Vad händer med det barn som dör i mammas mage eller utanför den? Går han till himlen eller till helvetet? Av Christer Åberg På grund av att frågan har dykt upp ett antal gånger på apg29 och på grund av att jag själv har grubblat en hel del på den så ska jag med bibelns hjälp försöka svara på den. Vad händer med det barn som dör i mammas mage eller utanför den? Går han till himlen eller till helvetet? Dessa båda frågor har varit aktuella för mig vid två tillfällen. Den första tillfället var när min fru blev gravid första gången. Hon fick då ett utomkvedshavandeskap. Vi fick besöka sjukhuset i Linköping massor av gånger. Och det var en jobbig period för oss. Den andra gången min fru blev gravid födde hon Desiré, som idag är fyra år. En fantastisk flicka som jag är mäkta stolt över och tycker mycket om. Den tredje gången min fru blev gravid dog hon plötsligt inför den beräknade förlossningsdagen. Vår son Joel förlöstes akut med kejsarsnitt. Några timmar senare dog han i min famn. Det första exemplet är att vårt ofödda namnlösa barn dog i utomkvedshavandeskap - missfall. Vad hände med det barnet? Gick han till himlen eller till helvetet? Eller..? Jag
har brottas med den frågan och jag tror att jag har ett bibliskt svar. När det gäller det tredje exemplet, min son Joels död, gick han till himlen eller helvetet? Även detta har jag brottats med. Anledningen till min brottningskamp beror på att jag vet att en människa, barn eller gammal, måste ta emot Jesus för att kunna bli frälst. Det finns inget annat sätt. Du måste ta emot Jesus. Men i exemplet med det namnlösa barnet och i exemplet med min son Joel så dog de innan de fick någon möjlighet att ta emot Jesus och bli frälsta. Vart gick de? Innan vi går in i vad jag tror bibeln säger i dessa frågor så vill jag berätta om min dotter Desirés födelse. När hon föddes och kom ut till världen var jag mycket spänd på om hon skulle gråta. Jag visste att grät hon när hon kom ut så skulle allt vara väl. Det betyder att hon var frisk och andades. När min dotter kom ut lyssnade jag mycket spänt en sekund innan jag hörde henne gråta. Hon grät inte jättehögt, men det var gråt och jag andades ut. (Idag gråter hon mycket högre och kan höja sin röst rejält när hon blir arg på sin gamle pappa). Första delen: Vart går det ofödda barnet om det dör? Och HERREN Gud formade människan av stoft från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ. (1 Moseboken 2:7). För att göra det ännu enklare och tydligare ska jag dela in den här världsberömda versen i tre delar då Gud skapade människan: 1. Och HERREN Gud formade människan av stoft från jorden 2. och blåste in livsande i hennes näsa. 3. Så blev människan en levande själ. Gud formade människan av stoft från jorden När Gud hade format den första människan Adam av stoft från jorden så fanns människan där. Och människan hade utrustats med allt som människor är utrustade med. Huvud, ögon, armar, fingrar, ben, fötter, hjärna, ögon, näsa, mun, hjärta, tarmar, mage, blod, skelett, ja, titta själv i anatomiboken från skolan. Det går alltså inte tvivla på att det var en människa som Gud hade format. Hade Gud låtit änglarna ta fram digitalkameran och fotografera människan som låg där så hade vi idag kunnat se att det var en människa, av kött och blod som du och jag. Men det var någonting som fattades. Vad var det? Människan hade ju allt. Ögon, öron, mun, näsa, hjärta, lungor... Ja, just det: lungor! Människan hade lungor, men det var någonting som saknades i dessa lungor. Människan andades inte. Anden saknades! Hade du varit där och tittat på så skulle du ha sett att bröstkorgen utvidgades inte eftersom människan inte andades. Hon var en människa, men hon var ännu inte en
levande själ! Om du hade tagit fram ett maskingevär, då du stod där, och skjutit sönder människan, vad hade det då inneburit? Hade det varit mord? Vad jag förstår så hade det inte varit mord, eftersom människan inte andades och var på det sättet ännu inte en levande själ. Det hade ju givetvis varit mycket dumt gjort och du hade begått en allvarlig synd om du hade tagit fram maskingeväret och använt det, men mord hade det inte varit! Du hade gått emot Gud och satt stopp för hans planer för den här människan, men han hade inte dömt dig för mord, eftersom människan ännu inte var en levande själ. Nu ska vi titta på det ofödda barnet som ligger i mammas mage. Det har allt liksom den första människan som Gud skapade. Barnet har ögon, öra, näsa, fingrar, hjärtan, blod, hjärna, armar och ben. Ingen kan missförstå att det är en människa. När jag såg ultraljudsbilden på Desirè när hon lyfte sina händer i sin mammas mage så gick det inte att missförstå att hon var en liten person - en människa. Barnet i mammas mage har allt. Armar, ben, hjärta och lungor... Ja, just det: lungor! Det andas inte! Lungorna