Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Beslut Furutorpskolan Vannebergavägen 36 288 32 Vinslöv 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Hässleholms kommun Stadshuset 281 80 Hässleholm Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Furutorpskolan Hässleholms kommun Områden som måste åtgärdas: Skolan måste se till att det finns möjlighet för elever som så önskar att välja engelska eller svenska inom ramen för språkvalet. (2 kap. 17 18 grundskoleförordningen). Skolan måste säkerställa att stödundervisning eller andra former av särskilt stöd ges till alla elever i moderna språk som befaras att inte nå målen eller av andra skäl har behov av stöd. Möjligheten till stöd i moderna språk får inte vara beroende av att eleven valt läxhjälp som elevens val (5 kap. 4 5 grundskoleförordningen). Områden som behöver förbättras: Skolan behöver försäkra sig om att eventuella behov av stöd i andra ämnen inte begränsar elevens möjlighet att läsa ett modernt språk. Skolan bör analysera undervisningen i syfte att ompröva metoder och innehåll för att nå högre måluppfyllelse och avvärja studieavbrott. Skolan behöver säkerställa att språkundervisningen i högre grad tar sin utgångspunkt i strävansmålen. Skolan bör utveckla ett gemensamt förhållningssätt och hitta former för att öka elevernas kunskap om vilka mål utbildningen har och för öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. 1

Uppföljning Skolinspektionen följer upp de krav på åtgärder som granskningen resulterat i. Även områden att förbättra följs upp. Senast den 30 september 2010, ska huvudmannen för Furutorpskolan lämna en redovisning till Skolinspektionen i Lund. Redovisningen ska beskriva såväl vidtagna som planerade åtgärder. Ange Skolinspektionens diarienummer (Dnr: 2009:1853) vid kommunikation med myndigheten angående granskningen. Inledning Skolinspektionen har genomfört en granskning av Furutorpskolan i Hässleholms kommun avseende elevdeltagande i moderna språk samt undervisningens ändamålsenlighet. Skolan besöktes under hösten 2009 och vid besöket deltog utredare Anna Edebalk och undervisningsråd Nils Pihlsgård. Skolinspektionens kvalitetsgranskning omfattar 40 grundskolor och granskningen inriktas på skolornas förmåga att motivera elever till studier i moderna språk samt skolornas förmåga att ge eleverna förutsättningar att tillägna sig språkstudierna och att nå målen med utbildningen. Det mål med utbildningen i moderna språk som granskningen fokuserar är målet att utveckla den kommunikativa förmågan. Med moderna språk avses här franska, spanska och tyska. Syftet med granskningen är att, genom skolors ökade kunskaper om vilka faktorer som är framgångsrika för språkstudier, bidra till ett ökat elevdeltagande. Följande frågeställningar bildar kvalitetsgranskningens utgångspunkt; Arbetar skolan aktivt och medvetet för att motivera elever till studier i moderna språk samt för att minska avhoppen? Prioriteras den kommunikativa förmågan i språkundervisningen? Anpassas språkundervisningen till elevernas förutsättningar, intressen och behov? Detta beslut baseras på den dokumentation som Furutorpskolan lämnat till Skolinspektionen samt samtal, intervjuer och klassrumsobservationer som genomförts på plats. Skolinspektionen har träffat elever som läser moderna språk, elever som läser ett alternativ till moderna språk, språklärarna och en lärare i svenska/engelska, biträdande rektorn och rektorn samt deltagit under tre lektioner som observatör. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerade på annat sätt, har använts. Skolinspektionens iakttagelser vid Furutorpskolan Furutorpskolan bedriver undervisning för elever i förskoleklass upptill årskurs 9 och ligger i Vinslöv i Hässleholms kommun. Vinslöv ligger mellan Hässleholm och Kristianstad. Tätorten har cirka 3 600 invånare. I kommunen finns omkring 30 kommunala grundskolor. Furutorpskolan är Vinslövs enda betygssättande grundskola och förutom skolans egna elever tillkommer det elever från ytterligare fyra kommunala skolor i årskurs 7. 2

