S:t Botvids Katolska Kyrka firar sitt 10-års jubileum

S:t Botvids Katolska Kyrka firar sitt 10-års jubileum Den 3 januari 1999 tog biskop Anders Arborelius det första spadtaget och den 20 november 1999 invigde biskopen kyrkan. Den är en liten faluröd träkyrka med vita knutar och en liten bronsstaty av S:t Botvid framför ingången. I denna lilla kyrka samlas katoliker från över 40 nationaliteter från hela världen. Kunde det vara mera svenskt och samtidigt mera internationellt? Den 22 november 2009 firade vi 10-års jubiléet av konsekrationen med en högtidlig söndagsmässa och i jubileumsfirandets tecken celebrerar Biskop Anders den heliga mässan den 3 januari 2010. Tio år är en ganska kort tid i en kyrkobyggnads historia men det ryms många händelser i församlingslivet. I detta jubileumsblad blickar vi tillbaka till begynnelsen med glimtar från nuet och ber om Guds nåd för att församlingslivet skall blomstra även i framtiden i denna lilla kyrka. 2

Ur informationsblad från kyrkoherden P. Udo Ostrop inför kyrkobygget: DEN HELIGE BOTVIDS KATOLSKA KYRKA i Fittja 3

4

En kyrka blir till Alberto Cano tog initiativet till katolska gudstjänster i Norra Botkyrka. Där fanns många katoliker men det var besvärligt och långt för dem att ta sig till Södertälje eller till Stockholm. Kommunikationerna fanns men de var tidskrävande. Från år 1987 firades katolska gudstjänster först i en lokal på Krögarvägen och senare från år 1995 i Tallidsskolans matsal till dess S:t Botvids kyrka invigdes den 20 november 1999. Under de tolv åren - 1987 1999 - bedrevs ett intensivt arbete för att finna en permanent kyrkolokal. Ganska snart stod det klart att det enda och realistiska alternativet var att bygga en egen kyrka. Pater Udo Ostrop skrev i mars månad 1988 till biskop Hubertus Brandenburg och presenterade kyrkobyggnadsplanernas aktuella läge. Biskop Hubertus svar innebar ett bemyndigande för Pater Udo och kyrkorådet i S:t Ansgars församling att gå in i mer konkreta diskussioner med kommunala myndigheter och andra berörda om att bygga en kyrka i Norra Botkyrka. Kyrkorådet skrev i november 1993 till Botkyrka kommun med begäran om tomtanvisning för en kyrka i Norra Botkyrka. Härefter ägde ett avgörande möte rum mellan Biskop Hubertus och representanter för kommunen. Kommunen hade tidigare inte varit positiv till tanken att försälja tomtmark utan endast att arrendera ut den. Vid mötet ställde Biskop Hubertus frågan om köp av tomt och fick till svar att det inte skulle möta några hinder. Vi som var med från kyrkorådet, Pater Udo, Carl-Johan Bernelid och skrivaren av dessa rader, blev mycket förvånade men samtidigt mycket glada. Vi förstod att kyrkan nu skulle komma att byggas. Kontrakt skrevs med Villa Nordic AB i Stockaryd. Projekteringen påbörjades. Företagets arkitekt hette Bernt Gunnarsson och Pater Udos ungdomsvän arkitekten Heinz Duwenig från Tyskland svarade för inredningen av kyrkorummet. Första spadtaget togs av Biskop Anders Arborelius den 3 januari 1999 och Biskop Hubertus lade grundstenen den 28 mars. Kyrkan konsekrerades den 20 november av Biskop Anders samma år. Några detaljer: Korsvägen på kyrktorget är skapad av den kända konstnären Eva Spångberg och skänkt till församlingen. Den helige Botvid som var född på Hammarby gård i Botkyrka led martyrdöden vid Rågö i Södermanlands skärgård. En knytnävsstor sten hämtades från stranden vid Rågösundet och vid invigningen av kyrkan svetsades denna sten fast vid altarets fot av Said Bigün. Statyn utanför ingången till kyrkan föreställer den helige Botvid med de attribut som tilldelas honom i helgonlegenden: fisken, fågeln och yxa. Inredningen i kyrkorummet har bekostats av församlingsmedlemmar, av andra församlingar och enskilda. Så gick det till, när kyrkan kom till 5 - minns Lars-Olof Sjöberg, 2009

