Hälsa, Medicin och Teknik 2016

1 Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms läns landsting Dnr K0926-2015 Hälsa, Medicin och Teknik 2016 Beredningsarbetet 2015

2 Innehållsförteckning Sida 1 Tidplan för beredningsarbetet 3 2 Förteckning över ledamöter i KTH och SLL och sakkunniggruppen 3 3 Administration 4 4 Bedömning och prioritering av HMT 2016 4 5 Beskrivning av beredningsarbetet 4 6 Bedömningskriterier och graderingsskalor 5 7 Skala för poängsättning 7 8 Utlåtanden 7 9 Jävsregler 8

3 1. Tidplan för beredningsarbetet 2015 Sista ansökningsdag Anmälan om jäv Individuell granskning Prioriteringsmöte Beslut KTH och SLL Besked till de sökande efter beslut Avtal till de som fått medel beviljade 8 juni 10 juni 18 juni 13 september 30 september oktober oktober november 2. Förteckning över ledamöter i KTH/SLL koordinerande ledningsgrupp KTH och SLL: Kungliga Tekniska Högskolan Peter Gudmundson, rektor Katja Grillner, dekanus Eva Malmström Jonsson, prorektor Folke Snickars, professor emeritus Stockholms läns landsting Toivo Heinsoo, landstingsdirektör, ordförande NN, chef innovation och utveckling Maria Englund, personaldirektör, Mikael Forss, bitr. sjukhusdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset Sakkunniggrupp: Pia Sundgren, professor, ordförande Bild- och funktionsdiagnostiskt Centrum, Skånes Universitetssjukhus, Lund Tomas Jansson, docent Inst för elektrisk mätteknik, Medicinsk teknik, Lunds universitet Anders Ahnesjö, professor Inst för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Uppsala universitet Per Ask, professor Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet Pentti Tengvall, professor Avd för biomaterielvetenskap, Göteborgs universitet Anders Jeppsson, professor Verksamhetsområde Kärl-Thorax, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Marcus Lindahl, professor Avd för industriell teknik, Uppsala universitet Jan Engvall, adj professor Inst för medicin och hälsa, Linköpings universitet

4 3. Administration FoU-ledningen på Karolinska Universitetssjukhuset håller i den administrativa hanteringen under hela utlysnings- och beredningsprocessen av Hälsa, Medicin och Teknik 2015 (HMT). Kontaktperson för KTH: Emelie Johansson, 08-790 70 93 emelij@kth.se Kontaktpersoner för SLL: Lena Olsén: 08-517 793 56, lena.olsen@karolinska.se Birgitta Strinnlund: 08-517 702 07, birgitta.strinnlund@karolinska.se 4. Bedömning och prioritering av HMT 2015 En sakkunniggrupp med kompetens inom teknik- och organisations/logistikområdet respektive hälso- och sjukvårdsområdet har tillsatts för att bedöma och prioritera ansökningarna i utlysningen Hälsa, Medicin och Teknik 2016 (HMT). Sakkunniggruppens sammansättning har fastställts av KTH och SLL. Sakkunniggruppen har en nationell sammansättning och består av 6-8 ledamöter varav en är ordförande. Samtliga har en ämnes- och vetenskaplig kompetens på lägst docentnivå. Ledamöterna är verksamma utanför Stockholmsområdet. Den aktiva förordnandetiden för en ledamot kan vara maximalt sex år (tre plus tre år). Rekryteringen av nya ledamöter sker i samråd med ordförande i sakkunniggruppen och beslutas av KTH och SLL. Sakkunniggruppens förslag till beviljning respektive avslag lämnas till KTH och SLL för beslut. Sakkunniggruppens ledamöter får ett fastställt arvode och ersättning för kostnader förenade med granskningsarbetet. 5. Beskrivning av granskningsarbetet Granskningsarbetets administrativa del sker via landstingets ansökningssystem som finns på www.forskningsstod.sll.se. Användarnamn och lösenord för att logga in får varje ledamot i sakkunniggruppen från FoU-ledningen på Karolinska Universitetssjukhuset. Strax efter den sista ansökningsdagen som är den 8 juni 2015 ska varje granskare anmäla eventuella jäv gentemot sökande och medsökande (se punkt 8 nedan). Detta ska registreras i modulen för granskare. När jävshanteringen är klar utser ordförande en föredragande för varje ansökan. Också detta ska registreras i modulen för granskare. Samtliga ansökningar blir tillgängliga i systemet (modulen för granskare) den 18 juni 2015. Varje granskare kan även få alla ansökningar inlagda på en USB.