Elevantalet på skolan har, enligt uppgift från skolan varit stabilt de senaste åren. Färre än 5 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska. Eleverna kan inom språkvalet välja mellan tyska, franska och förstärkt svenska/engelska kombinerat. Skolan erbjuder inte någon undervisning i moderna språk inom ramen för elevens val. Eleverna börjar läsa moderna språk i årskurs 6 och dessa elever kommer till Furutorpskolan från fyra andra skolor för att följa undervisningen i moderna språk. I årskurs 6 har eleverna 100 minuters undervisning i moderna språk per vecka fördelat på två tillfällen. Därefter utökas undervisningstiden i årskurserna 7 9 till 120 minuter i årskurs 7 och i årskurs 8 9 till 160 minuter per vecka fördelat på tre tillfällen. Det är mellan 7 och 26 elever i varje undervisningsgrupp. I vissa årskurser och språk finns två undervisningsgrupper. Lärarna är organiserade i årskursvisa arbetslag. Tabell 1. Andel elever (procent) som läser moderna språk och totalt antal elever efter kön och årskurs Läsår 2006/07 Läsår 2007/08 Läsår 2008/09 Läsår 2009/10 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Tot 1 Fl 2 Po 3 Åk6 Antal elever* 76 35 41 82 32 50 74 39 35 56 29 27 Andel elever (procent) som läser 80 38 42 65 29 36 74 39 35 75 32 43 moderna språk* Åk 7 Antal elever 65 36 29 76 35 41 84 33 51 74 38 36 Andel elever (procent) som läser 63 37 26 75 34 41 60 29 31 61 34 27 moderna språk Åk 8 Antal elever 103 52 51 62 35 27 77 37 40 82 32 50 Andel elever (procent) som läser 50 30 20 50 29 21 56 29 27 48 24 24 moderna språk Åk 9 Antal elever 86 46 40 104 53 51 63 35 28 80 39 41 Andel elever (procent) som läser 60 37 23 44 25 19 34 25 9 47 27 20 moderna språk Källa: Skolans uppgifter *områdets samtliga skolor 1=totalt inom årskursen, 2= flickor inom årskursen, 3=pojkar inom årskurser Av tabell 1 framgår att under läsåret 2009/10 läser 61 procent av alla elever i årskurs 7 ett modernt språk. Följaktligen läser omkring 39 procent ett alternativ till moderna språk. Andel elever i årskurs 8 läsåret 2009/10 som läser moderna språk är 48 procent och följaktligen läser 52 procent, ett alternativ till moderna språk. Motsvarande siffror för årskurs 9 var omkring 47 procent som läser moderna språk och omkring 53 procent som läser ett alternativ till moderna språk. 3

Statistiken ovan utvisar att av de cirka 61 elever som under årskurs 6 läsåret 2006/07 började läsa moderna språk fanns det cirka 37 elever kvar i årskurs 9 under läsåret 2009/10, vilket motsvarar ett avhopp på knappt 40 procent. Tabell 2. Resultat för elever i årskurs 9 Furutorpskolan i Hässleholms kommun Samtliga skolor i kommunen Riket 2006 2007 2008 2009 2009 2009 Genomsnittligt meritvärde* Andel (%) som nått målen i alla ämnen* Andel (%) behöriga till gymnasieskolan* Andel (%) elever som har studerat moderna språk i årskurs 9** 190,7 197,9 183,9 186,4 199,9 209,6 66 71 67 70 74 77 85 91 80 78 86 89 45 57 40 33 58 62 Andel (%) av dem som har studerat moderna 93 100 100 95 98 94 språk, som har nått målen i ämnet** Källa: Skolverkets officiella statistik *Resultat för alla elever i årskurs 9 ** Avser endast elever som läst moderna språk som språkval. Av tabell 2 framgår att Furutorpskolan under år 2009 uppnådde resultat som i stort ligger under genomsnittet för riket. Andelen elever som nått målen i alla ämnen är 70 procent och andelen som är behöriga till gymnasieskolan är 78 procent. Cirka en tredjedel av eleverna i årskurs 9 har under år 2009 studerat ett modernt språk; 33 procent jämfört med rikets 62 procent. Arbetar skolan aktivt och medvetet för att motivera elever till studier i moderna språk samt för att minska avhoppen? Alla elever i grundskolan ska göra ett aktivt språkval. Det språkvalet kan innebära studier i ett modernt språk. Med modernt språk menas här i första hand tyska, franska eller spanska. Språkvalet kan också innebära att eleven i stället för ett modernt språk väljer undervisning i svenska eller engelska, teckenspråk eller undervisning i det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i. Grundprincipen för språkvalet ska vara att eleven väljer ett modernt språk. De andra valmöjligheterna ska ses som alternativ till ett modernt språk. Skolan bör således aktivt arbeta för att motivera elever att först och främst välja men också att 4

