Miljöpartiet de Gröna föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta

LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de Gröna FÖRSLAG TILL BESLUT Bilaga 5 2007-11-06 LS 0705-0451, 0603-0561, 0610-1693, 0610-1694, 0702-0181, 0703-0297, 0703-0301, 0703-0302 Ärende nr: 8 Förslag till budget för Stockholms läns landsting för 2008 och planåren 2009-2010 samt investeringsbudget för 2008 och planåren 2009-2012 samt behandling av motion 2006:8 om samordnad informationspolicy för funktionshindrade i kollektivtrafiken, motion 2006:20 om handbok angående tillgängligheten i kollektivtrafiken, motion 2006:21 om studentrab för SL-kortet, motion 2007:6 om utredning av spårbilssystem, motion 2007:11 om översvämningsrisker som hotar kollektivtrafiken, motion 2007:14 om landstingshuset som blivande energiföredöme samt motion 2007:15 om höjd trafiksäkerhet i busstrafiken FÖRSLAG TILL BESLUT Miljöpartiet de Gröna föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till budget för Stockholms läns landsting för 2008 och plan för åren 2009-2010, se bilaga fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2008 och planer för åren 2009-2010, se bilaga fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till investeringsbudget för 2008 och plan för åren 2009-2012, se bilaga fastställa landstingssken för år 2008 till 12,27 kronor per skekrona, fastställa Stockholms läns landstings driftsbudget för år 2008 enligt upprättat förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag, se bilaga fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till taxor och avgifter för år 2008, se bilaga uppdra till förvaltningar och bolag till landstingsstyrelsen avlämna månadsbokslut, prognoser, delårsbokslut, årsbokslut, personalbokslut,

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 2 (14) miljöbokslut, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag, bemyndiga landstingsstyrelsen göra justeringar av teknisk art avseende denna budget, uppdra åt utskott/nämnder/bolagsstyrelser utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med denna budget, nämnder och styrelser senast den 31 januari 2008 överlämnar behandlad budget till landstingsstyrelsen i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag, uppdra till landstingsstyrelsen anmäla slutlig budget till landstingfullmäktige senast vid fullmäktigesammanträdet i mars år 2008, uppdra åt nämnder och styrelser vidta de åtgärder som krävs för nå målet om 100 % förnybara bränslen 2015, den miljörelaterade ersättningen inom hälso- och sjukvården ska vara 2 promille av den totala ersättningen, uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden successivt införa Hälsoval Stockholm enligt Miljöpartiets de Grönas förslag, bifalla motion 2006:8 om en samordnad informationspolicy för funktionshindrade och personer med begränsad rörlighet i hela kollektivtrafiken samt motion 2006:20 om handbok angående tillgänglighet, bilaga 2 anse motion 2006:21 om studentrab för SL-kort besvarad, bilaga 3 bifalla motion 2007:11 om översvämningsrisker som hotar kollektivtrafiken, bilaga 5 bifalla motion 2007:14 om landstingshuset som blivande energiföredöme, bilaga 6 anse motion 2007:15 om höjd trafiksäkerhet i busstrafiken besvarad, bilaga 7 fastställa som klimatmål Stockholms län ska vara ett fossilbränslefritt län år 2030, med delmål 2020 utsläppen av klimatpåverkande gaser ska minska med 70 % räknat från 1990

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 3 (14) landstingets övergripande mål kompletteras med ett klimatmål samt landstingets befintliga mål om ett fossilbränslefritt landsting 2021 tidigareläggs till 2015 en säkerhets- och krisplanering på central nivå under landstingstyrelsen med inriktning på klimat- och sårbarhetsaspekter initieras landstingsstyrelsen ska utreda behovet av en övergripande parlamentarisk styrgrupp för ett sammanhållet arbete med de mest berörda aktörerna planeringen av Nya Karolinska Solna ska göras enligt WHO-konceptet för hälsofrämjande sjukhus nya Karolinska Solna ska ha ett eget produktionskök och följa landstingets kostpolicy landstinget analyserar vilka gaser, förutom lustgas, som används inom vården och som har en klimatpåverkan samt föreslå hur dessa ska infångas och spjälkas landstinget tar fram alternativa metoder inom förlossnings- och operationsvården så användningen av gaser kan minimeras landstinget genomför arbetet, i enlighet med kostpolicy och Miljösteg 5, med 20 procent av alla i landstinget serverade måltider ska vara ekologiska 2008. Det långsiktiga målet ska vara 50 % till 2011 landstinget ökar kunskapen om sambandet mat, hälsa och miljö genom utbildning av personalen och information till allmänheten landstinget ökar andelen miljömärkta och rättvisemärkta produkter landstingets användning av skadliga kemikalier identifieras och successivt minskas landstinget fortsätter sitt under 2006 påbörjade arbete med kommunicera klimatproblematiken med länets innevånare landstingsstyrelsen får i uppdrag ta upp diskussioner med kommunerna runt Mälaren angående hanteringen av läkemedelsrester i avloppsvnet i syfte minska dessa och vidta förebyggande åtgärder landstinget vidtar åtgärder för förbättra hälsan hos befolkningen i enlighet med antaget program De tio viktigaste miljöåtgärderna för förbättra folkhälsan i Stockholms län

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 4 (14) uppdra åt landstingsstyrelsen omarbeta värdegrunden så landstingets hela verksamhet omfas och så jämställdhets-, barn-, äldreoch funktionshinderperspektivet tydligare framgår inrätta ett demokratiutskott direkt under landstingsfullmäktige jämställdhetsarbetet ska bedrivas systematiskt och integreras i årsredovisningar och styr- och uppföljningsprocesser prioritera områden som rör barn, människor med funktionshinder, mäns våld mot kvinnor, HBT-frågorna samt forskning rörande skillnader i mäns och kvinnors bemötande och behandling i hälso- och sjukvården uppdra åt landstingsstyrelsen utarbeta riktlinjer så samverkan sker på ett strukturerat sätt i all landstingsverksamhet landstingets ekonomi ska vara långsiktigt hållbar landstinget verkar för trängselavgifterna till 95 procent går till kollektivtrafiken en klimatfond om 100 miljoner inrättas där medel avsätts för oförutsedda klimatrelaterade händelser landstinget behåller akutsjukhusen i egen ägo landstinget tar fram förslag till lägre internränta inom de egna verksamheterna återkommande avsättningar görs för investeringar och pensioner landstinget avsätter erforderliga medel för utveckling av organisation och styrning vid Karolinska Universitetssjukhuset en utredning ska snarast tas fram som beskriver följdverkningar för övriga akutsjukhus och primärvården landstinget ställer hårda krav på ekologisk, social och etisk hållbarhet vid upphandling landstinget i samverkan med Regionerna Skåne och Västra Götaland inrättar en utvärderingsorganisation för kontroller av leverantörer vad gäller etiska krav 25 % av de produkter som säljs i kiosker, livsmedelsaffärer och automater m.m. i landstingets lokaler är ekologiska år 2011 landstinget uppmärksammar regeringen på Lagen om offentlig upphandling bör anpassas till upphandling av vårdtjänster

