och kräver ringa underhåll. Vi har idag ingen erfarenhetsmässig grund för att kunna bedöma tekniska livslängder men sannolikt bör den tekniska livslängden för fönster klädda med aluminium vara ca 50 år. Livslängd för isolerglaskassetter bedöms till ca 20-25 år. Isolerglas åldras och kan med tiden bli otäta. Det är inte alltid det går att upptäcka om ett isolerglas är otätt vid en besiktning eftersom bl.a. kondensbildning varierar med väderlek. Rekommenderar att man regelbundet kontrollerar infästning och tätning av fönsterbleck och droppbleck. Fönsterbleck saknar uppvikta gavlar. Det förekommer fönsterbleck som behöver justeras, släppt från karm. Droppbläck är bristfälligt monterade. Riskanalys Brister i infästningar och anslutningar vid fönster kan medföra risk för fuktskador i anslutande konstruktioner. Vind Vindsbjälklaget är utfört med mineralullsisolering och ångspärr av plastfolie. enligt bedömning. Åtkomlighet: Från utvändig lucka på gavel. Vinden bör kontrolleras regelbundet (några gånger per år) för att i tid kunna upptäcka eventuella skador. För att en vind-/takkonstruktion fukttekniskt skall fungera bör konstruktionen skyddas mot inifrån och utifrån kommande fukt. Detta bör ske dels via en fungerande ångspärr (plastfolie) på varm sida av konstruktionen samt en väl fungerande ventilation inomhus vilket hindrar/minskar risken för att varm fuktig inomhusluft vandrar upp genom takbjälklaget och kondenserar mot kalla takkonstruktioner och dessutom genom en tät och fungerande yttertaksbeläggning. Det noteras större mängd trädavfall vid skorsten vilket indikerar otätheter. Mögelpåväxter noterades på yttertakets insida/takstolar. Rekommenderar att utrymmet hålls under regelbunden uppsikt för att i tid upptäcka eventuella tecken på förändringar. Det kan också föreligga behov av åtgärder för att minska risken för ytterligare skador (förhindra uppfuktning och fortsatta mikrobiella skador), se även not. under Ventilation. Riskanalys Med avseende på uppmärksammade mögelpåväxter på yttertakets insida/takstolar föreligger risk för att skadorna förvärras och/eller ytterligare skador (t.ex. mögel- och rötskador) i ej synliga delar. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 10 av 19
Tak Taktäckning utförd med plåt på strö- och bärläkt ovan över och underlagspapp och råspont/träpanel. Ålder: Från år 1998 enligt ägaren. Teknisk livslängd på ett plåttak i standardutförande med normal kvalitet på plåt och korrekta infästningar bedöms, med normalt underhåll, vara ca 30-40 år. Normal teknisk livslängd på en underlagspapp bedöms vara ca 30 år. Det är vanligt att spikarna/skruvarna lossnar pga. rörelser i material vilket kan medföra otätheter vid spik-/skruvhålet. Rekommenderar löpande målningsunderhåll samt regelbunden översyn och justering av spikar/skruvar/tätningar för att förhindra läckage. Då takläckage förekommit rekommenderas kontakt med takläggare för kontroll. Takfoten är besiktigad från mark och lokalt vid stege. Vid besiktningen noterades vad som misstänks vara mindre rötskada. På den äldre delen är plåttaket monterat på överlagspapp. Beläggningen bedöms vara åldersmässigt avskriven. Skruvskallar har rest sig på flera ställen varför dessa bör dras fast alternativt bytas. Färgsläpp konstaterades från plåtarbeten. Rekommenderar att kontakt tas med fackman för erhålla uppgifter om hur målningsunderhållet skall utföras på bästa sätt. Olika typer av plåtar ska behandlas på olika sätt före målning. Vattplåtar på vissa vindskivor är snålt tilltagna. Överlappningen över takbeläggning bör förbättras (ev. byte av plåtar). Fotplåtar saknas delvis vilket kan medföra ökad fuktbelastning och risk för skador i takfot och anslutande delar. Skorstenshuv är bristfälligt