fortsätta studier i moderna språk. Alla elever och vårdnadshavare ska informeras om vad de olika alternativen inom språkvalet innebär samt ges en reell möjlighet att välja ett modernt språk. För att säkra kvaliteten i utbildningen ska skolan tillhandahålla språklärare med rätt kompetens, ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Detta är också viktiga förutsättningar för att motivera eleverna till språkstudier. För att upprätthålla en god kvalitet i språkundervisningen och för att göra valet av moderna språk attraktivt krävs det bland annat att skolan ständigt prövar och utvärderar undervisningsmålen, följer upp och utvärderar resultaten avseende deltagande och avhopp samt prövar och utvecklar nya metoder. Inför språkvalet i årskurs 6 informeras eleverna i årskurs 5 och deras vårdnadshavare om de olika språken av språklärarna och de får även tillgång till skriftlig information. Elever och vårdnadshavare gör därefter sitt språkval efter samråd med språklärare och undervisande lärare i årskurs 5. Skolan försöker uppmuntra alla elever att prova på att läsa ett modernt språk. Efter att språkvalet gjorts kan byte ske till svenska/engelska men däremot inte till ett annat modernt språk. Enligt rektorn läser eleverna inom språkvalet både svenska och engelska med fördjupning i både svensk- och engelskämnet. Skolinspektionen bedömer att Furutorpskolan måste se till att det finns möjlighet för elever som så önskar att välja engelska eller svenska inom ramen för språkvalet. Av intervjuer har framkommit att avhopp från de moderna språken ofta sker i årskurs 7 eller när det blir dags för betyg i årskurs 8. Språklärarna diskuterar med eleven innan byte av språkval sker och biträdande rektor ska godkänna bytet. Intervjuade elever har uppgett att avhopp från de moderna språken ofta sker för att eleverna tycker att det blir för svårt att hänga med i undervisningen i det moderna språket efter ett tag och att de då av taktiska skäl hellre väljer att läsa svenska/engelska. Några enstaka elever har uppgett att de hoppat av undervisningen i moderna språk för att de varit i behov av stöd i svenska eller engelska. Vid intervjun med några av de elever som läser svenska/engelska som språkval har framkommit att många av de elever som läser svenska/engelska inte är i behov av stöd i svenska eller engelska utan att de använder den tiden som läxhjälp även i andra ämnen. Skolinspektionen påpekar att eventuella behov av stöd i andra ämnen inte får begränsa elevens möjlighet att läsa ett modernt språk. Tid för språkval ska inte heller i normalfallet användas för att ge stöd i andra ämnen. Innevarande läsår finns det tre lärare i moderna språk på skolan, varav två i tyska och en i franska. Två av lärarna i moderna språk är tillsvidareanställda på skolan sedan 5 respektive 8 år tillbaka och en av lärarna är vikarie för en föräldraledig lärare. När det gäller de ordinarie språklärarna så har två av dem grundskolelärarexamen för årskurs 4 9 med 60 poäng i tyska och en av dem har en ämneslärarexamen med 40 poäng i franska. Även vikarien är behörig lärare i tyska. 5

Lärarna har möjlighet till kompetensutveckling med 800 kr/år men det åligger arbetslagen att prioritera hur pengarna fördelas mellan lärarna. Fortbildning i moderna språk finns men kurserna är enligt skolledningen för dyra. De ordinarie tyskalärarna på skolan samverkar mycket sinsemellan och det finns kommunala ämnesnätverk även i moderna språk. Inom de kommunövergripande träffarna i tyska samarbetar grundskolorna och gymnasieskolorna i kommunen. Såväl språkundervisningen i tyska som franska bedrivs i språkklassrum med bland annat planscher över målspråkstypiska länder på väggarna och med tillgång till lexikon. Skolan bedriver ingen särskild uppföljning eller utvärdering beträffande deltagande eller avhopp i moderna språk. Sammanfattningsvis anser Skolinspektionen att Furutorpskolan i viss mån arbetar för att motivera elever till studier i moderna språk och för att minska avhoppen. Man gör detta genom information till elever och föräldrar inför språkvalet samt genom att språklärarna diskuterar med eleven innan byte av språkval sker och biträdande rektor ska godkänna bytet. Skolinspektionen vill dock framhålla vikten av att utvärdera språkundervisningen för att ta reda