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 5 (14) landstinget utreder förutsättningarna för kortare arbetstid för medarbetare med fysiskt och psykiskt tunga arbeten till inledningsvis 35 timmar per vecka före 2010 personalen erbjuds individuell rehabiliteringsplan med möjlighet till grön rehabilitering vid sjukdom eller skada landstingets ledarutbildningar breddas och ökas landstinget på ett systematiskt sätt utvecklar hälsofrämjande kunskap och metodik i samtliga verksamheter ett 10-punktsprogram Steg 2 utarbetas för åtgärder mot miljörelaterad ohälsa avseende långsiktiga effekter enligt försiktighetsprincipen en specialistmottagning inrättas för utveckling av diagnos- och behandlingsmetoder vid så kallad särskild miljökänslighet i nära samarbete med hälsocentralerna införa Hälsoval Stockholm enligt Miljöpartiet de Grönas modell de socioekonomiska faktorerna återinförs i ersättningssystemet etableringsfriheten tas bort utmaningsrätten tas bort landstinget utreder möjligheterna stödja hemförlossning, landstinget upphandlar pappagruppsverksamhet för hela länet enligt det koncept som utarbetats inom ramen för projektet Pappa på riktigt barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder/neurologiska utvecklingsavvikelser får ökad tillgänglighet till utredning och behandling projektet med begåvningsstödjande hjälpmedel förlängs ett folkhälsoprogram som särskilt vänder sig till de äldre utvecklas i samarbete med kommunerna och där hälsosamtal för äldre ingår närakuterna bibehålls och vidareutvecklas i samverkan med Hälsoval Stockholm landstinget i sina ägardirektiv och avtal med sjukhusen fastställer dessa ska arbeta enligt WHO-konceptet Hälsofrämjande sjukhus HFS och resurser avsätts till stöd för detta

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 6 (14) fler av dem som är berättigade till uppsökande munhälsobedömning ska nås genom utbildning och samverkan med kommunerna, primärvården och psykiatrin pröva om någon kommun är beredd ta över ansvaret för den uppsökande tandvården genom ett avtal med landstinget Folktandvårdens avkastningskrav sänks till noll. En smärre taxehöjning medges med 0,7 procent läkemedelskostnaderna ska minska alla som råkat ut för sjukdom eller skada ska garanteras rehabilitering det för alla diagnosområden ska ställas krav på rehabiliteringsinsatser i vårdavtal/vårdöverenskommelser och uppföljning ska ske årligen hjärnskadekoordinator/vårdlots införs för personer med kognitiva funktionshinder utreda om tillbehör till C-PAP kan ingå i högkostnadsskyddet för hjälpmedel arbetet med ta fram 10-punktsprogrammet mot psykisk ohälsa hos unga vuxna påskyndas, implementeras och vidareutvecklas 2008 miljöterapi såsom fysisk aktivitet FYSS/FaR, naturvistelse och rehabilitering i gröna miljöer ska erbjudas som komplement eller alternativ till psykofarmaka alla patienter inom psykiatrin garanteras en individuell vård- och rehabiliteringsplan samverkansprojekt startas för stärka det förebyggande och uppsökande arbetet inom beroendevården kognitiv beteendeterapi erbjuds personer med spel- och köpberoende tillsammans med Stockholms stad genomföra en utredning inför ett kommande ställningstagande i frågan om införande av ett sprututbytesprogram ett särskilt handlingsprogram tas fram för systematiskt cancerförebyggande arbete cancerpatienter får tillgång till komplementära metoder i samråd med sin läkare i enlighet med den antagna cancerplanen

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 7 (14) inom det medicinska programarbetet utveckla kunskaperna inom området cancer och nutrition samt stresshantering forskningsmedel avsätts för utveckla kostnadseffektiva och säkra metoder för screening av tjocktarmscancer det inom cancervården ska vara nolltolerans mot väntetid som inte är medicinskt motiverad målet för andelen nöjda resenärer 2008 ska uppnå 80 procent enhetstaxor tillämpas konsekvent i hela länet enkelbiljetten återinförs och kostar 30/15 kr samt 30-dagarskortet kostar 600/360 kr och lokala taxor inte införs SL ges i uppdrag under 2008 påbörja borttagande av samtliga spärrar i kollektivtrafiken SL i samband med borttagandet av spärrar omfördelar spärrpersonalen till arbete ute i systemet som trafikvärdar och informatörer, samt utökar antalet kontroller av giltiga färdbiljetter ombord på fordonen SL ges i uppdrag införskaffa biljettautomater för köp och stämpling av enkelbiljetter samt dessa ska finnas i anslutning till och ombord på samtliga trafikslag landstinget med hjälp av trängselavgifter arbetar för nå målet världens bästa kollektivtrafik de statliga vägmiljarderna används till investeringar i kollektivtrafik, vägunderhåll och trafiksäkerhet i stället för nya motorvägar/motorleder landstinget verkar för den som har SL-kort ska kunna infartsparkera gratis särskilda cykelplatser införs i kollektivtrafiken så cyklar kan tas med ombord på resan SL i samarbete med kommunerna inför låsbara infartsparkeringar under tak, för cyklar informations- och kommunikationsflödet mellan SL och olika entreprenörer gällande störningar i kollektivtrafiken, kvalitetssäkras X60-tågens brister åtgärdas så samtliga nya tåg kommer i trafik landstinget prioriterar ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken så kravet i EG-direktivet kan uppfyllas i god tid

