Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL
Innehåll 01 Förord... 3 02 Sammanfattning... 4 03 SHL:s bidrag till den svenska statskassan... 5 04 Analys av SHL... 7 05 Analys av SHL:s klubblag...29 05 Frölunda HC...30 05 Djurgårdens IF...32 05 Färjestad BK...34 05 Luleå HF...36 05 Skellefteå AIK...38 05 Malmö Redhawks...40 05 Växjö Lakers...42 05 HV71...44 05 Rögle BK...46 05 Örebro HK...48 05 Brynäs IF...50 05 Linköping HC...52 05 Mora IK...54 05 Timrå IK...56 06 Slutlig analys...59 Bilaga upplysningar...64 2 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Förord 01 Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. SHL (Svenska Hockeyligan eller Swedish Hockey League) är den högsta serien i svensk ishockey. Många elitföreningar i SHL bedriver delar av sina verksamheter via ett eller flera aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker, samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål. EY har för fjärde året i rad analyserat SHL-klubbarnas årsredovisningar. Syftet med analysen är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt både på kort och lång sikt. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Sanna Lindén, Emil Wik, Erik Martinsson, Charlotte Pettersson, Marcus Danielson, Luca Gerbino, Therese Höjlund och Michael Öster som varit en viktig del i arbetet med årets SHL-rapport. Stockholm den 13 september 2019 Carlos Esterling Ansvarig partner, EY Sports Business Services i Sverige Mikael Bergsten Ansvarig partner, EY Sports Business Services i Sverige Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 3
Sammanfattning 02 Den totala nettoomsättningen i SHL uppgick till 1 902 miljoner kronor under. Det är en ökning med 204 miljoner kronor, motsvarande 12 procent, jämfört med. Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande intäkter och utgör 98 procent av klubbarnas totala intäkter. Den genomsnittliga nettoomsättningen per klubb uppgår för till 136 miljoner kronor och för till 121 miljoner kronor. Den största delen av de fjorton undersökta klubbarnas nettoomsättning utgörs av intäkter från rättighetsersättningar. Rättighetsersättningarna står för 28 procent av den totala nettoomsättningen och uppgår enligt klubbarnas årsredovisningar till 530 miljoner kronor. Det är en ökning med 163 miljoner kronor som till stor del förklaras av det nya tv-avtalet som började gälla från. Den näst största delen av nettoomsättningen är intäkter från entrébiljetter. Dessa står för 22 procent av den totala nettoomsättningen och ökade med 36 miljoner kronor. Ökningen förklaras av att publiksnittet på hemmaplan i såväl grundserie som slutspel ökade med 3 respektive 13 procent. Klubbarnas marknadsintäkter utgör den tredje största delen av nettoomsättningen och uppgår till 21 procent. Om vi ser till lönekostnad i förhållande till placering finns det ett samband mellan ekonomiska förutsättningar och sportslig prestation. Klubbarna med hög lönekostnad placerar sig ofta högt upp i serietabellen. Det finns dock vissa undantag, till exempel Brynäs IF och HV71. Brynäs IF hade näst högst lönekostnad och HV71 hade fjärde högst lönekostnad i SHL, men de slutade ändå på elfte respektive åttonde plats i grundserien. De totala kostnaderna för uppgår till 1 870 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på 184 miljoner kronor eller 11 procent jämfört med föregående säsong. De totala kostnaderna är lägre än de återkommande intäkterna, vilket innebär att SHLklubbarna tillsammans gör ett positivt rörelseresultat på 74 miljoner kronor. Personalkostnader utgör 60 procent av den totala kostnadsmassan och är klubbarnas överlägset största kostnadspost. Vi har även i år noterat att SHL-klubbarna tenderar att investera en stor del av sina ökade rättighetsersättningar i spelartrupperna för att kunna konkurrera bättre. Den totala rättighetsersättningen till klubbarna ökade som tidigare nämnts med 163 miljoner kronor (44 procent), samtidigt som lönekostnaderna ökade med 71 miljoner kronor (7 procent). Det totala egna kapitalet i SHL ökade med 75 miljoner kronor (motsvarande 24 procent) och uppgår till totalt 388 miljoner kronor. 13 av 14 klubbar klarade licenskravet på 5 miljoner kronor i eget kapital under. Svenska Ishockeyförbundet har dock beslutat att denna gräns ska höjas successivt under de kommande åren. År 2022 krävs 10 miljoner kronor i eget kapital, en gräns som 9 av 14 klubbar klarar i dagsläget. Personalkostnader utgör 60 procent av den totala kostnadsmassan och är klubbarnas överlägset största kostnadspost. 4 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
SHL:s bidrag till den svenska statskassan 03 Denna analys baseras på uppgifter från klubbarna avseende sociala avgifter och löneskatt på pensionskostnader samt inbetald källskatt, mervärdesskatt, reklamskatt och andra punktskatter*. Analysen visar att klubbarnas bidrag till statskassan kan uppskattas till 588 miljoner kronor. Det är mer än vad SHL-klubbarna får från tv-rättigheter (530 miljoner kronor) respektive försäljning av entrébiljetter (414 miljoner kronor). Inbetalda skatter och avgifter står för 31 procent av klubbarnas totala nettoomsättning, vilket är ett förhållandevis stort bidrag till den svenska statskassan. Den egentliga summan är dock betydligt högre. Klubbarna skapar även sysselsättning och skatter till statskassan i nästa led genom exempelvis restaurangverksamhet och souvenirförsäljning. Ytterligare kapital till statskassan genereras också via affärer med leverantörer och andra intressenter. SHL (siffror i tkr) 1 1 200 000 1 077 473 1 000 000 931 332 800 000 600 000 588 497 530 449 400 000 413 810 388 376 200 000 0 Lönekostnader Intäkter för reklam och sponsring Inbetalda skatter och avgifter till statskassan Intäkter för tvrättigheter Intäkter för entrébiljetter Eget kapital *Då vi inte fått uppgifter från tre av klubbarna har vi utgått från deras årsredovisningar för att få fram inbetalda arbetsgivaravgifter, källskatter och löneskatter på pensionskostnader. Övriga skatter som mervärdesskatt, reklamskatt och andra punktskatter har vi beräknat med hjälp av ett genomsnitt på de uppgifter som klubbar med liknande verksamhet och ekonomisk storlek har lämnat. Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 5
6 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 Analys av SHL På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet. Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 7
04 Total nettoomsättning I detta avsnitt har vi analyserat den totala nettoomsättningen för de klubbar som spelade i SHL under och. Nettoomsättningen är klubbarnas återkommande intäkter och utgör 98 procent av klubbarnas totala intäkter. Den totala nettoomsättningen för klubbarna i SHL under uppgick till 1 902 miljoner kronor (1 698 miljoner kronor för ). Det motsvarar en ökning på drygt 204 miljoner kronor eller 12 procent. Nettoomsättningen i snitt per lag uppgår till 136 miljoner kronor (121 miljoner kronor för ). Högst nettoomsättning under har Färjestad BK med drygt 186 miljoner kronor. Lägst nettoomsättning har Timrå IK med 75 miljoner. Klubbarnas totala nettoomsättning har ökat successivt under de senaste fyra räkenskapsåren. 2015/2016 uppgick nettoomsättningen till 1 688 miljoner. Det innebär att omsättningen har ökat med 214 miljoner kronor eller 13 procent under denna fyraårsperiod. Årets omsättningsökning på 12 procent är den högsta ökningen under denna period. SHL-klubbarnas totala nettoomsättning under uppgick till 1 902 miljoner. Det motsvarar en ökning på drygt 204 miljoner kronor eller 12 procent. Det finns en rad olika faktorer som påverkar nettoomsättningen i SHL. Några exempel är vilka lag som går långt i slutspelet, vilket lag som åker ur serien, vilket lag som går upp och hur stor ersättning för kommersiella rättigheter som ska delas mellan lagen. Se avsnittet Nettoomsättning versus placering på sida 16 för ytterligare analys av klubbarnas nettoomsättning. Total nettoomsättning och snitt per klubb 2 2 000 000 1 901 874 200 000 1 687 910 1 700 729 1 697 990 1 500 000 1 000 000 120 565 121 481 121 285 150 000 135 848 100 000 500 000 50 000 0 0 Nettoomsättning Snitt per klubb 8 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 Rörelseresultat Rörelseresultat inklusive engångsposter Totalt sett gör klubbarna i SHL ett positivt rörelseresultat på 74 miljoner kronor under. Det kan jämföras med 20 miljoner kronor under. Resultatet inkluderar engångsposter som klassificeras som övriga rörelseintäkter, till exempel realisationsvinster vid försäljning av tillgångar. På klubbnivå gör 6 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat. Motsvarande siffra för var 7 av 14 klubbar. Nästan hälften av klubbarna har därmed löpande kostnader som är högre än de återkommande intäkterna. Om vi räknar med klubbarnas övriga intäkter gör 10 av 14 klubbar ett positivt resultat. Motsvarande siffra föregående år var 9 av 14 klubbar. Rörelseresultat exklusive engångsposter Vid exkluderar av engångsposter uppgår klubbarnas rörelseresultat till knappt 31 miljoner kronor, jämfört med minus 21 miljoner kronor. Klubbarna i SHL gör därmed ett positivt rörelseresultat efter tre år i rad med ett negativt rörelseresultat. Rörelseresultat (nettoomsättning - totala kostnader i tkr) 3 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - -5 000-10 000-15 000 Rörelseresultat (total omsättning - totala kostnader i tkr) 4 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - -5 000-10 000 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 9
04 Intäktsfördelning I årets rapport har vi använt en annan fördelning av klubbarnas nettoomsättning jämfört med tidigare rapporter. Detta blev möjligt, eftersom flertalet klubbar har redovisat rättighetsersättningar från SHL separat under räkenskapsåret. Med rättighetsersättningar avses mediarättigheter och centrala sponsoravtal. Den största skillnaden jämfört med föregående år är att rättighetsersättningarna, i och med det nya tv-avtalet, står för den största delen av nettoomsättningen i SHL. Rättighetsersättningarna står för 28 procent, motsvarande andel föregående år var 22 procent. Intäkterna från rättighetsersättningarna uppgår till 530 miljoner kronor, vilket är en ökning med 163 miljoner kronor. Den näst största intäktskällan är entrébiljetter som står för 22 procent av den totala nettoomsättningen. Även om entrébiljetternas andel har minskat med 1 procentenhet jämfört med föregående år, har intäkterna i pengar räknat ökat med drygt 36 miljoner kronor. Frölunda HC har liksom tidigare år högst publiksnitt. Deras intäkter från entrébiljetter uppgår till 76 miljoner kronor, vilket är den högsta siffran bland lagen i SHL. Lägst intäkter från entrébiljetter har Mora IK. Deras entréintäkter uppgick till knappt 12 miljoner kronor. Den tredje största intäktskällan är marknadsintäkter. Marknadsintäkterna står för 21 procent av den totala nettoomsättningen jämfört med 24 procent. I pengar räknat har marknadsintäkterna minskat med drygt 5 miljoner kronor jämfört med föregående år. I topp vad gäller marknadsintäkter ligger Frölunda HC med 45 miljoner kronor. Timrå IK är med sina 7 miljoner kronor den klubb som har lägst marknadsintäkter. Övriga intäkter är den fjärde största intäktskällan. Hit räknas intäkter från olika sidoverksamheter, loge, konferens, ersättning från NHL i samband med spelarövergångar, medlemsintäkter, bidrag och andra intäkter som exempelvis hyra. Totalt sett uppgår de övriga intäkterna till 20 procent av nettoomsättningen, vilket kan jämföras med 21 procent föregående år. I pengar räknat har dock de övriga intäkterna ökat med nästan 29 miljoner kronor. Luleå HF:s övriga intäkter uppgår till drygt 61 miljoner kronor, vilket är högst i ligan. Malmö Redhawks övriga intäkter uppgår till 7 miljoner kronor, vilket är lägst i ligan. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer har ökat med nästan 13 miljoner kronor och uppgår till 9 procent av den totala nettoomsättningen. Föregående år stod de för 10 procent av nettoomsättningen. Här ligger Färjestad BK i topp med 46 miljoner kronor. I botten ligger Växjö Lakers med 0 kronor, vilket tyder på att dessa intäkter troligtvis redovisas under någon annan rubrik i årsredovisningen. Totalt sett har nettoomsättningen ökat med 236 miljoner kronor jämfört med föregående år och de ökade rättighetsersättningarna står för 69 procent av denna ökning. 