Hur stort är problemet med mikroplast

Relevanta dokument
Mikroplaster i svenska ytvatten

Undersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten

Förekomst av mikroplast i vattenmiljö

Mikroplaster. - Screening i Vänern och Sveriges andra stora sjöar

Mikroskräp om små saker i stora sjöar? Måns Lindell

Mikroplaster i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren 2017

Mikroplaster i svenska sjöar och åar

Mikroplaster i miljön. Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Mikroplaster Marie Löf, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Marint mikroskräp vad är det? Var och hur ska man provta?

Mikroplaster i ytvatten i Göteborg

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Förekomst av mikroplaster i lakvatten från deponier Ett problem?

MIKROSKRÄP I URBAN MILJÖ RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR I SNÖ. Lovisa Renberg, ÅF Heléne Österlund, LTU

Källor, transportvägar och effekter av mikroplaster i miljön. Mikael Olshammar

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Mikroplaster och vägtrafik

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET?

Mikroplaster i och båtlivet kroppsvårdsprodukter

Jonas Gustafsson Marinbiolog Fiske- & vattenvårdsenheten. Mikroskräp i Skånes kustvatten

Mikroplaster i miljön Källor och reningstekniker. Christian Baresel

Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster. Lisa Bredahl Nerdal

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN

Övergripande metodik för kartläggning av källor till mikroplaster

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Effekter av mikroplast partiklar i miljön

Mikroplast en ödesfråga

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material

Dagvatten transportmedel för mikroplaster. Mikael Olshammar

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

3. Kemikalier 3.1 Kemikalieförteckning 3.2 Miljöpåverkan av kemikalier 3.3 Förvaring av kemikalier 3.4 Köldmedium 3.5 Cisterner Sidan 69 i handboken

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Uppföljning av åtgärder

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Entreprenadlösningar i större projekt

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Typområden på jordbruksmark

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Vätterninfo nr 1:2016 februari

- Svenskt Vatten bedömer att den kartläggning av potentiella källor som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget i stora drag är heltäckande.

Kemikalier. s i handboken. Vad är kemikalier?

Antropogent mikroskopiskt skräp i havet. Kerstin Magnusson & Fredrik Norén N-research

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN

AVFALLSRÅDET - FOKUS PLAST

Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde


Kemikalier. s i handboken. 5 november 2013 Föreläsare Per Nordenfalk

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Projekt Östersjön-Florsjön

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

EG-försäkran om överensstämmelse

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Schysst vatten i kranen?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Anteckningar från Vätterndagen 9 nov 2017, Huskvarna

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Transkript:

Hur stort är problemet med mikroplast Anna Kärrman, MTM Forskningscentrum Örebro universitet 1 2 1

Flytande plast i världshaven, Ericsen et al PLOS One 2014 5,25 miljarder plastbitar 268,940 ton 3 Mikroplaster Risk = 5m> x >1nm partiklar Förekomst med högt + Effekt polymerinnehåll (SNV) Förekomst i världshaven (Carpenter et al. 1972) Landbaserade källor dominerar och spridning sker i sötvattensystem (Wenfeng et al. 2017, Schmidt et al. 2017, Miller et al. 2017) Antal rapporter om mikroplaster i miljön har ökat dramatiskt, men bara ca 4% från sötvattensystem (Li et al. 2018) 4 4 2

Vad händer i havet? Polymertyp Densitet (kg/dm 3 ) HDPE 0,95 LDPE 0,92 PS 1 PET 1,4 SBR 1,5 5 Våra studier Förekomst i svenska vatten Östersjön 2014 Stora sjöarna 2015, 2017 Stadens påverkan Göteborg 2017 Södertälje 2017 Variationer över tid Fiskebäckskil 2017 (7h) Örebro 2018 (23v) Kemiska risker med mikroplast 6 6 3