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 8 (14) mobilfria zoner i kollektivtrafiken återinförs samt adekvat information ges till resenärerna ang. funktionshinderperspektivet SL tillser sittplatsgarantin för bussar som körs över 70 km/tim verkställs utbyggnaden av tvärbanan tidigareläggs påbörja projekteringen av spårbilsbanor i Kungens Kurva/Skärholmen, Södertälje, Campuslänken samt delar av Värmdö/Nacka SL tillsammans med regionplane- och trafiknämnden ges i uppdrag identifiera vad som krävs i regionplaneringen för möjliggöra kollektivtrafikens andel av persontransporterna ökar SL tillsammans med regionplane- och trafiknämnden ges i uppdrag göra en gemensam plan över hur bebyggelse och kollektivtrafikens samplanering ska få bästa möjliga förankring och utdelning färdtjänstnämnden avskaffar systemet med överprövning av läkarintyg färdtjänstnämnden ges i uppdrag utreda hur ett system för kvalitetsuppföljning för förare inom färdtjänsten kan införas färdtjänstnämnden i samverkan med kommunerna inrättar tre nya närtrafiklinjer färdtjänstnämnden ges i uppdrag utreda hur en färdtjänstbiljett ska räcka för en resa i hela länet (enhetstaxan) färdtjänstnämnden får i uppdrag ta fram en informationsbroschyr som beskriver den enskildes rättigheter färdtjänstnämnden tar fram vad som krävs för nå landstingets miljömål i miljöprogram Miljö Steg 5, varje år fram till 2011 färdtjänstnämnden bibehåller målsättningen för tillgänglighet till tillståndsprövningen 80 % av inkomna ärenden ska vara handlagda inom en vecka färdtjänstnämnden får i uppdrag utreda vilken ersättningsnivå som krävs för stimulera de entreprenörer som kör åt Färdtjänsten gå över till fordon som drivs med förnyelsebara bränslen WÅAB:s trafikutbud successivt ska öka och målet är en fast basturlista året runt som byggs på med extra turer under skolloven

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 9 (14) WÅAB ska utvärdera försöksdriften med förnybar syntetisk diesel, sommaren 2008 WÅAB får utökade medel för fortsätta inriktningen mot större användning av icke fossila bränslen WÅAB får i uppdrag i samverkan med kommuner på mälarsidan såväl som på saltsjösidan påskynda införandet av kollektivtrafik på Stockholms inre ven upprättande av slutligt planförslag och utställning för Regional utvecklingsplan 2010, senareläggs till våren 2010, varefter landstingsfullmäktiges beslut om antagande av den nya regionala utvecklingsplanen kan ske våren 2011 Regionplane- och trafiknämnden får i uppdrag initiera en utredning som visar hur länets östra kustområden liksom Mälaren ska kunna skyddas från stigande vennivåer i Östersjön Regionplane- och trafiknämnden ges i uppdrag utveckla planeringen på energiområdet avseende besparing och förnybara energikällor för arbetet med trafikprocesser bevilja ett projektanslag på 2 miljoner kronor utöver landstingsbidraget för 2008 inriktningen för arbetet med trafikprocesser ska vara säkra ett skyndsamt och effektivt arbete med inriktningsmål 1 i RUFS 2010 Säkra värden för framtida behov: där bland annat fokus ligger på transportsystemet ska bli mer resurseffektivt och faktiskt bidra till minskad klimatpåverkan och bättre folkhälsa för arbetet i regionen ska komma igång och skjuta fart vad avser planering för ett förändrat klimat, med sårbarhetsanalyser, kostnadsanalyser och samverkan i regionen beviljas ett projektanslag på 1 miljon kronor utöver landstingsbidraget för 2008 Regionplane- och trafiknämnden tillsammans med kommunerna och SMHI nu ska kartlägga översvämningsrisker och anpassar regionplaneringen till detta vad gäller bostads- och arbetsplatsområden samt infrastrukturinvesteringar Regionplane- och trafiknämnden tillsammans med SL ges i uppdrag identifiera vad som krävs i regionplaneringen för möjliggöra kollektivtrafikens andel av persontransporterna ökar och därför beviljas ett projektanslag på 1 miljon kronor utöver landstingsbidraget för 2008

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 10 (14) Regionplane- och trafiknämnden ges i uppdrag under 2008 i samarbete med Waxholmsbolaget och Skärgårdsstiftelsen utarbeta ett långsiktigt hållbart fraktstödssystem för företag med säte på ö Locum AB intensifiera arbetet med minska användningen av fossilbränslen för uppvärmning, minimera energianvändningen och bidra till en hållbar utveckling Locum AB aktivt ska arbeta med tillvarata nya energikällor baserade på sol och vind ramarna till budgetunderlaget förstärks med 30 Mkr, innebärande 0,7 % av landstingets totala budget ska gå till kulturnämnden landstinget tillsammans med branschen och kommunerna tar ett forts ansvar för Film Stockholm om Film Stockholm avknoppas se till verksamheten säkras på lång sikt landstinget tar ett forts ansvar för Circonova och utvecklar programverksamheten ytterligare, gärna i samverkan med kommunerna i Stockholms län om Circonova avknoppas se till verksamheten säkras på lång sikt öka stödet till Forskningsprogrammet Kultur i vården och vården som kultur öka stödet till regional kulturverksamhet utöver föreslagen höjning öka stödet till hemslöjdkonsulenterna Landstingsstyrelsen beslutar, under förutsättning av fullmäktiges beslut uppdra till landstingsstyrelsens förvaltning utarbeta anvisningar för arbetet med slutlig budget 2008

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 11 (14) LS 0603-0561 LS 0610-1693 Bilaga 2 Motionerna 2006:8 av Sten-Erson-Wester m.fl. (kd) om en samordnad informationspolicy för funktionshindrade och personer med begränsad rörlighet i hela kollektivtrafiken samt motion 2006:20 av Gertrud Brorsson (mp) om handbok angående tillgänglighet Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige besluta bifalla motionerna 2006:8 och 2006:20 därutöver anföra Motionärerna föreslår i sina respektive motioner dels en samordnad informationspolicy för funktionshindrade och personer med begränsad rörlighet i hela kollektivtrafiken, dels en tillgänglighetsguide för kollektivtrafiken. Båda motionerna pekar på värdet för funktionshindrade på bättre sätt kunna planera sina resor utifrån förhållanden på särskilda stationer och hållplatser. En inriktning som är mycket vällovlig. I svaret på motionerna anförs SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten håller på och utvecklar en gemensam reseplanerare där det kommer bli möjligt välja resväg individuellt efter egna förutsättningar och det finns planer på ytterligare förfiningar av denna. Vidare pekar SL på ett kartmaterial och en skriven guide är sämre och svårare hålla dagsaktuella. Ännu har dock inte någon planerare kommit till stånd och behovet kunna planera sin resa för funktionshindrade kvarstår. Fler skulle kunna välja kollektivtrafiken om det fanns uppgifter om anpassning för funktionshindrade. Vi menar det bästa inte får vara det godas fiende och vill skynda på utvecklingen av ett enkelt material i avvaktan på en mer sofistikerad planerare. I staden Freiburg i södra Tyskland är det redan i dag möjligt överallt få en gratis karta över det väl utbyggda kollektivtrafiknätet med såväl bussar som spårvagnar, där det finns en symbol på de hållplatser som har anpassning för funktionshindrade. I innerstaden gällde detta så gott som samtliga hållplatser.

