Fortsatt stigande arrendepriser på jordbruksmark. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark 1998 2010, inklusive gratisarrenden, kr/ha



Relevanta dokument
Största ökningen av arrendepriser sen EU-inträdet

Svag uppgång för arrendepriserna. Anders Grönvall,

Lägre uppgång på arrendepriserna. Anders Grönvall,

Arrendepriset på jordbruksmark relativt oförändrat sedan 2011

Fortsatt stigande arrendepriser på jordbruksmark. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark , inklusive gratisarrenden, kr/ha

1 705 kr för att arrendera 1 hektar jordbruksmark. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark , inklusive gratisarrenden, kr/ha

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

Arrendepriset på jordbruksmark har ökat något. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark , inklusive gratisarrenden, kr/ha

I korta drag. Priser på jordbruksmark 2003 JO 39 SM Priserna på jordbruksmark fortsätter att stiga. Agricultural land prices 2003

Mark- och arrendepriserna fortsätter stiga

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Figur A. Antal nötkreatur i december

Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

Priset på åkermark har ökat med 4 %

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Fortsatt positiv prisutveckling på jordbruksmark i större delen av sydsverige

Antal anläggningar med häst. Hästar i tätort och glesbygd

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Priset på jordbruksmark gick ner 2 % under 2012

Priset på jordbruksmark fortsätter att sjunka

Priser på jordbruksmark 2013

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Stor ökning av priserna på jordbruksmark

Arrendepriser på jordbruksmark 2012 JO1003

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Priset på åker- och betesmark fortsätter att öka. Figur A. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark i Sverige, tkr/ha,

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Priserna på jordbruksmark steg under Figur A. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark i Sverige, tkr/ha 1

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Priset på jordbruksmark fortsätter att öka. Figur A. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark i Sverige, tkr/ha 1

Priset på jordbruksmark ökar för femte året i rad. Figur A. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark i Sverige, tkr/ha,

Arrendepriser på jordbruksmark 2014 JO1003

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

Medelarealen fortsätter att öka

Stabil utveckling av antalet djur

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter. Arbete på entreprenad är vanligast. Kombinationsverksamhet vanligast på stora företag

KVALITETSDEKLARATION Arrendepriser på jordbruksmark 2016 (JO 1003)

Mark- och arrendepriser 2008 JO1002

KVALITETSDEKLARATION

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Mark- och arrendepriser 2006 JO1002

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

Mark- och arrendepriser

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

I korta drag. Höstsådda arealer Stora höstsådda arealer JO 18 SM Höstvete dominerar. Höstrapsarealen ökar

Lediga jobb och brist på arbetskraft, resultat från 1:a kvartalet Job openings and unmet labour demand, results from the 1st quarter of 2013

Lediga jobb och brist på arbetskraft, resultat från 3:e kvartalet Job openings and unmet labour demand, results from the 3rd quarter of 2014

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Lika många sysselsatta, färre årsverken. Andelen kvinnor överstiger 40 % Företag drivna som juridisk person blir fler och större

Ökad andel kvinnor som företagare i enskild firma. Cecilia Branzén,

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november Preliminära siffror NV 41 SM 1301

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Minskade arealer för äpplen och päron. Cecilia Branzén,

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2013

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Antal hästar har skattats till Hästar i tätort och glesbygd. Antalet hästar har ökat med %

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Transkript:

JO 39 SM 1101 Arrendepriser på jordbruksmark 2010 Agricultural rents 2010 I korta drag Fortsatt stigande arrendepriser på jordbruksmark Priser för både jordbruksmark och arrenden av jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde år 1995. Från 1995 fram till 2010 har arrendepriserna på jordbruksmark ökat med 72 %. Från och med EU-inträdet och fram till år 2006 ökade arrendepriserna på jordbruksmark i Sverige måttligt med upp till 7 % per år för att sedan stiga med hela 16 % mellan 2006 och 2007. Mellan åren 2008 och 2009 steg arrendepriserna på jordbruksmark med ca 3 % i genomsnitt. Ökningen var störst i Norra Mellansverige med 20 % följt av Östra Mellansverige där arrendepriserna steg med 8 %. Ungefär samma procentuella prisförändring skattades mellan 2009 och 2010 då arrendepriserna på jordbruksmark i genomsnitt steg med ca 4 %. Störst procentullt sett var ökningen i Norra Sverige där priset steg med 11 % följt av Västsverige där priset i genomsnitt ökade med 7 %. En hektar jordbruksmark kostar i genomsnitt 1 391 kr/ha att arrendera i Sverige år 2010. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark 1998 2010, inklusive gratisarrenden, kr/ha Kr/ha 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200-1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Jimmie Enhäll, 036 15 63 42 statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 8 mars 2011. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