5 6 nettoomsättning nettoomsättning 20% 22% 21% 23% 9% 10% 28% 21% 22% 24% Entrébiljetter Marknadsintäkter Rättighetsersättning Servering, kiosk & souvenirer Övrigt 10 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 Sidoverksamheter Samtliga hockeyklubbar i SHL består av en koncern. I flertalet av dessa koncerner finns dotterbolag eller intressebolag vars verksamheter fokuserar på annat än renodlad hockey. Sammanställningen nedan visar hur många sidoverksamheter inom SHL som bidrar med intäkter till de totala intäkterna inom ligan. Vi har tittat på samtliga klubbars nuvarande sidoverksamheter (som återfinns i aktiebolagsform) och respektive årsredovisning från. Detta då siffror för inte finns att tillgå. Vår granskning visar att nettoomsättningen i sidoverksamheterna uppgår till totalt 375 miljoner kronor. Summan kan ställas i relation till klubbarnas totala nettoomsättning för som uppgick till 1 666 miljoner kronor. Sidoverksamheternas andel uppgår därmed till 23 procent. Det bör dock beaktas att en del av nettoomsättningen kan vara intern och i sådana fall elimineras i koncernen. Sidoverksamheternas resultat uppgår till totalt 1,4 miljoner kronor, vilket kan jämföras med klubbarnas totala resultat på 1,3 miljoner kronor. Även om bidraget på sista raden inte är så stort utgör sidoverksamheterna en förhållandevis stor andel av klubbarnas återkommande intäkter. I tre klubbar står sidoverksamheterna för över 40 procent av nettoomsättningen. Det innebär att dessa sidoverksamheter i vissa fall är väsentliga för att klubbarna ska klara licenskravet. Vi kan dock ställa oss frågan om klubbarna har rätt fokus eller om det finns risk för energitapp i klubbar där sidoverksamheterna inte bidrar med ett positivt resultat till koncernen. Sidoverksamheter utgör en förhållandevis stor andel av klubbarnas återkommande intäkter. Sidoverksamheternas andel av klubbarnas totala nettoomsättning uppgår till 23 procent. Sidoverksamheter Antal Restaurang/Konferens/Evenemangsverksamhet 9 Arena/Fastighetsverksamhet 8 Skolverksamhet 2 Reklamverksamhet 2 Konsultverksamhet 2 Affärsutveckling 2 Merchandise 2 Sjukvård 1 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 11
04 Kostnadsfördelning SHL-klubbarnas största kostnadspost är precis som tidigare år personalkostnader, vilket får anses rimligt eftersom klubbarnas verksamheter bygger på spelare, ledare och övrig personal. Under stod personalkostnaderna för 60 procent av klubbarnas totala kostnader. Motsvarande siffra föregående år var 61 procent. Andelen övriga kostnader uppgår till 37 procent jämfört med 36 procent året innan. Avskrivningarnas andel uppgår till 3 procent, vilket är samma andel som föregående år. Färjestad BK har med sina drygt 101 miljoner kronor de högsta personalkostnaderna i SHL. Lägst personalkostnader har Timrå IK med 50 miljoner kronor. Om vi i stället tittar på högst andel personalkostnader i förhållande till totala kostnader hamnar Mora IK i topp med 68 procent. Lägst andel personalkostnader i förhållande till totala kostnader, 52 procent, har Linköping HC och Luleå HF. Kostnaderna för avskrivningar är generellt sett högre i de klubbar som äger sina arenor inom koncernen, det vill säga Brynäs IF, Färjestad BK, HV71, Luleå HF, Mora IK och Växjö Lakers. Varje år gör klubbarna stora avskrivningar på sina arenor. Det finns dock undantag, vilket kan förklaras av att arenan är helt avskriven sedan tidigare. Arenorna är bokförda som en tillgång i koncernens balansräkning och bidrar därmed till en högre kostnadspost i koncernens resultaträkning om klubben fortfarande gör avskrivningar. Totalt sett har avskrivningarna ökat med drygt 7 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det motsvarar en procentuell ökning på 16 procent. 7 kostnader 37% 3% 8 kostnader 36% 60% 61% Övriga kostnader ökade med 89 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 14 procent. Kostnader som klubbarna redovisar under denna post är bland annat kostnader för lokalhyror, leasing, resor och arvode till konsulter, advokater eller revisorer. För ytterligare analys av klubbarnas personalkostnader, se respektive lag längre fram i rapporten. 3% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Totalt sett har kostnaderna ökat med 184 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 11 procent eller 13 miljoner kronor per lag. 12 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 Publiksnitt I diagram 9 har vi sammanställt publiksnittet för hemmamatcher i SHL under grundserien och slutspelet. Under grundserien ökade publiksnittet med 159 åskådare, motsvarande 3 procent, jämfört med säsongen innan. Även under slutspelet ökade publiksnittet, men i detta fall med 912 åskådare. Detta motsvarar en ökning på 13 procent. En förklaring till ökningen under slutspelet är att i år tog sig både Frölunda HC och Djurgårdens IF hela vägen till final. Båda dessa lag hade vid ett par tillfällen fullsatt på sina arenor, framförallt under finalserien lagen emellan. Dessutom har båda klubbarna tillgång till arenor med stor kapacitet. Djurgårdens IF spelade vissa matcher i Ericsson Globe som rymmer 13 850 åskådare under ishockeymatcher och Frölunda HC spelade på en arena med kapacitet för 12 044 åskådare. respektive lägst snitt. Toppnoteringen på 6 024 åskådare är från 2014/2015. Under årets säsong nådde snittet nästan upp till samma nivå med drygt 5 828 åskådare. Bottennoteringen på 5 669 åskådare uppmättes under. Hur publiksnitten faller ut mellan olika år beror självklart på flera faktorer, till exempel vilka lag som spelar i SHL och slutspel samt hur lagens arenakapacitet ser ut. För klubbarna är det av största vikt att grundserien drar publik, eftersom slutspelet är begränsat till åtta lag. Våra analyser visar att det finns en koppling mellan antalet spelade matcher och klubbarnas omsättning, så givetvis är det lönsamt för klubbarna att nå slutspel. Publiksnitt per lag går att läsa om på sid 26-27 i denna rapport. Ökningen under grundserien kan delvis förklaras av att Karlskrona HK, som åkte ur SHL förra säsongen, hade ett publiksnitt på 3 557 åskådare, medan nykomlingen Timrå IK hade ett publiksnitt på 3 932 åskådare. Ökningen kan även förklaras av att klubbar som Frölunda HK, Timrå IK, Luleå HF och Malmö Redhawks ökat sitt publiksnitt med över 400 åskådare jämfört med föregående säsong. Föregående säsong minskade några klubbar sina publiksnitt markant, till exempel Karlskrona HK med minus 447 åskådare och Malmö Redhawks med minus 378 åskådare. Under hade ingen klubb så stora nedgångar avseende publiksnittet. Störst nedgång hade Brynäs IF med 149 åskådare. Sett över en femårsperiod har publiksnittet varit relativt oförändrat med en varians på som mest 355 åskådare mellan säsongen med högst Publiksnitt 9 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2016/2017 2015/2016 2014/2015 Snitt per hemmamatch i grundserie Snitt per hemmamatch i slutspel Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 13
04 Ersättning för kommersiella rättigheter Klubbarna i SHL får varje år en ersättning från SHL som avser kommersiella rättigheter och centrala avtal. Under trädde det nya tv-avtalet i kraft och ersättningen uppgick då till totalt 530 miljoner kronor. Det motsvarar 38 miljoner kronor per klubb, vilket är en ökning med 44 procent jämfört med föregående säsong. Föregående säsong uppgick ersättningen till 367 miljoner kronor och 26 miljoner kronor per klubb.¹ Merparten av ersättningen är kopplad till kommersiella rättigheter, så kallade tv-avtal. Därutöver tecknar SHL för klubbarnas räkning centrala avtal med sponsorer. Varumärket SHL ökar i värde och avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och i slutändan för klubbarna. Det nya avtalet mellan SHL och C More gäller från säsong till säsong 2023/2024. Enligt tidigare uppgifter om detta avtal skulle varje klubb få cirka 45 50 miljoner kronor per säsong beroende på hur väl klubbarna uppfyller vissa incitamentsprogram². Således kan vi konstatera att årets faktiska ersättning per klubb på 38 miljoner kronor inte riktigt nådde upp till detta. Som vi konstaterade i avsnittet om intäktsfördelning på sida 10 står rättighetsersättningen för 28 procent av klubbarnas totala nettoomsättning och är därmed klubbarnas största inkomstkälla. Föregående år var rättighetsersättningen klubbarnas tredje största inkomstkälla. Hur stor andel av varje klubbs nettoomsättning som ersättningen står för varierar dock, eftersom klubbarna omsätter olika mycket. I Mora IK står exempelvis rättighetsersättningen för 45 procent av klubbens nettoomsättning, medan motsvarande siffra för Färjestad BK är 21 procent. Skillnaderna i ersättningsnivåer mellan SHL och Hockeyallsvenskan är mycket stora. Under gav spel i Hockeyallsvenskan endast drygt 3 miljoner kronor per klubb, medan spel i SHL gav 29 miljoner kronor per klubb. Att åka ur SHL är en stor ekonomisk smäll, eftersom ersättningen till klubben minskar. Klubbens sponsor- och publikintäkter förmodas också minska. Klubbar som riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan kanske chansar genom att värva ytterligare kvalitet till spelartruppen till högre kostnader än budgeterat. Detta risktagande kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna. Alla klubbar får dock inte lika hög ersättning. SHLklubbarna beslutade gemensamt om att införa ett så kallat omställningsbidrag från och med 2014/2015 för att fallet ned en division skulle bli något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår 25 procent, eller max 6 miljoner kronor, av sin ersättning för kommande säsong. Summan tillfaller i stället den klubb som degraderas från SHL. Den klubben kan då i större utsträckning behålla befintlig organisation och spelartrupp under sitt första år efter degradering. Ett exempel på detta är Timrå IK som fick 6 miljoner kronor mindre i rättighetsersättning än genomsnittet i SHL. Pengarna tillföll Karlskrona HK som flyttades ned från SHL till Hockeyallsvenskan. Ersättning kommersiella rättigheter från SHL 1 0 600 000 537 004 50 000 500 000 400 000 349 536 360 008 395 640 399 559 38 357 45 000 40 000 300 000 200 000 29 128 25 715 28 260 28 540 35 000 30 000 100 000 25 000 0 2014/2015 2015/2016 2016/2017 20 000 Totalt inkl. centrala avtal Snitt per klubb ¹ I denna analys är inte omställningsbidraget (i samband med degradering till Hockeyallsvenskan) inräknat. ² https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/p3elgj/shl-klubbar-kan-fa-ytterligare-miljoner 14 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 En kommande förändring som hockeydistrikten i Sverige och Svenska Hockeyligan AB fattat beslut om är att från och med 2020/2021 gäller direktnedflyttning för den klubb som slutar sist i SHL. Klubbarna i Hockeyallsvenskan kommer att kvala om denna SHL-plats i ett traditionellt slutspel. Omställningsbidraget mildrar nedflyttningar något, men det kan bli förödande för klubbar att åka ur SHL och gå miste om nästan 30 miljoner kronor i intäkter. De måste många gånger kompensera intäktsbortfallet genom att minska sina personalkostnader och göra sig av med spelare och ledare eller sänka deras löner. För att illustrera skillnaden i nettoomsättning har vi hämtat in data för de klubbar som avancerat till eller degraderats från SHL under de sex senaste säsongerna. Tabellerna 11 och 12 visar hur nettoomsättningen förändras från ett år till ett annat i de klubbar som flyttat upp eller ned i seriesystemet. Under den första säsongen i SHL ökar omsättningen med i snitt 64 procent eller 29 miljoner kronor. För klubbar som ramlar ur den högsta serien är den genomsnittliga minskningen under det första året 33 procent eller 30 miljoner kronor. Serietillhörighet avgör kvaliteten på klubbarnas spelartrupper och omfattningen på klubbarnas verksamheter i övrigt. Att klubbarna ökar eller tappar olika mycket i nettoomsättning beror till stor del på exempelvis hur publiksnittet påverkas, hur sponsoravtal är skrivna och antalet hemmamatcher. Ersättningen från SHL är dock den enskilt största orsaken till att klubbarnas omsättning är högre i SHL än i Hockeyallsvenskan. Att serietillhörighet i allra högsta grad avgör vilken kvalitet och omfattning klubbarna kan ha på spelartrupp och verksamhet i övrigt är därmed väldigt tydligt. 1 1 1 2 Förändring nettoomsättning vid avancemang Förändring nettoomsättning vid degradering Snitt Ökning (tkr) Procentuell förändring Minskning (tkr) + - Procentuell förändring 28 720 64% Snitt 29 562 33% Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 15
