Färg och lack Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål Förbehandling

Relevanta dokument
Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

SVENSK STANDARD SS :2010

Byggdokument Angivning av status. Construction documents Indication of status SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Byggritningar Ritsätt Fästelement. Construction drawings Representation of fasteners SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Surfaces for sports areas Determination of vertical deformation. Golvmaterial Sportbeläggningar Bestämning av vertikal deformation

Teknisk rapport SIS-TR 18:2007 Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ;

Byggdokument Ändringar. Construction documents Revisions SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Sanitetsarmatur Sanitetsarmatur med elektronisk öppningsoch avstängningsfunktion. Sanitary tapware Electronic opening and closing sanitary tapware

Teknisk specifikation SIS-TS 31:2009 Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ;

Byggakustik Mätning av rumakustiska parametrar Del 2: Efterklangstid i vanliga rum (ISO :2008/Cor 1:2009)

SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9001:2008/AC:2009

Ritregler Kanter med odefinierad form Terminologi och ritningsangivning. Technical drawings Edges of undefined shape Vocabulary and indications

Eurokod 3 : Dimensionering av stålkonstruktioner Del 4-1: Silor. Eurocode 3: Design of steel structures Part 4-1: Silos SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Grafiska symboler Design och formgivning av publika informationssymboler Krav (ISO 22727:2007, IDT)

Maskinsäkerhet Styrsystem Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper (ISO :2006/Cor 1:2009)

Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning Del 1: Terminologi

Eurokod 9 : Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler

SVENSK STANDARD SS-ISO 31000:2009

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 5: Pålar och spont. Eurocode 3: Design of steel structures Part 5: Piling

SVENSK STANDARD SS-ISO 26362:2009

Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 3: Behållare och avskiljande konstruktioner för vätskor och granulära material

Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Del 2: Marktekniska undersökningar

Ledningssystem för kompetensförsörjning Krav. Competence management systems Requirements SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Teknisk produktdokumentation Stycklistor (ISO 7573:2008, IDT) Technical product documentation Parts lists (ISO 7573:2008, IDT)

Teknisk rapport SIS-TR 20:2009

SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning Del 1: Terminologi

Tillsyn vid svetsning Uppgifter och ansvar (ISO 14731:2006) Welding coordination Tasks and responsibilities (ISO 14731:2006)

SVENSK STANDARD SS 25267:2004/T1:2009

Grafiska symboler Testmetoder Del 1: Metoder för test av förståelse (ISO :2007, IDT)

SVENSK STANDARD SS :2009

Petroleum, petrochemical and natural gas industries Venting of atmospheric and low-pressure storage tanks (ISO 28300:2008/Cor 1:2009)

Motorbränslen Specialbensin för motordrivna arbetsredskap. Motor fuels Special gasoline for powered implements SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Teknisk rapport SIS-ISO/TR 24156:2009

Geometriska produktspecifikationer (GPS) Längdindikatorer Mätklockor, konstruktion och metrologiska egenskaper (ISO 463:2006/Cor 1:2007/Cor 2:2009)

Bevakningstjänster Terminologi. Security service providers Terminology SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Tillsyn vid svetsning Uppgifter och ansvar (ISO 14731:2006) Welding coordination Tasks and responsibilities (ISO 14731:2006)

Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning

SVENSK STANDARD SS 3658 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/ ICS:

Oorganiska ytbeläggningar Passiverande beläggningar utan sexvärt krom för elektrolytiska beläggningar av zink på järn och stål

Ventilutlopp för gasflaskor för gaser och gasblandningar Urval och måttsättning (ISO 5145:2004/Amd 2:2008, IDT)

Ritregler Allmänna ritregler Del 1: Introduktion och index (ISO 128-1:2003, IDT)

Tappfräsverktyg Del 2: Fräsdorn med 7/24 kona Mått (ISO :2008, IDT)

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-3: Kallformade profiler och profilerad plåt

Städkvalitet System för fastställande och bedömning av städkvalitet. Cleaning quality System for the establishment and assessment of cleaning quality

Technical product documentation Data fields in title blocks and document headers (ISO 7200:2004)

Förpackningar Glasförpackningar Standardtoleranser för flaskor (ISO 9058:2008, IDT)