monterad. Takstolskonstruktionen på den äldre delen är enligt undertecknads bedömning bristfälligt/klent dimensionerad vilket bl.a. kan innebära kortare teknisk livslängd, svikt, nedböjningar etc. Vid byte till tyngre takbeläggning erfordras att takstolarna förstärks. Riskanalys Takpappen på den äldre delen bedöms vara åldersmässigt avskriven bör man vara uppmärksam på att skador kan finnas eller uppkomma i underliggande konstruktioner samt att risken för läckage i yttertaket ökar. Takstolskonstruktionen är enligt undertecknads bedömning klent dimensionerad, ej fackmässigt utförd. Risk för kortare teknisk livslängd, svikt, nedböjningar etc. Fortsatt teknisk utredning På grund av uppmärksammad skada i takfot rekommenderas fortsatt teknisk utredning för att avgöra omfattning av skadan och eventuella åtgärder. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 11 av 19
Altan Träkonstruktion med bärande stolpar av trä och plasttak. Normal livslängd på utvändiga träkonstruktioner beror på en rad faktorer såsom virkeskvalitet, underhåll, färgtyp, yttre förhållanden etc. men bedöms i normalfallet till ca 20 år. Utvändiga träkonstruktioner kräver regelbundet underhåll. Generella planavvikelser noteras. Renovering av altanen rekommenderas. Entrétrappa Betongkonstruktion utan tätskikt. Entrétrappor utan tätskikt är en otät konstruktion. Detta kan bland annat innebära risk för fukttransport till anslutande fuktkänsliga delar. Normal livslängd på armering och stålbalkar på denna konstruktion bedöms vara ca 40-50 år. Därefter finns risk för nedsatt hållfasthet varför man regelbundet bör kontrollera skick/status på balkar och armering. Inget särskilt att notera förutom normalt åldersslitage. KÖK OCH VÅTRUM Kök Kök med efterhand förbättrad standard. Normal teknisk livslängd för köksmaskiner beräknas till ca 10 år. Under diskmaskin, diskbänk, kyl, frys och ismaskin eller dylikt bör det finnas ett tätt ytskikt. Rekommenderar montering av skvallerskydd/droppskydd under diskmaskin/kyl/frysskåp och i diskbänksskåp. Rekommenderar att diskmaskin fixeras (skruvas) i skåpinredning. Det förekommer vad som bedöms vara äldre fuktindikationer på golvet. Enligt ägaren orsakade av en läckande köksblandare. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 12 av 19
Våtrum Klinkergolv och kakelklädda väggar. Utfört år: Från 1998 enligt ägaren. Företrädare för branschen anser att branschregler ska följas för arbeten i våtrum och försäkringsbolagen kräver för full ersättning, vid uppkommen skada, att våtrummet är utfört enligt de branschregler som gällde vid tiden för utförandet, se www.bkr.se eller www.gvk.se. Om utrymmet utförts efter 2005-09-01 bör även Säker Vatten beaktas avseende VVS-installationer, se www.sakervatten.se Om arbetet utförts av behörig/branschansluten entreprenör skall Kvalitetsdokument överlämnas till beställare efter färdigställt arbete. Avsaknad av Kvalitetsdokument och/eller avvikelser från gällande branschregler, monteringsanvisningar samt i detta utlåtande noterade brister kan innebära att försäkringsbolagen lämnar ett begränsat försäkringsskydd. Kontroll av försäkringsskyddet rekommenderas. Teknisk livslängd bedöms vid korrekt utförande till ca 25 år. Tätskikten närmar sig sin tekniska livslängd samt med noterade brister bör man kalkylera med renovering av våtrummet. Enligt uppgift är dom flesta vvs arbeten i fastigheten utförda av ägaren. Dessa är ej fackmässigt utförda, kontakt med rörmontör erfordras för genomgång och åtgärder. Kvalitetsdokument saknas pga. att arbetet är utfört av ägaren själv. Brister/otätheter noterades i golv väggvinkel vid golvbrunn. Golvbrunnen är monterad nära vägg. Enligt branschregler får golvbrunnens fläns inte vara närmare monterad än 200 mm från vägg. Inbyggda