uv MITT, rapport 2009:38 arkeologisk utredning Ösby Uppland; Lunda socken; Ösby 2:6 Wivianne Bondesson

Relevanta dokument
uv rapport 2011:27 arkeologisk utredning Trafikplats Måby Uppland; Husby-Ärlinghundra socken; Måby 2:7 Wivianne Bondesson

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Hedlandet och Södra Skogen

En stensättning i Skäggesta

Kraftledning vid Södersättra

En mesolitisk boplatslämning vid Tullinge flygplats

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:7 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Skenda Södermanland, Björnlunda socken, Skenda 1:2 och 4:4 Karin Neander

Ett gravfält vid Älgviken

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Södermanland, Lilla Malma socken, Grinda 2:9 Wivianne Bondesson

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Myttinge helikopterbas

Bronsålder i Hallinge

UV RAPPORT 2012:110 ARKEOLOGISK UTREDNING. Åda backar. Södermanland; Trosa-Vagnhärads socken; Överråda 3:118 Wivianne Bondesson

Detaljplaneområde Fredsborg

Agrara lämningar och en stensträng vid Kunterbacka gård

Husby tegelbruk. Villor vid Mälarens strand Södermanland, Ytterselö socken, Husby tegelbruk 1:1, RAÄ 317 Wivianne Bondesson UV MITT RAPPORT 2007:28

Valsjöskogen 2. Arkeologisk utredning, etapp 2. Tråsättra 1:14 m.fl. Österåkers socken och kommun Stockholms län. Britta Kihlstedt

Kungsängens-Tibble i Brunna

Ledningsdragning i Vilsta Tunafors

Strängnäs-Lundby. Södermanland, Strängnäs socken, Strängnäs-Lundby 7:79 Wivianne Bondesson

Utkanten av en mesolitisk boplats

uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning Strandskolan Södermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren

Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

En planerad utbyggnad av Ottekils gård

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Väg 55, sträckan Katrineholm Valla

Rester av ladugård i Reutersberg

RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1. Vista skogshöjd

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

Ny transformatorstation i Östertälje. Rapport 2019:9 Arkeologisk förundersökning

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Stensträngar i Krogsta

Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5

Höör väster, Område A och del av B

Svallade avslag från Buastrand

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING. Ekeby Prästgård. Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold

UV MITT, RAPPORT 2006:15 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2. Grödby tomter. Södermanland, Sorunda socken, Grödby 2:27 Wivianne Bondesson

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Schaktningsövervakning vid S:t Nikolai kyrka

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

uv MITT, rapport 2010:36 Gravfält i Odlaren Södermanland; Eskilstuna socken; Odlaren 1:13; Eskilstuna 629 Katarina Appelgren

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens

UV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nordanå 8:4. Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson. Nordanå 8:4 1

Skarplöt och Nedersta

Planerat logistikoch industriområde

Lämningar från historisk tid i Örnäs

Agrara lämningar i Görla

UV VÄST RAPPORT 2004:24 ARKEOLOGISK UTREDNING. I Sätila församling. Utredning i stenåldersbygd Västergötland, Sätila socken, Sätila 5:15.

UV RAPPORT 2013:85 ARKEOLOGISK UTREDNING. Vidja i Huddinge

Lilla Råby 18:38 m. fl.

Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta

Mesta Östergård. Tyra Ericson. Södermanland, Fors socken, Mesta 5:19, Mesta 5:36, Mesta 5:37, Mesta 5:40, RAÄ 139 UV MITT, RAPPORT 2006:2

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Boplatser vid Eriksberg

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING

Lämningar på Trollåsen

En planerad bergtäkt vid Fredriksdal

uv mitt, rapport 2009:5 arkeologisk förundersökning Motormannen Uppland, Norrtälje, Motormannen 1 och Tälje 4:45, RAÄ 24 Katarina Appelgren

Gång- och cykelväg mellan Vallda och Halla

Gång- och cykelväg i Simris

UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING. Karlslundsområdet. Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Roslagsbanan dubbelspår. Utredningsgrävningar vid Arninge och Ullna

Tägneby i Rystads socken

UV MITT, RAPPORT 2007:25 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2. Rosenholm. Södermanland, Stora Malms socken, Eriksberg 93:1 Britta Kihlstedt