SVENSK STANDARD SS :2011

Maskinsäkerhet Minimiutrymmen för att undvika att kroppsdelar krossas. Safety of machinery Minimum gaps to avoid crushing of parts of the human body

Maskinsäkerhet Skyddsavstånd för att hindra att armar och ben når in i riskområden (ISO 13857:2008)

SVENSK STANDARD SS-EN 15838:2009

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 13850:2008

SVENSK STANDARD SS :2017

Facility Management Del 2: Vägledning för upprättande av överenskommelser

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 4-3: Rörledningar. Eurocode 3 Design of steel structures Part 4-3: Pipelines

Maskinsäkerhet Förhindrande av oväntad start. Safety of machinery Prevention of unexpected start-up SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Informationsteknik Tangentbordsmönster för datorutrustning Del 4: Numerisk sektion (ISO/IEC :2009, IDT)

SVENSK STANDARD SS :2015

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-9: Utmattning. Eurocode 3: Design of steel structures Part 1-9: Fatigue

Eurokod 1: Laster på bärverk Del 1-4: Allmänna laster Vindlast. Eurocode 1: Actions on structures Part 1-4: General actions Wind actions

Cement Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement. Cement Part 1: Composition, specifications and conformity criteria for common cements

SVENSK STANDARD SS 1147:2015

SVENSK STANDARD SS-EN 16001:2009

ISO miniatyrgängor (ISO 1501:2009, IDT) ISO miniature screw threads (ISO 1501:2009, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Akustik Buller från maskiner och utrustning Regler för utformning av produktspecifika mätstandarder (ISO 12001:1996)

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2009/AC:2010

SVENSK STANDARD SS :2018

Eurokod 8: Dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning Del 1: Allmänna regler, seismisk påverkan och regler för byggnader

SVENSK STANDARD SS :2013

Geografisk information Detaljplan Applikationsschema för planbestämmelser

SVENSK STANDARD SS :2017

SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Maskinsäkerhet Skyddsavstånd för att hindra att armar och ben når in i riskområden (ISO 13857:2008)

System för fjärrkommunikation med debiteringsmätare Del 6: Local bus. Communication systems for meters and remote reading of meters Part 6: Local bus

SVENSK STANDARD SS EN 15802:2009

Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-2: Brandteknisk dimensionering

SVENSK STANDARD SS-EN 1728:2012/AC:2013

Gasanalys Omvandling av gasblandningars sammansättningsdata (ISO 14912:2003/Cor 1:2006)

Specifikation SIS-ISO/PAS 22399:2008

Lekredskap och stötdämpande underlag Del 5: Karuseller Kompletterande säkerhetskrav och provningsmetoder

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015

SVENSK STANDARD SS :2010

SVENSK STANDARD SS :2014

Eurokod 8: Dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning Del 2: Broar

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/AC:2008

Ballast Geometriska egenskaper Del 4: Bestämning av kornform LT-index

SVENSK STANDARD SS :2016

Transkript:

SVENSK STANDARD Fastställd/Approved: 2008-12-11 Publicerad/Published: 2009-01-22 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 87.020; 87.040 Färg och lack Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål Förbehandling Paints and varnishes Repainting of coil coated steel sheets for roofing and cladding Surface preparation SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Hitta rätt produkt och ett leveranssätt som passar dig Standarder Genom att följa gällande standard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Många standarder ingår dessutom ofta i paket. Tjänster Abonnemang är tjänsten där vi uppdaterar dig med aktuella standarder när förändringar sker på dem du valt att abonnera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-nav är vår online-tjänst som ger dig och dina kollegor tillgång till standarder ni valt att abonnera på dygnet runt. Med e-nav kan samma standard användas av flera personer samtidigt. Leveranssätt Du väljer hur du vill ha dina standarder levererade. Vi kan erbjuda dig dem på papper och som pdf. Andra produkter Vi har böcker som underlättar arbetet att följa en standard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur standarder ska följas och vilka fördelar den ger dig i ditt arbete. Vi tar fram många egna publikationer och fungerar även som återförsäljare. Det gör att du hos oss kan hitta över 500 unika titlar. Vi har även tekniska rapporter, specifikationer och workshop agreement. Matriser är en översikt på standarder och handböcker som bör läsas tillsammans. De finns på sis.se och ger dig en bra bild över hur olika produkter hör ihop. Standardiseringsprojekt Du kan påverka innehållet i framtida standarder genom att delta i någon av SIS ca 400 Tekniska Kommittéer. Find the right product and the type of delivery that suits you Standards By complying with current standards, you can make your work more efficient and ensure reliability. Also, several of the standards are often supplied in packages. Services Subscription is the service that keeps you up to date with current standards when changes occur in the ones you have chosen to subscribe to. This ensures that you are always working with the right edition. e-nav is our online service that gives you and your colleagues access to the standards you subscribe to 24 hours a day. With e-nav, the same standards can be used by several people at once. Type of delivery You choose how you want your standards delivered. We can supply them both on paper and as PDF files. Other products We have books that facilitate standards compliance. They make it easier to understand how compliance works and how this benefits you in your operation. We produce many publications of our own, and also act as retailers. This means that we have more than 500 unique titles for you to choose from. We also have technical reports, specifications and workshop agreements. Matrices, listed at sis.se, provide an overview of which publications belong together. Standardisation project You can influence the content of future standards by taking part in one or other of SIS s 400 or so Technical Committees.

Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by!the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), tel +46 8 555 520 00. Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. SIS Förlag AB, SE 118 80 Stockholm, Sweden. Tel: +46 8 555 523 10. Fax: +46 8 555 523 11. E-mail: sis.sales@sis.se Internet: www.sis.se

Innehåll Förord... 3 Orientering... 4 1 Omfattning... 5 2 Normativa hänvisningar... 5 3 Termer och definitioner... 5 4 Allmänt... 7 5 Förbehandlingsmetoder... 8 5.1 Förslag på förbehandlingsmetoder... 8 5.2 Förbehandling med vatten, lösningsmedel och kemiska produkter... 8 5.3 Mekaniska förbehandlingsmetoder... 10 6 Beskrivning av förbehandling för olika typer av ytor... 12 7 Dokumentation och kontroll... 12 8 Rekommendationer gällande förorening och miljöhänsyn... 12 9 Övrigt... 12 Bilaga A (informativ) Beskrivning av vanligt förekommande ytor och förslag på förbehandlingsmetoder... 13 A.1 Obelagd varmförzinkad plåt... 13 A.2 Fabriksbelagd plåt där beläggningen nyligen flagat av eller avlägsnats genom förbehandling... 13 A.3 Åldrad metalliserad yta... 13 A.4 Metalliserad yta med rostfläckar... 14 A.5 Rostig stålyta... 14 A.6 Fabriksbelagda ytor i god kondition... 14 A.7 Fabriksbelagda ytor med ett fåtal begränsade felställen... 14 A.8 Fabriksbelagda ytor med omfattande felställen... 14 Bilaga B (informativ) Exempel på protokoll från förbehandling... 17 Litteraturförteckning... 19 2

Förord I en serie standarder med krav, regler och råd för ommålning av tak- och fasadplåt kommer följande standarder att finnas med den allmänna titeln: Färg och lack Ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål SS 184001 Allmän inledning SS 184002 Beställarens dokument Administrativa föreskrifter SS 184003 Beställarens dokument Utförandeföreskrifter SS 184004 Förbehandling SS 184005 Målning, maskering och miljöskydd SS 184006 Färgsystem och val av färgsystem SS 184007 Provningsmetoder Motsvarande internationell standard saknas. 3

Orientering Sällan eller aldrig är en yta lämplig att måla på utan att ytan förbereds genom rengöring eller mer omfattande förbehandling. Förbehandling omfattar allt som ska göras före målning. Detta innebär att gammal och löst sittande färg, tillförda kemiska ämnen och föroreningar tas bort samt att ytans struktur förändras. Hållbarhet och utseende på de nya färgskikten är helt beroende av förbehandlingen. Ett färgsystem kan aldrig kompensera en bristfällig eller felaktigt utförd förbehandling. Bästa resultat erhålls normalt om korrosionsprodukter och åldrad färg tas bort. Att ta bort all rost och färg innebär ofta att kostnaden för förbehandlingen ökar. Ett kontinuerligt och i tid insatt underhåll bör därför eftersträvas. ANM. Mer information om målning och ommålning finns att hämta i Teknikhandboken Byggnadsplåt, Material - utförande, del 13 Målning, Plåtslageriernas Riksförbund 2007-05-07 [1] och KI Bulletin nr 107, Handbok i rostskyddsmålning av allmänna stålkonstruktioner, Korrosionsinstitutet 1999 [2]. 4

