Europeiska unionens C 283 officiella tidning Sextioandra årgången Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar 21 augusti 2019 Innehållsförteckning I Resolutioner, rekommendationer och yttranden REKOMMENDATIONER Europeiska centralbanken 2019/C 283/01 Europeiska centralbankens rekommendation av den 25 juli 2019 till Europeiska unionens råd om externa revisorer för Bank Ċentrali ta' Malta/Central Bank of Malta (ECB/2019/24)... 1 IV Upplysningar UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN Europeiska kommissionen 2019/C 283/02 Eurons växelkurs... 2 V Yttranden ÖVRIGA AKTER Europeiska kommissionen 2019/C 283/03 Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel... 3 SV
21.8.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 283/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS REKOMMENDATION av den 25 juli 2019 till Europeiska unionens råd om externa revisorer för Bank Ċentrali ta' Malta/Central Bank of Malta (ECB/2019/24) (2019/C 283/01) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 27.1, och av följande skäl: (1) Räkenskaperna för Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta granskas av oavhängiga externa revisorer som ECB-rådet har rekommenderat och Europeiska unionens råd godkänt. (2) Förordnandet för de nuvarande externa revisorerna för Bank Ċentrali ta' Malta/Central Bank of Malta, PricewaterhouseCoopers, löper ut efter revisionen avseende räkenskapsåret 2018. Det är därför nödvändigt att utse externa revisorer från och med räkenskapsåret 2019. (3) Bank Ċentrali ta' Malta/Central Bank of Malta har utsett KPMG som sina externa revisorer för räkenskapsåren 2019 till 2025. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE. Det rekommenderas att KPMG utses till externa revisorer för Bank Ċentrali ta' Malta/Central Bank of Malta för räkenskapsåren 2019 till 2025. Utfärdat i Frankfurt am Main den 25 juli 2019. Mario DRAGHI ECB:s ordförande
C 283/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 21.8.2019 IV (Upplysningar) UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Eurons växelkurs ( 1 ) 20 augusti 2019 (2019/C 283/02) 1 euro = Valuta Kurs USD US-dollar 1,1076 JPY japansk yen 117,79 DKK dansk krona 7,4560 GBP pund sterling 0,91623 SEK svensk krona 10,7653 CHF schweizisk franc 1,0860 ISK isländsk krona 138,10 NOK norsk krona 9,9638 BGN bulgarisk lev 1,9558 CZK tjeckisk koruna 25,796 HUF ungersk forint 327,23 PLN polsk zloty 4,3552 RON rumänsk leu 4,7305 TRY turkisk lira 6,3328 AUD australisk dollar 1,6347 Valuta Kurs CAD kanadensisk dollar 1,4762 HKD Hongkongdollar 8,6868 NZD nyzeeländsk dollar 1,7286 SGD singaporiansk dollar 1,5351 KRW sydkoreansk won 1 337,78 ZAR sydafrikansk rand 17,0117 CNY kinesisk yuan renminbi 7,8180 HRK kroatisk kuna 7,3838 IDR indonesisk rupiah 15 794,38 MYR malaysisk ringgit 4,6263 PHP filippinsk peso 57,964 RUB rysk rubel 73,8360 THB thailändsk baht 34,086 BRL brasiliansk real 4,4959 MXN mexikansk peso 21,9445 INR indisk rupie 79,4410 ( 1 ) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
21.8.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 283/3 V (Yttranden) ÖVRIGA AKTER EUROPEISKA KOMMISSIONEN Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2019/C 283/03) Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 ( 1 ) inom tre månader från detta offentliggörande. 1. Namn SAMMANFATTANDE DOKUMENT Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) EU-nr: PGI-GR-02387 10.1.2018 SUB ( ) SGB ( X ) Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) 2. Medlemsstat eller tredjeland Grekland 3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet 3.1 Produkttyp Klass 1.3 Ost 3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) är en mjukost gjord av ostmassa som har framställts av pastöriserad eller obehandlad get- eller fårmjölk, eller av en blandning av get- och fårmjölk, efter löpläggningen. Den får mogna i åtminstone en dag i saltlake och därefter i minst en månad i jäsningsrester från vinframställning (s.k. possia). Possia är en tjock aromrik blandning av kokt sediment eller bottensats från rödvin. Fysiska egenskaper Färg: Helt vit inuti. Färgen på jäsningsresterna gör osten rödaktig på utsidan. Färgintensiteten beror på vilken färg jäsningsresterna har och hur länge osten får mogna i dessa. Form: En räfflad, lång och asymmetrisk cylinder med tydliga märken från den ostform eller tyrovoli som används för att sila bort vasslen från ostmassan. Textur: mjukost Kemiska egenskaper Minimifetthalt i torrsubstans: 43 % (w/w) Högsta vattenhalt: 56 % ( 1 ) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