Biskop Anders Arborelius homilia vid invigningen av S:t Botvids kyrka i Fittja den 20.11.1999 Ni är inte längre utlänningar... Vissa bibelord får en särskild tyngd när de uttalas på en särskild plats. Så är det också idag när vi hör Paulus säga till oss här i Fittja: Ni är inte längre utlänningar som bor i ett främmande land utan ni äger samma medborgarskap som de heliga och har ert hem hos Gud (Ef 2:19). Denna kyrka, som skall vara ert hem hos Gud, är ett tecken på att alla ni som vill leva som katolska kristna här i Fittja inte längre är utlänningar och främlingar. Ni är hemma här, hemma hos Gud, hemma i Jesu Kristi heliga kyrka, hemma i det svenska samhälle, som ni är kallade att genomsyra med evangeliets glada budskap. Varje gång vi får inviga en ny katolsk kyrka här i Sverige betyder det att Kyrkan har kommit hem och slår rot i den konkreta samhällsmiljö där vi lever. Fittja har blivit en slags symbol för den nya delen av den svenska verkligheten, där inte längre det gamla lutherska enhetssamhället dominerar. Ibland hör man negativa och pessimistiska uttalanden om Fittja, men ni som bor och verkar här vill genom denna kyrka bevisa raka motsatsen: också här skall Jesu närvaro proklameras och firas, också här skall evangeliet omsättas i praktisk handling, också här skall människor omvända sig och försona sig med Gud, också här skall hoppet tändas i människors hjärtan. När evighetslampan tänds här som ett tecken på att Jesus Kristus skall bo hos er i sin eukaristiska, förhärligade gestalt, då är Fittja sig inte längre likt. Då är ni inte längre främlingar i Fittja, då är ni inte längre ensamma och övergivna. För några månader sedan talade jag med en protestantisk pastor i Vårbygård som just längtade efter att det skulle komma ett tabernakel här i Fittja. Jesus Kristus, verkligt närvarande i det heliga sakramentet, är en oemotståndlig magnet som drar till sig allt slags människor. Den tid kommer, ja, den är redan här, säger Jesus i dagens evangelium till oss här i Fittja, då alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Det är ett stort ansvar som ni nu måste 6

ta på er: att Fadern verkligen får den tillbedjan i ande och sanning som tillkommer honom. När en ny kyrka invigs är det en stor glädje, men det är också ett stort allvar: nu kan ingen här längre komma och säga det är så långt till kyrkan eller jag har inte tid att ta mig till kyrkan. Kyrkan har kommit till er - och nu skall ni komma till kyrkan. Jag vet att det finns många katoliker här i Fittja, som av olika skäl har förlorat kontakten med Kyrkan. Nu gäller det att visa dem vägen tillbaka, att söka upp de förlorade fåren och inbjuda dem att omvända sig till Jesus Kristus och försona sig med hans heliga Kyrka. Vi står inför det heliga året som inleds under julnatten, om en månad. Fittja är den sista kyrka som invigs före det heliga årets början, den sista kyrka som invigs under detta årtusende i vårt stift. Kanske vi kan se på det som något djupt symboliskt: ni här i Fittja står verkligen i blickpunkten. Här avgörs den katolska Kyrkans framtid i Sverige under det tredje kristna årtusendet. Skall Kyrkan slå rot i era hjärtan - eller skall ni bli likgiltiga och ljumma som så många blir i det kalla klimat som råder? Skall ni vända Kristus och hans kyrka ryggen? Skall barnen och de unga - Kyrkans framtid i Sverige - följa Kristus eller dyrka de avgudar som så många andra gör: pengar, sex, makt. När jag nu anförtror er denna nya kyrka, är det viktigt att ni ställer er dessa samvetsfrågor: Vill ni leva som kristna, i gemenskap med Jesus Kristus och efterfölja hans bud, även om ni blir förlöjligade av kompisarna? Vill ni leva av evangeliets enkelhet, glädje och kyskhet - eller förråda er tro? Som kristna i ett samhälle, som hyllar helt andra värderingar, ställs vi ständigt på prov. Det är fantastiskt att se hur unga människor vågar vittna om sin tro, i skolan och inför sina kompisar, med glädje och frimodighet. Men det är också tragiskt att se att många av feghet eller likgiltighet försöker dölja att de är katoliker och kristna. Det är min bön att denna nya kyrka skall ge många, både unga och gamla, mod och villighet att följa Kristus och vittna om honom, så att Fittja inte längre blir sig likt. Som kristna är vi alla kallade att fullborda det som Jesus gjorde under sitt liv på jorden. Kristi mysterier är nämligen ännu inte helt och hållet fullbordade och fulländade. I Jesu egen person är de avslutade, men inte i oss, som är hans lemmar, eller i kyrkan, som är hans mystiska kropp (Den helige Jean Eudes, Om Jesu herravälde). Vi är alla Jesu förlängda armar som skall göra det han gjorde och förmedla hans hopp och kärlek till dem som lever i hopplöshet och kärlekslöshet. I denna kyrka där Jesus bor i altarets allraheligaste sakrament och där försoningens sakrament skall delas ut, får ni alla kraft och styrka, inspiration och glädje, för det är den största glädje som finns på denna jord att möta Jesus Kristus, att tjäna honom och efterfölja honom. Och den glädjen får vi inte behålla för oss själva: hela Fittja väntar på den och ni skall ge Fittja vad Fittja har rätt att få. 7