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 12 (14) LS 0610-1694 Bilaga 3 Motion 2006:21 av Shadi Larsson (s) om studentrab för SL-kortet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta anse motion 2006:21 om studentrab för SL-kort besvarad därutöver anföra SL inför studentrab på terminskorten under 2008. Miljöpartiet vill utvidga detta till en särskild ungdomsrab i enlighet med sitt budgetförslag. Vi sänker också kostnaden för månadskortet och återinför enkelbiljetten. Dessa åtgärder menar vi gynnar ett utökat utnyttjande av kollektivtrafiken generellt. Billiga kollektivtrafikresor för ungdomar skapar en vana välja kollektivtrafik framför andra färdmedel. Något som man tar med sig upp i vuxen ålder och som får positiva effekter generellt för användningen av kollektivtrafik och därmed för möjligheterna till minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 13 (14) LS 0703-0297 Bilaga 5 Motion 2007:11 av Vivinne Gunnarsson m.fl. (mp) om översvämningsrisker som hotar kollektivtrafiken Landstingsstyrelsen förslår Landstingsfullmäktige besluta bifalla motion 2007:11 om översvämningsrisker som hotar kollektivtrafiken därutöver anföra I motionssvaret hänvisas till Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande Översvämningshot Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94) såsom en handlingsplan för motverka översvämningsrisker. Endast om dessa inte kommer till stånd eller fördröjs behövs en åtgärdsplan enligt majoriteten. Hittills har dock inga beslut fats om åtgärder avseende Slussen och fortfarande är åtgärderna otillräckliga i Södertälje. Det är därför motionen skrivits. Fördröjningen är redan ett faktum medan klimatförändringarna pågår i allt snabbare takt enligt den samlade forskningen på området. Redan utan forskningsresultat har vi stått inför hotet av översvämning i tunnelbanan Gamla Stan. Det behövs alltså åtgärdsplaner och beredskap redan nu. Som påpekas i Regionplane- och trafikkontorets uttalande finns inte några kostnadsberäkningar i Klimat och sårbarhetsutredningen för konsekvenser på grund av avbrott i tunnelbane- och tågtrafiken. Än mindre har kostnadsberäknats ev. elavbrott och förstört dricksven p.g.a. översvämmade avloppsledningar och därav följande föroreningar eller konsekvenser p.g.a. följder i form av epidemier. Det behövs inte bara krisövningar utan en forts dialog i detalj om dessa frågor mellan kommunerna i länet och landstinget samt med länsstyrelsen.

Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna 2007-01-06 LS 0703-0301 Bilaga 6 14 (14) Motion av Åke Askensten m.fl. (mp) om landstingshuset som blivande energiföredöme Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige besluta bifalla motion 2007:14 om landstingshuset som blivande energiföredöme därutöver anföra I motionen framhålls landstingshuset snarast har ökat sin energianvändning sedan 1995. Självklart är det då dags gripa in och göra något. Det finns i dag många nya alternativ för även i äldre hus spara energi och få tillgång till energi som produceras lokalt. De i motionen uppräknade exemplen ska inte tas som ovillkorliga. Det finns dessa och många fler alternativ. Motionens intention är låta landstingshuset som är ett äldre hus framstå som ett föredöme för vad man kan göra på energiområdet för minska förbrukningen och använda energikällor som inte alstrar klimatpåverkande gaser. Eftersom LOCUM nu har ett program för minska energiförbrukningen borde det också kunna finnas ett program för utnyttja andra energikällor såsom motionen beskriver. Därmed finns alla anledning bifalla motionen och ha ett verkligt fint exempel visa upp på lokal självförsörjning med energi i ett äldre kontorshus.

Politik för en hållbar och hälsofrämjande utveckling Foto: Lena-Maj Anding BUDGET 2008 Stockholms läns landsting

Hållbar och hälsofrämjande utveckling i Stockholms läns landsting...3 Klimat och sårbarhet i fokus...3 Miljö och hållbar utveckling...6 En värdegrund för hela landstinget...9 Demokrati...9 Jämlikhet och jämställdhet...9 Samverkan...10 Ekonomi och styrning...11 Upphandling...12 Personal...13 Forskning, utveckling och utbildning...14 Miljö och hälsa...15 En hälsofrämjande hälso- och sjukvård...16 Hälso- och sjukvårdsnämnden...17 Hälsoval Stockholm...17 Samverkan med andra vårdaktörer...18 Komplementär och alternativ medicin... 18 Annan närvård...19 Mödravårdscentraler, pappagrupper och förlossningsvård... 19 Hälsocentraler för barn, Ungdomsmottagningar och Familjecentraler... 19 Habiliteringscentra... 20 Lokala mottagningar psykiatri... 20 Hälsocentraler för äldre och geriatrisk vård... 20 Närakuter...21 Hälsofrämjande sjukhus...21 Mun- och tandhälsa...22 Läkemedel...23 Rehabilitering och hjälpmedel...23 En hälsofrämjande psykiatri...25 1

Beroendevården...26 Cancervården...27 Övriga satsningar...28 Barnsjukvården... 28 Smärtvården... 28 Njursjukvården... 28 Rörelseorganens sjukdomar... 28 Reumatologin... 28 Hjärtsjukvården... 28 Strokevården... 28 Ätstörningsvården... 28 Epilepsivården... 28 Storstockholms Lokaltrafik AB...29 Resenärsperspektivet... 29 Taxor och spärrsystem... 29 Jämställd kollektivtrafik... 29 Cykel i kollektivtrafiken... 30 Kvalitet i befintlig trafik... 30 Åtgärder för människor med funktionshinder... 30 Utökad trafik... 31 Omfördelning av kommande investeringsmedel... 32 Färdtjänstnämnden...33 Waxholms Ångfartygs AB...35 Regionplane- och trafiknämnden...36 Regional utveckling för ett hållbart samhälle...36 Landstinget deltar i särskilda satsningar för länets sociala och ekonomiska utveckling... 37 Klimatet: hot och möjlighet... 38 Nya mål och strategier för regionens utveckling i samarbete med Mälardalen... 39 Att stärka de gröna kilarna bra för människor och djur... 40 Skärgården en vital del av Stockholms utveckling... 40 Locum AB...41 Kultur- utbildningsnämnden...42 Patientnämnden...43 Bilagor...44 Budapestdeklarationen, sid 45... 44 Taxor och avgifter, sid 46-49... 44 Tabellverket, se egen bilaga... 44 2