1 Omfattning Denna standard omfattar förbehandling vid ommålning av fabriksbelagd byggnadsplåt av stål. I samband med ommålningen ersätts ibland vissa ytor med ny plåt. Standarden omfattar även förbehandlingen av sådan nylagd plåt. Standarden kan också användas som vägledning vid förbehandling av platsmålad byggnadsplåt av stål. Standarden omfattar inte förbehandling av fabriksbelagd aluminiumplåt. 2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är nödvändiga när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). SS-EN 10169-1 SS-EN 10169-2 SS-EN ISO 8501-4 Bandlackerad plåt Del 1: Allmän information (definitioner, material, toleranser, provnings metoder) Bandlackerad plåt Del 2: Produkter för användning utvändigt på byggnader Behandling av stålytor före beläggning med färg och liknande produkter Visuell utvärdering av ytrenhet Del 4: Yttillstånd före förbehandling samt förbehandlingsgrader och återrostningsgrader vid vattenblästring under högt tryck (ISO 85041:2000) SS-EN ISO 8504-2 Behandling av stålytor före beläggning med målningsfärg och liknande produkter Förbehandlingsmetoder Del 2: Blästring (ISO 8504-2:2000) ISO 8501-1 Behandling av stålytor före beläggning med färg och liknande produkter Visuell utvärdering av ytrenhet Del 1: Rostgrader och förbehandlingsgrader för obelagt stål och för stål, från vars hela yta tidigare beläggning avlägsnats Se vidare: FFS 1998:808 Miljöbalken 3 Termer och definitioner Vid användning av denna standard gäller termer och definitioner enligt SS-EN ISO 8501-4, SS-EN 10169-1, SS-EN 10169-2 samt de nedan angivna. ANM. För en noggrannare förteckning av termer och definitioner inom området hänvisas till serien SS-EN ISO 12944-1 SS-EN ISO 12944-8 [3] 3.1 alkalisk rengörning rengörning med för ändamålet lämpligt alkaliskt rengöringsmedel 3.2 betning betning med syra används för att ta bort kemisk passivering på ny omålad zinkyta samt för att öka färgens vidhäftning 3.3 blästermedel fast material som slungas mot en yta för att avverka material genom slag eller nötning 5

3.4 blästring ytbehandling vid vilken ett blästermedel slungas mot ytan 3.5 fabriksbelagd byggnadsplåt av stål metalliserad byggnadsplåt av stål kontinuerligt belagd med färg ANM. 1 Fabriksbelagd byggnadsplåt av stål är normalt belagd med både grundfärg och täckfärg på framsidan medan baksidan ofta består av ett eller två tunnare färgskikt. ANM. 2 Normalt formas plåten efter färgbeläggning eller så falsas den på plats 3.6 förprimad byggnadsplåt av stål fabriksbelagd byggnadsplåt av stål med endast grundfärg avsedd att målas efter monteringen 3.7 högtryckstvättning rengöring med vatten med ett arbetstryck av minimum 20 MPa 3.8 kemisk färgborttagning borttagning av färg med för ändamålet lämplig kemikalie 3.9 kolsyreisblästring blästring med hjälp av kolsyreis 3.10 metalliserad byggnadsplåt av stål byggnadsplåt av stål belagd med ett korrosionsskyddande metallskikt genom en kontinuerlig process hos tillverkaren ANM. Den metalliserade plåten som används som byggnadsplåt är dubbelsidigt belagd med ett 20 μm 25 μm tjockt metalliseringsskikt. Metalliseringsskiktet kan vara ren zink, zink (> 95 %) legerad med mindre mängder andra metaller eller en zinklegering med 55 % aluminium (aluminium-zinklegering). 3.11 rengörning borttagande av icke önskvärda löst sittande partiklar och ämnen på ytan så att den lämpar sig för vidare behandling 3.12 rengörning med organiska lösningsmedel rengörning med för ändamålet lämpligt organiskt lösningsmedel 3.13 skrapning mha verktyg manuellt avlägsna löst sittande rost och färg 3.14 slipnylonduk slipduk av syntetmaterial 3.15 sköljning rengöring med rent vatten för att avlägsna lösa partiklar och tvättmedel 6