Precis för en vecka sedan deltog jag vid den helige faderns sida i den ekumeniska Birgittavespern i Peterskyrkan i Rom och idag får jag inviga en kyrka till den helige Botvids ära här i Fittja. Både Birgitta och Botvid var heliga, svenska lekmän som tog sin katolska tro på djupaste allvar. Också ni i Fittja är kallade att leva som de - till Guds ära, i Kyrkans hjärta och till er nästas hjälp och frälsning. Också ni är kallade att bli heliga lekmän i vår katolska kyrka här i Sverige. Det spelar ingen som helst roll varifrån ni kommer: ni är inte längre utlänningar som bor i ett främmande land. Ni är hemma här, Kyrkan är hemma här - och ni skall hjälpas åt så att alla förstår att Kyrkan är vårt hem på jorden i väntan på det som är vårt definitiva hem i himlen. Ni äger samma medborgarskap som de heliga och har ert hem hos Gud. Anders Arborelius OCD BOTVIDSHYMN Gläd dig du stad i himlens höjd stäm upp din sång med lust och fröjd! Sankt Botvids stora ära klar strålar nu fram så underbar. Jubla o Sörmland! Botvids bön leder du än, den lyser skön. Hans blod för dig utgjutits har men han förblir här hos dig kvar. Nu klingar sångens glada ton till ära för vår skyddspatron. Med förbön och sin starka hand för han oss hem till livets land. 8

Den helige Botvid Botvid hette en storbonde som levde på Hammarby gård omkring år 1100. Gården låg i det som i dag är Botkyrka kommun där vår kyrka finns. Efter sin död blev Botvid helgonförklarad och är nu vår kyrkas skyddshelgon. Hans bild finns också på vårt kommunvapen. När Botvid var ung gjorde han en handelsresa till England. Där bodde han hos en präst som undervisade honom i den kristna tron och Botvid lät döpa sig. När han kom hem till Södermanland igen predikade han om Kristus för svenskarna och visade samtidigt omsorg om fattiga och nödlidande. Det gjorde att många omvände sig till kristendomen. En dag var Botvid med om ett märkligt fiskafänge. När han bad till Gud fick han massor av fisk på ett ställe där det inte brukade finnas någon. Men hans granne, som varit elak mot honom, fick ingenting. Botvid delade med sig av sin fångst till grannen och händelsen blev känd i hela trakten som ett under. Det är därför som Sankt Botvid bär en fisk i handen på alla bilder. Men hur kommer det sig att Botvid också har en yxa i sin hand? Jo, han hade en frigiven slav som han ville hjälpa tillbaka till sitt hemland. När han följde honom en bit på vägen slog den frigivne ihjäl Botvid med en yxa. Så småningom lät Botvids bror bygga Botkyrka kyrka och Botvids reliker fördes dit. Många under skedde vid hans grav och kyrkan blev en vallfärdsort. Helige Botvids fest firas den 28 juli. 9