Statens Jordbruksverk 2 JO 39 SM 1101 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Arrendepriser i Sverige 3 Arrendepriser inom EU 5 Tabeller 7 Teckenförklaring 7 1. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2004, 2006, 2008 och 2010, kr/ha, inklusive gratisarrenden. 7 2. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2004, 2006, 2008 och 2010, kr/ha, endast arrenden med avgift. 8 3. Genomsnittligt arrendepris för åkermark 2004, 2006, 2008 och 2010, inklusive gratisarrenden, kr/ha. 8 4. Utveckling av arrendepriser 1994 2010 (1994=100). 9 5. Andel gratisarrenden i procent, 2004, 2006, 2008 och 2010. 9 6. Genomsnittligt antal avtal per företag, 2004, 2006, 2008 och 2010. 9 7. Andelen skriftliga arrendeavtal 1996, 2007 och 2008. 9 8. Total jordbruksmark i Sverige, varav arrenderad, antal företag som arrenderar samt genomsnittlig arrenderade areal per företag, enligt Lantbruksregistret 2010. 10 9. Arrendepriser för jordbruksmark i EU-länder 2000 2007, euro/ha. 10 Fakta om statistiken 11 Detta omfattar statistiken 11 Definitioner och förklaringar 11 Statistikens tillförlitlighet 11 Bra att veta 12 Annan statistik 12 Elektronisk publicering 12 In English 13 Summary 13 List of tables 13 List of terms 14

Statens Jordbruksverk 3 JO 39 SM 1101 Statistiken med kommentarer Arrendepriser i Sverige I detta Statistiska meddelande redovisas genomsnittliga arrendepriser för olika slag av arrenden. Priser redovisas för jordbruksmark och åkermark, där det i jordbruksmark, förutom åkermark, även ingår betesmark. Vidare redovisas priser både inklusive och exklusive gratisarrenden. Samtliga priser är rensade för arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, t.ex. genom självägt bolag, och för andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna är exklusive moms. Mellan åren 1995 och 2010 har arrendepriserna stigit med 72 %. Takten på arrendeprisökningen har i snitt varit mellan 0 7 % per år förutom mellan åren 2006 och 2007 då arrendepriserna ökade med 16 %. Avräkningspriserna för spannmål steg kraftigt under samma period vilket borde vara en av orsakerna. Mellan åren 2008 och 2009 steg arrendepriserna på jordbruksmark med ca 3 % i genomsnitt. Ökningen var störst i Norra Mellansverige med 20 % följt av Östra Mellansverige där arrendepriserna steg med 8 %. Ungefär samma procentuella prisförändring skattades mellan 2009 och 2010 då arrendepriserna på jordbruksmark i genomsnitt steg med ca 4 %. Störst procentuellt sett var ökningen i Norra Sverige där priset steg med 11 % följt av Västsverige där priset i genomsnitt ökade med 7 %. En hektar jordbruksmark kostar i genomsnitt 1 391 kr/ha att arrendera år 2010. I 2010 års arrendeprisundersökning frågades också efter om det ingick något i arrendeavtalet förutom mark som påverkade arrendeavgiften. I de avtal där man upplever att man betalar ett marknadsmässigt pris ingick stödrätter i ca 28 % av avtalen under år 2010. Andelen arrendeavtal där maskiner, byggnader och annan utrustning för jordbruksverksamheten ingår i avtalet var för år 2010 ca 5 %. Övrigt t.ex. bostadshus ingick i ca 4 % av arrendeavtalen. I 63 % av arrendeavtalen ingår det inget, förutom mark, som påverkar avgiften. Figur B. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark 1998 2010, inklusive gratisarrenden, kr/ha Kr/ha 3 200 2 800 Sydsverige 2 400 2 000 1 600 1 200 800 400 0 Västsverige Östra Mellansverige Småland med öarna Norra Mellansverige Norra Sverige Arrendepriserna i Sydsverige uppgick år 2010 till i genomsnitt 2 955 kr per ha då gratisarrendena medräknas. Arrendepriset var därmed mer än dubbelt så högt