04 Nettoomsättning versus tabellplacering Tabellerna 13 och 14 illustrerar nettoomsättning och tabellplacering för samtliga klubbar som ingår i undersökningen. ökade klubbarnas totala nettoomsättning med drygt 236 miljoner kronor till totalt 1 902 miljoner kronor. Färjestad BK hade den högsta nettoomsättningen efter att ha klättrat två placeringar från föregående års tredjeplats. Vad gäller placering i nettoomsättningstabellen i relation till placering i den sportsliga tabellen (utifrån resultatet i grundserien) är det ett lag som sticker ut: Malmö Redhawks. Trots att Malmö Redhawks ligger på tolfte plats vad gäller nettoomsättning, slutade de på sjätte plats i SHL:s grundserie. Med hänsyn till klubbens ekonomiska förutsättningar, kan detta tolkas som en sportslig överpresentation. Om vi tittar på det omvända förhållandet i stället, det vill säga sportslig underprestation, är det HV71, Brynäs IF och Linköping HC som sticker ut. Dessa lag ligger på fjärde, femte och sjätte plats vad gäller nettoomsättning, men slutade alla på den undre tabellhalvan i SHL:s grundserie. Det tycks finnas en viss korrelation mellan nettoomsättning och tabellplacering, men ibland slår motivation faktiskt klass. Därför bör vi inte dra alltför stora växlar på sambandet mellan sportslig prestation och ekonomiska förutsättningar. Vi bör också ta hänsyn till att klubbar som går långt i slutspelet också spelar fler matcher, vilket ger högre intäkter. Ett exempel är Djurgårdens IF som spelade 19 matcher i slutspelet när de tog sig till final, vilket innebar högre intäkter jämfört med andra lag som inte tog sig vidare. 16 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 1 3 Position Klubb Position föregående år avseende nettoomsättning Tabellplacering - grundserie Nettoomsättning (tkr) 1 Färjestad BK 3 1 185 544 2 Frölunda HC 5 3 173 685 3 Luleå HF 6 2 171 392 4 HV71 1 8 164 014 5 Brynäs IF 2 11 158 233 6 Linköping HC 4 12 147 745 7 Djurgårdens IF 10 4 143 022 8 Rögle BK 8 9 126 945 9 Skellefteå AIK 7 5 126 409 10 Växjö Lakers 9 7 123 179 11 Örebro HK 11 10 112 771 12 Malmö Redhawks 12 6 108 031 13 Mora IK 13 13 85 792 14 Timrå IK 14 14 75 112 1 4 Klubb Position avseende nettoomsättning Tabellplacering - grundserie Nettoomsättning (tkr) HV71 1 8 157 308 Brynäs IF 2 10 154 939 Färjestad BK 3 4 151 304 Linköping HC 4 9 142 839 Frölunda HC 5 3 138 259 Luleå HF 6 7 127 582 Skellefteå AIK 7 5 126 044 Rögle BK 8 11 124 189 Växjö Lakers 9 1 123 919 Djurgårdens IF 10 2 112 220 Örebro HK 11 12 100 062 Malmö Redhawks 12 6 96 305 Mora IK 13 13 68 570 Timrå IK 14 15 42 441 Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 17
04 Sponsorintäkter per vunnen poäng För att se vilken utväxling sponsorer får på sina investerade pengar har vi valt att jämföra totala sponsorintäkter (reklam och sponsring samt rättighetsersättningar) med antal vunna poäng i grundserien. På detta sätt får vi ett mått på vad varje vunnen poäng kostar i sponsorpengar. Vi är medvetna om att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan även av allt från exponering av varumärken till ingångar i affärsnätverk. Detta mått ger ändå en intressant inblick i skillnaderna mellan klubbarna. I topp under hittar vi Färjestad BK följt av Luleå HK och Djurgårdens IF. Att ligga i topp i denna tabell innebär att sponsorintäkterna per vunnen poäng är lägre än i klubbarna i botten av tabellen. Längst ner hittar vi Brynäs IF, Linköping HC och Örebro HK. I dessa klubbar har alltså sponsorerna fått betala mest per vunnen poäng. Örebro HK och Brynäs IF har hamnat bland tabellens tre bottenlag de senaste två åren. Förklaringen är främst att de vunnit relativt få poäng i förhållande till sponsorintäkter de senaste två säsongerna. Sponsorintäkterna i samtliga klubbar uppgår till i snitt 67 miljoner kronor. Frölunda HC är klubben med högst sponsorintäkter, 83 miljoner kronor, vilket är långt över genomsnittet. Med 38 miljoner kronor är Timrå IK klubben med lägst sponsorintäkter. Sponsorintäkter per vunnen poäng 1 5 Färjestad BK Luleå HF Djurgårdens IF Skellefteå AIK Växjö Lakers Timrå IK HV71 Frölunda HC Rögle BK Mora IK Malmö Redhawks Örebro HK Linköping HC Brynäs IF 654 725 773 779 843 872 887 904 910 936 948 956 958 961-200 400 600 800 1 000 Sponsorintäkter per vunnen poäng 1 6 Timrå IK 99 Växjö Lakers 528 Djurgårdens IF Färjestad BK Skellefteå AIK 592 620 634 Linköping HC HV71 Frölunda HC Luleå HF Malmö Redhawks Mora IK Brynäs IF 746 755 764 764 771 788 793 Örebro HK 928 Rögle BK 1 116-200 400 600 800 1 000 1 Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong 18 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 Personalkostnader i förhållande till totala kostnader Tidigare i rapporten har vi konstaterat att personalkostnaderna (totala kostnader för personal enligt resultaträkningen) står för i genomsnitt 60 procent av klubbarnas totala kostnader. Totalt uppgår personalkostnaderna för samtliga SHLklubbar till 1 115 miljoner kronor. Det är en ökning med cirka 87 miljoner kronor motsvarande 8 procent jämfört med föregående säsong. Under har personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna i SHL minskat med 1 procentenhet. Under de två senaste säsongerna har Mora IK haft högst andel personalkostnader i förhållande till totala kostnader. Deras andel uppgår till hela 68 procent, vilket är betydligt högre än genomsnittet på 60 procent. Om vi istället tittar på vilken klubb som står för den största ökningen av personalkostnader mellan de två senaste säsongerna är det Timrå IK. De gick från 24 miljoner kronor i personalkostnader till 50 miljoner kronor, en ökning på 26 miljoner motsvarande 110 procent. Förklaringen är att Timrå IK spelade i Hockeyallsvenskan under och i SHL under. Även om vi exkluderar Timrå IK:s ökning av personalkostnader har de totala personalkostnaderna i SHL ökat med nästan 61 miljoner kronor. Malmö Redhawks och Rögle BK är dock två exempel som visar att det går att skära ned på personalkostnaderna utan att försämra den sportsliga prestationen. Malmö Redhawks minskade sina personalkostnader med nästan 11 miljoner kronor motsvarande 15 procent, men slutade likt föregående säsong på sjätte plats i serietabellen. Rögle BK minskade sina personalkostnader med nästan 5 miljoner kronor motsvarande 6 procent, men klättrade under från elfte till nionde plats. Linköping HC och Luleå HF är lagen med lägst andel personalkostnader i förhållande till övriga kostnader. Det återstår att se om personalkostnaderna fortsätter att vara den största kostnadsposten och om kostnaderna i absoluta tal fortsätter att öka. 1 7 Brynäs IF 66% 65% Djurgårdens IF 61% 57% Frölunda HC 56% 58% Färjestad BK 58% 59% HV71 62% 62% Timrå IK 62% 59% Linköping HC 52% 56% Luleå HF 52% 57% Malmö Redhawks 57% 65% Mora IK 68% 68% Rögle BK 62% 66% Skellefteå AIK 60% 59% Växjö Lakers 60% 60% Örebro HK 67% 67% Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 19
04 Lönekostnad Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och dess avkastning i form av vunna poäng i grundserien. Detta har vi gjort genom att jämföra antal vunna poäng i grundserien med lönekostnaderna i respektive koncern. Lönekostnader avser i denna sammanställning kostnaden för samtliga anställda, inklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter och pensionskostnader. 76 miljoner kronor. I och med uppflyttningen från Hockeyallsvenskan till SHL står Timrå IK för den största ökningen av lönekostnader. Som tidigare nämnts är de ekonomiska förutsättningarna i Hockeyallsvenskan inte lika gynnsamma som i SHL (se tidigare avsnitt om personalkostnaderna). Lönekostnad per klubb Under har Färjestad BK ligans högsta lönekostnad med drygt 99 miljoner kronor. Timrå IK med 42 miljoner kronor har ligans lägsta lönekostnad. Genomsnittet i SHL ligger på 77 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner högre än föregående år. Genomsnittet under exklusive Timrå IK uppgick till dryga 1 8 1 9 Lagnamn Total lönekostnad (tkr) Antal poäng grundserie Färjestad BK 98 545 101 Brynäs IF 97 021 69 Frölunda HC 94 042 92 HV71 90 687 80 Djurgårdens IF 81 578 86 Linköping HC 79 853 67 Luleå HF 78 636 101 Skellefteå AIK 77 666 84 Växjö Lakers 75 448 82 Örebro HK 74 167 69 Rögle BK 72 630 75 Mora IK 58 403 60 Malmö Redhawks 56 933 82 Timrå IK 41 864 44 Lagnamn Total lönekostnad (tkr) Antal poäng grundserie Brynäs IF 95 245 70 Färjestad BK 89 901 87 HV71 88 684 81 Frölunda HC 82 477 94 Linköping HC 79 526 78 Rögle BK 78 104 61 Skellefteå AIK 73 798 87 Växjö Lakers 73 420 116 Luleå HF 72 674 81 Djurgårdens IF 69 182 95 Malmö Redhawks 66 683 86 Örebro HK 66 167 58 Mora IK 46 711 51 Timrå IK 23 510 99 Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong 20 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 Lönekostnad per vunnen poäng Lönekostnad per vunnen poäng är något som ofta återspeglar prestationerna mer än de faktiska lönekostnaderna. Bland klubbarna i SHL skiljer det 135 procent mellan botten och toppen vad gäller lönekostnad och 130 procent mellan botten och toppen vad gäller antalet vunna poäng. Färjestad BK och Luleå HF slutade på första respektive andra plats i den sportsliga tabellen med 101 intjänade poäng. Placeringen i den sportsliga tabellen i kombination med lönekostnader på drygt 79 miljoner kronor ger Luleå HF den näst lägsta lönekostnaden per poäng. Luleå HF:s lönekostnader ligger i nivå med genomsnittet i SHL, men är lägre än Färjestad BK:s dryga 99 miljoner kronor i lönekostnader. för den största ökningen av lönekostnad per vunnen poäng i och med uppflyttningen till SHL. Rögle BK är den klubb som lyckats minska lönekostnaden per poäng mest jämfört med föregående säsong tack vare fler vunna poäng och lägre lönekostnader. I genomsnitt uppgick SHL-klubbarnas lönekostnader till 997 tusen kronor per vunnen poäng under. Det kan jämföras med föregående år då lönekostnaden per vunnen poäng uppgick till 970 tusen kronor (exklusive Timrå IK som inte spelade i SHL denna säsong). Lägst lönekostnad per vunnen poäng har Malmö Redhawks med 694 tusen kronor. Högst lönekostnad per vunnen poäng har Brynäs IF med 1 406 tusen kronor. Timrå IK står Lönekostnad per poäng 2 0 Lönekostnad per poäng 2 1 Malmö Redhawks 694 Timrå IK 237 Luleå HF 779 Växjö Lakers 633 Växjö Lakers 920 Djurgårdens IF 728 Skellefteå AIK 925 Malmö Redhawks 775 Djurgårdens IF 949 Skellefteå AIK 848 Timrå IK 951 Frölunda HC 877 Rögle BK 968 Luleå HF 897 Mora IK 973 Mora IK 916 Färjestad BK 976 Linköping HC 1 020 Frölunda HC 1 022 Färjestad BK 1 033 Örebro HK 1 075 HV71 1 095 HV71 1 134 Örebro HK 1 141 Linköping HC 1 192 Rögle BK 1 280 Brynäs IF 1 406 Brynäs IF 1 361-200 400 600 800 1 000 1 200 1 400-200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 Spelade i Hockeyallsvenskan denna säsong Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 21
04 Lönekostnad versus placering i grundserien Figur 22 visar lönekostnaderna i klubbarna som spelade i SHL i förhållande till deras genomsnittliga tabellplacering i grundserien de två senaste åren. Lönekostnader avser i denna sammanställning genomsnittlig kostnad för samtliga anställda, inklusive styrelse och ledande befattningshavare, samt sociala avgifter och pensionskostnader. Korrelationskoefficienten har ett värde mellan -1 och 1, där 0 anger inget samband, 1 anger maximalt positivt samband och -1 maximalt negativt samband. Vi kan i denna analys se att det finns ett samband mellan lönekostnader och slutplacering i grundserien. Korrelationskoefficienten i analysen uppgår till -0,6, det vill säga närmare -1 än 0. Därmed innebär sambandet att ju högre lönekostnad en klubb har, desto lägre tabellplacering (dvs ettan i tabellen är lägst). De klubbar som ligger på eller nära linjen i figur 22 presterar enligt förväntan med hänsyn till deras lönekostnader. Klubbar som ligger under linjen presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Växjö Lakers, Djurgårdens IF, Luleå HF, Skellefteå AIK och Malmö Redhawks är klubbarna som fått ut mest av sina lag med hänsyn till lönekostnader. Varken Timrå IK eller Mora IK har nått några högre sportsliga placeringar i grundserien. Under föregående säsong spelade dock Timrå IK i Hockeyallsvenskan med en betydligt lägre budget och sämre ekonomiska förutsättningar än övriga SHL-klubbar. I Hockeyallsvenskan kan klubbarna inte ha en lika hög spelaroch personalbudget som i SHL givet storleken på intäkterna för kommersiella rättigheter. Därmed påverkas inte Timrå IK:s genomsnittliga tabellplacering i samma utsträckning som klubbens lönekostnader. Vår analys visar att Brynäs IF, HV71 och Färjestad BK har underpresterat vad gäller lönekostnader i förhållande till slutplacering i grundserien. Enligt denna analys kan även Örebro HK, Linköping HC och Rögle BK sägas ha underpresterat. Brynäs IF Linköping HC Örebro HK Rögle BK Mora IK Timrå IK 2 2 Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig slutplacering i grundserien - 15 14 13 12 11 10 9 8 22 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 Figur 22 visar att intervallet mellan klubbarnas lönekostnader är förhållandevis stort. Färjestad BK har de högsta lönekostnaderna med drygt 98 miljoner kronor. Lägst lönekostnader har Timrå IK med knappa 42 miljoner kronor. Lönekostnaderna i flertalet av klubbarna ligger på en nivå som är rättvisande i förhållande till deras tabellplacering i grundserien. Några lag har underpresterat, medan andra har överpresterat och balansgången däremellan är hårfin. Grafen visar dock ett samband mellan högre lön och slutlig tabellplacering. Sett till de två senaste säsongerna får klubbarna som betalar ut en något högre lön generellt en bättre tabellplacering. 120 000 100 000 HV71 Frölunda HC Färjestad BK Skellefteå AIK Luleå HF Växjö Lakers Djurgårdens IF 80 000 Malmö Redhawks 60 00 40 00 20 000 7 6 5 4 3 2 1 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 23