10-års jubileumsmässa S:t Ansgars församling firade 10-års jubileet av S:t Botvids kyrka i Fittja med en högtidlig söndagsmässa den 22 november 2009. Kyrkosalen, som dekorerats av Mariasystrarna med vackra blomsterarrangemang av röda rosor och vita brudslöjor, fylldes av församlingsbor och gäster från andra församlingar. Mässan celebrerades av F. Björn Göransson, P. Mariusz Chamarczuk, F. Martin Pender och P. Paweł Drążyk. Som vanligt hjälpte många ministranter till vid altaret. Pater Mariusz hälsade Fader Martin välkommen och noterade att han är hemma i vår kyrka eftersom han varit verksam under många år här. Pater Mariusz tackade Pater Udo Ostrop då det är tack vare honom som denna kyrka kommit till och framförde Pater Udos hjärtliga hälsningar till församlingen. Fader Björn predikade om den andliga symboliken i kyrkorummets uppbyggnad. Barnen stod för musikaliska överraskningar. Fredrik, en av ministranterna, spelade ett stycke på blockflöjt efter kommunionen. Vid mässsans slut samlades barnen framför altaret och framförde sången Det lilla ljus jag har, det skall få lysa klart. Efter mässan bjöds på ett festligt kyrkkaffe med smörgåstårta, tårta och massor med kakor och gott att dricka till. Församlingsmedlemmarna hade bidragit med hembakat till allt det goda och många timmar hade tillbringats i kyrkan med att göra de fantastiska smörgåstårtorna för över 100 personer. Alla rum öppnades och fylldes av stora och små. Flaggor på borden vittnade om att församlingen består av över 40 olika nationer. Ja, må han leva sjöngs och flera tal hölls dagen till ära. Firandet av 10-års jubileet påminner oss om att Biskop Anders Arborelius budskap vid invigning av S:t Botvids kyrka den 20 november 1999 är i hög grad aktuellt idag. Adela och Håkan Nyqvist 10

Kyrkoherde Fader Björn Göranssons predikan vid 10-årsjubileet av S:t Botvids kyrka i Fittja den 22 november 2009 Det vittnar om stabilitet Idag, på Kristi Konungens dag, firar vi 10-årsjubileum av konsekrationen av den kyrka vi befinner oss i. Det rum vi är i vittnar om stabilitet. Ett gediget bergfast golv som ger både våra fötter och oss själva en fast grund att stå på. Golvet, som består av en slags sten kan påminna oss om klippa, och klippa på latin leder oss till Petrus. Om honom sade Kristus själv: Du är Petrus, klippan, och på den klippan ska jag bygga min kyrka. Golvet får oss att tänka på vår trygga förankring i Gud. Väggarna förbinder golvet med taket. Det som finns ovanför oss, det vackra trätaket som bildar ett mönster som är format på naturens eget sätt, hör samman med det som vi stöder oss på, golvet. Väggarna får påminna oss om att det som finns under oss, jorden, och det som finns ovanför oss, himlen, är förbundna med varandra. Kristus, världsalltets härskare, är inte bara den som tronar över galaxer och solsystem, Han är också den som har stigit ner till oss och blivit människa. Väggarna i denna kyrka, invigd till att vara en helgad byggnad, får tala om den som kyrkobyggnaden är till för att tjäna, Kristus, som kommit ner till oss för att ge oss tillträde till det himmelska livet. Taket är format av naturligt material och pekar mot en högsta punkt. Står vi utanför kyrkan ser vi vart taket pekar. Högst upp finns ett kors. Korset talar om brytningspunkten mellan liv och död. Kristus, konungen, bröt dödens makt. Tack vare hans seger på korset står Han över allt annat och över alla andra. Vi är här i kyrkorummet under korset, både bildligt och verkligt. Genom att underordna oss Kristi seger på korset, genom att bekänna Honom som konung, kan han lyfta upp oss och låta oss få del av hans seger. Kyrkan, både den fysiska konkreta byggnaden vi befinner oss i, och kyrkan som en gemenskap kring Kristus konungen, vittnar om stabilitet och trygghet. När vi deltar i mässan här i kyrkan kan vi påminna oss om vad ordet mässa kommer från, det latinska missa, som betyder sänd. Vi sänds efter mässan ut från kyrkan, men får bära med oss den trygghet som kyrkorummet vittnar om. Våra kroppar, vi själva, beskrivs i bibeln som tempel för den helige Ande. Genom att vi kommer till kyrkorummet får vi fyllas av den helige Ande, och sedan, utanför kyrkan, låta den helige Ande verka i oss. Tryggheten i att vi tillhör en gemenskap, kyrkan, och den trygghet som denna kyrkobyggnad kan vittna om, får vi ha kvar också utanför kyrkobyggnaden. 11