5 Bedömning, poängsättning, prioritering och utlåtande Samtliga ledamöter och ordförande i sakkunniggruppen ska bedöma och poängsätta alla ansökningar (undantag vid jäv) utifrån de angivna bedömningskriterierna (se punkt 6 nedan). Senast den 13 september ska poängsättningen vara klar och registrerad i systemet. Den som har uppdraget som föredragande ska även lämna förslag till utlåtande. Ett gemensamt heldagssammanträde med prioriteringsgruppen planeras i september/oktober. Sammanställning av poängsättningen i fallande skala, förslag till skriftliga utlåtanden och annat underlagsmaterial översänds via mail, från FoU-ledningen på Karolinska Universitetssjukhuset, ett par veckor innan sammanträdet. Prioriteringssammanträdet är till för att kunna diskutera och prioritera ansökningarna samt fördela medlen, efter en presentation av föredragande. Diskussionen kan leda till att poängen ändras vid mötet. Diskussionen utmynnar i förslag till bifall eller avslag samt förslag till anslagsstorlek. Föredragande ansvarar för att skriva ett slutligt utlåtande som integrerar sakkunniggruppens diskussioner och förslag till beslut. Ordförande i sakkunniggruppen ska sedan godkänna samtliga förslag till utlåtanden. Sakkunniggruppens slutliga förslag till bevillning respektive avslag lämnas till KTH och SLL för beslut. Jämställdhetsperspektivet är en viktig aspekt i forsknings- och utvecklingsarbetet. KTH och SLL har därför beslutat att inom ramen för utlysningen ska bevillningsgraden för kvinnor stå i proportion till andelen kvinnliga sökande samt att vid lika vetenskaplig värdering ska jämställdheten vara utslagsgivande. 6. Bedömningskriterier De bedömningskriterier som ligger till grund för prioriteringsarbetet är följande: Projektets frågeställning Vetenskaplig kvalitet och metod Förutsättningar för projektets genomförande (inkl kompetens) Relevans och nytta i vårdverksamheten Mervärde i form av nytänkande, innovation, ökad samverkan, inklusive samverkan med industri, samt långsiktighet i planeringen och framtida medfinansiering Vid fortsättningsansökan ska även en progressrapport lämnas. Projektets frågeställning Vilken betydelse har projektet ur aspekten att det bidrar till att öka kunskapen inom forskningsområdet eller kan implementeras i klinisk verksamhet? Är frågeställningen relevant och samtidigt originell? Vetenskaplig kvalitet och metod Den vetenskapliga kvaliteten bygger på att hypotes, frågeställning, försöksuppläggning (inklusive urval av undersökningsgrupper och eventuella djurmodeller) och metod är korrekt tillämpade, välgrundade, integrerade och adekvata för projektets målsättning.