rörgenomföring noteras i golv under tvättställ utan tät botten med avrinning. Pga. ovanstående noteringar rekommenderas att utrymmet ej vattenbegjuts Riskanalys Ovan noterade brister kan var och en för sig eller tillsammans innebära risk för fuktskador och att försäkringsbolaget lämnar ett begränsat försäkringsskydd för våtrummet alternativt undantar våtrummet från hemförsäkringen. Omfattning av försäkringsskydd får kontrolleras med respektive försäkringsbolag. Tvättstuga Klinkergolv och väggbeklädnad av färg. Utfört år: Från 1998 enligt ägaren. Se Våtrum. Undvik vattenbegjutning då utrymmet saknar tätskikt, golvbrunnen är endast ansluten till dagvattenledning. Får ej användas. Riskanalys Avsaknad av tätskikt innebär risk för vattenskador vid vattenbegjutning. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 13 av 19
INSTALLATIONER Ventilation Självdragsventilation. För att en självdragsventilation skall fungera på avsett vis krävs, förutom de termiska drivkrafterna (skillnad i temperatur mellan ute- och inneluft), att en tillräckligt fungerande tilluft finns i byggnaden. En självdragsventilation har normalt svårt att uppnå kraven på tillräckligt luftutbyte med avseende på dagens höga fuktproduktion inomhus. Otillräcklig ventilation kan i vissa fall medföra uppfuktning och kondensation i konstruktionsdelar (vanligast i takkonstruktioner och vindsutrymmen). En fukt- och klimatmässigt bättre lösning är en mekanisk ventilation vilket innebär att ventilationen blir styrd samt att ett undertryck skapas i byggnaden. På grund av de mögelpåväxter, troligen orsakade av kondensbildning, som noterades på vinden finns anledning att misstänka att inomhusventilationen inte är fullgod och att förbättringsåtgärder erfordras. Rekommenderar kontakt med fackman för kontroll och åtgärdsförslag. Vatten och avlopp Kontroll av VA-installationer ingår inte i uppdraget men omfattas av köparens undersökningsplikt. Elinstallationer Kontroll av elinstallationer ingår inte i uppdraget men omfattas av köparens undersökningsplikt. Uppvärmning Kontroll av uppvärmningssystemet ingår inte i uppdraget men omfattas av köparens undersökningsplikt. Eldstäder, skorsten och rökkanaler Kontroll av rökkanaler och anslutna eldstäder ingår inte i uppdraget men omfattas av en köpares undersökningsplikt. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 14 av 19
ÖVRIGT Allmänt Möblerade utrymmen: Byggnaden var vid besiktningstillfället möblerad. Undertecknad rekommenderar att byggnaden avsynas när den är tömd så att även ytor som dolts av bohag vid denna besiktning blir åtkomliga vilket ingår i köparens undersökningsplikt. Övriga byggnader Kontroll av sidobyggnader/vidbyggda utrymmen som ej nås direkt från bostaden ingår inte i uppdraget men omfattas av en köpares undersökningsplikt. Radon Kontroll av radon ingår inte i uppdraget men ingår i köparens undersökningsplikt. Radonmätning är enligt uppgift inte utförd i byggnaden. Folkhälsomyndighetens allmänna råd avseende rikt- och gränsvärde för "Olägenhet för människors hälsa", gäller fr.o.m. 2004-09 gränsvärdet 200 Bq/m³ radonhalt i befintliga bostäder. Asbest Kontroll ingår inte i uppdraget men ingår i en köpares undersökningsplikt. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 15 av 19