på vilka förutsättningar som finns för eleverna att nå målen, anpassa undervisningen efter de elever som deltar och sätta in stödåtgärder för de elever som så behöver. Skolinspektionen bedömer därför att skolan behöver följa upp och utvärdera undervisningen i syfte att ompröva metoder och innehåll för att ytterligare kunna nå högre måluppfyllelse och förebygga studieavbrott. Skolinspektionen vill vidare framhålla att eventuella stödbehov i andra ämnen inte får begränsa elevens möjlighet att välja ett modernt språk. Skolinspektionen bedömer att Furutorpskolan måste se till att det finns möjlighet för elever som så önskar att välja engelska eller svenska inom ramen för språkvalet. Prioriteras den kommunikativa förmågan i språkundervisningen? Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och att vidga perspektivet på omvärlden och på olika kulturer. Ämnet moderna språk syftar också till att eleven ska vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära sig språk. Utbildningens strävansmål när det gäller den kommunikativa förmågan handlar om att eleven ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att; förstå talat språk i olika sammanhang/delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation. Vidare ska eleven ges möjlighet att utveckla sin förmåga att; uttrycka sina egna tankar samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter/läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskap. Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin förmåga att skriftligt och muntligt i olika sammanhang kunna berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter. Detta förutsätter att det i undervisningen finns utrymme för eleverna att träna sin läs- och skrivförmåga och sin förmåga att lyssna och förstå samt att tala och göra sig förstådd. För att det ska finnas en reell möjlighet till detta måste kursplan och läroplan vara utgångspunkt för undervisningen, det måste finnas en medveten användning av målspråket i klassrummet, eleverna måste ges goda möjligheter att skriftligt och muntligt uttrycka sig på målspråket samt att öva sig att uppfatta någon annans uttryck. Vidare krävs att arbetssätt och arbetsformer samt klimatet i klassrummet främjar en utveckling av den kommunikativa förmågan. 6

Lärarna har under intervjun uppgett att undervisningen till stor del utgår från kurs- och läroplanens mål att uppnå och att elevernas kunskaper ständigt följs upp. Lärarna är däremot mer tveksamma till hur de ska arbeta med strävansmålen. Observationer under lektionerna pekar dock på att undervisningen huvudsakligen tar sin utgångspunkt i strävansmålen. Eleverna i årskurserna 6 och 7 har, till skillnad från eleverna i årskurserna 8 och 9, inte uppgett sig vara förtrogna med målen för undervisningen. Skolinspektionen bedömer att undervisningen till stor del genomförs i enlighet med kursplanen men att skolan måste tillse att planeringen av undervisningen i högre grad tar sin utgångspunkt i strävansmålen och att man förbättrar målkännedomen bland eleverna. Skolinspektionen har under besöket på Furutorpskolan sett exempel på varierad undervisning. Lektionerna har haft olika grad av elevaktivitet och användandet av målspråket har växlat under lektionerna. Lärarna har vid intervjun entydigt uttryckt att de vid undervisningen försöker prata så mycket som möjligt på målspråket, vilket har bekräftats av elevernas uppgifter och observationer i klassrummen. Av vad som har framkommit genom intervjuer och klassrumsobservationer utgår undervisningen i franska till viss del från läroboken. Därutöver har Skolinspektionen i franskundervisningen sett prov på andra inslag såsom hörövningar och olika former av muntliga och skriftliga parövningar mellan eleverna. När det gäller tyskundervisningen har Skolinspektionen endast deltagit vid en lektion, i årskurs 9. Vid intervju med språklärarna har dock framkommit att undervisningen i tyska till viss del utgår från läroboken vilket varvas med inslag av grammatikundervisning och filmvisning. Därutöver arbetar tysklärarna under innevarande hösttermin i projektform, i årskurs 7 med ett Astrid Lindgren tema samt i årskurs 8 med ett filmprojekt. I årskurs 9 arbetar tysklärarna med flexibla grupper