04 Eget kapital För att beviljas elitlicens i SHL bör en förening, enligt punkt 10 i Reglemente för Licensnämnd ³, ha en stabil ekonomi. Detta innebär att den förening eller det idrottsaktiebolag som söker licens inte får befinna sig på obestånd eller ha ett eget kapital enligt reviderad årsredovisning på koncernnivå som är lägre än 5 miljoner kronor per den 30 april 2019. Om kravet på eget kapital inte uppfylls kallas det för kapitalbrist. En förening eller ett idrottsaktiebolag som inte uppfyller kravet ska enligt reglementet flyttas ned om inte särskilda omständigheter föreligger. Svenska Ishockeyförbundet har även bestämt att denna gräns ska höjas successivt till och med 2022 (se figur 23). 2 3 År SHL-förening Förening i Hockeyallsvenskan 2019 5,0 mkr 2,0 mkr 2020 6,0 mkr 2,5 mkr 2021 8,0 mkr 3,0 mkr 2022 10,0 mkr 4,0 mkr Samtliga klubbar i SHL upprättar koncernredovisning. Tidigare kunde klubbarna kringgå reglerna om eget kapitalet med hjälp av redovisningstekniska åtgärder framför allt genom att skriva upp varumärken. Bilden av dessa klubbars egna kapital blev då missvisande, eftersom de inte inkluderade de elimineringar som sker i koncernredovisningen. Eget kapital kan sägas utgöra en organisations egna medel. Det består främst av tillskjutna medel från intressenter, som exempelvis medlemmar, ägare och bidragsgivare samt tidigare års ackumulerade driftsöverskott (vinster) eller driftsunderskott (förluster). Den klubb som har högst eget kapital är Färjestad BK med 117 miljoner kronor. Det är mer än dubbelt så mycket som HV71, klubben med näst högst eget kapital. Det bör i detta sammanhang nämnas att Linköping HC, Örebro Hockey och Timrå IK har genomfört nyemissioner. Nyemissionerna har gett klubbarna 9 miljoner kronor, 5 miljoner kronor respektive 2 miljoner kronor i tillskott. På så vis har klubbarna ökat det egna kapitalet med sammanlagt 16 miljoner kronor. Detta bör ställas i relation till föregående år då de totala tillskotten (både aktieägartillskott och nyemissioner) uppgick till totalt 42 miljoner kronor för alla 14 klubbar. I år har tillskotten alltså minskat med 62 procent. Samtliga klubbar i SHL klarar licenskravet på 5 miljoner kronor i eget kapital med undantag för Malmö Redhawks som har ett eget kapital på 14 tusen kronor. Klubben har dock beviljats dispens av licensnämnden4. Som tidigare nämnts kommer gränsen för det egna kapitalet att höjas successivt. Per den 30 april 2020 förväntas SHL-klubbarna ha ett eget kapital på 6 miljoner kronor. Utöver Malmö Redhawks måste även Mora IK öka sitt eget kapital under det kommande räkenskapsåret för att klara licenskravet. Pressen att prestera såväl sportsligt som ekonomiskt har kanske aldrig varit större i SHL. 2022 krävs 10 miljoner kronor i eget kapital. I nuläget har 9 av 14 klubbar mer än 10 miljoner kronor i eget kapital. Övriga klubbar bör börja tänka på framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser. Eget kapital 2 4 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 ³ http://www.swehockey.se/globalassets/svenska-ishockeyforbundet/om-forbundet/namnder-och-kommitteer/licensnamnden/licensregler-for-shl-ha-he-och-sdhl-2017-06-17.pdf 4 https://www.hd.se/2019-07-15/dispens-raddar-redhawks-shl-sasong. 24 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 Soliditet Soliditet definieras som andelen eget kapital av balansomslutningen, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som är finansierade via tidigare upparbetade vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna är finansierade via korta eller långa skulder. I såväl ishockeyklubbar som andra idrottsklubbar utgör avsättningar till framtida pensionsutfästelser en stor del av balansräkningen. Pengarna ligger ofta säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. Det bör beaktas att klubbarna i SHL har spelat i den högsta serien olika länge, vilket har inneburit olika ekonomiska förutsättningar att göra stora pensionsavsättningar. Färjestad BK och Brynäs IF har spelat under samtliga 44 SHL-säsonger. Det syns på deras pensionsavsättningar som uppgår till 330 miljoner kronor respektive 190 miljoner kronor. Om vi tittar på pensionsavsättningarna i Örebro HK och Mora IK som endast har spelat sex säsonger vardera är avsättningarna betydligt lägre, 45 miljoner kronor respektive 23 miljoner kronor. Som en följd av detta har dessa klubbar också lägre balansomslutning än de lag som spelat länge i SHL. Totalt har de 14 lagen i SHL pensionsavsättningar på cirka 2,4 miljarder kronor, varav årets totala pensionsavsättning uppgår till 176 miljoner kronor. En rekommendation för företag generellt brukar vara att ha en soliditet på runt 30 procent. Vi bedömer dock att detta är något högt för ishockeyklubbar. Ett mer rimligt mått med hänsyn till klubbarnas storlek på eget kapital, den totala balansomslutningen och de senaste årens resultat är snarare en soliditet på 10 procent. Det är dock svårt att ge en specifik rekommendation utan att även beakta andra faktorer. Vanliga bolag vill inte ha en allt för hög soliditet, då det finns ett avkastningskrav hos delägarna. I idrottsklubbar är det lite annorlunda, eftersom de är majoritetsägda av en förening med medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt vanligare med externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i aktiebolaget (resterande 51 procent måste ägas av föreningen). Dessa finansiärer kan ha någon form av långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen. Som vi ser i tabellen har endast 6 av 14 klubbar en soliditet på 10 procent eller mer: Färjestad BK, Skellefteå AIK, Djurgårdens IF, Mora IK, Rögle BK och HV71. I föregående års rapport klarade 4 av 14 lag denna gräns. Malmö Redhawks är den klubb som har lägst soliditet. Endast 6 av 14 klubbar har en soliditet på 10 procent eller mer. Soliditet 2 5 25% 20% 15% 10% 5% 0% Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 25
04 Publiksnitt per SHL-klubb På sida 13 redogör vi för det totala publiksnittet på hemmamatcher i grundserien i SHL under de senaste fem åren. På nästföljande sidor har vi jämfört respektive lags publiksnitt på hemmamatcher i grundserien under de senaste två åren. Vi har även inkluderat beläggningsgraden på arenorna för respektive lag. Frölunda HC är likt föregående år fortsatt ohotad etta med det högsta publiksnittet och vinner därmed publikligan. Årets största ökning står Timrå IK för. Tack vare sitt avancemang till SHL ökade klubben sitt publiksnitt med 871 åskådare. Trots ökningen har klubben det lägsta publiksnittet i SHL med 3 932 åskådare. Efter Frölunda HC kommer Djurgårdens IF som under säsongen passerade Färjestads BK. Djurgårdens IF ökade sitt publiksnitt med drygt 186 åskådare. Tätt efter Djurgårdens IF kommer Färjestads BK med ett publiksnitt på 7 231 åskådare. Denna topptrio har ett publiksnitt på hemmamatcher som är högre än 7 000 åskådare. Malmö Redhawks har den största arenakapaciteten och placerar sig strax efter topptrion med 6 888 åskådare i publiksnitt. Det är en förbättring med 414 åskådare jämfört med föregående säsong. Timrå IK har lägst publiksnitt i SHL. Därefter följer Mora IK och Rögle BK, som även fanns bland klubbarna med lägst publiksnitt föregående säsong. Jämfört med föregående säsong har Timrå IK och Rögle BK ökat sina publiksnitt med 871 åskådare respektive 355 åskådare. Mora IK har i stället minskat sitt publiksnitt med 48 åskådare. Endast 5 av SHL:s 14 klubbar har minskat sina publiksnitt på hemmamatcher under. Resterande 9 klubbar har ökat sina publiksnitt. Den totala ökningen är likt föregående år större än den totala minskningen. Det innebär att det totala publiksnittet på hemmamatcher i grundserien ökade under jämfört med föregående säsong. Läs mer om denna analys på sida 13. Föga förvånande är det fortsatt tydligt att publiksnittet ökar för klubbar som avancerar från Hockeyallsvenskan till SHL. Detta är något som Timrå IK exemplifierar under denna säsong och Mora IK under föregående säsong. Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, men i genomsnitt uppgick den till 81 procent under. Det är en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående säsong. Variationen mellan lagen sträcker sig från Malmö Redhawks 55 procent till Örebro HK:s och HV71:s 94 procent. Utöver HV71 och Örebro HK har även Djurgårdens IF och Mora IK en beläggningsgrad på minst 90 procent. Mora IK har behållit en hög beläggningsgrad efter klubbens ökning av publiksnittet under föregående säsong. Samtidigt har klubben den lägsta arenakapaciteten i SHL. Det är alltså inte enbart lagens publiksnitt som avgör beläggningsgraden, utan den styrs till stor del av respektive klubbs arenakapacitet. Malmö Redhawks fortsätter att ha den lägsta beläggningsgraden, trots att klubben har det fjärde högsta publiksnittet. Den låga beläggningsgraden förklaras av att deras arena har den största kapaciteten av alla klubbarna i SHL. Malmö Arena har en kapacitet för 12 600 åskådare, vilket kan jämföras med exempelvis Mora IK:s arena som rymmer 4 500 åskådare. 26 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
04 Under denna säsong har det inte skett någon ombyggnation av SHL-klubbarnas arenor som har påverkat deras kapacitet. Jämförbarheten mellan och får därför anses vara hög. Entréintäkter står för 22 procent av SHL-klubbarnas totala intäkter och med ytterligare 9 procent från servering, kiosk och souvenirer kan vi räkna ut att nära en tredjedel av klubbarnas intäkter kommer från publiken. Malmö Redhawks och Frölunda HC har arenor med en åskådarkapacitet som väsentligt överträffar de andra SHL-lagens. Dessa arenor är inte enbart byggda för ishockey och ger därför klubbarna en lägre beläggningsgrad. En rimlig beläggningsgrad som klubbarna ur ett nationalekonomiskt perspektiv skulle kunna sträva efter är 90 95 procent. Klubbar med en lägre beläggning än så, kan öka sina publik- och matchdagsintäkter, främst genom att locka nya åskådare till arenan. Det kan exempelvis ske genom kampanjer eller genom att få en större del av publiken att gå på fler matcher eller köpa säsongskort. En beläggningsgrad som är högre än 95 procent kan indikera att klubbens prissättning av säsongsbiljetter och biljetter till enstaka matcher inte är tillräckligt differentierad. Klubben kan då öka sina intäkter genom att höja priserna till dess att beläggningsgraden sjunker något. Det kommer alltid att finnas vissa supportrar som går på matcher oavsett vad det kostar, medan andra supportrar är mer priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera så många kundsegment som möjligt och att hitta trösklarna i respektive segment. Klubbarna som ligger mellan 90 95 procent i beläggningsgrad är Örebro HK, HV71, Mora IK och Djurgårdens IF. Med undantag för Djurgårdens IF som tillkom i år, låg dessa klubbar inom samma intervall under föregående säsong. Därefter följer Rögle BK med en beläggningsgrad på 88 procent. Publiksnitt och beläggningsgrad 2 6 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 100% 80% 60% 40% 20% 0% Publiksnitt Beläggningsgrad Publiksnitt och beläggningsgrad 2 7 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 100% 80% 60% 40% 20% 0% Publiksnitt Beläggningsgrad Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 27