C 283/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 21.8.2019 Organoleptiska egenskaper Utpräglad vindoft och lätt syrlig smak 3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter) Råvaror Mjölken som är avsedd för tillverkningen av Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) är pastöriserad eller obehandlad get- eller fårmjölk, eller en blandning av get- och fårmjölk, som har producerats i det avgränsade området. Mjölken får inte vara kondenserad och får inte innehålla mjölkpulver, kondenserad mjölk, kaseinsalter, färgämnen, konserveringsmedel eller andra tillsatser. Den får inte heller innehålla antibiotika, bekämpningsmedel eller andra skadliga ämnen. Den får- och/eller getmjölk som används för att tillverka Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) får endast komma från sådana får- och getraser som traditionellt har fötts upp på, och som har anpassat sig till, ön Kos. Detta beror på att den mjölk som produceras har särskilda kvalitetsegenskaper till följd av öns speciella mikroklimat och det rika växtlivet på de naturliga betesmarker där djuren får en del av sitt dagliga foder. De jäsningsrester (possia) i vilka osten mognar får enbart komma från tillåtna druvsorter i det avgränsade geografiska området. De ska framställas av lokala vinodlare med hjälp av traditionella metoder som förts vidare från generation till generation. Jäsningsresterna ska vara av god kvalitet och rika på arom, och de kan användas som de är eller efter att de har spätts ut med vin. Löpen som används vid tillverkningsprocessen ska antingen vara traditionellt eller kommersiellt framställd löpe av animaliskt ursprung. Foder Djurens kost utgörs huvudsakligen av dagligt bete på naturliga betesmarker som är särskilt rika på olika växter. Från maj till september torkar alla växter på betesmarkerna ut, och under den här perioden med minskad mjölkproduktion utgörs djurens kost delvis av torkade ängsgräs och ängsväxter från lokala betesmarker och av spannmåls- eller baljväxtfoder (vicker, korn och havre). Det sistnämnda odlas på fält inom det avgränsade området. Detta foder kompletteras med foder från annat håll, som majskärnor och grovfoder. I oktober och november när de nyfödda ungarna diar får djuren olivblad och torrfoder, till exempel hö eller majs, eftersom det råder brist på naturlig vegetation och djuren har ett ökat näringsbehov. Från december till omkring april är mjölkproduktionen högre efter att de nyfödda ungarna har avvants. Under den här perioden äter djuren lokala vilda växter som det finns rikligt av på grund av vinter- och vårregnen, däribland ljung (Erica manipuliflora), salvia (Salvia triloba), ginst (Calicotome villosa) och ekollon från valloniaekar (Quercus macrolepis). Under vinterperioden tillförs även torrfoder, som har producerats utanför det avgränsade området. 3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området Råvarorna som används för att göra Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias), dvs. får- och getmjölk och jäsningsrester, eller possia, framställs i det avgränsade geografiska området. Skälen till detta anges i punkt 3.3. Även produktionen och bearbetningen sker i det avgränsade geografiska området. Får- och getmjölken görs till ost som därefter görs till Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) genom att osten får mogna i lokalt producerade jäsningsrester (possia). 3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) ska förpackas inom det avgränsade geografiska området för att förhindra att produktens kvalitet försämras. Förpackningen måste ske inom detta område eftersom Kos är en ö och produkten är ömtålig. Osten måste förpackas omedelbart för att fullt ut bevara de egenskaper som härrör från jäsningsresterna. All transportering av en oförpackad produkt äventyrar kvaliteten. Det bör påpekas att köpare kan erhålla Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) med tillverkarens egen etikett i det avgränsade geografiska området och därefter ompaketera eller skiva den utanför området, under förutsättning att spårbarheten kan garanteras. 3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser
21.8.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 283/5 4. Kort beskrivning av det geografiska området Det avgränsade geografiska området inbegriper hela ön Kos. Administrativt sett är ön Kos en del av den regionala enheten Kos i regionen Sydegeiska öarna. 5. Samband med det geografiska området Sambandet mellan Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) och ön Kos geografiska omgivning grundar sig på de särskilda kvalitetsegenskaperna och även på anseendet. På Kos råder ett medelhavsklimat som främst kännetecknas av varma, torra somrar och milda, regniga vintrar. Ön har som helhet ett komplext landskap med skilda bergs-, kull- och slättområden. Terrängförhållandena spelar en viktig roll eftersom nederbördsmängden är relativt hög i bergsområdena. De påverkar i sin tur hydrologin och miljön i de lägre liggande områdena på ön där det finns talrika källor och slätter. Får- och getuppfödningen på ön Kos kännetecknas fortfarande av nomadiserad betesdrift, vilket innebär att djuren betar på naturliga betesmarker under dagen och stängs bara in i tillfälliga inhägnader på natten. Djurens kost utgörs huvudsakligen av bete på betesmarker med låg beteskapacitet men som är särskilt rika på olika växter. Öns naturliv inbegriper runt 1 000 olika växtarter. Enligt Corine 2000 finns det spridda naturliga betesmarker, däribland två som särskilt bör noteras. Den ena ligger på öns östra sida och täcker en yta på 1 119 ha, och den andra är belägen mellan Pylíon, Antimácheia och Kardamena och har en yta på runt 400 ha. De växtarter som förekommer i de gräsbevuxna områdena omfattar särskilt ljung, timjan, oregano, kyndel, salvia, skärmlavendel, klibbkrissla, myrten, afodill, Ballota acetabulosa, ginst (Calicotome villosa), törnpimpinell, äkta johannesört, cistus, timjansolvända, taggig getväppling (Anthyllis hermanniae), Genista acanthoclada, vejde, oleander, smultronträd, rosmarin, busklusern, pistaschsläktet (Pistacia) och vildolivträd. De lokala producenternas sakkunskap och långa erfarenhet av att tillverka Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias), som har förvärvats under årens lopp och förts vidare från generation till generation och som inbegriper att bereda jäsningsresterna (possia) och att använda ostformarna (tyrovoli) för att sila ostmassan, har också bidragit till att skapa denna unika ost som åtnjuter ett vidsträckt anseende. De särskilda egenskaperna hos Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) är följande: a) Dess organoleptiska egenskaper (utpräglad vindoft och lätt syrlig smak). b) Dess karakteristiska form och färg (en räfflad, lång och asymmetrisk cylinder med tydliga märken från ostformen, helt vit inuti och rödaktig på utsidan). c) Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) har ett mycket gott anseende på lokal nivå på ön Kos, och i övriga Grekland, på grund av sina särskilda egenskaper. Ett bevis på detta är de många hänvisningarna på webbplatser med traditionella recept och presentationer av stjärnkockar och i lokala tidningsartiklar. Tillverkningsprocessen är unik främst för att osten får mogna i lokalt producerade jäsningsrester (possia), som tillverkas av lokala vinodlare som tillämpar traditionella metoder som har använts i flera hundra år. Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) får merparten av sina särskilda organoleptiska egenskaper av mogningen i jäsningsrester, i synnerhet den utpräglade vindoften och lätt syrliga smaken. Den höga kvaliteten på den bottensats som används beror på öns tradition att producera kvalitetsviner. Detta framgår av att flera olika vinsorter från Kos har registrerade skyddade geografiska beteckningar. Kvaliteten på den mjölk som används i tillverkningsprocessen beror på det medelhavsklimat som är kännetecknande för ön samt den rika vegetationen i de spridda naturliga betesmarkerna som ger bete åt sådana får- och getraser som traditionellt har fötts upp på Kos, och som i mer än ett sekel har anpassat sig till ön. Det finns belägg för att den föda som mjölkdjur konsumerar påverkar de organoleptiska egenskaperna hos den mjölk de producerar. Detta beror på att de aromatiska ämnen som finns i de växter som de äter överförs till mjölken. Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) får sin karakteristiska form (en lång cylinder med en räfflad yta och tydliga fördjupningar) av den tyrovoli som används för att delvis sila ostmassan. En tyrovoli är en traditionell korg som flätas av högt säv som växer på Kos. Alternativt kan rörformade plastformar av livsmedelskvalitet med hål användas för att sila ostmassan. Ostformarna skapar de särskilda märken som ger Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) sin karakteristiska form.