Forntida spår i hästhage

Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.

uv Mit t, rapport 2010:4 Malmköpings camping Södermanland, Lilla Malma socken, Malmköping 2:110 Wivianne Bondesson och Karin Beckman-Thoor

Grustäkt i Låttra. Södermanlands län; Södermanland; Vingåkers kommun; Österåkers socken; Låttra 3:3 Wivianne Bondesson UV RAPPORT 2014:119

Fallet, riksväg 56. Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg. uv rapport 2012:53

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005

Vrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Kabelförläggning invid två gravfält

Skogs-Ekeby, Tungelsta

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

E18, Västjädra-Västerås

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Kullbäckstorp i Härryda

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Boplats och åker intill Toketorp

Transkript:

uv MITT, rapport 2009:38 arkeologisk utredning Ösby Uppland; Lunda socken; Ösby 2:6 Wivianne Bondesson

uv MITT, rapport 2009:38 arkeologisk utredning Ösby Uppland; Lunda socken; Ösby 2:6 Dnr 421-3497-2009 Wivianne Bondesson

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94 e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2009 Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2009:38 ISSN 1403-9044 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2010-01-21. Dnr 601-2010/214. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift EO Grafiska, 2009

Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 4 Antikvarisk bakgrund 4 Arkeologisk potential 4 Målsättning 5 Metod 5 Resultat 5 Fornlämningar 6 Övriga lämningar 7 Referenser 7 Administrativa uppgifter 7 Bilagor 8 1. Objekttabell 8 2. Schakt- och provgropstabell 9 3. Fyndtabell 10 Figurer 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Gröna kartan. Skala 1:50 000...11 2. F2, ett knivliknande redskap i kvarts från stenåldersboplatsen objekt 9. Foto...11 3. Utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:5 000...12 4. Resultat och fornlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:5 000...13 5. Objekt 1 med den hästskoformade raden i förgrunden och den mellersta raden i bakgrunden. Foto: Wivianne Bondesson...14 6. Objekt 7, en stenåldersboplats med det topografiskt begränsande bergsknallen i söder. Foto...14 7. Objekt 9, en stenåldersboplats under utredningsgrävning, sett från söder. Foto...14

Sammanfattning Vid utredningen av Ösby 2:6 i Lunda socken registrerades en fågelfångstanläggning (objekt 1) samt 11 lämpliga boplatslägen. Boplatslägena undersöktes med sammanlagt 37 schakt. Inget förhistoriskt material påträffades på nio av lägena varefter dessa kunde avfärdas. De övriga två visade sig vara stenåldersboplatser (objekten 7 och 9). Inledning NCC Roads AB avser att söka förlängt tillstånd för bergtäkt på fastigheten Ösby 2:6 i Lunda socken i Uppland. Efter beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län har därför en arkeologisk utredning genomförts av Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt. Ytan på utredningsområdet omfattar totalt cirka 0,22 km 2. Området omfattar ett kuperat skogklädd bergs- och moränområde strax öster om Stockholmsåsen. Det är beläget på nivåer mellan cirka 35 och 45 meter över havet. Antikvarisk bakgrund Området revideringsinventerades år 1979. Det fanns vid utredningstillfället inga fornlämningar registrerade inom utredningsområdet. I närområdet strax söder samt sydväst om utredningsområdet finns däremot flera senmesolitiska boplatser (RAÄ 244 246) samt en boplats, Björnkällan (RAÄ 238), som undersökts och tagits bort i samband med byggandet av tredje landningsbanan på Arlanda flygplats. Nordväst respektive nordöst om området finns/har funnits stensättningar av bronsålder-/äldre järnålderstyp (RAÄ 86, RAÄ 192:1 2). I SHM:s fyndkatalog finns 31 poster registrerade från Lunda socken varav drygt en tredjedel härrör från undersökningar i Arlandaområdet. Dessa har berört från boplatser till gravfynd och deras datering sträcker sig från järnålder in i nyare tid. Flera av posterna utgör ett mycket omfattande material som av tidsskäl inte presenteras närmare här (se http://mis. historiska.se). Arkeologisk potential Topografin och fornlämningsbilden antyder att området skulle kunna rymma okända boplatser, framförallt från senmesolitisk tid. De ovan nämnda gravarna, glest belägna i landskapet, indikerar att enstaka gravar skulle kunna finnas på bra lägen uppe på höjdområdet på avsatser och i krönlägen. Även lämningar från senare tid, framför allt från utmarksutnyttjande, kan förekomma. 4 Ösby

Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en senare etapp genom utredningsgrävningar. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas förutom en redovisning av övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats i området: Lokalisera strandbundna boplatser från senmesolitisk tid. Lokalisera ensamliggande gravar av bronsålder-/äldre järnålderstyp. Lokalisera lämningar från senare tiders utmarksutnyttjande. Metod Arbetet inleddes med en begränsad excerpering av bakgrundsmaterial inför fältarbetet med kartstudier och genomgång av det digitala Fornminnesregistret (FMIS), vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även Lantmäteristyrelsens arkiv, lösfyndsregistret vid Statens historiska museum (SHM), och de i kravspecifikationen nämnda rapporterna har studerats. Vid fältinventeringen har jordmån vid behov kontrollerats med hjälp av jordsond. Ett urval tidigare kända fornlämningar och vid FMR registrerade kulturhistoriska lämningar i närområdet har besiktigats. Nya och möjliga fornlämningar, d.v.s. boplatser utan synlig markering ovan mark har beskrivits och mätts in med GPS. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, i detta fall boplatslägen, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid behov har ytan finrensats för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Resultat Vid fältinventeringen registrerades en fågelfångstanläggning (objekt 1) samt 11 lämpliga boplatslägen. Boplatslägena undersöktes med sammanlagt 37 schakt där inget förhistoriskt material påträffades på nio av lägena varefter dessa kunde avfärdas. De övriga två visade sig vara stenåldersboplatser (objekten 7 och 9). Ösby 5

Fornlämningar Fågelfångstanläggningen (objekt 1) består av 3 stenrader, byggda av 0,1 0,45 meter stora stenar lagda i ett skift och belägna parallellt tvärs ett flackt bergskrön med ett drygt tiotal meters mellanrum. Den sydligaste är hästskoformad, cirka två meter lång. Den mellersta är 1,5 meter lång och i norr är en stensamling (f.d. rad?) av cirka sju stenar. Anläggningen är, även om den är liten, mycket typisk. Den ligger i ett klassiskt läge, på hällmark längs ett flackt krön och utgörs av enkla stenrader med öppningar mellan vissa stenar där snaror har placerats för att fånga skogsfågel. I närheten finns oftast små ihoplagda rösen av två till fyra stenar och en del rader är just hästskoformade. Vi vet ganska lite om dateringen av denna fornlämningskategori, men det är känt att metoden brukats in i historisk tid. Lämningstypen har sitt kärnområde i Mellannorrlands kustzon, cirka 1 2 mil in i landet (Bondesson 1994). Fågelfångstanläggningar har emellertid oftast inget stort pedagogiskt- eller bevarandevärde. De är ofta så fragmentariska och raserade att deras art och status kan vara vansklig att fastställa. Den har emellertid ett värde som ett exempel på hur omfattande jakten på skogens mindre djur varit och därmed vilken betydelse de haft för befolkningens arbetsliv och försörjning. Här har den betraktats som fornlämning, trots sitt något skadade tillstånd och trots att det inte gått att inom givna tidsramar få fram skriftliga belägg på orrjakt med fällor av denna typ i detta område. Stenåldersboplatserna är belägna på var sin sida om den bergiga ö/halvö som sträcker sig norrut från den annars öst västliga höjdryggen i söder, där ytterligare tre boplatser sedan tidigare fanns registrerade på samma höjder över dagens havsyta, 37 43 meter. Objekt 7 på den östra forntida stranden ligger i en flack sandig inbuktning som inramas och begränsas topografiskt av högre och oländigare mark i söder, väster och norr. Den öppnar upp mot en grund vik i öster med flacka kobbar som bör ha erbjudit bra marina fångstområden. På boplatsen påträffades tydligt slagen kvarts och skärvsten mycket ytligt varför grävningen avbröts i ett tidigt skede. Den lilla yta som blottats var i stort sett stenfri men om så är fallet över hela ytan är för tidigt att säga. På objekt 9 var förhållandena helt annorlunda. Denna boplats vetter mot väster och stupar betydligt brantare ner mot en större och djupare vik. Själva boplatsytan är emellertid mycket flack och även här begränsas den topografiskt av berg eller oländigare mark på tre sidor, i söder, öster och norr. Underlaget var här mycket stenigt med rikligt med stora bumlingar i marken. Fynden utgörs av mycket tydligt slagen kvarts som påträffades ganska långt ner, under cirka 0,2 meter stenig sandig morän. Detta tolkas som att fynden hamnat mellan stenarna på den dåtida boplatsytan/stranden som sannolikt sedan översandats då t.ex. stormvågor slagit långt in på den mycket flacka ytan och fört upp sand över och mellan stenarna. Ett av fynden tolkas som en kniv p.g.a. sin långa skärande egg, även om den inte formellt uppfyller definitionen (F2). 6 Ösby