3.16 slipning mha eldrivna eller manuella verktyg avlägsna tjocka lager färg, jämna till färgkanter, avlägsna ytlig rost och kemisk passivering 3.17 stålborstning mha eldrivna eller manuella stålborstar behandla ytan för vidare behandling 3.18 svepblästring blästring med ett begränsat lufttryck, snett anslag och med ett finkornigt mjukt icke metalliskt blästermedel ANM. Syftet med svepblästring är ofta att åstadkomma en uppruggning av en yta eller att ta bort ljusa korrosionsprodukter (vitblemma) på en zinkyta. 3.19 vattenblästring rengöring av stålyta genom att en vattenstråle med högt tryck riktas mot ytan 3.20 vattenblästring med högt tryck vattenblästring som sker genom användning av vatten med ett tryck över 70 MPa 3.21 vattenblästring med ultrahögt tryck vattenblästring som sker genom användning av vatten med ett tryck över 200 MPa 4 Allmänt Syftet med förbehandlingen av en yta som ska ommålas är att åstadkomma en yta som medger att de nya färgskikten långsiktigt ska ha god vidhäftning till underlaget. Detta uppnås genom att skadliga föroreningar och löst sittande material avlägsnas från ytan. Hur färgytan har åldrats varierar mycket mellan olika objekt men också på ett och samma objekt. Olika typer av åldringseffekter kan finnas lokalt eller över hela ytan. Dessa kan vara både synliga och icke synliga. Ytan kan ha mekaniska skador som behöver särskild behandling. Val av förbehandling bestäms av befintlig beläggning och av vilket färgsystem som ska användas. Olika väderstreck kan ha orsakat olika grad av nedbrytning hos den tidigare målningen. Förbehandlingen ska därför anpassas efter ytans beskaffenhet. Om plåten på en del av byggnaden har ersatts med ny omålad plåt behövs en speciell förbehandling av denna del. Ny plåt har ofta ett temporärt korrosionsskydd som det är olämpligt att måla på. Allt förbehandlingsarbete ska kontrolleras och dokumenteras. Exempel på blankett för att dokumentera förbehandlingen ges i Bilaga B. Personal som utför förbehandling ska ha lämplig utrustning och tillräcklig teknisk kompetens. Alla nödvändiga hälso- och säkerhetsregler ska iakttas. Innan arbetet påbörjas ska en bedömning göras om objektet måste täckas in för att förhindra spridning av damm, färg och buller till omgivningen. Ansvaret för denna bedömning bestäms vid upphandlingen. Denna standard ska betraktas som en standard med minimikrav. 7

5 Förbehandlingsmetoder 5.1 Förslag på förbehandlingsmetoder Exempel på hur olika förbehandlingsmetoder används för olika ytor ges i Bilaga A. 5.2 Förbehandling med vatten, lösningsmedel och kemiska produkter 5.2.1 Sköljning Sköljning ska ske nerifrån och upp. Sköljning ska ske med riklig mängd vatten. Sköljning ska alltid kombineras med annan förbehandlingen före målning. ANM. Sköljning används för att avlägsna tvättmedel eller strax före målning för att avlägsna lösa partiklar t.ex. pollen. Stor vattenmängd är viktigare än högt tryck. 5.2.2 Högtryckstvättning med vatten Arbetstrycket ska vara minst 20 MPa vid munstycke. Hela ytan som ska målas ska behandlas. För att ta bort fett ska alkaliskt tvättmedel tillsättas. Vattenstrålen ska inte riktas in i falsöppningar. Används tillsatser i vattnet ska ytan noggrant sköljas med rent vatten enligt 5.2.1 innan tvättvätskan torkat. ANM. Högtryckstvättning med vatten kan vara tillräcklig förbehandling för ytor med färgskikt i gott skick. Högtryckstvättning med vatten används ofta före och efter andra typer av förbehandlingssteg. Det nödvändiga vattentrycket beror på vilka föroreningar som ska avlägsnas. Lämplig märkeffekt för pumpen är lägst 3 kw. För att ta bort viss typ av smuts krävs oftast tillsättande av lämpligt tvättmedel. 5.2.3 Högtryckstvättning med hetvatten Arbetstrycket ska vara minst 20 MPa och vattentemperaturen ska vara lägst 70 C vid munstycke. Hela ytan som ska målas ska behandlas. För att ta bort fett krävs tillsats av alkaliskt tvättmedel. Vattenstrålen ska inte riktas in i falsöppningar. Används tillsatser i vattnet ska ytan noggrant sköljas med rent vatten enligt 5.2.1 innan tvättvätskan torkat. ANM. Högtryckstvättning med hetvatten kan vara enda förbehandlingen för ytor med färgskikt i gott skick som ska ommålas. Med hetvatten ökar tvätteffekten och ett flertal olika föroreningar kan avlägsnas effektivt på detta sätt. Med hetvatten kan vattenförbrukningen och mängden kemikalier minskas. Upptorkningstiden förkortas av uppvärmningen. Lämplig märkeffekt för pumpen är lägst 3 kw. 8