28 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
05 Analys av SHL:s klubblag På följande sidor går vi igenom den finansiella ställningen i i varje enskild klubb. Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 29
0 1 9 087 9 312 9 029 9 667 10 071 2 2 3 3 3 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Frölunda HC Frölunda HC följde upp förra säsongens tredje plats i grundserien genom att återigen placera sig på plats tre med totalt 92 poäng under denna säsong. I slutspelet tog laget sig till final och vann över Djurgårdens IF med 4 2 i matcher. Därmed var SM-guldet tillbaka i Göteborg igen. Frölunda HC är den SHL-klubb som har flest titlar i Champions Hockey League. Under tog klubben sin tredje seger i turneringen efter vinst mot EHC Red Bull München i finalen. Sportligt sett var säsongen lika framgångsrik som 2015/2016, med vinst både i SHL och CHL, och laget fortsätter att locka mycket publik till sina matcher. Publiksnittet ökade till 10 071 åskådare, vilket var 404 åskådare fler per match jämfört med förra säsongen. Beläggningsgraden ökade från 80 procent till 84 procent. utan även högre intäkter från servering, kiosk och souvenirer. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med cirka 800 tusen kronor. Övriga intäkter ökade med 3 miljoner kronor och intäkter från reklam och sponsring ökade med drygt 11 miljoner kronor jämfört med. Frölunda HC:s totala verksamhetskostnader ökade med 27 miljoner kronor under säsongen. Övriga kostnader ökade med drygt 16 miljoner kronor, medan personalkostnaderna ökade med drygt 12 miljoner kronor. Årets resultat är positivt och uppgår till nästan 9 miljoner kronor. Det är en stor ökning jämfört med föregående årsresultat på 110 tusen kronor. Koncernen har ett eget kapital som i år uppgår till 35 miljoner kronor. Nettoomsättningen ökade med 35 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. Ökningen beror främst på att intäkterna från entrébiljetter ökade med 20 miljoner kronor. I och med att Frölunda HC har många åskådare på sina matcher påverkas intäkterna när laget tar sig tillslutspel i både SHL och i CHL. Fler matcher ger inte bara högre entréintäkter, verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 7% 7% 44% 42% 1% 44% 1 40% 56% 58% 0% 0% 48% 52% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 30 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 12 044 Publiksnitt: 10 071 Beläggningsgrad: 84% Frölunda HC Total omsättning (tkr) 180 694 145 128 Nettoomsättning (tkr) 173 685 138 259 Totala verksamhetskostnader (tkr) 172 171 144 916 Lönekostnader (tkr) 94 042 82 477 Rörelseresultat (tkr) 1 514-6 657 Årets resultat (tkr) 8 559 110 Arenakapacitet: 12 044 Publiksnitt: 9 667 Beläggningsgrad: 80% Eget kapital (tkr) 34 538 25 979 Tabellplacering 3 3 Vunna poäng grundserien 92 94 Slutplacering SM-guld Kvartsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 022 877 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 904 764 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 31
0 2 7 924 7 335 6 989 7 169 7 355 9 7 10 2 4 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Djurgårdens IF slutade Djurgårdens IF på en fjärdeplats i grundserien, två placeringar sämre än fjolårets andra plats. Laget tog sig hela vägen till final i slutspelet där Frölunda HC vann med 4 2 i matcher. Den sportsliga framgången innebar att publiksnittet ökade med 186 åskådare till 7 355 åskådare per match. Beläggningsgraden för klubben uppgick till 91 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående års beläggningsgrad på 89 procent. Klubbens nettoomsättning ökade med 27 procent jämfört med föregående år och uppgick till 143 miljoner kronor. Till följd av det ökade publiksnittet och framgångarna i slutspelet ökade intäkterna från entrébiljetter med 11 miljoner kronor. Djurgårdens IF ökade även intäkterna från reklam och sponsring med lite mer än 10 miljoner kronor, till drygt 66 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på 18 procent. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med 486 tusen kronor. Övriga intäkter uppgick till drygt 24 miljoner kronor, en ökning med nästan 9 miljoner kronor. Ökningen av övriga intäkter beror främst på att ersättningarna för spelare i NHL ökade med drygt 8 miljoner kronor. Klubbens verksamhetskostnader ökade med drygt 21 miljoner kronor eller 19 procent. En bidragande orsak till ökningen är att personalkostnaderna ökade med drygt 17 miljoner kronor, från 65 miljoner kronor till lite mer än 82 miljoner kronor. Personalkostnaderna utgör 61 procent av de totala kostnaderna. Klubbens övriga kostnader ökade med 4 miljoner kronor och avskrivningarna ökade med 35 tusen kronor. Djurgårdens IF gör ett positivt resultat på nästan 4 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår till drygt 27 miljoner kronor, vilket ger klubben en soliditet på 14 procent. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 17% 14% 39% 43% 35% 34% 61% 2% 57% 2% 0% 0% 46% 50% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 32 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 8 094 Publiksnitt: 7 355 Beläggningsgrad: 91% Djurgårdens IF Total omsättning (tkr) 144 649 113 132 Nettoomsättning (tkr) 143 022 112 220 Totala verksamhetskostnader (tkr) 135 672 114 258 Lönekostnader (tkr) 81 578 69 182 Rörelseresultat (tkr) 7 350-2 038 Årets resultat (tkr) 3 870 781 Arenakapacitet: 8 094 Publiksnitt: 7 169 Beläggningsgrad: 89% Eget kapital (tkr) 27 432 23 356 Tabellplacering 4 2 Vunna poäng grundserien 86 95 Slutplacering Final Semifinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 949 728 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 773 592 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 33
0 3 5 992 6 122 6 241 7 233 7 231 7 5 7 4 1 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Färjestad BK I grundserien avancerade Färjestad BK tre tabellplaceringar från förra säsongens fjärde plats till en första plats. Efter sju spelade matcher mot Djurgårdens IF åkte laget ut i semifinal efter förlust med 3 4 i matcher. Publiksnittet i grundserien är i nivå med föregående säsong och har endast minskat med två åskådare, från 7 233 åskådare till 7 231. Detta har inte påverkat beläggningsgraden som ligger kvar på 88 procent. Försäljningen av entrébiljetter ökade med 38 procent, från 26 miljoner kronor till 36 miljoner kronor. Intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med cirka 9 miljoner kronor, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med föregående säsong. Intäkterna från reklam och sponsring ökade med 12 miljoner kronor och uppgår till drygt 66 miljoner kronor. Räkenskapsårets nettoomsättning uppgår till 186 miljoner kronor. Det är en ökning med 34 miljoner kronor eller 23 procent. ökade med 12 miljoner kronor, vilket motsvarar 14 procent. Avskrivningarna ökade med 830 tusen kronor eller 14 procent. Färjestad BK gör i år ett positivt resultat på 10 miljoner kronor. Likt tidigare år har Färjestad BK ligans starkaste egna kapital. Det egna kapitalet uppgår till 117 miljoner kronor och soliditeten ligger på 20 procent. Under året har byte av redovisningsprinciper haft en negativ effekt om 2 miljoner kronor på klubbens egna kapital. Klubbens totala verksamhetskostnader ökade med 25 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 16 procent. Ökningen beror delvis på att de övriga kostnaderna ökade med 20 procent eller drygt 11 miljoner kronor. Personalkostnaderna verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 38% 37% 20% 19% 23% 17% 58% 59% 4% 4% 25% 36% 24% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 34 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 8 500 Publiksnitt: 7 231 Beläggningsgrad: 85% Färjestad BK Total omsättning (tkr) 187 123 156 467 Nettoomsättning (tkr) 185 544 151 304 Totala verksamhetskostnader (tkr) 175 506 151 051 Lönekostnader (tkr) 98 545 89 901 Rörelseresultat (tkr) 10 038 253 Årets resultat (tkr) 10 179 529 Arenakapacitet: 8 500 Publiksnitt: 7 233 Beläggningsgrad: 85% Eget kapital (tkr) 116 525 106 346 Tabellplacering 1 4 Vunna poäng grundserien 101 87 Slutplacering Semifinal Kvartsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 976 1 033 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 654 620 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 35
0 4 5 021 5 354 4 896 4 947 5 363 8 4 9 7 2 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Luleå HF Under säsongen avancerade Luleå HF fem placeringar i grundserietabellen från sjunde till andra plats. Tabellplaceringen innebar en direktkvalificering till slutspelet och en kvartsfinal där klubben slog ut Växjö Lakers med 4 1 i matcher. I semifinalen förlorade dock klubben mot Frölunda HC med 1 4 i matcher. Publiksnittet ökade under säsongen med 416 åskådare och uppgick till 5 363. Detta medförde att beläggningsgraden ökade från 79 procent till 85 procent. Även nettoomsättningen ökade under säsongen, från 128 miljoner kronor till 171 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 34 procent. Ökningen beror främst på att intäkterna från entrébiljetter, restaurang och kioskverksamhet ökade med totalt cirka 9 miljoner kronor. Rättighetsersättningarna ökade med 11 miljoner kronor och övriga intäkter med drygt 24 miljoner kronor. personalkostnaderna ökade med drygt 6 miljoner kronor och övriga externa kostnader med 11 miljoner kronor. Dessutom ökade avskrivningarna med cirka 5 miljoner kronor till följd av större teknikinvesteringar i arenan. Årets resultat efter skatt är positivt och uppgår till 17 miljoner kronor, vilket är en ökning med 16 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. Klubben har ett positivt eget kapital på 26 miljoner kronor. Klubbens kostnader ökade inte i samma utsträckning som intäkterna utan endast med 17 procent. Därmed förbättrades rörelseresultatet med 22 miljoner kronor. De totala rörelsekostnaderna uppgår till 150 miljoner kronor och ökningen på drygt 22 miljoner kronor beror främst på att verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 43% 41% 36% 16% 30% 16% 52% 57% 5% 2% 5% 43% 6% 48% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 36 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 6 300 Publiksnitt: 5 363 Beläggningsgrad: 85% Luleå HF Total omsättning (tkr) 171 467 129 754 Nettoomsättning (tkr) 171 392 127 582 Totala verksamhetskostnader (tkr) 150 147 128 538 Lönekostnader (tkr) 78 636 72 674 Rörelseresultat (tkr) 21 245-956 Årets resultat (tkr) 17 078 1 316 Arenakapacitet: 6 300 Publiksnitt: 4 947 Beläggningsgrad: 79% Eget kapital (tkr) 26 229 9 150 Tabellplacering 2 7 Vunna poäng grundserien 101 81 Slutplacering Semifinal Åttondelsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 779 897 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 725 764 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 37
0 5 5 030 5 042 4 686 4 642 4 532 1 1 6 5 5 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Skellefteå AIK slutade Skellefteå AIK på femte plats i grundserien, samma placering som under fjolåret. I slutspelet gick Skellefteå AIK till kvartsfinal där laget ställdes mot Djurgårdens IF. I kvartfinalen åkte Skellefteå AIK ut efter förlust med 2 4 i matcher. Klubbens publiksnitt minskade med 119 åskådare per match jämfört med föregående säsong. Det ledde till att beläggningsgraden minskade från 80 procent till 78 procent. sponsorintäkter ökade däremot med 10 miljoner kronor, från 55 miljoner kronor till 65 miljoner kronor. Trots årets negativa resultat uppgår klubbens egna kapital till 45 miljoner kronor, vilket är tredje högst i SHL. Koncernens resultat efter skatt blev en förlust på knappt 8 miljoner kronor. Det kan jämföras med då resultatet efter skatt var en förlust på cirka 4 miljoner kronor. Att resultatet försämrats beror främst på att koncernens totala verksamhetskostnader har ökat mer än intäkterna. Skellefteå AIK:s siffror visar, precis som för övriga klubbar, hur stor betydelse antalet spelade matcher har för klubbens intäkter och finansiella resultat i stort. Intäkterna från entrébiljetter minskade från 31 miljoner kronor till 25 miljoner kronor. Det kan bero på att klubben denna säsong spelade färre matcher jämfört med föregående år då de gick till final. Som en följd av detta minskade även intäkterna från servering, kiosker och souvenirer med drygt 1 miljon kronor. Klubbens reklam- och verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 37% 38% 14% 20% 16% 25% 14% 60% 59% 15% 3% 3% 52% 44% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 38 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 5 801 Publiksnitt: 4 523 Beläggningsgrad: 78% Skellefteå AIK Total omsättning (tkr) 126 409 126 044 Nettoomsättning (tkr) 126 409 126 044 Totala verksamhetskostnader (tkr) 134 016 131 059 Lönekostnader (tkr) 77 666 73 798 Rörelseresultat (tkr) -7 607-5 015 Årets resultat (tkr) -7 787-3 712 Arenakapacitet: 5 801 Publiksnitt: 4 642 Beläggningsgrad: 80% Eget kapital (tkr) 45 433 52 031 Tabellplacering 5 5 Vunna poäng grundserien 84 87 Slutplacering Kvartsfinal Final Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 925 848 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 779 634 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 39