Hållbar och hälsofrämjande utveckling i Stockholms läns landsting Miljöpartiets landstingsbidrag till Landstingsstyrelsen 2008 2 457,8 Mkr Klimat och sårbarhet i fokus Stockholms läns landsting ska vara ett föredöme när det gäller ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling; ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Våra mål kan bara förverkligas om medvetenheten ökar om konsekvenserna av de hot vi står inför. Det krävs ett paradigmskifte inom politiken med kraftfulla politiska styrmedel inom alla politikområden. Den ekonomiska politiken måste helt förändra inriktning. Det behövs också strategier, åtgärder och handling för få ner utsläppen av klimatpåverkande gaser och ställa om samhället för ge människor stöd leva ett mer hållbart liv. Vi måste agera enligt principen Tänk globalt, handla lokalt. Ständigt presenteras nya fakta i klimat- och sårbarhetsdiskussionen. Ett förändrat klimat kommer ge konsekvenser för samhällsutvecklingen och regionens möjligheter utvecklas ekonomiskt, med goda livsvillkor och långsiktigt hållbar livsmiljö. Varningssignalerna har övergått till alarmklockor. De som sagt vi har tid fram till 2050 ställa om samhället, för komma i balans med ekosystemet, hade fel. Alla experter från IPCC till Klimat- och Sårbarhetsutredningen - slår fast detta. Det är NU vi måste agera inte imorgon. Dagligen möts vi i media av politiker och företrädare för organisationer och näringsliv, som talar ut om sina nyvunna insikter i klimatfrågan. Nu väntar vi bara på alla partier ska gå från ord till handling. Ett förändrat klimat kommer ge konsekvenser för landstingets alla verksamheter, region- och trafikplanering, kollektivtrafik, skärgårdsfrågor, fastighetsfrågor och hälso- och sjukvård. Det får också en påverkan på i princip alla vitala samhällsområden: vår hälsa, ven- och livsmedelförsörjning, energiförsörjning, infrastrukturens tekniska hållbarhet o.s.v. Det krävs satsningar på kollektivtrafiken, som gör bilisterna ställer bilen hemma. Allra helst behöver människors beteenden ändras så man inte köper någon bil alls, utan tar kollektiva färdmedel till jobb, förskola, affären och fritidssysselsättningar. Vid behov använder man sig av bilpool för semester- och fritidsresor. För upprätthålla och förbättra kvalitén i dagens kollektivtrafiksystem måste landstinget kraftigt öka reinvesteringarna. Det behövs också enorma investeringar till ny kollektivtrafik. Ska kollektivtrafiken kunna konkurrera med bilen på allvar måste infrastrukturen byggas ut, inte bara med Citybanan och dess förlängning till Kallhäll, utan också med tvärförbindelser, som binder ihop befintlig infrastruktur i form av tunnelbana, pendeltåg och lokaltåg. Vi ser gärna utbyggnaden sker i form av spårbilar, vilket möjliggör en större utbyggnad än om traditionell teknik väljs. Spårbilar är både investerings- och driftmässigt väsentligt billigare än traditionella spårsatsningar. 3

Kollektivtrafiken är viktig för göra samhället tillgängligt för alla våra medborgare. Ett lågt och enhetligt pris oavsett reslängd, främjar främst kvinnor och låginkomsttagare och gör andelen av länets resenärer som väljer kollektivtrafiken framför bilen ökar. Stockholms läns landsting som har ett samlat befolkningsansvar för människorna i regionen måste agera på den klimatpåverkan som vi redan nu ser konsekvenserna av. Landstinget måste se till radikalt minska utsläppen och förebygga och anpassa samhället till ett förändrat klimat. Arbetet pågår nu med en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010). En särskild regional strategi och handlingsplan för klimat- och sårbarhetsfrågor ska utarbetas inom ramen för RUFS och vara färdig samtidigt med RUFS 2010. Planeringen måste utgå från fastlagda klimatmål och hur dessa ska nås. Stockholms läns landsting har bättre möjligheter än de flesta andra landsting och regioner uppnå högt ställda mål i klimatpolitiken. Ett interregionalt samarbete måste också skyndsamt påbörjas. Landstinget ska utveckla sin säkerhets- och krisplanering på central nivå under landstingstyrelsen med inriktning på klimat- och sårbarhetsaspekter. En övergripande parlamentarisk styrgrupp bör tillsättas för uppnå ett mera sammanhållet arbete med de mest berörda aktörerna. Landstinget som är en förebild för andra ska i nationella och internationella nätverk aktivt driva frågan om ett hållbart samhälle. Landstinget bör höja ambitionsnivån och arbeta för bli fossilbränslefritt till år 2015. Då kan vi ge världen ett exempel på klimatförändringarna är möjliga bemästra. För nå det målet måste vi skynda på det klimatarbete som landstinget redan så framgångsrikt driver. I framtiden kommer Stockholms län drabbas av ett antal oförutsedda händelser relaterade till klimatförändringarna. Det kan vara stora venflöden som hotar delar av kollektivtrafiken, eller inomhusmiljön på ett sjukhus som snabbt behöver åtgärdas vid en värmebölja. En klimatfond ska inrättas där medel avsätts för oförutsedda klimatrelaterade händelser, så landstinget skyndsamt kan åtgärda dessa. Hela samhället med näringslivet, myndigheter och privatpersoner måste engageras i arbetet med sluta använda fossila drivmedel. Landstinget ska ta ett initiativ till samla alla aktörer för sätta upp målet om Stockholms län ska vara ett fossilbränslefritt län år 2030 med fastlagt delmål. Detta övergripande samarbete ligger i linje med Klimat- och Sårbarhetsutredningens förslag. I detta budgetförslag presenteras Hälsoval Stockholm ett hållbart och hälsofrämjande alternativ till den borgerliga majoritetens Vårdval Stockholm. Detta är den största satsningen på förebyggande åtgärder som skett i landstingets historia. Satsningen innebär en systemförändring som kommer leda till primärvården får verktyg arbete med de stora folksjukdomarna och nå en bättre hälsa hos befolkningen. Förändringen berör i första hand primärvårdsmottagningar, barn och äldrevård. I Hälsoval Stockholm utgörs denna vårdnivå av hälsocentraler där fler kompetenser än idag samverkar för förbättra patientens hälsa och livskvalitet. 4