Övriga lämningar Inga övriga lämningar påträffades. Referenser Beckman-Thoor, K. 2001. Bergtäkt vid Långåsen. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2001:3. Stockholm. Bondesson, W. 1994. Fågelfångstanläggningar i Sättna och Selånger i Medelpad. I: Odlingslandskap och fångstmark en vänbok till Klas- Göran Selinge. Red. Ronnie Jensen. Borås 1994. Kihlstedt, B. 1999. Björnkällan en senmesolitisk skärgårdslokal i södra Uppland. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1998:75. Stockholm. Web http://mis.historiska.se/mis/sok/resultat_fyndplats.asp?landskap=up&soc ken=lunda&searchmode=&qtype=fyndplats&qmode=&sort=asc&orde rby=landskap&sm=0_2&pagesize=25&page Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3497-2009. Länsstyrelsens dnr: 431-09-48914. Projektnummer: 11443. Undersökningstid: 5 och 10 13 november 2009. Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedarbetare Ann Vinberg, Henrik Runeson, Karin Neander och Pehr Lindholm. Underkonsulter: Mälardalens Schakt & Frakt AB. Exploateringsyta: 0,23 km 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 11I 2e och 11I 3e. Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6614 525, y 1621 778. Höjdsystem:. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: F1 F4 förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt i väntan på beslut om fyndfördelning. Ösby 7

Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Objekt nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Fångstanläggning, övrig, Fågelfångstanläggning. Inom en 35 17 m stor yta (NNV SSÖ) Fornlämning är 3 stenrader belägna parallellt tvärs ett flackt bergskrön. Den sydligaste är hästskoformad (Ö V), ca 2 m lång av 0,1 0,45 m stora stenar lagda i ett skift samt ett par i mitten. 11 m NNV därom är en 1,5 m lång stenrad (Ö V), något kringspridd av 7 stenar, 0,2 m stora med ett par öppningar eller störningar. 15 m NNV därom är en stensamling (f.d. rad?) av ca 7 stenar, 0,2 0,4 m stora. Öppningar eller störningar ca 0,1 0,15 m breda. 2 Boplatsläge, 85 35 m stort (NV SÖ). Beläget i ett flackt pass mellan flacka bergsknallar. Ej fornlämning Utredningsgrävd med 3 Boplatsläge, 70 20 m stort (NV SÖ). Beläget i ett flackt NV sluttande pass mellan en flack bergsknalle och ett brantare berg i N. Passet smalnar av och blir trängre i N. 4 Boplatsläge, 80 30 m stort (NÖ SV). Beläget i ett flackare parti av SÖ-sluttning av berg. 5 Boplatsläge, 40 30 m stort (VNV ÖSÖ). Beläget i ett flackt pass mellan flacka bergsknallar. Tydligt topografiskt avgränsat mot VNV av liten brant och mot ÖSÖ av sankt område. 6 Boplatsläge, 90 50 m stort (N S). Beläget i ett mycket flackt pass mellan flacka hällområden och öppnar upp mot brantare SÖ-sluttning. 7 Boplats, 60 45 m stort (SV NÖ). Beläget i flack SÖ sluttning avgränsad av högre belägna hällmarker i övriga riktningar. 8 Boplatsläge, 70 40 m stort (SSVV NNÖ). Beläget i en N-sluttande gip, tydligt topografiskt avgränsad av brantare berg i Ö och V. 9 Boplats, ca 70 35 m stor (ÖNÖ VSV). Belägen i en mycket flackt V-sluttande gip mellan bergknallar och berg. Begränsas topografiskt i V av brantare sluttning. 10 Boplatsläge, 40 30 m stort (NV SÖ). Beläget i en flack gip mellan bergknallar och begränsas topografiskt av brantare sluttning i V. 11 Boplatsläge, 40 20 m stort (NNV SSÖ). Beläget i en trång, flack gip mellan bergknallar i N och S. Begränsas topografiskt av brant V-sluttning. 12 Boplatsläge, 140 10 100 m stort (SV NÖ). Beläget i i V sammanhängande gipar och sluttningar i en flack V-sluttning av berg. Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Fornlämning Ej fornlämning Fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med 8 Ösby

Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd 1 2 3,5 2,5 m stort (Ö V) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig, grusig morän. 2 2 3,5 2 2,5 m stort (SÖ NV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder sandig, något grusig morän. 3 2 3,5 2,5 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder silt med lite grus samt 0,3 m stora stenar. 4 3 3,5 2,5 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig och siltig morän. 5 3 2,5 2,5 m stort (NNÖ SSV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder siltig morän. 6 3 3 2,5 m stort (Ö V) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder silt, mot botten grus och sten. 7 4 2,5 2,5 m stort (SÖ NV) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder sandig, grusig morän med mycket sten, 0,05 m stora. 8 4 2,5 2,5 m stort (Ö V) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder sandig, morän med 0,15 m stora stenar i Ö. 9 4 3,5 2,5 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,1 0,15 m tjock, därunder sandig morän. Sten i N, 0,1 m stora. 10 2 2,5 2,5 m stort (N S) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder siltig morän med enstaka kantiga stenar. 11 2 3 2,5 m stort (NNÖ SSV) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder siltig morän. 12 5 3,5 3 m stort (N S) och 0,1 m djupt. Mossa/torv 0,05 m tjock, därunder berghäll med små stenar och ljusbrun något grusig silt. 13 5 5 2,5 m stort (ÖNÖ VSV) och 0,1 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder berghäll i S delen av schaktet, i centrala delen ljusgrå grusig silt och i N delen siltig gul morän med stenar, 0,1 0,3 m stora. 14 6 4 2 m stort (Ö V) och 0,1 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig, gul morän med 0,1 0,25 m stora stenar. 15 6 8 2 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder sandig, gulbrun morän med 0,1 0,3 m stora stenar. I schaktets N del var berg i dagen. 16 6 8 2,5 m stort (N S) och 0,15 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder morän med sandig silt och mindre stenar 0,05 0,15 m stora, vissa skarpkantade. 17 7 3,5 3 m stort (Ö V) och 0,1 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 m tjock, delvis ombökat av vildsvin, därunder gulbrun sandig silt med ett fåtal stenar 0,1 m stora. I schaktets Ö del var ett 10-tal skärvstenar. Grävandet avbrutet p.g.a. fynd, ytligt belägna. 18 8 4 2,5 m stort (NÖ SV) och 0,15 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gulbrun morän något siltig. Stenigt, 0,05 0,15 m stora stenar. 19 8 3 2,5 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder brunröd, stenig morän, något siltig ställvis. 20 8 3 2,25 m stort (NNÖ SSV) och 0,15 0,2 m djupt. Mossa/ torv 0,05 0,1 m tjock, därunder stenig, småstensbemängd brun morän. 21 8 3,5 2,25 m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig mo, med rikligt med grus, småsten, 0,05 0,1 m stora, enstaka 0,2 m stora. 22 9 7 2,25 m stort (N S) och 0,2 0,35 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder stenig, sandig, rödbrun morän. F1. 2 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig slagen kvarts. F2. 1 kniv i kvarts, 1 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig slagen kvarts. Ösby 9

Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd 23 9 3,25 2 m stort (V Ö) och 0,25 0,3 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gråbrun stenig, sandig mo/ morän. 24 9 4 2,25 m stort (NV SÖ) och 0,15 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder stenig morän. Fynden påträffades på 0,2 m djup varefter grävandet avbröts på platsen. 25 10 3,5 2 m stort (NÖ SV) och 0,15 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder fuktig brun sand med inslag av mo och sten, 0,05 0,2 m stora. Uppstickande berg i kanten. 26 10 3 2 m stort (NV SÖ) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder humus- och träkolsbemängd våt brungråsvart silt. Ganska rikligt med småsten <0,15 m stora. 27 11 2,25 2,25 m stort (V Ö) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder rödbrun, stenig morän. 28 11 3 2,5 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder grå siltig sand med 0,05 0,3 m stora stenar. 29 11 4,5 2,5 m stort (NNÖ SSV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder grå siltig sand med rikligt med 0,5 m stora stenar. 30 12 5,5 2 m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder rödbrun sandig silt med enstaka 0,1 0,7 m stora stenar. 31 12 5,5 2,5 m stort (NÖ SV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gulröd sandig silt med enstaka 0,05 0,2 m stora stenar. 32 12 3,5 2 m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig morän med rikligt med 0,05 0,2 m stora stenar. 33 12 3 2 m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig silt med måttligt med 0,15 0,3 m stora stenar. 34 12 3 2,5 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder sandig silt med enstaka 0,15 0,2 m stora stenar. 35 12 3 2 m stort (Ö V) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder grusig sand. 36 12 3,5 2,5 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder grusig sand. 37 12 3 2,5 m stort (NV SÖ) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder sand med rikligt med 0,1 m stora stenar. F3. 1 kvartsavslag och 2 övrig slagen kvarts. F4. 1 kvartsavslag och 3 övrig slagen kvarts. Bilaga 3. Fyndtabell Fnr Obj. nr Snr Typ Vikt i g 1 7 17 2 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig slagen kvarts. 34,7 2 9 22 1 kniv* i kvarts, 1 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig 61,0 slagen kvarts. * Kniven uppfyller inte formella krav för kniv då dess retusch inte möter något skarpt hörn, den har dock långsträckt form med skarp bearbetad egg varför den här benämns kniv. 7,5 4,3 1,2 cm stor. 3 9 23 1 kvartsavslag och 2 övrig slagen kvarts. 49,6 4 9 24 1 kvartsavslag och 3 övrig slagen kvarts. 49, 2 10 Ösby

Fig. 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Gröna kartans blad Uppsala 11I SV. Skala 1:50 000. Fig. 2. F2, ett knivliknande redskap i kvarts från stenåldersboplatsen, objekt 9. Foto: John Hamilton. Ösby 11

ÖSBY Obj 8 S21 Obj 11 S27 S28 S29 Obj 12 S31 S32 S37 S36 S35 S34 S33 S20 S19 S18 Klotskogen S25 S22 S26 Obj 10 Obj 3 S23 Obj 9 S24 Obj 4 S30 Obj 5 Obj 1 S13 S14 S15 S16 S12 Obj 6 S17 Obj 7 S4 S6 S5 S7 S9 S8 Obj 2 S3 S10 S2 S1 S11 RAÄ 246:1 RAÄ 245:1 RAÄ 244:1 Fig. 3. Utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 11I 2e och 11I 3e. Skala 1:5 000. Utredningsområde Fornlämning Ej avgränsad fornlämning Objekt Schakt Registrerat i FMIS!!!!!!!! 12 Ösby

ÖSBY Klotskogen Obj 9 Obj 1 2:6 Obj 7 RAÄ 245:1 RAÄ 246:1 RAÄ 244:1 Fig. 4. Resultat och fornlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 11I 2e och 11I 3e. Skala 1:5 000. Utredningsområde Fornlämning Ej avgränsad fornlämning Registrerat i FMIS!!!!!!!! Ösby 13

Fig. 5. Objekt 1 med den hästskoformade raden i förgrunden och den mellersta raden i bakgrunden. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 6. Objekt 7, en stenåldersboplats med det topografiskt begränsande bergsknallen i söder. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 7. Objekt 9, en stenåldersboplats under utredningsgrävning, sett från söder. Foto: Wivianne Bondesson. 14 Ösby