C 283/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 21.8.2019 Den rödaktiga ytan på Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) beror på de jäsningsrester (possia) i vilka den får mogna. Anseendet och den traditionella karaktären hos Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) framgår av den viktiga roll som den har spelat i öinvånarnas liv och kost under en mycket lång tid, samt av den särskilda tillverkningsprocessen, där lokal kunskap och sakkunskap förs vidare från generation till generation. Anseendet för Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) hänger nära samman med anseendet för öns viner. Bottensatsen från vinframställningen har använts, och används fortfarande, för att framställa den välkända possia i vilken vit ost av get- och/eller fårmjölk får ligga och mogna. Ordet possia, som betecknar de jäsningsrester i vilka osten får mogna, utgör de facto en del av namnet Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) [Vinost från Kos/Ost som får mogna i jäsningsrester]. Ostens kvalitetsegenskaper förstärks just på grund av att den får mogna i bottensatsen. Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) har ett mycket gott anseende på lokal nivå på ön Kos, och i övriga Grekland, på grund av sina specifika egenskaper. Ett bevis på detta är de många hänvisningarna på webbplatser som handlar om det grekiska köket och som innehåller traditionella recept, att den hyllas av stjärnkockar och att den flitigt förekommer i lokala tidningsartiklar. Under de senaste åren har Κρασοτύρι Κω (Krasotiri Ko)/ Τυρί της Πόσιας (Tiri tis Possias) sålts förpackad i stora snabbköpskedjor i Grekland och försäljningsvolymen har vuxit snabbt. Hotellen på ön har inkluderat osten i sina grekiska frukostmenyer och den finns också med i regionen Sydegeiska öarnas produktkorg, som innehåller främst produkter med skyddad ursprungsbeteckning. Detta visar vilket gott anseende osten har på den grekiska marknaden. Produktens anseende och dess nära koppling till ön Kos framgår även av följande hänvisningar: Τότε που η Κως έκανε εξαγωγή τυριών [När Kos exporterade ost], en artikel som publicerades i tidningen To Vima tis Ko den 27 september 2013, som handlar om exporten av Krasotiri från Kos under den turkiska och italienska ockupationen och fram till 1960. I artikeln anges följande: Under det turkiska och italienska styret framställdes också stora mängder ost eftersom djuruppfödning var väletablerad i bergen på grund av att inhägnaderna hade flyttats dit. En del av den här osten exporterades. Kos importerade aldrig utländsk ost Ostarna täcktes med possa (jäsningsrester, som var röda) ostarna fick ligga i possa och sedan fick vi röd ost Köpmän och ottomanska tjänstemän lade all osåld ost i tunnor med possa och sålde dem på vintern eller exporterade dem. Under det turkiska styret exporterades en stor mängd ost. Utdraget ovan visar hur ostens anseende byggde på den särskilda produktionsmetoden med mogning i jäsningsrester. Detta traditionella tillvägagångssätt används fortfarande i dag och har månghundraåriga anor. Följande hänvisning finns i volym 7 av tidskriften Ta Koaka, (en tidskrift om ön Kos historia, arkeologi och folklore), som publicerades av Kos Filitas-sällskapet på Kos 2003: Många utländska resenärer som reste via Kos under 1700- och 1800-talet nämnde öns många vinodlingar och utmärkta viner, vars bottensats användes för att framställa possa som var vida känt. Ordet possa kommer kanske från latinets possum, som betyder jag kan eller det är möjligt. Öns herdar brukade lägga sina olika ostar i jäsningsresterna, dels för att de skulle hålla längre, men även för att ge dem den unika smaken av den utmärkta tiri tis possas. G.P.A. Anifadaki, universitetslektor i mjölkproduktion, nämner i sin bok om ostframställning Τυροκομία (2004) att Krasotiri, även känd som vinost, framställs på Kos och mognar genom att ligga i jäsningsrester. Hänvisning på www.gastronomos.gr till Krasotiri från Kos, en modern version av den mycket gamla vinosten. Hänvisning på www.olivemagazine.gr till den unika smaken på Krasotiri, som kommer från Kos. Hänvisning på www.aegeanews.gr till regionen Sydegeiska öarnas produktkorg 2014 2020, som innehåller Krasotiri Ko.
21.8.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 283/7 Artikel på webbplatsen för en välkänd grekisk matexpert (mirsinicooking) om Krasotiris särskilda organoleptiska egenskaper. Artikel på webbplatsen för den kända grekiska kocken Ilias Mamalakis om Krasotiri (särskild smak, färg och tillverkningsprocess). Artikel på webbplatsen Athinorama-unami om Krasotiri Ko där det till exempel nämns att Krasotiri är en produkt med månghundraåriga anor på Kos. Ett traditionellt recept på tiropita (salta bakverk med ost) med vinost finns i Argiro Hartofilis bok Παραδοσιακές και σύγχρονες συνταγές της Κω [Traditionella och moderna recept från Kos]. Inslag i ett program på tv-kanalen SKAI den 15 oktober 2015 om öns främsta traditionella produkt: Krasotiri. Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen (artikel 6.1 andra stycket i denna förordning) http://www.minagric.gr/images/stories/docs/agrotis/pop-pge/prodiagrafes_krasotiri_ko210119.pdf
ISSN 1977-1061 (elektronisk utgåva) ISSN 1725-2504 (pappersutgåva) SV