VILLKOR FÖR ÖVERLÅTELSEBESIKTNING Begreppsbestämningar Med uppdragsgivare avses de som är angivna som uppdragsgivare i uppdragsbekräftelsen. Med besiktningsförrättare avses i tillämpliga delar även det besiktningsföretag som mottagit uppdraget att utföra överlåtelsebesiktningen. Med fastighet avses den del av registerfastigheten som omfattas av besiktningen. Med fel i fastighet avses en avvikelse från det skick som en tänkt köpare med fog kan förutsätta att fastigheten ska ha vid köpet om köpet genomfördes vid tidpunkten för överlåtelsebesiktningen. 1 Överlåtelsebesiktningens syfte och betydelse Syftet med en överlåtelsebesiktning är att öka kunskapen om en fastighets byggnadstekniska skick inför en överlåtelse. Detta sker genom att en sakkunnig besiktningsförrättare besiktigar fastigheten och redovisar resultatet i ett besiktningsutlåtande. Besiktningsutlåtandet redovisar vad som med fog kan förutsättas och får betydelse för tillämpningen av jordabalkens ansvarsregler. Antecknade iakttagelser och risker kan en köpare normalt inte åberopa såsom dolda fel mot säljaren efter fastighetsköpet. Med stöd av besiktningsutlåtandet kan (om inte annat avtalats) parterna genomföra överlåtelsen på redan framförhandlade villkor. omförhandla pris och/eller andra villkor för köpet. införa garanti i köpekontraktet för att förhållande eller risk som anges i besiktningsutlåtandet inte föreligger. överenskomma om fortsatt teknisk utredning för att klarlägga förhållande eller risk som anges i besiktningsutlåtandet. avstå från överlåtelsen. Överlåtelsebesiktningen utgör del av, men ersätter inte, köparens undersökningsplikt. Även sådana delar av fastigheten som inte besiktigas ingår i undersökningsplikten. 2 Överlåtelsebesiktningens omfattning Överlåtelsebesiktningen omfattar endast de delar som anges i uppdragsbekräftelsen. Om inte annat anges ingår dock alltid fastighetens huvudbyggnad. Vidbyggda sekundärbyggnader med invändig förbindelse med huvudbyggnaden räknas som del av huvudbyggnaden. Eventuella andra sekundärbyggnader (såsom carport, garage, uthus etc.) ingår endast om detta anges i uppdragsbekräftelsen. Överlåtelsebesiktningen omfattar undersökning av synliga ytor i samtliga tillgängliga utrymmen samt på fasader, tak och mark i den mån marken bedöms vara av byggnadsteknisk betydelse. Med tillgängliga utrymmen avses alla sådana utrymmen som kan undersökas exempelvis via öppningar, dörrar, inspektionsluckor eller liknande. Inspektionsluckor ska påvisas av uppdragsgivare eller ägare. Undanflyttning av vitvaror samt lösöre såsom till exempel sängar, soffor, bokhyllor, mattor ingår inte i besiktningen. För att en vind ska anses vara tillgänglig ska det finnas spångbrädor eller likvärdigt. Utvändig besiktning sker från mark eller från övriga åtkomliga ytor såsom altan, balkong etc. Yttertak besiktigas från mark, stege, taklucka och gångbryggor i den mån sådana finns. Yttertaket beträds inte om säkerheten ifrågasätts av besiktningsförrättaren. Eventuella stegar ska tillhandahållas av uppdragsgivare eller ägare. Överlåtelsebesiktningen omfattar inte installationer såsom exempelvis mekanisk ventilation, uppvärmning, el, vatten- och avlopp, sanitet, pool med tillhörande utrustning, maskinell utrustning, rökgångar, eldstäder etc. Mark som bedöms ha teknisk betydelse för besiktigad byggnad ingår i besiktningen. Mark som inte har ett omedelbart förhållande till byggnaden omfattas dock inte och inte heller stödmurar, staket, altan, terrass, uterum etc. om inte annat anges i besiktningsutlåtandet. I överlåtelsebesiktningen ingår inte miljöinventering av mark eller byggnad och inte undersökningar som kräver ingrepp i byggnaden, provtryckning, radonmätning, fuktmätning eller annan mätning. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 16 av 19