5.2.4 Vattenblästring med högt tryck Arbetstrycket ska vara minst 70 MPa vid munstycket. Vattenstrålen ska inte riktas in i falsöppningar. ANM. Med högt tryck avlägsnas svagt vidhäftande eller lösa färgskikt. Färgytans smuts och eventuell nedbruten yta (kritning) kan avlägsnas. Komplettering med färgborttagningsmedel eller andra metoder kan behövas. 5.2.5 Vattenblästring med högt tryck kombinerat med hetvatten Arbetstrycket ska vara minst 70 C och 70 MPa vid munstycket. Vattenstrålen ska inte riktas in i falsöppningar. ANM. Med högt tryck och hetvatten avlägsnas mekaniskt svagt vidhäftande eller lösa färgskikt. Tvätteffekten blir betydligt kraftigare genom uppvärmningen av vattnet. Färgytans smuts och eventuell nedbruten yta (kritning) avlägsnas effektivt. Hög vattentemperatur är inte alltid en fördel för att avlägsna vissa typer av beläggningar. 5.2.6 Vattenblästring med ultrahögt tryck Arbetstrycket ska vara minst 200 MPa vid munstycket. Vattenstrålen ska inte riktas in i falsöppningar. ANM. Med mycket högt tryck avlägsnas färg och rost. Genom detta kan vattenförbrukningen och mängden kemikalier som behövs minskas. 5.2.7 Alkalisk rengöring Alkalisk rengöring utförs för att avlägsna fett och olja. Samtidigt avlägsnas lösliga salter och andra föroreningar. Ytan ska avslutningsvis sköljas enligt 5.2.1 med rent vatten. Rengörningen ska ske enligt färgtillverkarens och plåtleverantörens rekommendationer. ANM. 5 % ammoniaklösning i kombination med tvättensider kan användas för att ta bort korrosionsprodukter lokalt på zinkyta. Alkaliska rengörningsmedel kan skada intilliggande ytor. 5.2.8 Rengöring med organiska lösningsmedel Rengörning med organiska lösningsmedel används för att ta bort anoljning, vax och fett från ny fabriksbelagd byggnadsplåt av stål och plastisolbelagd byggnadsplåt av stål. Rengörningen ska ske enligt färgtillverkarens och plåtleverantörens rekommendationer. ANM. Rengöring med organiska lösningsmedel är normalt inte lämpligt att utföra på större ytor av miljömässiga skäl. Aceton och etanol anses ha mindre skadlig miljöpåverkan men är mycket brandfarliga. Det kan dock vara nödvändigt att använda organiska lösningsmedel för att ta bort en del svårlösliga föroreningar på begränsade ytor. Starka lösningsmedel kan skada återstående färg samt intilliggande ytor. 5.2.9 Kemisk färgborttagning (Stripping) Vissa färgsystem kan avlägsnas med färgborttagningsmedel. Färgen på behandlade ytor ska skrapas eller sköljas bort. Anvisningarna från leverantören av färgborttagningsmedel ska följas. Färgborttagning med kemiska medel ska efterföljas av behandling genom någon av metoderna enligt 5.2.2-5.2.8. ANM. Färgborttagningsmedel kan skada återstående färg samt intilliggande ytor. 9