Statens Jordbruksverk 4 JO 39 SM 1101 som genomsnittet för Sverige och mer än 10 gånger högre än i de norra delarna av Sverige. Figur C. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2009 och 2010, inklusive gratisarrenden, kr/ha Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige 2010 2009 Norra Sverige Hela Sverige 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Kr/ha Skillnaderna i arrendepris enligt figur C ska ses mot bakgrund av att andelen gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena. En stor andel av arrendena i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör en mindre andel av arrendena i Sydsverige. Utesluts gratisarrendena vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild, se figur C jämfört med figur D. Tar man bort gratisarrendena i Norra Sverige så ökar priset med 64 % och prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige då minskar något, se figur D. I Sydsverige påverkas priset endast med några få procent om man exkluderar gratisarrendena. Figur D. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2009 och 2010, arrenden med avgift, kr/ha Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige 2010 2009 Norra Sverige Hela Sverige 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Kr/ha De priser som presenterats ovan i figur C och D avser priser på jordbruksmark, d.v.s. både åker- och betesmark. I figur E redovisas priserna för de arrenden vilka enbart består av åkermark. När dessa jämförs med figur C och D, framgår att priset på åkermark är betydligt högre i landets södra delar, medan priset på åkermark i de nordligare delarna inte skiljer sig från priset på jordbruksmark. Detta beror på att priset på betesmark är mycket lägre än priset på åkermark i de södra delarna av landet medan skillnaden inte är så stor i de norra delarna. Arrendepriset på åkermark i Sydsverige är i genomsnitt 3 331 kr, vilket är 13 % högre än jordbruksmarkspriset i samma område.

Danmark Tyskland Spanien Finland Storbritannien (england) Holland Sverige Sydsverige Statens Jordbruksverk 5 JO 39 SM 1101 Figur E. Genomsnittliga arrendepriser för åkermark 2009 och 2010, inklusive gratisarrenden, kr/ha Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige 2010 2009 Norra Sverige Hela Sverige 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Kr/ha Ett genomsnittspris för enbart betesmark har också beräknats för hela riket. Det beräknade arrendepriset för enbart betesmark inklusive gratisarrenden var 584 kr/ha för 2009 och 650 kr/ha 2010. Både nivån och förändringen mellan åren ska tolkas med stor försiktighet då underlaget för beräkningarna är litet. Arrendepriser inom EU EU:s statistikkontor Eurostat samlar in statistik över arrendepriser från medlemsländerna. Från och med referensåret 2010 gäller en harmoniserad metodologi för att ta fram mark och arrendepriser inom EU. Statistiken nedan, som endast är fram till 2007, är inte harmoniserad mellan länderna och kan därför skilja sig åt avseende innehåll, begrepp och definitioner. Även olika valutors växelkurser aktuellt år bör beaktas vid jämförelser. Av siffrorna i figur F, som därför måste tolkas med försiktighet, framgår att omräknat till euro hade Holland de högsta redovisade arrendepriserna år 2007. I figur F har endast länder som redovisat pris på jordbruksmark totalt medtagits. Många länder redovisar separata priser på åkermark och betesmark men saknar ett sammanslaget pris för jordbruksmark. Av figur F framgår att Sverige tycks ha en betydligt lägre arrendeprisnivå än närliggande EU-länder. En stapel för Sydsverige har också lagts in, för att en jämförelse med mer likvärdig jordbruksmark, t.ex. med Danmark, ska kunna göras. Figur F. Arrendepriser för jordbruksmark, Euro/ha 2007 1 500,00 450,00 400,00 350,00 300,00 250,00 200,00 150,00 100,00 50,00 0,00 Anm. Källa: Eurostats databas, NewCronos. Source: Eurostats database, NewCronos. 1 För Tyskland avser priset 2005. For Germany the price refers to year 2005.