och har, i vart fall under innevarande hösttermin, slagit samman de bägge tyskgrupperna. Tyskundervisningen i årskurs 9 är av vad som framgått av intervjuer och klassrumsobservationer uppbyggd kring olika stationer där eleverna i fyra olika grupper med ett roterande schema deltar i en station per vecka. På en station är fokus förlagd på att lyssna, läsa och skriva varvid eleverna får låna varsin dator och se på en förbestämd filmsekvens på nätet och därefter svara på frågor på tyska om filmen. Svaren på frågorna sätts in i en pärm som lärarna kontrollerar i efterhand. På en annan station där fokus är på att lyssna och på realia ska eleverna se på nyheter via varsin dator. De ska därefter svara på frågor, som de själva översatt från svenska till tyska, om nyhetsprogrammet. Även dessa svar sätts in i en pärm som kontrolleras av lärarna. Vid en av stationerna är det fokus på den muntliga framställningen och eleverna och en lärare spelar där olika sorters spel. På den sista stationen ligger fokus på att läsa samt på grammatik och eleverna i den gruppen ska läsa i en textbok och göra uppgifter i anslutning till texten. Enligt Skolinspektionens uppfattning torde nyssnämnda form av undervisning ge eleverna goda möjligheter att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga samtidigt som den, genom inslaget av realia, synes sträva mot att vidga perspektivet på omvärlden. Undervisningsformen förefaller dessutom ge goda möjligheter till individanpassning av undervisningen. Observationer i klassrummen visar att det i undervisningen i bägge de moderna språken råder ett tillåtande klimat. Vid dessa observationer och vid samtal med lärarna har framkommit att lärarna, framför allt i de yngre årskurserna, prioriterar att förmå eleverna att våga uttrycka sig muntligen på målspråket utan krav på korrekt grammatik. I de högre årskurserna ökar dock kraven på att eleverna även ska klara av att uttrycka sig i skrift på målspråket. Läxförhör kan vara muntliga eller skriftliga 7

men prov är vanligtvis skriftliga. De prov som Skolinspektionen tagit del av har haft inslag av allmän ordförståelse, frågor som ska besvaras efter textgenomläsning, glosor och grammatik. Lärarna har uppgett sig använda ämnesprov från Skolverkets provbank med gott resultat. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan tycks värdera den kommunikativa förmågan högt och enligt Skolinspektionens uppfattning torde särskilt det upplägg av tyskundervisningen som genomförs i årskurs 9 ge eleverna goda möjligheter att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga samtidigt som den, genom inslaget av realia, synes sträva mot att vidga perspektivet på omvärlden. Undervisningsformen förefaller dessutom ge goda möjligheter till individanpassning av undervisningen. Skolan behöver dock förbättra arbetet med att konkretisera och förmedla utbildningsmålen till eleverna samt säkerställa att planeringen av undervisningen i högre grad tar sin utgångspunkt i strävansmålen. Anpassas undervisningen till elevernas förutsättningar, intressen och behov? För att skapa motivation hos elever är det viktigt att undervisningen upplevs meningsfull. Det är också viktigt att eleverna får vara delaktiga i planeringen och utvärderingen av sitt eget lärande. Eftersom elever har olika förmågor och sätt att lära blir det nödvändigt att i undervisningen skapa förutsättningar att möta elevernas olika behov. Motivation, meningsfullhet och variation i undervisningens utformning är viktiga faktorer för framgång i språkstudierna. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Detta gäller alla elever, såväl de som är i behov av särskilt stöd som elever i behov av särskilda utmaningar. Lärarna ska organisera och genomföra arbetet så att eleverna utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Skolan ska ta ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Av samtal och intervjuer med elever framgår att elevernas uppfattning om hur viktigt det är att lära sig ett nytt språk varierar från att det inte är viktigt alls till att det är mycket viktigt. Samma breda spektra gäller elevernas olika uppfattningar om hur roligt det är att lära sig ett modernt språk. Enligt vissa elever är det inte