Landstingets hälsofrämjande arbete ska utgå från människors livsmiljö ur alla dess aspekter och särskilt fokusera på hur man motverkar ohälsa som hör ihop med miljö, livsstil och socioekonomiska faktorer. Kraftfulla verktyg för detta ska utvecklas. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas, det planerade Nya Karolinska Sjukhuset (NKS). Inom alla områden ska detta sjukhus vara en förebild och ha spetskompetens. Det ska gälla internationellt såväl som nationellt. Sjukhuset ska ha den allra bästa teknologin, när det gäller energitänkande och logistiska lösningar, men lika viktigt är det sjukhuset blir ett Hälsofrämjande Sjukhus enligt WHO: s definition. Det nya sjukhuset ska ha ett produktionskök, där den allra nyttigaste/ekologiska maten bereds och tillagas, för både patienter, personal och besökare. Det nya sjukhuset präglas av en humanistisk grundsyn, där individen står i fokus och omvårdnadsperspektivet betraktas som en naturlig del av den högspecialiserade vården. Ett rikt kulturliv höjer livskvaliteten och stimulerar till samhällsengagemang och ekonomisk utveckling. Kultur främjar hälsa, livskvalitet och för samhällsutvecklingen i en positiv riktning. Kultur bygger broar, mellan generationer och mellan grupper av människor med olika bakgrund. Därför ska landstinget främja det mångkulturella arbetet. Landstinget tar ett forts ansvar för övergripande kultursatsningar och fortsätter bidra till ett högkvalitativt kulturutbud som når alla länets innevånare oavsett bakgrund, kön och sexuell läggning. På sikt ska 1 % av landstingets budget gå till kulturen. Miljöpartiet de Gröna föreslår fastställa som klimatmål Stockholms län ska vara ett fossilbränslefritt län år 2030, med delmål 2020 utsläppen av klimatpåverkande gaser ska minska med 70 % räknat från 1990 landstingets övergripande mål kompletteras med ett klimatmål samt landstingets befintliga mål om ett fossilbränslefritt landsting 2021 tidigareläggs till 2015 en säkerhets- och krisplanering på central nivå under landstingstyrelsen med inriktning på klimat- och sårbarhetsaspekter initieras landstingsstyrelsen ska utreda behovet av en övergripande parlamentarisk styrgrupp för ett sammanhållet arbete med de mest berörda aktörerna i klimatfrågan planeringen av Nya Karolinska Solna ska göras enligt WHO-konceptet för hälsofrämjande sjukhus nya Karolinska Solna ska ha ett eget produktionskök och följa landstingets kostpolicy 5

Miljö och hållbar utveckling Alla landstingets bolag och verksamheter är nu miljöcertifierade enligt ISO 14001 och det är vår förhoppning de ska behålla sina certifikat och integrera miljöarbetet i den ordinarie verksamhetsstyrningen. Det finns en risk de incitament som fastställts vid auktorisationsförfarandet i Vårdval Stockholm är för svaga för garantera certifieringen hos alla vårdgivare i framtiden. I avtalen ska det därför tydligare skrivas in vårdgivarna är förpliktigade integrera miljöarbetet så miljöcertifieringen upprätthålls. Alla människor ska ha möjligheter till en god livskvalitet utan det sker på bekostnad av framtida generationer. Människors hälsa ska värnas och naturresurser användas på ett hållbart sätt. Människan är en helhet varje individ ska ges möjligheter utifrån sina förutsättningar. Grunden till ett hållbart samhälle finns i en samverkan mellan tre dimensioner, den Sociala, den Ekonomiska och den Ekologiska. Brister eller förseelser inom en dimension får stora konsekvenser för de andra. Om landstinget inte klimatsäkrar t.ex. T-banan vid Gamla Stan och Slussen, får det oerhörda konsekvenser för kollektivtrafiken i hela Stockholms län och bäddar för en ekonomisk katastrof då stora delar av arbetsmarknaden får svårt fungera. De frågor som FN:s klimatpanel ställer kan inte nog betonas. De kräver svar idag inte imorgon. Nyligen lade den svenska Klimat- och Sårbarhetsutredningen fram sitt betänkande där man föreslår ett stort antal åtgärder, främst för statliga verk och myndigheter, men också för landets kommuner. Även i denna fråga måste landstinget ta ansvar och omedelbart ta initiativ för samla Länsstyrelsen och länets kommuner, även Mälardalsregionen ska involveras för upprätta en plan i enlighet med Sårbarhetsutredningens förslag. Snabba åtgärder är nödvändiga om vi ska ha ett ven som går dricka också i framtiden. Vi måste starta vid källan och sedan följa vnets färd nedströms för hela vägen där vnet passerar, försäkra oss om alla åtgärder har vidtagits inom jord- och skogsbruk, ven- och avloppssystem, venreningsteknik m.m. för säkra vnets kvalité. Landstinget ska fortsätta arbetet med trygga den långsiktiga försörjningen av förnybara bränslen till all trafik och till förmånliga ekonomiska villkor. Målet är all kollektivtrafik ska drivas av förnyelsebara bränslen 2015. Inom SL läggs ett antal förslag för öka produktionen av biogas. Det är också viktigt fortsätta satsningen på de nya hybridbussar som nu finns i försöksdrift och öka antalet etanolbussar i våra förorter och kranskommuner. SL ska mer aktivt delta i det globala samarbete som pågår i utvecklingen av bussar som drivs av förnyelsebar energi, t.ex. vätgas. Etanol är ett viktigt bränsle under en övergångsfas till dess biogasen byggts ut till full kapacitet. Biogasen ska i första hand vara tillgänglig för den kollektiva trafiken. Nästa steg i teknikutvecklingen är vätgasdrift och syntetiska dieselbränslen av förnyelsebara råvaror inom kollektivtrafiken. 6