6 Forskningen ska hålla GCP-standard eller motsvarande kvalitet i enlighet med gällande lagstiftning och riktlinjer. En ansökan av högsta kvalitet innehåller unika material och tekniker, nyskapande (bortom state- of-the art) och en väl genomtänkt tillämpning och mycket hög kompetens. Förutsättningar för projektets genomförande Förutsättningarna för att projektet ska kunna genomföras bygger på flera faktorer exempelvis forskarnas bakgrund och kompetens, samarbeten och forskningsmiljön/infrastrukturen där forskningen ska bedrivas och att det finns tillgång till nödvändig teknologi, utrustning och system. Har projektet en hållbar ekonomi? Är designen och tidpunkten optimal för genomförande? Poängsättningen bygger på en sammanfattande bedömning av om dessa förutsättningar är allt ifrån utmärkta, mycket goda till dåliga/inte realistiska. Relevans och nytta i vårdverksamhet Bedömningskriteriet relevans och nytta i vårdverksamhet definieras och utformas enligt följande: Forsknings- eller utvecklingsarbete som tydligt syftar till förbättrad diagnostik, framgångsrik behandling, ökat välbefinnande för människan och/eller optimering av samhällets resurser. Med behandling menas preventiv, kurativ, rehabiliterande eller palliativ behandling och vård. Bakomliggande faktorer vid bedömning är: 1. Plan för implementering av förväntade resultat: Ju mer tillämpbara forskningens förväntade resultat är och ju tydligare och mer konkret processen för överföring av vetenskapliga rön till klinisk praxis är beskriven, desto mer prioriteras projektet. 2. Klinisk förankring: Den kliniska förankringen av projektet värderas; premiering av att andelen kliniskt aktiva är hög och graden av nyttjande av hälso- och sjukvårdsorganisationen i projektet är tydlig och hög. 3. Generaliserbarheten av förväntade resultat: Generaliserbarheten av forskningens förväntade resultat bedöms. En tydlig beskrivning krävs av hur man tänker sig att erhållna resultat kan tolkas, användas eller utvecklas i vården. Tillåter projektets utformning att man kan dra slutsatser som är applicerbara på en bredare patientpopulation än den patientgrupp som ingår i projektet? Kan resultaten tillämpas på kliniskt angränsade områden/sjukdomar? En övergripande förutsättning för bedömningskriteriet relevans och nytta är vetenskaplig kvalitet. Övriga bedömningskriterier frågeställning, metod och vetenskaplig kvalitet, kompetens och genomförbarhet ska också vägas in som en grund för bedömningen av kriteriet. Mervärde i form av nytänkande, innovation, ökad samverkan, inklusive samverkan med industri, samt långsiktighet i planeringen och framtida medfinansiering Projektet bör leda till långsiktigt samarbete mellan KTH och SLL. Beskriv även planer för framtida finansiering samt eventuell samverkan med industriella parter. Detta tillsammans med nytänkande och innovation ses som mervärde i bedömningen.

Könsperspektivet Könsperspektivet, det vill säga könsskillnadsforskning och jämställd vård är en bedömningskomponent. I projektbeskrivningen ska en redovisning finnas av hur hypotesprövningen/- syftet påverkas eller styrs av könsperspektivet. Hur det påverkar val av design, population och metod, principer för databearbetning och analys, till exempel könsuppdelad statistik, presentation av resultat och påverkan på diskussion. I de fall könsperspektivet inte bedöms vara relevant för forskningsproblemet ska detta motiveras. Prioriteringsgruppen ska, efter förslag från föredraganden, göra en bedömning av om könsperspektivet behandlats på ett tillfredsställande sätt av den sökande eller inte. Vid markering av föredragande att könsperspektivet inte hanterats tillfredsställande ska gruppen diskutera detta. Om gruppen blir enig om detta kan det komma att påverka poängbedömningen för kriteriet metod och vetenskaplig kvalitet och ska då kommenteras i utlåtandet. Könsperspektivet kommer dessutom att ingå i den samlade bedömningen av prioriteringsgruppens förslag till bevillning respektive avslag på ansökan. Att en sådan samlad värdering av att forskningsresultaten kommer kvinnor och män tillgodo inom hälso- och sjukvården ur biologisk och social synkvinkel är för den samlade beviljningsbilden av stor vikt. 7 7. Skala för poängsättning För att poängsätta de fyra bedömningskriterierna används en sjugradig skala enligt nedan: Poäng 7: Enastående. Exceptionellt stark ansökan på högsta internationella nivå. Poäng 6: Utmärkt. Mycket stark ansökan med försumbara svagheter. Poäng 5: Mycket bra till utmärkt. Mycket stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 4: Mycket bra. Stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 3: Bra. Vissa styrkor i ansökan men också vissa svagheter. Poäng 2: Svag. Få styrkor i ansökan men en större svaghet eller flera mindre svagheter. Poäng 1: Dålig. Få styrkor i ansökan men flera större svagheter. Poäng 0: Information för att bedöma saknas. Samma skala används även vid bedömning av progressen i en fortsättningsansökan. 8. Utlåtanden Generella råd och rekommendationer för skriftliga utlåtanden: För varje ansökan som bereds av prioriteringsgruppen ska ett för gruppen gemensamt utlåtande om projektet utformas. Utlåtandet blir en offentlig handling och skickas till den sökande efter att formellt beslut har fattats. Utlåtandet är främst till för att den sökande ska få en grund för prioriteringsgruppens vetenskapliga kvalitetsbedömning och poängsättning. Det är viktigt med en saklig analys av ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter samt en identifiering av eventuella metodiska problem.