Konstruktioner som är samfällighets ansvar och/eller gemensamhetsanläggningar omfattas inte av besiktningen. Utökad kontroll av konstruktionsdel, fortsatt teknisk utredning, åtgärdsförslag, kostnadsberäkningar och värderingar kan beställas genom särskild skriftlig överenskommelse, men ingår inte i överlåtelsebesiktningen. Besiktningsutlåtandet redovisar förhållandena vid tidpunkten för överlåtelsebesiktningen. Uppdragsgivaren måste vara observant på att förhållandena kan ändras eller försämras under den tid som förflyter mellan besiktning och fastighetsköp. 3 Överlåtelsebesiktningens genomförande Besiktningsuppdraget utförs på samma sätt och med samma metod oavsett om köpare eller säljare är uppdragsgivare. Vid mottagandet av uppdraget skickar besiktningsförrättaren en uppdragsbekräftelse med bifogade besiktningsförutsättningar till den som beställt överlåtelsebesiktningen. Besiktningsförrättaren går igenom uppdragsbekräftelsen och besiktningsförutsättningarna med uppdragsgivaren innan överlåtelsebesiktningen påbörjas. Den överlåtelsebesiktning som sedan genomförs innehåller momenten 3.1 3.4 nedan och avslutas med att besiktningsförrättaren redovisar resultatet i ett besiktningsutlåtande. 3.1 Handlingar och upplysningar Utgångspunkten för en överlåtelsebesiktning är byggnadens ålder, brukande och allmänna skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid besiktningen. Besiktningsförrättaren beaktar också användbara handlingar och upplysningar som lämnats i samband med överlåtelsebesiktningen. Det åligger inte besiktningsförrättaren att särskilt kontrollera handlingarnas och uppgifternas riktighet. Handlingar och upplysningar som används antecknas i besiktningsutlåtandet. 3.2 Okulär besiktning Överlåtelsebesiktningen är en okulär byggnadsteknisk besiktning av förhållandena vid besiktningstillfället, vilket innebär att överlåtelsebesiktningen utförs med blotta ögat och utan verktyg eller andra hjälpmedel. För att överlåtelsebesiktningen ska kunna utföras på avtalat sätt ska uppdragsgivaren se till att samtliga utrymmen och ytor är lättåtkomliga och fria från skrymmande bohag. Godkänd stege och skyddsanordning (till exempel glidskydd till stege) ska finnas tillgängliga. Om besiktningsförrättaren inte gjort en okulär besiktning av sådant utrymme eller yta som omfattas av besiktningsuppdraget ska detta antecknas i utlåtandet. Sådan yta eller utrymme omfattas normalt ändå av köparens undersökningsplikt. För ytor och utrymmen som inte besiktigas bör köparen säkerställa information på annat sätt än genom överlåtelsebesiktningen. 3.3 Riskanalys Om besiktningsförrättaren bedömer att det finns påtaglig risk för att byggnaden har andra väsentliga fel än de som framkommit vid den okulära besiktningen ska besiktningsförrättaren anteckna det i en riskanalys. Till grund för riskanalysen har besiktningsförrättaren att beakta den information som framkommit genom handlingarna, fastighetsägarens upplysningar, den okulära besiktningen, den normala beskaffenheten hos jämförbara fastigheter samt omständigheterna vid besiktningen. När påtaglig risk för väsentligt fel antecknas i besiktningsutlåtandet ska besiktningsförrättaren lämna en motivering. Riskanalys redovisas i besiktningsutlåtandet för respektive konstruktionsdel. 3.4 Fortsatt teknisk utredning Besiktningsförrättaren kan föreslå fortsatt teknisk utredning avseende förhållande som inte kunnat klarläggas vid den okulära besiktningen liksom om det finns anledning att misstänka fel avseende sådant som i och för sig inte ingår i besiktningen. För påtaglig risk för väsentligt fel som anges i riskanalysen behöver besiktningsförrättaren inte föreslå fortsatt teknisk utredning. Uppdragsgivaren kan begära fortsatt teknisk utredning för att klarlägga om väsentligt fel föreligger beträffande förhållande som besiktningsförrättaren antecknat i riskanalys. En sådan utredning ingår inte i överlåtelsebesiktningen, men kan beställas särskilt. Fortsatt teknisk utredning förutsätter fastighetsägarens uttryckliga medgivande. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 17 av 19