roligt alls och enligt andra är det mycket roligt. Eleverna har vid intervjuer uppgett att det viktigaste med språkundervisningen är att den är varierad och att det förekommer inslag av annan karaktär än läroboken såsom att göra planscher eller att spela teater. Många av de intervjuade eleverna som läser moderna språk har för avsikt att fortsätta med sitt språkval på gymnasiet. Eleverna är främst av uppfattningen att de eventuellt kommer att få nytta av sina språkkunskaper i egenskap av turister. Inte någon av eleverna tror att de kommer att få nytta av språket i sitt framtida yrkesliv. Lärarna har uppgett att undervisningen hade kunnat förbättras om de hade haft bättre tillgång till litteratur samt mer avancerad teknik. Vidare har de uppgett att en bra undervisning till stor del är beroende av att undervisande pedagoger är entusiastiska och öppna för att förnya undervisningen. Av elevintervjuerna framgår att eleverna i viss begränsad utsträckning upplever att de har ett inflytande i språkundervisningen, men att detta varierar mellan språk och pedagog. Eleverna har såsom exempel på inflytande nämnt att lärarna ibland frågar vad de vill göra och att de då till exempel har spelat spel på elevernas begäran. De intervjuade eleverna har också samstämmigt 8

uppgett att alla elever i stort sett alltid arbetar med samma uppgifter i klassrummet. Lärarna har uttryckt att det är svårt, framför allt i de yngre årskurserna, att få eleverna att komma med idéer om hur undervisningen skulle kunna se ut. Ibland får eleverna välja mellan olika alternativ vilket är lättare än om eleverna själva ska komma med förslag. Det kan variera hur lektionerna ser ut beroende på dynamiken i gruppen. När det gäller individanpassningen så anser lärarna att eleverna, beroende på kunskap och ambitionsnivå, till exempel kan arbeta olika långt i läroböckerna. Lärarna har uppgett att de kontinuerligt utvärderar undervisningen med eleverna. Lärarna har visserligen gett exempel på hur det reella elevinflytandet kan fungera på skolan i praktiken, till exempel att eleverna i vissa sammanhang kan få välja mellan olika alternativ. Men med hänsyn till elevernas uppfattning i frågan, bedömer dock Skolinspektionen att skolan måste fortsätta att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och hitta former för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Språklärarna har uppgett att de kontinuerligt följer elevernas kunskapsresultat och eleverna får skriftliga omdömen i de moderna språken vid utvecklingssamtal. Språklärarna har dessutom uppgett att de regelbundet diskuterar bedömningsfrågor med eleverna och underrättar då eleverna om hur de ligger till i förhållande till de olika betygskriterierna och vad som krävs för att de ska komma vidare betygsmässigt. Skolan har nyligen inom ramen för elevens val, infört en möjlighet till läxhjälp. Detta alternativ är enligt vad som framkommit med intervjun med skolledningen avsett såväl som en fördjupning som en läxhjälp i de olika ämnena. Eleverna kan genom läxhjälpen även få stöd i de moderna språken eftersom det då finns lärare i såväl tyska som franska till hands. När det gäller undervisningen i franska har eleverna vid intervjuer uppgett att, eftersom de vanligtvis är så få elever i grupperna, så kan eleverna få det stöd de behöver under lektionstid. Vid behov upprättas åtgärdsprogram även i moderna språk. I övrigt erbjuds ingen stödundervisning i moderna språk på skolan. Sammanfattningsvis är Skolinspektionen av uppfattningen att undervisningen till viss del anpassas till elevernas förutsättningar, intressen och behov. Skolinspektionen bedömer dock att skolan måste fortsätta att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och hitta former för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Vidare bedömer Skolinspektionen att skolan måste säkerställ att alla elever som befaras att inte nå målen i moderna språk för det stöd de behöver. Möjligheten till stöd i moderna språk får inte vara beroende av att eleven valt läxhjälp som elevens val. På Skolinspektionens vägnar Elisabeth Ahlgren Enhetschef Nils Pihlsgård Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit utredarna Britta Seeger och Stina Johansson. 9