Vi som idag kan delta i gudstjänster här, 10 år efter kyrkans konsekration, får vara mycket tacksamma mot alla de som har gjort kyrkbygget möjligt. Vi kan tacka ja till en inbjudan från vår Herre till att komma till en gudstjänst här i St. Botvids kyrka i Fittja, en gudstjänst där Han själv står i centrum som världsalltets konung, tack vare att det finns människor som tidigare tackat ja till en inbjudan från vår Herre att vara med och göra en kyrkbyggnad möjlig. Alla hade inte uppgiften att hålla i hammare eller att måla. Många bidrog till att denna kyrka byggdes helt enkelt genom att komma till mässor här i området innan kyrkan fanns. De som kom till gudstjänst visade genom sin närvaro och sin fromhet att det fanns behov av en kyrkbyggnad och också det är att delta i ett kyrkbygge att komma till mässor att erkänna att Kristus bygger upp sin kropp, kyrkan, på jorden genom att komma till oss i den heliga eukaristin. Var och en som låtit sig byggas upp genom att delta i gudstjänster här i Fittja, också innan kyrkan byggdes, har på något sätt också bidragit till att kyrkbyggnaden byggdes. Hoppet om en egen kyrka visade sig vara ett realistiskt hopp, förenat med försynen och med Guds vilja. Vad hoppas vi på inför framtiden? Var och en för sig, och också tillsammans, kan vi be och reflektera över det. Hur vill Gud att den kyrka som är uppförd till Hans ära ska användas i framtiden? Kyrkbyggnaden finns nu som en gåva till oss, hur förvaltar vi denna gåva i framtiden så att olika människor tack vare kyrkbyggnaden själva kan byggas upp? Kyrkoherde Björn Göransson 12 Generalrådets representant från Rom - P. Stéfan Turanský SDB på besök.

Första Kommunion, 24 maj 2009. Församlingsaftnar med typiska maträtter från olika nationer lagade av församlingsmedlemmarna själva är ett mycket uppskattat inslag i församlingslivet. Här har en sådan anordnats med anledning av besök av Salesianprovincialen prof. Zbigniew Łepko SDB den 17 okt. 2009. 13