Koncentration mikroplast (MP) i svenska vatten Tillflöden/Utlopp > Stadsnära > Utsjö Medelkoncentration MP/ m 3 300 µm Utlopp (Svartån Hjälmaren, Munksjön Jönköping n=2) 7,2 Göteborg (n=20) 3,1 Stadsnära (Stockholm, Mälaren n=4) 0,9-2,7 Nyköpingsåarna (n=4) 0,30 Utsjö (Mälaren, Hjälmaren, Vänern, Vättern n=13) <0,2-0,4 Östersjön 2014 (n=13) 0,27 Gullmarsfjorden 2017 (n=6) 0,17 Medelkoncentrationer av mikroplast 300 µm enligt mätningar med pump (Örebro universitet) 7 7 Från Mälaren till Östersjön Björkefjärden, Mälaren (referens) Snäckviken, Mälaren Maren, Östersjön Igelstaviken, Östersjön Halsfjärden, Östersjön Himmerfjärden, Östersjön Oaxen, Östersjön (referens) Tillflöden: Torpaviken Måsnaren 8 8 4

Resultat mikroplast 300µm Gradient Mälaren Östersjön Tillflöden 9 9 Storleken har betydelse 5

MP 50 µm i ytsediment Kärnor 0-4/6 cm 11 11 Partiklar, fragment Mälaren (Köping) Polyeten Munksjön, Jönköping 12 12 6

Partiklar, fragment Poly eten Sv artån, Hjälmaren 13 13 Filament Vargön, Vänern Tärnan, Vänern 14 14 7

Filmer Poly eten Sv artån, Hjälmaren 15 15 Expanderad cellplast Svartån, Hjälmaren 16 16 8

Fibrer Aggregerar och bildar kluster, med andra fibrer och organiskt material Provtagning med stor porstorlek inte representativt för fibrer Riddarfjärden, Mälaren Himmerfjärden Södertälje (Östersjön) 17 Mikroskräp Svarta partiklar Semisolida, t.ex. Övrigt, t.ex paraffin metalliska Munksjön, Jönköping Munksjön, Jönköping Ulvsundasjön, Mälaren 18 18 9

Antal mikroplast / m3 Mikroplastutsläpp till sötvattensystem beror av landanvändningen i avrinningsområdet 19 19 Ytvattenmätning mars-september 45 40 35 30 25 20 15 5 0 20 45 20

Mikroplastpartiklar / m3 ytvatten Antal mikroplast / m3 Ytvattenmätning mars-september 45 40 35 30 25 20 15 5 0 21 21 Turbiditet Kan indikera kraftiga regnfall, avrinning från hårdgjorda ytor Mikroplastpartiklar Turbiditet (FNU) 45 45 40 40 35 35 30 25 20 30 25 20 vattenflöden 15 15 5 5 0 0 22 22 11

Mikroplastpartiklar / m3 ytvatten N och P Kan indikera påverkan från reningsverk och avrinning från jordbruksmark Mikroplastpartiklar NH4-N (mg/l) PO4-P (mg/l) NO3-N (mg/l) Fosfor-P (mg/l) 45 4 40 3, 5 35 3 30 25 20 2, 5 2 nederbörd 15 1, 5 1 5 0, 5 0 0 23 23 Plast tas upp av hela ekosystemet Makro >5 mm Mikro < 5 mm Nano <1 µm Alger med 20 nm polystyren Stormfågel 30 µm mikroplast i kräftdjur 24 12

Plast tas upp av hela ekosystemet Makro >5 mm Mikro <5 mm Nano <1 µm Alger med 20 nm polystyren Stormfågel 30 µm mikroplast i kräftdjur 25 Plaster binder fettlösliga miljögifter PP LDPE HDPE PP LDPE HDPE 26 26 13

Effekter Dioxinlik effekt Estrogenlik effekt 27 Slutsatser Tidsliga och rumsliga variationer av MP i ytvatten utmanar övervakning och källspårning Polymertyp kan påverka effekten av MP Våra studier visar på relativt låga effekter (jämfört med t.ex. sediment) för storlekar ~50-500 µm Med minskad storlek ökar koncentrationen MP Med ökad yta ökar effekterna av MP 28 28 14

The Environmental Forensic Laboratory Innovative environmental research, scanning the horizon for chemical threats and opportunities, providing scientific understanding, sustainable solutions and information for society and business. www.oru.se/enforce Email: anna.karrman@oru.se 29 15