8 De skriftliga motiveringarna måste överensstämma med gruppens poängsättning. Återkoppling kan med fördel ske till poängskalans definitioner i motiveringarna. Om ansökan får poäng för en stark ansökan ska det skriftliga omdömet lyfta fram vad som gör projektet starkt. Om ansökan uppnått lägre poäng och inte beviljas medel bör utlåtande innehålla någon eller några identifierade svagheter och förslag till förbättringsmöjligheter. Utlåtandet bör med andra ord i detta fall inte vara alltför positivt. Utlåtandet ska inte innehålla längre referat av den forskning som beskrivs i ansökan. Även kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått bör undvikas i utlåtandet. Förslag till belopp ska inte anges i utlåtandet, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. Om det finns avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (t.ex. antal sidor eller innehållet i publikationslistan) och detta vägts in i bedömningen ska det kommenteras i utlåtandet. Om könsperspektivet inte hanteras tillfredställande i ansökan och får konsekvenser på poängbedömningen av metodkriteriet ska det kommenteras i utlåtandet. 9. Jävsregler Bakgrund Kommunallagen reglerar verksamheten inom kommuner och landsting samt innehåller bestämmelser om jäv. Kommunallagen reglerar jäv för förtroendevalda och anställda. Det finns dock inget hinder att i praktiken analogt tillämpa dessa jävsregler för sakkunniga och konsulter, som de ledamöter i prioriteringsgrupperna och samverkansorganen som inte har ställning som anställda. Jävsreglernas grund: Kommunallag (SFS:1991:900) 6 kap. Styrelsen och övriga nämnder Jäv 24 En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

9 Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. Lag (1994:690). 25 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (2003:519). 26 Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 27 Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Jäv enligt 25 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (2003:519). Jävsregler Syftet med jävsregler är att garantera en objektiv och opartisk hantering av ärenden och skapa förtroende hos berörda och omvärlden att det sker. Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. Följande riktlinjer för jäv utgör en tillämpning av Kommunallagens jävsregler. Utgångspunkten är att den som är jävig inte får handlägga eller delta i beredningen av ett ärende/en ansökan. Prövning av jäv En uppkommen jävssituation hanteras i första hand genom att den aktuella ledamoten frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet. Om en ledamot vid till exempel ett prioriteringsgruppsmöte inte frivilligt gör detta ska mötets ordförande omgående avgöra om jäv föreligger. Har det i övrigt uppkommit en misstanke om jäv mot någon och den aktuella ledamoten inte frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet ska KTH och SLL snarast besluta i jävsfrågan. Frågan om jäv ska anses föreligga för ledamot i prioriteringsgruppen prövas av minst tre ledamöter i ledningsgruppen(däribland ordförande eller vice ordförande).

Anmälan om jäv Ledamot ska i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan komma att medföra jäv. Om möjligt bör han/hon rådgöra med ordförande/kansliet i fråga om jäv kan uppstå. När ansökningsomgången är avslutad ska samtliga ledamöter i prioriteringsgruppen anmäla eventuella jäv genom att göra en registrering direkt i modulen för granskare på ansökningswebben. Därefter fördelar ordförande ansökningarna på respektive föredragande. På detta sätt ska endast undantagsvis ytterligare jäv uppdagas senare i granskningsarbetet. Jäv ska anses föreligga när ledamot i beslutande/beredande instans är: den sökande själv den sökandes handledare verksam inom samma forskargrupp som den sökande släkt eller närstående till den sökande eller person med nära samarbete Specifika jävssituationer Jäv föreligger vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållandena bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka som samarbetet har ägt rum. Undantag från 5-årsregeln kan göras vid samarbete i form av multicenterstudier, vilket bedöms från fall till fall. Jäv föreligger vidare om det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. Jävsprotokoll I anslutning till det protokoll som förs vid sakkunniggruppens sammanträde gör kansliets handläggare en jävsbilaga. Eventuella jävsförhållanden redovisas för alla projekt och om eventuella intressekonflikter funnits. Behandling av ärenden där jäv anmälts Där jäv anmälts/konstaterats ska ledamoten lämna rummet såväl under förberedelser som vid slutbehandling av ärendet. Särskild hantering Om jäv föreligger hos flera ledamöter kan vid behov två externa sakkunniga utses. Samtliga ledamöter i beredningsgruppen ska orienteras om dessa jävsregler i samband med att de utses. KTH och SLL och underorgan ska regelbundet uppmärksamma jävsproblematiken och löpande revidera gällande riktlinjer för jävshantering. 10