Salesianer i den Helige Botvids Katolska kyrka Salesianer har funnits i Sverige sedan 1930 och de tjänstgör i den Katolska Kyrkan på en mängd olika platser efter bästa förmåga. I början, före andra världskriget, var vår ordens pastoralarbete koncentrerat kring skapandet av ett ungdomshus på Kungsholmen i Stockholm, där även SUK:s första lokaler fanns. Lite senare tog Salesianerna förutom ungdomsarbetet även hand om biskopsämbetets administration. De arbetade i Officialatet, tjänstgjorde hos Birgittasystrarna på klostret i Djursholm och ledde nationella missioner för slovaker, polacker och romer. Från slutet av 60-talet tog de sig också an arbetet i församlingar först i Södertälje (där de byggde S:t Ansgars kyrka), i Karlstad, Göteborg, Borås, Nyköping (där de byggde S:ta Annas kyrka) och de lät också bygga S:t Botvids kyrka i Fittja. För närvarande utför 12 Salesianpräster, av vilka 7 finns i Stockholmsområdet, pastoralarbete i Stockholm, Fittja, Kalmar, Olofström, Karlskrona och Oskarström. En av våra medbröder p. Udo avslutade sin tjänst den 15 augusti 2008 efter en lång tids arbete som kyrkoherde i S:t Ansgars församling och beslutade sig för att återvända till sitt hemland, Tyskland. Enligt Biskop Anders och vår provincials beslut ska Salesianerna fortsätta sin tjänst i S:t Botvids Katolska kyrka med planer på att i framtiden skapa ännu en katolsk församling i Sverige, söder om Stockholm. Jag och p. Wlodzimierz tilldelades denna tjänst från början och senare placerades också nyanlände p. Pawel där med oss, för att han i början av sin inlärning av svenska skulle ha en daglig kontakt med församlingen. Idag består min gemenskap, där jag är superior, av 7 bröder och vi utför pastoralarbete på olika ställen: Ungdomens Hus Quo Vadis på Södermalm, Sveriges Unga Katoliker (SUK), Officialatet, Den Helige Botvids katolska kyrka i Fittja och Polska missionen. Det finns över 15 tusen polacker i Stockholmsområdet och söndagsmässorna samlar ca 3000 personer i Johanneskyrkan. Katekesundervisning ges till ca 630 barn i klass 0-8 på Frans Schartaus Gymnasium samt andra platser utanför Stockholm. När vi tog över pastoralarbetet i S:t Botvids katolska kyrka i Fittja, som fram till augusti 2008 leddes av p. Udo och f. Martin, ville vi fortsätta och utveckla det goda verk som de påbörjade. Vi tycker att det viktigaste i det arbetet är att nå fram till människor som här utgör trons gemenskap, att stärka och utveckla det andliga livet och medvetenheten att vi trots olika härkomst är en enda katolsk familj i Jesus Kristus. En familj där varje troende, oberoende från vilket land och kultur han kommer kan hitta sitt andliga hem. 14

För att nå det målet har vi utökat antalet Heliga Mässor under veckan, infört möjligheten att gå till bikt före mässorna och infört fasta tider då kyrkans expedition är öppen. Vi har regelbunden katekesundervisning för barn och har öppnat ett litet Oratorium, en plats för barn och ungdomar där de kan leka, spela och sporta under raster och eftermiddagar. Under sommarlovet ordnade vi ett läger för ministranter. Kyrkan behöver underhållas och under den sista tiden var vi tvungna att utföra en del nödvändiga renoveringar såsom lagning av tak, rörkanaler, återläggning av stendekorationen runt dopfunten, byte av belysning och nödutgångar. Vi har kvar lagning av kaféets stenväggar samt att invändigt ljudisolera katekessalarna. Vi delar vårt pastoralarbete i Fittja med andra uppgifter. P. Wlodzimierz och p. Pawel har ungdomsledarjour i Ungdomens Hus Quo Vadis och de är också kateketer i Polska Missionen. P. Pawel har av Biskop Anders fått i uppdrag att vara med i ungdomsprästgruppen som har hand om alla katolska ungdomar i olika delar av Sverige. Jag arbetar också i Sveriges Unga Katoliker, Officialatet, i redaktionen för katolska ungdomarnas tidskrift SUCKEN, och är även ordförande i styrelsen för den ideella föreningen Ungdomens Hus Quo Vadis. Förutom detta reser vi till andra platser i Sverige där vi vikarierar för andra präster genom att fira den Heliga Mässan. Vi försöker organisera våra pastorala åtaganden så att vi kan göra vårt bästa i de uppdrag som Kyrkan anförtror oss och vi hoppas att vi med er hjälp och tack vare era böner kommer att göra det bättre och bättre för att tjäna dem till vilka Guds Försyn sänder oss. P. Mariusz Chamarczuk SDB /Kyrkorektor/ Kyrkoherden P. Udo Ostrop och F. Martin Pender firar mässan och Evangelin Fernando och Sheron Fernando ministrerar på en söndagsmässa omkring 2003. 15

Den Helige Botvids katolska kyrka Postängsvägen 11, 145 52 Norsborg telefon: 08 531 860 05