Detta är möjligt införa till år 2015. Stockholms läns landsting och SL ska fortsätta vara aktiva i det globala samarbete som pågår, dels i utvecklingen av nya fordon för kollektivtrafiken, men också vara pådrivande i processen öka produktionen av etanol och biogas. För klimatsäkra alla landstingets verksamheter krävs ytterligare ett antal åtgärder. Inom den kollektiva trafiken har vi färdtjänsten och WÅAB. Medel ska tillskjutas för det fortsätta arbetet med ta fram förnyelsebara bränslen. Dessa ska vara säkrade utifrån sociala, etiska och ekologiska principer, så t.ex. användning av den tvivelaktiga palmoljan försvinner. Färdtjänsten ska tillskjutas medel så de minst uppnår nivån i Miljösteg 5. En viktig förutsättning för färdtjänsten ska vara fri från fossila drivmedel 2015 är en positiv utveckling av lämpligt stora fordon. Landstinget ska mer aktivt i partnerskap med andra landsting/regioner/internationella organ driva på en sådan utveckling. En stor del av arbetet med göra landstinget oberoende av fossila bränslen rör Locum som förvaltare av landstingets fastigheter. Här finns fortfarande mycket göra för minska användningen av energi och ersätta den energi som idag utgörs av olja och kol med förnyelsebara sådana. Det ska vara en självklarhet det Nya Karolinska Sjukhuset ska ligga i spetsen i valet av energilösningar, men också sjukhuset är självförsörjande med egen energi. Naturligtvis får inte drifts- och patientsäkerheten riskeras. Arbetet med ren luft, friskt ven, sunda jordar och giftfri miljö måste även i landstingets verksamheter ha högsta prioritet. Ohälsa och sjukdom p.g.a. miljöföroreningar ökar i en alarmerande takt. Ständigt kommer nya rapporter om hälsorisker och skador på biologiska system p.g.a. anrikning av svårnedbrytbara kemikalier och tungmetaller i den omgivande miljön och vidare ut i näringskedjorna. Många av de produkter som landstinget köper in till sina verksamheter innehåller kemikalier vilket drabbar såväl miljö och människor i de länder där produkterna produceras, men också förorenar livsmiljön i Stockholms län. Landstinget måste här ta det fulla ansvaret så de val vi gör när vi upphandlar varor och tjänster, inte har negativa sociala, etiska eller ekologiska konsekvenser, varken i landet där de produceras eller i vår närmiljö. Användningen av skadliga kemikalier måste minska. Landstinget har under många år bedrivit ett framåtsyftande arbete inom detta område som ska ges fortsa resurser. Vi använder oss av allt fler läkemedel som trots de är till för läka också ger oönskade effekter när de kommer ut i livsmiljön. Upptäckten av läkemedelsrester i fisk som fångats i Riddarfjärden visar situationen är allvarlig. Landstinget ska ta upp diskussioner med kommunerna runt Mälaren angående hanteringen av läkemedelsrester i avloppsvnet i syfte minska dessa och vidta förebyggande åtgärder. Arbetet med miljömärka läkemedel ges forts hög prioritet. Det finns också gaser, förutom lustgasen, som används inom sjukvården som har en ännu större klimatpåverkan än vad vi tidigare haft kunskap om. Ett särskilt bevakningsområde utgörs av de narkos- och bedövningsgaser, t.ex. Sevofluran, som används inom vården. 7

En analys måste göras om vilken klimatpåverkan dessa har och hur de ska infångas och spjälkas. Landstinget ska också ta fram alternativ till dessa gaser. För klara de ökande kraven måste landstinget höja ambitionsnivån i miljöprogrammet. Genom fungerande sociala nätverk, levande lokalsamhällen och utökad demokrati kan många människors engagemang för en hållbar framtid få bättre genomslag. Det går med relativt enkla medel göra en insats för både miljön och hälsan. Idag görs nästan hälften av alla resor inom en 5 kilometers radie från länets tätorter med bil. Om bara hälften av dessa skulle göras till fots eller med cykel skulle stora miljöoch hälsovinster genereras i form av minskade utsläpp och bättre folkhälsa. För främja folkhälsan ska landstinget tillsammans med Vägverket, Länsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Naturvårdsverket, Cykelfrämjandet, kommunerna och företagen i Stockholms län satsa på informera om folkhälsoförbättrande åtgärder på lokal nivå t.ex. genom ett ökat cyklande. Erfarenheterna från Danmark, Holland, Tyskland med flera länder visar entydigt cykeln har en mycket stor potential som framtida transportmedel i vårt län. Miljöpartiet de Gröna föreslår landstinget analyserar vilka gaser, förutom lustgas, som används inom vården och som har en klimatpåverkan samt föreslå hur dessa ska infångas och spjälkas landstinget tar fram alternativa metoder inom förlossnings- och operationsvården så användningen av gaser kan minimeras landstinget genomför arbetet, i enlighet med kostpolicy och Miljösteg 5, med 20 procent av alla i landstinget serverade måltider ska vara ekologiska 2008. Det långsiktiga målet ska vara 50 % till 2011 landstinget ökar kunskapen om sambandet mat, hälsa och miljö genom utbildning av personalen och information till allmänheten landstinget ökar andelen miljömärkta och rättvisemärkta produkter landstingets användning av skadliga kemikalier identifieras och successivt minskas landstinget fortsätter sitt under 2006 påbörjade arbete med kommunicera klimatproblematiken med länets innevånare landstingsstyrelsen får i uppdrag ta upp diskussioner med kommunerna runt Mälaren angående hanteringen av läkemedelsrester i avloppsvnet i syfte minska dessa och vidta förebyggande åtgärder landstinget vidtar åtgärder för förbättra hälsan hos befolkningen i enlighet med antaget program De tio viktigaste miljöåtgärderna för förbättra folkhälsan i Stockholms län 8

En värdegrund för hela landstinget Värderingar, ityder, erfarenheter och kunskaper påverkar hur vi bemöter våra medmänniskor. Vid funktionshinder liksom vid ohälsa och sjukdom behövs oftast särskilda kunskaper för kunna ge ett bra bemötande. En viktig grund för alla verksamheter i landstinget är främja hälsa och livskvalitet hos befolkningen. Landstinget har sedan tidigare en värdegrund som gäller hälso- och sjukvården. Denna värdegrund ska omarbetas så hela landstingets verksamhet omfas och så jämställdhets-, barn-, äldre- och funktionshinderperspektivet tydligare framgår. Miljöpartiet de Gröna föreslår uppdra åt landstingsstyrelsen omarbeta värdegrunden så landstingets hela verksamhet omfas och så jämställdhets-, barn-, äldre- och funktionshinderperspektivet tydligare framgår Demokrati Demokratins arbetsformer behöver ständigt diskuteras och förnyas så de folkvalda kan leva upp till sin roll som medborgarföreträdare. Så många som möjligt ska involveras i den politiska processen. Det handlar om delaktighet och se till den maktposition som ett politiskt uppdrag innebär inte missbrukas. Att rotera, antingen byta uppdrag eller avsluta sitt politiska engagemang, efter tre mandatperioder, är rimligt och ett bra sätt släppa in nya förmågor i det gemensamma beslutsfandet. Detta ökar förtroendet för politiker och leder till ökat engagemang för samhällsfrågor. En annan viktig fråga är politikers arvoden, de får inte skilja sig alltför mycket från vanliga lönenivåer i samhället. Villkoren i övrigt för politiska uppdrag måste ses över så även personer som har små barn, är egna företagare eller personer som lever med funktionshinder kan delta i det politiska arbetet. Rollen som förtroendevald behöver utvecklas och dialogen med medborgarna öka. Att inrätta ett demokratiutskott direkt under landstingsfullmäktige, med uppgift vitalisera det demokratiska arbetet, utveckla rollen som befolkningsföreträdare och påskynda förnyelsen av fullmäktiges arbetsformer är en viktig reform för förnya det politiska arbetet. Miljöpartiet de Gröna föreslår inrätta ett demokratiutskott direkt under landstingsfullmäktige Jämlikhet och jämställdhet Det finns stora ojämlikheter i hälsa mellan socioekonomiska grupper. Vården ska fördelas rättvist i länet utifrån de behov som finns. Hälsofrämjande insatser ska anpassas så hälsoförbättringar uppnås i alla grupper. Landstinget ska arbeta för jämställdhet inom alla områden. Arbetet ska bedrivas systematiskt och integreras i årsredovisningar och styr- och uppföljningsprocesser. Statistik och nyckeltal ska vara könsuppdelade. 9