4 Överlåtelsebesiktningens resultat (besiktningsutlåtandet) I besiktningsutlåtandet redovisas sådan information om skicket på besiktigad del av fastigheten som är av väsentlig betydelse för en fastighetsägare att känna till. Skavanker, skador på grund av slitage och förhållanden som inte har betydelse för fastighetens goda bestånd antecknas normalt inte. Efter det att besiktningsförrättaren överlämnat besiktningsutlåtandet ska det noggrant läsas igenom av beställaren. Anser uppdragsgivaren att det saknas uppgift som besiktningsförrättaren lämnat muntligen vid överlåtelsebesiktningen, ska uppdragsgivaren omedelbart återsända utlåtandet för komplettering. Uppgifter som lämnats under besiktningen men som inte antecknats i besiktningsutlåtandet kan inte läggas till grund för ställningstagande eller förväntan om byggnadens befintliga skick och inte heller läggas till grund för bedömning av åtgärdsbehov. Besiktningsförrättaren har upphovsrätt till besiktningsutlåtandet. Uppdragsgivaren har dock rätt att nyttja besiktningsutlåtandet för avtalat ändamål. Varken besiktningsutlåtandet eller nyttjanderätten till besiktningsutlåtandet får utan uttryckligt medgivande från besiktningsförrättaren överlåtas till annan och inte användas i annat syfte än vad som anges i uppdragsbekräftelsen och besiktningsutlåtandet. Sker överlåtelse utan medgivande kan innehållet i besiktningsutlåtandet inte göras gällande mot besiktningsförrättaren. Uppdragsavtalet gäller således endast mellan uppdragsgivaren och besiktningsförrättaren. Utan hinder av vad som anges i föregående stycke får uppdragsgivaren medge att säljaren får använda utlåtandet för att teckna försäkring mot dolda fel. Besiktningsförrättaren ska arkivera kopia av utlåtandet under den avtalade ansvarstiden. Om säljaren har beställt besiktningen rekommenderas köparen att beställa en s.k. köpargenomgång innan köpet genomförs. Detta för att säkerställa att köparen ges samma information som säljaren samt för att besiktningsförrättarens uppdrags- och ansvarsförhållande ska gälla även i förhållande till köparen. 5 Tilläggstjänster Uppdragsgivaren kan genom särskild skriftlig överenskommelse träffa avtal om tilläggstjänst. Om sådan beställning sker gäller villkoren för överlåtelsebesiktningen även för tilläggstjänsten. 5.1 Tilläggstjänsten Eminenta PLUS Genom tilläggstjänsten Eminenta PLUS redovisas i besiktningsutlåtandet bedömningar och eventuella rekommendationer avseende installationer för mekanisk ventilation, uppvärmning, el, vatten- och avlopp, rökgångar och eldstäder mm. Bedömningar och eventuella rekommendationer grundar sig på säljarens uppgifter, allmänt kända ålders- och/eller försäkringsmässiga avskrivningar och/eller andra uppenbara indikationer på fel eller brister. Undersökningar i form av provtryckningar, uppmätningar, kontroll av skyddsjord, isolationsmätning av elsystem mm utförs inte av besiktningsförrättaren. Sådana undersökningar kräver i allmänhet besiktningsförrättare med särskild behörighet för respektive installation. 5.2 Tilläggstjänsten Utökad kontroll av konstruktionsdel I tilläggstjänsten Utökad kontroll av konstruktionsdel i samband med en överlåtelsebesiktning ingår en undersökning av grundkonstruktion där det erfarenhetsmässigt kan finnas risk för fuktrelaterade skador eller av annan konstruktionsdel som uppdragsgivaren specifikt vill undersöka. Vid Utökad kontroll av konstruktionsdel utförs vanligen punktvis mätning med fuktindikator, upptagning av en till två inspektionshål och andra provtagningar i syfte att möjliggöra bättre bedömning av konstruktionsutförandet och eventuell risk för byggnadsskada. Återställande av upptagna inspektionshål utförs i normalfallet med täcklock. Om större håltagning krävs ingår återställande inte i uppdraget. Eventuella konstruktionsingrepp för tilläggstjänstens utförande kräver fastighetsägarens medgivande. av tilläggstjänsten Utökad kontroll av konstruktionsdel ger oftast ett säkrare underlag för en teknisk bedömning av byggnaden. Tilläggstjänsten är dock endast en stickprovsmässig kontroll och ingen fullständig skadeutredning/fortsatt teknisk utredning. Även om inga skador noteras genom tilläggstjänsten gäller vad som anges under besiktningsutlåtandets rubriker Riskanalys och Fortsatt teknisk utredning. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 18 av 19