0 6 6 258 7 725 6 852 6 474 6 888 15 12 8 6 6 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Malmö Redhawks Malmö Redhawks följde upp föregående års sjätteplacering i grundserien med att återigen komma sexa i årets upplaga av SHL. Klubben knep den sista direktplatsen till kvartsfinalrundan med 82 vunna poäng. Växjö Lakers hade lika många poäng, men Malmö Redhawks hade bättre målskillnad och hamnade därför före i tabellen. I slutspelet blev de blivande svenska mästarna Frölunda HC för svåra och de besegrade Malmö Redhawks med 4 1 i matcher. Under årets säsong ökade publiksnittet från 6 474 åskådare till 6 888 åskådare, vilket är en ökning med i snitt 414 åskådare per match. Nettoomsättningen ökade med totalt cirka 12 miljoner kronor jämfört med föregående säsong. Ökningen beror främst på att intäkterna från reklam och sponsring ökade med 11 miljoner kronor. Trots att publiksnittet ökade under säsongen minskade intäkterna från entrébiljetter med 300 tusen kronor. Klubbens totala verksamhetskostnader minskade under säsongen. Kostnaderna uppgick till drygt 104 miljoner kronor jämfört med drygt 109 miljoner kronor under föregående år. På grund av ändrade redovisningsprinciper som tillämpades under detta räkenskapsår minskade verksamhetskostnaderna för med drygt 2 miljoner kronor. Motsvarande justering av intäkterna för samma period uppgår till 400 tusen kronor. Årets minskning av verksamhetskostnader beror främst på att klubbens personalkostnader minskade med drygt 11 miljoner kronor. Övriga kostnader ökade med drygt 7 miljoner kronor, vilket främst förklaras av att reklam- och sponsorkostnader ökade med 4 miljoner kronor. Klubben redovisar ett positivt resultat på drygt 14 miljoner kronor. Cirka hälften av resultatet kommer från aktivering av uppskjuten skatt. Föregående år redovisade klubben ett negativt resultat på drygt 12 miljoner kronor efter att jämförelsesiffrorna räknats om enligt de nya redovisningsprinciperna. Redovisningen enligt de nya principerna har minskat det egna kapitalet med drygt 19 miljoner kronor, från ett positivt eget kapital på 5 miljoner kronor till ett negativt på 14 miljoner kronor. Årets egna kapital uppgår till 14 tusen kronor. Ändringen av redovisningsprinciperna följer regelverket K3 i Svenska Ishockeyförbundets redovisningshandbok. Bolaget Hockeyprojekt i Skåne AB har klassificerats som ett företag för särskilt ändamål och konsoliderats i koncernredovisningen, även om detta bolag formellt sett inte är ett dotterbolag. Siffrorna från föregående år har därför justerats i enlighet med denna klassificering för att åren ska bli jämförbara. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 43% 35% 1% 6% 21% 1% 6% 24% 57% 65% 0% 0% 72% 69% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 40 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 12 600 Publiksnitt: 6 888 Beläggningsgrad: 55% Malmö Redhawks Total omsättning (tkr) 112 357 98 331 Nettoomsättning (tkr) 108 031 96 305 Totala verksamhetskostnader (tkr) 104 494 108 517 Lönekostnader (tkr) 56 933 66 683 Rörelseresultat (tkr) 3 537-12 212 Årets resultat (tkr) 14 394-11 592 Arenakapacitet: 12 600 Publiksnitt: 6 474 Beläggningsgrad: 51% Eget kapital (tkr) 14-14 381 Tabellplacering 6 6 Vunna poäng grundserien 82 86 Slutplacering Kvartsfinal Semifinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 694 775 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 948 771 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 41
0 7 4 980 4 947 4 757 4 658 4 691 3 6 1 1 7 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Växjö Lakers Förra årets seriesegrare och svenska mästare lyckades inte försvara förstaplatsen denna säsong. Klubben slutade på en sjundeplats i grundserien och fick möta Örebro HK i åttondelsfinalen. Där vann Växjö Lakers med 2 0 i matcher, vilket ledde till kvartsfinal. I kvartsfinalen åkte klubben ut, efter att ha förlorat mot Luleå HF med 1 4 i matcher. Nettoomsättningen uppgick likt föregående år till 123 miljoner kronor, medan den totala omsättningen ökade med 3 miljoner kronor. Ökningen av den totala omsättningen beror främst på vinster från försäljningar av anläggningstillgångar. Publiksnittet ökade med 33 åskådare jämfört med föregående säsong och uppgick till 4 691 åskådare per match. Därmed ökade klubbens beläggningsgrad med 1 procentenhet. med cirka 2 miljoner kronor. Ökade personalkostnader och en sämre placering i tabellen ledde till att lönekostnaden per vunnen poäng ökade från 633 till 920 tusen kronor. Årets resultat är i nivå med föregående år och uppgår till knappt 5 miljoner kronor. Klubbens egna kapital uppgår till 30 miljoner kronor. Under ökade klubbens verksamhetskostnader med 4 miljoner kronor och uppgick till 132 miljoner kronor. Ökningen förklaras huvudsakligen av att personalkostnaderna ökade med knappt 2 miljoner kronor och övriga externa kostnader, främst kopplade till fastighetskostnader, ökade verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 33% 19% 33% 25% 19% 32% 60% 0% 60% 0% 7% 7% 56% 49% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 42 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 5 750 Publiksnitt: 4 691 Beläggningsgrad: 82% Växjö Lakers Total omsättning (tkr) 141 858 138 661 Nettoomsättning (tkr) 123 179 123 919 Totala verksamhetskostnader (tkr) 132 117 128 439 Lönekostnader (tkr) 75 448 73 420 Rörelseresultat (tkr) -8 938-4 520 Årets resultat (tkr) 4 864 4 997 Arenakapacitet: 5 750 Publiksnitt: 4 658 Beläggningsgrad: 81% Eget kapital (tkr) 30 220 25 356 Tabellplacering 7 1 Vunna poäng grundserien 82 116 Slutplacering Kvartsfinal SM-guld Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 920 633 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 843 528 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 43
0 8 6 784 6 537 6 481 6 621 6 550 5 9 2 8 8 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering HV71 HV71 slutade på åttonde plats i grundserien, vilket är samma placering som förra säsongen. I åttondelsfinalen besegrade klubben först Rögle BK med 2 0 i matcher, men förlorade sedan mot Färjestad BK med 3 4 i den matchserien. Publiksnittet minskade från 6 621 till 6 550 åskådare per match i grundserien. Därmed minskade beläggningsgraden från 95 procent till 94 procent. Klubbens nettoomsättning ökade däremot med nästan 7 miljoner kronor och uppgick till 164 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av att intäkterna från reklam och sponsring ökade med nästan 10 miljoner kronor eller 16 procent. Intäkterna från entrébiljetter ökade med knappt 3 miljoner kronor, samtidigt som intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ökade med 1 miljon kronor. Klubbens övriga intäkter minskade dock med 7 miljoner kronor, vilket motsvarar 15 procent. tillsammans med över 3 miljoner kronor, medan övriga kostnader ökade med 500 tusen kronor. HV71 gör ett positivt resultat efter skatt på 8 miljoner kronor. Klubbens egna kapital uppgår till 55 miljoner kronor, vilket är näst högst i SHL. HV71:s totala verksamhetskostnader ökade med nästan 4 miljoner kronor. Fördelningen av klubbens verksamhetskostnader är i princip oförändrad från föregående säsong. Personalkostnader och avskrivningar ökade verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 32% 33% 24% 21% 30% 20% 62% 61% 6% 6% 12% 43% 11% 39% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 44 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 7 000 Publiksnitt: 6 550 Beläggningsgrad: 94% HV71 Total omsättning (tkr) 164 014 157 308 Nettoomsättning (tkr) 164 014 157 308 Totala verksamhetskostnader (tkr) 151 111 147 309 Lönekostnader (tkr) 90 687 88 684 Rörelseresultat (tkr) 12 903 9 999 Årets resultat (tkr) 7 916 7 062 Arenakapacitet: 7 000 Publiksnitt: 6 621 Beläggningsgrad: 95% Eget kapital (tkr) 55 486 47 570 Tabellplacering 8 8 Vunna poäng grundserien 80 81 Slutplacering Kvartsfinal Åttondelsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 134 1 095 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 887 755 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 45
0 9 5 610 4 305 3 790 4 069 4 424 16 11 13 11 9 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Rögle BK slutade Rögle BK på en nionde plats i grundserien. Det är klubbens bästa placering sedan återkomsten till SHL 2015/2016. Placeringen innebar att klubben fick spela åttondelsfinal i årets slutspel. I åttondelsfinalen slogs laget ut direkt med 0 2 i bäst av tre matcher mot HV71. Klubbens publiksnitt ökade med 355 åskådare per match jämfört med föregående säsong. Detta innebar att beläggningsgraden på arenan ökade från 81 procent till 88 procent. Nettoomsättningen ökade med knappt 3 miljoner kronor, från 124 miljoner kronor till 127 miljoner kronor. Den främsta förklaringen är att intäkterna från entrébiljetter ökade med nästan 2 miljoner kronor. De övriga intäkterna ökade med drygt 2 miljoner kronor, varav offentliga bidrag ökade med 400 tusen kronor. lyckades minska sina personalkostnader med nästan 5 miljoner kronor och samtidigt göra ett bättre sportsligt resultat jämfört med föregående säsong. Lönekostnaden per vunnen poäng minskade från 1 280 tusen kronor till 968 tusen kronor. Klubbens övriga kostnader ökade dock, framför allt rese- och träningskostnader som ökade med knappt 2 miljoner kronor och reklam- och sponsorkostnader som ökade med 1 miljon kronor. Totalt sett ökade klubbens övriga kostnader med 4 miljoner kronor under året. Rögle BK redovisar ett positivt resultat på drygt 3 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 300 tusen kronor under föregående år. Årets resultat innebär att klubben redovisar ett eget kapital på nästan 8 miljoner kronor. Rögle BK:s totala verksamhetskostnader var i nivå med året innan och minskade endast med 400 tusen kronor. Klubben verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 37% 34% 16% 18% 15% 17% 62% 66% 12% 13% 1% 0% 54% 55% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 46 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 5 051 Publiksnitt: 4 424 Beläggningsgrad: 88% Rögle BK Total omsättning (tkr) 126 945 124 189 Nettoomsättning (tkr) 126 945 124 189 Totala verksamhetskostnader (tkr) 123 466 123 901 Lönekostnader (tkr) 72 630 78 104 Rörelseresultat (tkr) 3 479 288 Årets resultat (tkr) 3 379 263 Arenakapacitet: 5 051 Publiksnitt: 4 069 Beläggningsgrad: 81% Eget kapital (tkr) 7 757 4 378 Tabellplacering 9 11 Vunna poäng grundserien 75 61 Slutplacering Åttondelsfinal 11 Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 968 1 280 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 910 1 116 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 47