Följande områden ska prioriteras: - Barns villkor, arbetet ska ske utifrån Stockholms läns landstings beslut om barnkonventionen. - Människor med funktionshinder, arbetet ska bedrivas i enlighet med Stockholms läns landstings handikappolitiska program. - Mäns våld mot kvinnor, arbetet ska bedrivas i enlighet med Stockholms läns landstings handlingsprogram för våldsutsa kvinnor. - HBT-frågor, utbildning ska ske inom landstingets hela verksamhet. - Genusfrågor, skillnader avseende bemötande och behandling av män/kvinnor, flickor/ pojkar, i hälso- och sjukvården redovisas Alla ska ha rätt till likvärdig vård oberoende av kön. Vården idag utgår till stor utsträckning från mannen som norm. Det gäller allt från sjukdomsdiagnos och medicinering till omvårdnad och bemötande. Även forskningen har oftast mannen som norm. Detta behöver förändras. Handikappanpassningen inom hälso- och sjukvården och inom SL går för långsamt och det finns risk för målet om full handikappanpassning inte nås i tid. Landstingsstyrelsen ska följa upp förvaltningar och bolag till år 2010 klarar handikappanpassningen i enlighet med riksdagens beslut. Kognitiva funktionshinder och överkänslighet för elektromagnetisk strålning och fält ska särskilt uppmärksammas. Miljöpartiet de Gröna föreslår jämställdhetsarbetet ska bedrivas systematiskt och integreras i årsredovisningar och styr- och uppföljningsprocesser prioritera områden som rör barn, människor med funktionshinder, mäns våld mot kvinnor, HBT-frågorna samt forskning rörande skillnader i mäns och kvinnors bemötande och behandling i hälso- och sjukvården Samverkan Samverkan mellan landsting, kommuner och andra aktörer inom samhället ska vara en självklarhet. Den ska ske på ett systematiskt sätt och innefa både kvalitetsfrågor och uppföljning. Samverkan behövs för den service samhället ger den enskilde ska bli effektiv och för skapa ett gott bemötande och en god tillgänglighet. Samverkan är särskilt viktig kring folkhälsoarbetet, i hälso- och sjukvårdsverksamheten, omsorgen, äldrevården, psykiatrin och beroendevården. Ingen person ska behöva hamna mellan stolarna genom oklar ansvarsfördelning eller bristande samverkan. Det är ett politiskt ansvar skapa förutsättningarna för en fungerande samverkan, avtal sluts och gemensam utbildning och rutiner genomförs. Samverkan är också av stor vikt när det gäller våra kommunikationer. Kunskap och kännedom om de lokala förhållandena rörande olika trafikslag finns i hög grad ute i kommunerna och stadsdelarna. 10

Den kunskap som finns hos trafikföretagen om spårsystem och busslinjer, stationer, tidtabeller, tillgänglighet m.m. måste kommuniceras med de människor som verkligen berörs och synpunkter beaktas så trafiken är kostnadseffektiv och innevånarnas behov av resor tillgodoses. Miljöpartiet de Gröna föreslår uppdra åt landstingsstyrelsen utarbeta riktlinjer så samverkan sker på ett strukturerat sätt i all landstingsverksamhet Ekonomi och styrning Hållbar ekonomi innebär bl.a. varje år ta hand om sina kostnader och försöka begränsa skuldbördan för kommande generationer. Under förra mandatperioden togs krafttag för sanera landstingets dåvarande dåliga ekonomi, ett arv från tidigare borgerligt styre. För klara kriserna krävdes skehöjningar, taxehöjningar och besparingar. Den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården ska värnas. Landstinget ska behålla akutsjukhusen i egen ägo, men det ska finnas mångfald i vården. Både privata vårdgivare och landstingsägd hälso- och sjukvård ska ges möjlighet utvecklas. Landstingsägda närakuter ska behållas samtidigt som vi utvecklar både privata och offentligt drivna hälsocentraler. Det är viktigt eventuella ekonomiska överskott går tillbaka till vården för förbättra verksamheten. Det ska finnas olika former för driften av landstingets verksamhet, bolag, ideell förening, kooperativ eller stiftelse. Styrningen av framförallt Karolinska Universitetssjukhuset måste förbättras. Hela organisationen behöver ses över så patienter kan få en effektiv vård i tid. Personalplaneringen för akut vård och planerad vård måste förändras så inte samma sjukvårdspersonal används på båda ställen, vilket kräver förändringar i schemaläggning, joursystem m.m. Gamla hierarkier måste brytas och sjukhusens kliniker ges delegation hantera budgeten. Inrapportering till landstinget ska ske kontinuerligt på kliniknivå så kostnaderna kan följas. Personalens medverkan i förändringsarbetet är en förutsättning för det ska lyckas. Landstinget ska därför satsa nödvändiga medel till detta. Diskussionerna om innehållet i Nya Karolinska Solna måste påbörjas snarast eftersom det får följdverkningar för såväl andra akutsjukhus som primärvården. Stor vikt ska läggas vid förankringsarbetet. Den lägsta ersättning som den borgerliga majoriteten föreslår ska gälla för sjukhusen när det gäller DRG slår undan sjukhusens kontroll och styrning över budgeten och riskerar kostnadsfördyringar på högre specialiserad vård. Trängselavgifter som leder till minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik är i praktiken ett styrmedel som förbättrar både hälsan och miljön samtidigt som ekonomin förbättras. Trängselavgifterna ska därför till 95 % gå tillbaka till kollektivtrafiken. För klimatförändringarnas inverkan på landstingets verksamheter ska medel redan nu byggas upp för åtgärder. En klimatfond med startkapitalet 100 mkr bör starta redan 2008. 11