Redovisning av tilläggstjänsten Utökad kontroll av konstruktionsdel sker som bilaga till besiktningsutlåtandet eller i separat utlåtande (när tilläggstjänsten utförs vid annat tillfälle än besiktningstillfället). 6 Ansvar Besiktningsförrättaren är endast ansvarig gentemot uppdragsgivaren. 6.1 Försäkring Besiktningsförrättare som utför överlåtelsebesiktning har tecknat konsultansvarsförsäkring med särskilda villkor om överlåtelsebesiktning. 6.2 Ansvarsförutsättningar och begränsningar Ekonomisk skada som beror på att det i besiktningsutlåtandet saknas uppgift som besiktningsförrättaren lämnat muntligen vid överlåtelsebesiktningen ersätts endast om beställaren omgående efter erhållandet av besiktningsutlåtandet begärt komplettering av besiktningsutlåtandet. Om det lämnats felaktig eller otillräcklig information i besiktningsutlåtandet kan det medföra att fastigheten avviker från vad uppdragsgivaren förväntat sig med stöd av besiktningsutlåtandet. Fastigheten kan i sådana fall anses ha ett fel och uppdragsgivaren kan då lida ekonomisk skada på grund av felet. Om ekonomisk skada orsakats av besiktningsförrättarens vårdslöshet vid överlåtelsebesiktningen är besiktningsförrättaren skadeståndsskyldig. Besiktningsförrättarens skadeståndsskyldighet är dock begränsad till det lägsta av följande belopp: Den nedsättning av köpeskillingen som uppdragsgivaren skulle ha fått om besiktningsförrättaren inte lämnat felaktig eller bristfällig information i besiktningsutlåtandet. Beloppet ska beräknas enligt föreskriften i JB 4:19 c. Nödvändig lägre kostnad för avhjälpande, varvid avdrag ska ske för åldersslitage och för den standardförbättring avhjälpandet medför. 15 prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring vid den tidpunkt då avtal om överlåtelsebesiktning träffades. Besiktningsförrättaren är inte ersättningsskyldig för skavanker, slitageskador och andra obetydliga förhållanden som inte antecknats i besiktningsutlåtandet. Enskild ekonomisk skada understigande 20 % av ett prisbasbelopp, eller det större belopp som överlåtelseparterna avtalat som begränsning för rätten till ekonomisk reglering av fel, ersätts inte. Detta belopp utgör också uppdragsgivarens självrisk för det fall den ekonomiska skadan överstiger detta belopp. Besiktningsförrättaren har rätt att åtgärda eventuellt fel i egen regi. Utgångspunkten vid åtgärd är att återställande ska ske till tidigare lika befintligt skick (dvs. inte standardhöjande). Krav på grund av besiktningsuppdraget ska anmälas skriftligen (reklameras) till besiktningsföretaget inom skälig tid efter det att felet i fastigheten eller vårdslösheten i besiktningsuppdraget märkts eller bort märkas. Reklamation måste dock ske före utgången av den ansvarstid som anges i 6.3 nedan. Sker inte reklamation inom föreskriven tid är eventuell rätt till ersättning förlorad. Utför besiktningsförrättaren tilläggstjänst anses tilläggstjänsten och överlåtelsebesiktningen i ansvarshänseende vara ett och samma uppdrag. 6.3 Ansvarstid Ansvarstiden för genomfört uppdrag är tre år efter uppdragets avslutande. Uppdraget är avslutat i och med att besiktningsförrättaren översänt besiktningsutlåtandet till uppdragsgivaren. Eminenta / Tomas Karlsson Strand 1:363 Sida 19 av 19