1 0 5 148 5 446 5 317 5 143 5 178 6 8 12 12 10 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Örebro HK Örebro HK gjorde sin sjätte raka säsong i SHL och avancerade två placeringar i grundserietabellen från tolfte till tionde plats. De senaste säsongerna har Örebro HK haft den högsta beläggningsgraden i SHL och är inget undantag, även om de i år delar förstaplatsen med HV71. Beläggningsgraden på 94 procent är oförändrad jämfört med föregående åroch publiksnittet ökade marginellt från 5 143 till 5 178 åskådare. Nettoomsättningen ökade med 13 procent jämfört med och uppgick till cirka 113 miljoner kronor. Fördelningen av intäkterna skiljer sig något från föregående säsong. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 2 miljoner kronor, motsvarande 8 procent, och intäkterna från reklam och sponsring ökade med 12 miljoner kronor eller 23 procent. Övriga intäkter minskade dock med 4 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning på 31 procent. Reklam- och sponsorintäkter fortsätter att vara klubbens största inkomstkälla och står för 58 procent av den totala nettoomsättningen. Klubbens totala verksamhetskostnader ökade med 11 miljoner kronor och uppgår för till cirka 118 miljoner kronor. Klubbens överlägset största kostnadspost är personalkostnader, vilka utgör 67 procent av klubbens totala verksamhetskostnader. Under året ökade personalkostnaderna med 7 miljoner kronor motsvarande 10 procent. Klubbens övriga kostnader ökade med 3 miljoner kronor motsvarande 9 procent. Trots att nettoomsättningen ökade har årets resultat försämrats med 256 tusen kronor och Örebro HK redovisar en förlust på 4 miljoner kronor. Under året genomförde klubben en nyemission som ökade det egna kapitalet med 5 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår nu till drygt 6 miljoner kronor. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 31% 31% 11% 23% 8% 13% 24% 2% 67% 2% 67% 9% 58% 54% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 48 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 5 500 Publiksnitt: 5 178 Beläggningsgrad: 94% Örebro HK Total omsättning (tkr) 114 032 102 028 Nettoomsättning (tkr) 112 771 100 062 Totala verksamhetskostnader (tkr) 117 881 107 206 Lönekostnader (tkr) 74 167 66 167 Rörelseresultat (tkr) -5 110-7 144 Årets resultat (tkr) -4 175-3 919 Arenakapacitet: 5 500 Publiksnitt: 5 143 Beläggningsgrad: 94% Eget kapital (tkr) 6 414 6 088 Tabellplacering 10 12 Vunna poäng grundserien 69 58 Slutplacering Åttondelsfinal 12 Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 075 1 141 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 956 928 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 49
1 1 4 999 5 610 5 425 5 380 5 231 10 10 5 10 11 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Brynäs IF Under slutade Brynäs IF på elfte plats i SHL och missade precis den sista slutspelsplatsen i hård kamp med Örebro HK. Publiksnittet i grundserien minskade något jämfört med föregående år och laget lockade i snitt 149 åskådare färre per match. Intäkterna från entrébiljetter minskade också, från drygt 27 miljoner kronor till drygt 22 miljoner kronor. Totalt sett ökade dock nettoomsättningen med lite mer än 3 miljoner kronor under året. Detta förklaras främst av att intäkterna från reklam och sponsring ökade med nästan 11 miljoner kronor. Klubben redovisar ett positivt resultat på drygt 1 miljon kronor, vilket kan jämföras med förlusten på 919 tusen kronor som klubben redovisade under föregående år. Rörelseresultatet uppgår till drygt 6 miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster stannar dock på lite mer än 1 miljon kronor till följd av räntekostnader på 5 miljoner kronor. Det egna kapitalet ökade i och med årets resultat och uppgår till drygt 15 miljoner kronor. Verksamhetskostnaderna har likt nettoomsättningen ökat under året. Totalt sett ökade kostnaderna med nästan 2 miljoner kronor, från 150 miljoner kronor till 152 miljoner kronor. Detta motsvarar en ökning på 1 procent. Ökningen beror främst på att personalkostnaderna ökade från knappt 98 miljoner kronor till drygt 100 miljoner kronor. Övriga kostnader och avskrivningarna minskade marginellt jämfört med föregående år. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 28% 29% 23% 14% 23% 18% 66% 65% 6% 6% 21% 42% 23% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 50 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 7 909 Publiksnitt: 5 231 Beläggningsgrad: 66% Brynäs IF Total omsättning (tkr) 158 233 154 939 Nettoomsättning (tkr) 158 233 154 939 Totala verksamhetskostnader (tkr) 151 957 150 382 Lönekostnader (tkr) 97 021 95 245 Rörelseresultat (tkr) 6 276 4 557 Årets resultat (tkr) 1 150-919 Arenakapacitet: 7 909 Publiksnitt: 5 380 Beläggningsgrad: 68% Eget kapital (tkr) 15 304 14 113 Tabellplacering 11 10 Vunna poäng grundserien 69 70 Slutplacering 11 Kvartsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 406 1 361 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 961 793 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 51
1 2 5 850 6 125 5 701 5 688 6 079 4 3 4 9 12 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Linköping HC slutade Linköping HC på tolfte plats i grundserien med 67 vunna poäng och missade därmed slutspel. Trots en sämre tabellplacering än föregående år ökade publiksnittet med 391 åskådare och uppgick till 6 079 åskådare per match. Under slutet av räkenskapsåret gjorde klubben en riktad nyemission på 9 miljoner kronor som registrerades efter räkenskapsårets utgång. Nyemissionen stärkte det egna kapitalet som nu uppgår till cirka 11 miljoner kronor. Klubbens omsättning ökade med 5 miljoner kronor, främst till följd av ökade rättighetsersättningar och intäkter från sjuk-, hälso- och friskvård. Trots detta presenterar Linköping HC ett fortsatt negativt resultat efter skatt. Klubbens negativa resultat ökade med 1 miljon kronor, vilket resulterade i en förlust på 2 miljoner kronor. Det negativa resultatet beror främst på att hyres- och lokalkostnader ökade med cirka 6 miljoner kronor och övriga externa kostnader med cirka 5 miljoner kronor. Även om de totala kostnaderna ökade har personalkostnadernas andel minskat med 4 procentenheter. Personalkostnaderna uppgår därmed till 80 miljoner kronor. Lönekostnaden per vunnen poäng landade på 1 192 tusen kronor, vilket kan jämföras med 1 020 tusen kronor föregående säsong. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 47% 43% 33% 10% 33% 11% 52% 56% 14% 1% 1% 43% 15% 41% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 52 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 8 500 Publiksnitt: 6 079 Beläggningsgrad: 72% Linköping HC Total omsättning (tkr) 147 745 142 839 Nettoomsättning (tkr) 147 745 142 839 Totala verksamhetskostnader (tkr) 154 246 142 738 Lönekostnader (tkr) 79 853 79 526 Rörelseresultat (tkr) -6 501 101 Årets resultat (tkr) -2 048-1 175 Arenakapacitet: 8 500 Publiksnitt: 5 688 Beläggningsgrad: 67% Eget kapital (tkr) 11 216 4 289 Tabellplacering 12 9 Vunna poäng grundserien 67 78 Slutplacering 12 Kvartsfinal Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 192 1 020 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 958 746 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 53
1 3 2 710 2 924 3 062 4 118 4 070 19 20 15 13 13 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Mora IK var Mora IK:s andra säsong i SHL efter uppflyttningen 2016/2017. Likt föregående säsong slutade klubben på en trettonde plats i grundserien. Placeringen innebar att laget även i år fick kvalspela för att hålla sig kvar i SHL. I det avgörande playoff-spelet ställdes klubben mot Leksands IF, vilket var en repris på föregående års playoff. Denna gång lyckades Leksands IF besegra Mora IK med 4 1 i matcher, vilket betyder att Mora IK spelar i Hockeyallsvenskan nästa säsong. Mora IK ökade både sin omsättning och sina verksamhetskostnader under. Omsättningen ökade med 17 miljoner kronor, medan verksamhetskostnaderna ökade med knappt 18 miljoner kronor. Det innebär att årets resultat hamnar på minus 230 tusen kronor, vilket kan jämföras med föregående års positiva resultat på 320 tusen kronor. Det egna kapitalet har således minskat något och uppgår till 5 miljoner kronor. Ökningen av omsättningen förklaras främst av att reklam- och sponsringsintäkterna ökade med 16 miljoner kronor, medan intäkterna från entrébiljetter minskade med knappt 1 miljon kronor. Minskningen av intäkter från entrébiljetter beror på att klubbens publiksnitt har minskat med 48 åskådare per match. Mora IK har dock en fortsatt hög beläggning på arenan, 90 procent, jämfört med 91 procent föregående säsong. Verksamhetskostnaderna följde intäkterna och ökade med 18 miljoner kronor. Ökningen kan främst kopplas till att personalkostnaderna ökade med knappt 12 miljoner kronor och övriga kostnader med 6 miljoner kronor. Ökningen av de övriga kostnaderna utgörs bland annat av hyreskostnader på knappt 1 miljon kronor, resekostnader på drygt 1 miljon kronor samt transferkostnader och utbildningsbidrag på cirka 700 tusen kronor. verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 32% 31% 19% 14% 20% 18% 0% 68% 0% 69% 2% 3% 65% 59% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 54 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 4 500 Publiksnitt: 4 070 Beläggningsgrad: 90% Mora IK Total omsättning (tkr) 85 792 68 570 Nettoomsättning (tkr) 85 792 68 570 Totala verksamhetskostnader (tkr) 86 021 68 259 Lönekostnader (tkr) 58 403 46 711 Rörelseresultat (tkr) -229 311 Årets resultat (tkr) -230 320 Arenakapacitet: 4 500 Publiksnitt: 4 118 Beläggningsgrad: 92% Eget kapital (tkr) 5 125 5 356 Tabellplacering 13 13 Vunna poäng grundserien 60 51 Slutplacering 13 13 Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 973 916 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 936 788 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 55
1 4 2 857 2 490 3 036 3 061 3 932 22 22 20 15 14 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Publiksnitt och tabellplacering Timrå IK Nykomlingen Timrå IK, som var tillbaka i den högsta serien för första gången sedan 2013/2014, slutade på en fjortonde plats i årets SHL. Sista platsen i serien betydde kvalspel för att undvika nedflyttning till Hockeyallsvenskan. I kvalet förlorade dock klubben med 3 4 i matcher mot IK Oskarshamn, vilket innebär att återkomsten till SHL endast varade en säsong. Finansiellt sett lyckades klubben öka sin nettoomsättning från drygt 42 miljoner kronor till 75 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på nästan 33 miljoner kronor eller 77 procent. Av denna ökning står intäkter från entrébiljetter för 4 miljoner kronor och intäkter från reklam och sponsring för nästan 29 miljoner kronor. Ökningen av intäkter från reklam och sponsring kommer huvudsakligen från rättighetsersättningen som ökade med nästan 29 miljoner kronor. personalkostnaderna för att klubbarna bättre ska kunna klara omställningen till spel i SHL. Även de övriga kostnaderna ökade under året och gick från lite mer än 16 miljoner kronor till drygt 31 miljoner kronor. Ökningen beror dels på att hyreskostnaderna ökade med 3 miljoner kronor samt att reseoch träningskostnaderna ökade med drygt 3 miljoner kronor. Generellt sett ökade samtliga övriga kostnader under året. Klubben gör ett positivt resultat på 657 tusen kronor. Det är en minskning med drygt 7 miljoner kronor jämfört med föregående säsong då klubben gjorde ett positivt resultat på drygt 7 miljoner kronor. Klubben redovisar ett eget kapital på nästan 7 miljoner kronor, vilket är en ökning med nästan 3 miljoner kronor. Cirka 2 av dessa 3 miljoner kronor kommer från en nyemission som genomfördes under året. Verksamhetskostnaderna ökade också väsentligt och mer än fördubblades jämfört med föregående säsong. De totala verksamhetskostnaderna uppgick till nästan 82 miljoner kronor jämfört med drygt 40 miljoner kronor under föregående år. Den främsta anledningen till ökningen är att personalkostnaderna ökade med nästan 26 miljoner kronor. Precis som hos många andra nykomlingar ökar verksamhetskostnader verksamhetskostnader nettoomsättning nettoomsättning 38% 40% 23% 21% 42% 27% 62% 59% 5% 0% 1% 51% 8% 23% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosk Övrigt & souvenirer 56 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
Arenakapacitet: 6 000 Publiksnitt: 3 932 Beläggningsgrad: 66% Timrå IK Total omsättning (tkr) 82 928 48 877 Nettoomsättning (tkr) 75 112 42 441 Totala verksamhetskostnader (tkr) 81 664 40 362 Lönekostnader (tkr) 41 864 23 510 Rörelseresultat (tkr) -6 552 2 079 Årets resultat (tkr) 657 7 229 Arenakapacitet: 6 000 Publiksnitt: 3 061 Beläggningsgrad: 51% Eget kapital (tkr) 6 683 4 025 Tabellplacering 14 15 Vunna poäng grundserien 44 99 Slutplacering 14 15 Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 951 237 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 872 99 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 57
58 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
06 Slutlig analys Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 59