har ännu inte blivit fyllda av andan - anden - livsanden. Hon andas inte, och det gjorde inte människan Adam heller som Gud formade av stoft från jorden. Skulle du döda det lilla barnet - människan - i mammas mage - inte med ett maskingevär - utan med ett ohyggligt läkarinstrument som skär sönder barnet vid en abort så skulle det inte vara ett mord, eftersom barnet ännu inte har blivit en levande själ. Det skulle naturligtvis ha varit en ohygglig synd på samma sätt om du hade tagit fram maskingeväret mot Adam, eftersom du skulle ha satt stopp för Guds planer för den lilla människan. Men mord hade det inte varit, men du skulle hindra en unik människa att födas. Den här synen har jag fått när jag har läst Bibeln. Det är inget som jag själv har hittat på. Naturligtvis skulle det ha varit enklare säga att det var mord, men jag försöker förstå vad bibeln lär så gott som det går. Men jag går inte abortförespråkarnas ärenden till mötes, utan det är en synd att döda en annan människa i mammas mage. Bibeln lär oss att trots att Adam ännu inte var en levande själ så var han en människa. På samma sätt är det med det lilla ofödda barnet i mammas mage. Och blåste in livsande i hennes näsa Då Gud blåste in livsande i människans näsa vidgades lungorna och hon började andas själv. Det var först nu som människan blev en levande själ. Innan hade hon bara en kropp, som visserligen hade allt, men var ingen levande själ. Nu var hon fullt utvecklad människa som andades själv. Hon var nu ande, själ och kropp. Inte bara en kropp. Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst. (1 Tessalonikebrevet 5:23). Kommer du ihåg när jag berättade om Desirés födelse, hur spänd jag var om hon skulle skrika? När hon var på väg ut så trycktes hennes lilla bröstkorg ihop, och när hon kom ut vidgades bröstkorgen och hon började andas. Tecknet på det var att hon skrek. Det var
här som Gud blåste in livsande i hennes näsa! Det var här människan Desiré blev en levande själ! När Desiré en dag kommer att dö, så kommer hennes ande lämna kroppen, och hon kommer att gå till Jesus om hon har tagit emot honom och är frälst. Är hon inte frälst vid det ögonblicket så kommer hon gå förlorad till ett evigt helvete. Du förstår, att eftersom jag älskar min dotter så oerhört mycket så kommer jag naturligtvis berätta för henne om att Jesus är vägen till himlen. Jag kommer inte att lära henne att vara kristen, inte heller kommer jag att uppfostra henne som kristen, utan jag kommer att vinna henne för Jesus, eftersom jag vet att det är om man har Jesus eller ej som räknas. (Säkerligen nämner jag mer om detta i en annan artikel). Nu ska vi gå tillbaka till mitt första barn. Det barn som inte har något namn och som aldrig hann födas. Vart gick han eller hon? Till himlen eller till helvetet? Barnet hann ju aldrig födas. Lungorna pressades aldrig ut vid utgången, och vidgades inte sedan utanför så att han eller hon började andas. Någon livsande hann Gud aldrig blåsa in. Barnet blev inte en levande själ, med ande, själ och kropp. Vad jag förstår så verkar det som att han eller hon helt enkelt slutade att existera. Han eller hon gick varken till himlen eller till helvetet. Detta på grund av att livsande aldrig blåstes in genom näsan. Eller varför blev jag inte nergrävd som ett dödfött foster, som ett barn som aldrig såg ljuset? (Job 3:16). Varför tog du mig ut ur moderlivet? Om jag ändå hade dött innan något öga såg mig. (Job 10:18). Job önskar här att han aldrig hade fötts, för hade han inte fötts så hade han aldrig existerat. Eftersom livsande ännu inte hade blivit inblåst i hans näsa. Kanske är detta kontroversiellt men jag kan inte förstå det på något annat sätt när jag läser Bibeln. Men studera du själv Bibeln så kanske du hittar något som jag har missat och inte förstår, men den uppfattningen får jag att det verkar att vara när jag studerar dessa texter. För många år sedan hörde jag en japanmissionär berätta förtroligt för oss en berömd historia från Japan: Det var en ung man och en ung kvinna som sälskapade med varandra och så blev kvinnan med barn. Kvinnans föräldrar tvingade henne att göra abort. Det blev slut mellan det unga paret och de gick skilda vägar. Efter några år så träffades de igen och gifte sig med varandra, och de fick en son. När pojken var sex år gammal så dog pappan. Pojken grubblade mycket över om pappa kom till himlen eller till helvetet. En dag fick pojken plötsligt uppleva hur han lämnade sin kropp och kom till himlen. Det var en fantastisk plats. I himlen träffar han sin pappa och som säger att han vill visa honom sin storasyster. Då kommer en 12-årig flicka springandes emot dem. Pappan berättar då om aborten för sin son och det var inget som han visste om innan. När han återvänder till sin kropp igen så får han detta sedan bekräftat av sin mamma.