06 Organisationsstruktur i elitidrottsklubbar För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha en stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi menas att den förening eller det aktiebolag som söker licens måste ha minst fem miljoner kronor i eget kapital. Klubben får inte heller vara på obestånd, det vill säga inte kunna betala sina skulder. Undantaget är tillfälligt obestånd. Om klubben inte uppfyller dessa krav kan det bli aktuellt med degradering från SHL. Att leda och styra en organisation som bygger på frivillighet och starkt engagemang i en miljö med klassiska kommersiella krav kräver ett speciellt synsätt. Det måste råda balans mellan eldsjälar och kostymer. Framgången ligger med andra ord i mixen mellan sport- och affärskompetens. Vi anser att många SHL-klubbar har kommit långt i sin strävan att skapa moderna Sports Business Offices med en blandning av sport- och affärskompetens. Vi menar också att klubbarna måste fortsätta arbetet med att utveckla och anpassa sina styr- och ledningsmodeller till de förutsättningar som råder i elitidrottsklubbar. Det är en stor utmaning att leda en elitidrottsklubb. Det gäller att kunna kombinera och balansera kommersiell logik med ideell logik. De sportsliga målen är ofta kortsiktiga samtidigt som det finns krav på att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar. Konsekvensen av att misslyckas sportsligt är extremt stor och förutsättningar kan bokstavligen förändras över en natt. 60 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
06 Samband mellan ekonomisk förutsättning och sportslig prestation Denna rapport innehåller flera analyser som visar att klubbarnas ekonomiska förutsättningar har en viss påverkan på den sportsliga prestationen. Det framgår till exempel på sida 22-23, och i figur 22, att det finns ett samband mellan lönekostnad och slutplacering i grundserien. De klubbar som har råd att rekrytera de bästa spelarna (som också kostar mest i lön) får ofta utdelning i form av bra tabellplaceringar. Det finns dock undantag som visar att även klubbar med förhållandevis låga lönekostnader kan sluta högt i tabellen. Två exempel är Djurgårdens IF och Malmö Redhawks som slutade på fjärde respektive sjätte plats i årets grundserie, trots att de endast har den åttonde respektive tolfte högsta lönekostnaden i ligan. Jämförbar redovisning Samtliga klubbar i SHL upprättar koncernredovisning för räkenskapsåret. Det anses ge en mer rättvisande bild av det egna kapitalet då bland annat koncerninterna transaktioner elimineras. Koncernredovisningar förbättrar även jämförbarheten mellan klubbarna. liksom vissa kostnadsposter, specificeras av vissa klubbar, men inte av andra. Ytterligare en iakttagelse är att flertalet klubbar inte lämnar någon upplysning om löner avseende kontraktsanställda. Det innebär att den totala lönekostnaden kan skilja sig väsentligt mellan klubbarna, beroende på hur många bolag och andra typer av verksamheter som ingår i respektive koncern. Detta är nödvändigtvis inte fel, men det blir svårare att jämföra klubbarnas ekonomi och mindre transparent för den externa läsaren. Svensk Elitishockey har tagit fram en redovisningshandbok med anvisningar för att förbättra jämförbarhet och transparens. Syftet har också varit att skapa enhetliga redovisningsprinciper för att få fram ett rättvisande eget kapital. Exempelvis har både Malmö Redhawks och Färjestads BK räknat om jämförelsesiffrorna i årsredovisningen enligt dessa nya riktlinjer, vilket minskade deras egna kapital med 19 miljoner kronor respektive 2 miljoner kronor. Handboken fastställdes i mars 2018 och likt Svenska Ishockeyförbundet rekommenderar vi den till alla klubbar särskilt eftersom klubbarna förväntas följa denna handbok till fullo per årsboksluten 30 april 2019. Som vi tidigare nämnt bedriver klubbarna sina hockeyverksamheter i olika organisationsformer. Nio av fjorton klubbar har sin elitlicens och därmed hockeyverksamheten i föreningsform. Resterande fem lag bedriver verksamheten i aktiebolagsform. Redan där blir jämförbarheten något svår. Jämförbarheten försvåras ytterligare av att lagen redovisar intäkter och kostnader på olika sätt. Tretton av fjorton lag redovisar till exempel rättighetsersättningar separat. Det fjortonde laget redovisar dessa ersättningar tillsammans med intäkter från reklam och sponsring. Även andra typer av intäkter som NHL-ersättningar och serveringsintäkter Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 61
06 Hur mår SHL? Resultat Nettoomsättningen för i SHL-klubbarna i vår rapport uppgår till totalt 1 902 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på 236 miljoner kronor eller 14 procent jämfört med föregående år. 28 procent av nettoomsättningen utgörs av intäkter från rättighetsersättningar, en ökning med 6 procentenheter från föregående år. Intäkterna från rättighetsersättningar uppgår till 530 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 163 miljoner kronor. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 36 miljoner kronor, medan marknadsintäkterna minskade med drygt 5 miljoner kronor. Framtida utmaningar för SHL Fortsatta krav på eget kapital Per den 30 april 2019 uppgick licensnämndens krav på eget kapital till 5 miljoner kronor. Samtliga klubbar, bortsett från Malmö Redhawks, klarar denna gräns. Licenskraven kommer dock att höjas successivt fram till 2022 då gränsen är 10 miljoner kronor i eget kapital (se figur 23). I nuläget klarar nio av fjorton klubbar denna gräns enligt senast fastställda årsredovisning (se figur 28 nedan). Det återstår att se om de nya licenskraven kommer att resultera i större vinster hos klubbarna eller större aktieägartillskott för att ha tillräckligt med eget kapital. De totala kostnaderna uppgår till sammanlagt 1 870 miljoner kronor. Det är en ökning med 184 miljoner kronor eller 11 procent, det vill säga något mindre än ökningen av klubbarnas nettoomsättning. Personalkostnaderna står för 60 procent av de totala kostnaderna, vilket är en minskning med 1 procentenhet från föregående år. I pengar räknat ökade dock lönekostnaderna med 87 miljoner kronor under. Om vi ser till det totala rörelseresultatet (exklusive övriga rörelseintäkter) gjorde SHL:s 14 lag en sammanlagd vinst på 31 miljoner kronor. Detta är första gången på fyra år som klubbarnas totala rörelseresultat är positivt. Antal lag i SHL som i nuläget klarar kravet på eget kapital (årtal inom parentes) 14 12 10 8 6 13 12 9 2 8 9 På individuell nivå gör sex av fjorton klubbar ett negativt rörelseresultat. Det innebär att nästan hälften av klubbarna har löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. 4 2 Eget kapital Det egna kapitalet i klubbarna har ökat med 75 miljoner kronor eller 24 procent jämfört med föregående år och uppgår till totalt drygt 388 miljoner kronor. Ökningen på 75 miljoner kronor utgörs av 58 miljoner kronor från årets resultat, det vill säga vinster i klubbarna, och 16 miljoner kronor från nyemissioner. Resterande 1 miljon kronor avser mindre poster som till exempel transaktioner med minoritetsägare, uppskjutna skatteeffekter, effekter vid byte av redovisningsprincip, övriga poster, utdelning från fonder och andra korrigeringsposter. Soliditeten för klubbarna i SHL uppgår till totalt 9 procent, vilket är en ökning med 1 procent från föregående år. 0 5 mkr (2019) 6 mkr (2020) 8 mkr (2021) 10 mkr (2022) Ökad rättighetsersättning från SHL Det nya tv-avtalet mellan SHL och C More som trädde i kraft innebar att rättighetsersättningen till varje klubb ökade med i snitt 9 miljoner kronor från 29 miljoner kronor till 38 miljoner kronor. Ersättningens storlek kan variera beroende på hur väl klubbarna uppfyller vissa kriterier i ett nytt incitamentsprogram. För att få ta del av de extra miljoner som SHL kan dela ut måste klubbarna uppfylla krav på exempelvis samhällsansvar i form av CSRprojekt samt viss kvalitet vad gäller kameraplattformar och möjligheter till bra tv-sändningar. Förhoppningsvis kan incitamentsprogrammet leda till att klubbarna får ännu bättre anseende i sina hemstäder och att intresset för SHL som liga ökar. 62 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
06 Klubbarna gör generellt sett ett bättre resultat jämfört med föregående år, till stor del tack vare den ökade rättighetsersättningen från SHL. Tillsammans gör klubbarna ett positivt resultat på 58 miljoner kronor, vilket kan jämföras med då resultatet uppgick till 1 miljon kronor. Om det gamla tv-avtalet fortfarande hade gällt, skulle dock klubbarna ha gjort ett negativt resultat på 106 miljoner kronor under. Vi kan också se att klubbarnas lönekostnader ökade med 71 miljoner kronor under. Det motsvarar en generell löneökning på 5 miljoner kronor per klubb, vilket kan ställas i relation till den ökade rättighetsersättningen på 9 miljoner kronor per klubb som nämns ovan. Vi tror att de ökade ersättningsnivåerna och kravet på eget kapital och samhällsansvar är positivt för svensk ishockey. Klubbarna får möjlighet att stärka sina finanser och incitament att lägga pengar på rätt saker. Vår förhoppning är att det kommer skapa långsiktigt hållbara elitidrottsklubbar som också investerar de ökade rättighetsersättningarna klokt. Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 63
07 Bilaga upplysningar Vi har baserat vår rapport på koncernsiffror för respektive klubb. Detta har vi gjort för att kunna visa klubbens finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att koncerninterna transaktioner inkluderas åt något håll. I många fall finns det också flera bolag kopplade till en klubb, utöver den juridiska enhet som har elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa bolag är att på ett eller annat sätt stödja elitverksamheten och på sikt generera intäkter och vinster till denna. Om Sports Business Services Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetare från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och rådgivning. Våra medarbetare har en bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med majoriteten av elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund. Total omsättning: Inkluderar samtliga intäkter i koncernen. Kan exempelvis inkludera avyttringar av tillgångar. Nettoomsättning: Inkluderar intäkter direkt hänförliga till kärnverksamheten. Publiksnitt: Avser genomsnittligt antal åskådare på hemmamatcher. Marknadsintäkter: Avser enbart intäkter från reklam och andra partnerintäkter. Därmed är rättighetsersättningen från SHL inte inräknad i detta nyckeltal. Avrundningsfel: Rapportens analyser är gjorda i tusental kronor om inte annat anges. I förekommande fall kan det därför inträffa avrundningsfel. Dessa anses vara av oväsentlig karaktär och påverkar inte jämförbarheten eller analyserna i hög grad. Nyckeltalsdefinitioner Verksamhetskostnader: Avser samtliga kostnader från koncernens verksamhet som inte direkt hör till en speciell vara. Vanliga kostnader är till exempel löner och andra personalkostnader, lokalhyra, marknadsföringskostnader och avskrivningar. Personalkostnader: Avser samtliga personalkostnader i hela koncernen. Lönekostnader: Lönekostnaderna i analyserna av lönekostnad per poäng och lönekostnad per placering avser en sammanställning av samtliga anställda inklusive styrelse och ledande befattningshavare, pensionskostnader samt sociala avgifter för koncernen som helhet. Kostnader för inhyrda spelare och andra konsultavtal ingår också i denna post. 64 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
07 Siffrorna i rapporten har hämtats från nedanstående källor, vilket måste beaktas när jämförelser görs. Brynäs IF: Koncernredovisning Brynäs IF Djurgårdens IF: Koncernredovisning Djurgårdens IF Ishockeyförening I vår granskning har vi jämfört åren på totalnivå och utgått från de klubbar som spelade i SHL under säsongen. Vi har därmed inte tagit hänsyn till uppflyttade respektive nedflyttade lag bortsett från analyserna på sida 8, sida 13 och sida 15. I dessa analyser har vi använt data för de faktiska klubbar som deltagit i SHL under respektive säsong. Frölunda HC: Koncernredovisning Frölunda Hockey Club Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad Bollklubb Ideell Förening HV71: Koncernredovisning HV71 Ideell förening Karlskrona HK: Koncernredovisning Karlskrona Hockey Klubb Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings Hockey Club ideell förening Luleå HF: Koncernredovisning Luleå Hockeyförening Malmö Redhawks: Koncernredovisning IF Malmö Redhawks Ishockey AB Mora IK: Koncernredovisning Mora IK Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey Timrå IK: Koncernredovisning Timrå IK Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers Hockey, VLH Örebro HK: Koncernredovisning Örebro Hockey Klubb Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019 65
66 Hur mår svensk elithockey? 2018 / 2019
EY Assurance Tax Transactions Advisory Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person. 2019 Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.