Missionären varnade oss att berätta den här historien så att inte folk skulle tro att "det är bara är att göra abort - de går ändå till himlen". Det är en hjärtskärande historia men obiblisk på många punkter. Kort sagt: Den stämmer inte med bibeln! Läs min undervisning och de citerade verserna här ovan så ser du det. Det finns andra sådana här berättelser om människor som har haft kval när de har gjort abort och sedan har de fått uppenbarelse om att barnen är i himlen, men jag nöjer mig med den här japanska historien. Den första delen av mitt försök till en biblisk utläggning har handlat om vart det ofödda barnet går om det av någon orsak dör innan födseln. Det verkar som vad jag förstår att det varken går till himlen eller till helvetet. Utan att det helt enkelt slutar att existera eftersom det ännu inte har blivit en levande själ. Andra delen: Vart går det födda barnet om det dör? Min son Joel föddes strax efter tolv på natten den 28 december 2008. Han andades och vid något ögonblick tittade han upp. En ståtlig pojke. 04.27 på morgonen så dog han i min famn. Läpparna färgades blåa och en luftbubbla hade någon gång bildats på hans blåa överläpp. Han var död. Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död. (Jakob 2:26). Joel hade lämnat sin kropp som nu var död. Andan hade blåst ur honom, men vart gick han? Det är nu stor skillnad med exemplen med de ofödda barnen som ännu inte hade fått någon livsande. I Joels fall hade livsande blåst in i hans näsa. Men nu hade den lämnat honom. Joel fick aldrig höra talas om Jesus, och inte heller hade han förstånd till att ta emot Jesus om jag hade berättat för honom om frälsningens väg. För att bli frälst så måste man ta emot Jesus. Annars kommer man att gå förlorad till ett evigt helvete. Är Joel i dag i helvetet? Nej, det är han inte. Joel är i himlen hos Gud och Jesus! Hur vet jag det och hur kan jag vara så säker på det? Därför att bibeln säger så. Men innebär detta att någon kan åka snålskjuts in i himlen så att de inte behöver ta emot Jesus och bli frälst? Det är ju bara se till att dö som nyfödd! Nej, så är det inte. Alla människor måste ta emot Jesus för att bli frälsta. Men till detta återkommer jag i slutet av artikeln. Först ska jag nämna en bibelvers som kristna, speciellt pingstvänner, stöder sig på och menar att alla små barn är frälsta och kommer till himlen om de dör. Man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det blev han upprörd och sade till dem: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty Guds rike tillhör sådana. Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in." Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem. (Markus 10:13-16). Jesus säger här att Guds rike tillhör sådana. Detta brukar då speciellt pingstvänner stödja
sig på att alla barn är frälsta. Men det står inte så. Det står inte att barnen tillhör Guds rike. Läs själv! Vad säger Jesus? Han säger att Guds rike tillhör barnen, inte att barnen tillhör Guds rike. Det är en avsevärd skillnad. Istället för "Guds rike" hade det kunnat stå "himmelriket" eller så hade det helt enkelt kunnat stå "frälsningen". Vad händer om vi skriver: "Frälsningen tillhör sådana". Ser du att det inte står att "sådana tillhör frälsningen"? För att bli frälst, vad måste man göra då? Det säger Jesus också i sammanhanget: "Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in." Såg du? Man måste alltså ta emot Guds rike för att bli frälst. För att bli frälst måste du ta emot Jesus Kristus. Det spelar alltså ingen roll om du är ett barn eller vuxen. Du måste ta emot. Med andra ord så är barn inte automatiskt frälsta bara för att de är barn. Det finns bara en väg till himlen och han heter Jesus. Det finns inte något som heter "jag-är-ett-barn-vägen". Men gick inte Joel till himlen när han dog? Jo, det gjorde han, men han var inte frälst, eftersom han ännu inte har tagit emot Jesus Kristus. En kvinna ringde till mig strax efter att min fru Marie och sonen Joel dog. Hon berättade att hon hade sett en syn, att Marie var i Abrahams sköte (paradiset, himlen) tillsammans med Joel. Var den synen helt uppe i det blå? Nej, det var den inte eftersom den var bibliskt riktig! Men hur kan detta komma sig? Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär. (Romarbrevet 7:7). Joel hann aldrig få Lagen. Det finns två olika lagar. Samvetets Lag och Moses Lag. Ingen människa kan hålla dessa lagar. De kommer förr eller senare falla i synd och då behöver de en Frälsare. Joel hann inte synda. Han hann aldrig bryta mot någon lag. Han är idag hos Jesus i himlen. Detta bibelord är mycket starkare än bibelordet om att låta barnen komma till Jesus över att Joel är i himlen idag. Detta ger mig en oerhörd tröst och glädje. Men innebär det att vi kan låta döda alla små barn så kommer de till himlen direkt? Vad sa vi innan om barnet? Vi sa att det finns inte någon "jag-är-ett-barn-vägen". Inte heller finns "abortvägen", att alla barn som aborteras kommer till himlen. Det finns inte heller vägen "låt-oss-dödaalla-nyfödda-vägen" så att de blir automatiskt frälsta. Det finns bara en väg och han heter Jesus Kristus! Jag har sagt och det är min kallelse att sprida budskapet att för att kunna bli frälst så måste man ta emot Jesus Kristus. Det finns inget annat sätt. Men hur kan då Joel vara i himlen? Han hann ju aldrig ta emot Jesus och bli frälst. Det stämmer! Han hann aldrig ta emot Jesus och bli frälst! Jag tror att det kommer en dag en tidpunkt och tillfälle för sådana som har kommit till himlen på "kredit", att de en dag måste ta ställning. De måste en dag ta ställning förr eller emot Jesus. Detta har jag faktiskt Bibelns ord på. 1 Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. 2 Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år. 3 Sedan kastade ängeln honom i avgrunden,
stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid. 7 Och när de tusen åren har nått sitt slut skall Satan släppas ut ur sitt fängelse. 8 Och han skall gå ut för att bedra folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som sanden i havet. 9 De drog upp över hela jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem. 10 Och djävulen som hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de skall plågas dag och natt i evigheternas evigheter. (Uppenbarelseboken 20). Djävulen blir alltså bunden i 1000 år. Under den tiden föds det människor som inte syndar. De behöver inte ta ställning. De är automatiskt "frälsta" eller medborgare av Guds rike. Men efter 1000 år släpps Satan lös igen. Då bedrar han folken och leder ett uppror mot Gud, men här sätter Gud en gång för alltid stopp för Satan. Varför detta hände beror på, tror jag, att de människor som föddes under 1000-årsriket måste ta ställning. De måste ta ställning för eller emot Jesus. Och de som sa nej till Jesus gick med i Satans motståndsarmé. På ett liknande sätt, tror jag, får Joel och andra som har kommit till himlen - Guds rike på kredit, en dag möjlighet att ta ställning för Jesus. Här kommer frågan ställas skarpt och krävas av svar om de vill följa Jesus eller inte. kanske sker detta då i samband med 1000- årsriket. Skulle jag till äventyrs ha fel när det gäller de aborterade barnen, så kommer denna fråga ställas också till dem. Med andra ord: Det går inte att åka snålskjuts in i Guds rike. Man måste vara frälst. Men det här budskapet om att ta ställning i 1000-årsriket gäller inte dig som läser det här. Du har alla redan hört och synden har gripit tag i dig. Du behöver ta ställning för Jesus här och nu, för att inte gå förlorad. Denna möjlighet har du inte efter att du har dött. Jag önskar att jag hade kunnat studera detta mer innan jag skrev denna artikel om detta allvarliga ämne. Men folk har pockat på mig då och då, så jag ger detta till dig nu över vad jag i nuläget tror mig ha ljus över. Studera själv vidare om det här ämnet i Bibeln och vad det säger. Gud välsigne dig! Christer Åberg
Hela den här artikeln får du planka rakt av och använda gratis och fritt, bara om du anger källan (http://www.apg29.se/index.php?artid=3919). Du kan också ladda ner den i en pdf-fil (http://www.apg29.se/laddaned/barn3.pdf). Christer Åberg www.apg29.se 1 september 2010