Danmark Tyskland Spanien Holland Finland Sverige Storbritannien Statens Jordbruksverk 6 JO 39 SM 1101 Utvecklingen av arrendepriser i olika länder varierar en del som vi kan utläsa av figur G. Arrendepriserna i Danmark ökat med ca 39 % under perioden samtidigt som priserna i Holland endast stigit med ca 14 %. Figur G. Förändring av arrendepriser mellan 2000 och 2007 i olika EUländer 1, i procent 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Anm. Källa: Eurostats databas, NewCronos. Source: Eurostats database, NewCronos. 1 För Tyskland motsvarar förändringen 1999-2005. For Germany the development represent year 1999-2005.

Statens Jordbruksverk 7 JO 39 SM 1101 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2004, 2006, 2008 och 2010, kr/ha, inklusive gratisarrenden. 1. Average rent for agricultural land 2004, 2006, 2008 and 2010, SEK/ha, including rents without payment. Områden 2004 2006 2008 2010 Medelfel (%), 2010 NUTSII Östra Mellansverige 1013 1 030 1 215 1 340 7,3 Småland med Öarna 708 757 863 955 21,2 Sydsverige 2 293 2 258 2 725 2 955 9,6 Västsverige 1 243 1 104 1 457 1 353 16,2 Norra Mellansverige 352 435 448 557 16,5 Norra Sverige 188 324 206 244 22,8 Produktionsområden Götalands södra slättbygder...... 3 621 12,6 Götalands mellanbygder...... 1 642 10,8 Götalands norra slättbygder...... 1 739 23,1 Svealands slättbygder...... 1 215 5,2 Götalands skogsbygder...... 843 10,8 Mellersta Sveriges skogsbygder...... 657 13,9 Nedre Norrland...... 329 23,1 Övre Norrland...... 239 33,1 Hela riket 1 080 1 095 1 301 1 391 6,2 Anm. Priser på produktionsområden är inte framtaget innan år 2009. Note: From 2009 and forward the prices for production areas is available.

Statens Jordbruksverk 8 JO 39 SM 1101 2. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2004, 2006, 2008 och 2010, kr/ha, endast arrenden med avgift. 2. Average rent for agricultural land 2002, 2004, 2006 and 2008, SEK/ha, excluded rents without payment. Områden 2004 2006 2008 2010 NUTSII Östra Mellansverige 1 039 1 069 1 224 1 357 Småland med Öarna 752 797 932 985 Sydsverige 2 365 2 387 2 839 3 031 Västsverige 1 300 1 197 1 490 1 372 Norra Mellansverige 483 621 558 661 Norra Sverige 361 467 341 399 Produktionsområden Götalands södra slättbygder...... 3 629 Götalands mellanbygder...... 1 664 Götalands norra slättbygder...... 1 748 Svealands slättbygder...... 1 217 Götalands skogsbygder...... 879 Mellersta Sveriges skogsbygder...... 752 Nedre Norrland...... 495 Övre Norrland...... 367 Hela riket 1 190 1 202 1 401 1 467 Anm. Priser på produktionsområden är inte framtaget innan år 2009. Note: From 2009 and forward the prices for production area is available. 3. Genomsnittligt arrendepris för åkermark 2004, 2006, 2008 och 2010, inklusive gratisarrenden, kr/ha. 3. Average rent for arable land 2004, 2006, 2008 and 2010, including rents without payment, SEK/ha. Områden 2004 2006 2008 2010 Medelfel (%), 2010 NUTSII Östra Mellansverige 1 072 1 103 1 215 1 401 9,9 Småland med öarna 992 1 246 886 1 030 19,6 Sydsverige 2 808 2 919 3 130 3 331 8,2 Västsverige 1 446 1 351 1 516 1 438 18,5 Norra Mellansverige 374 434 440 562 16,1 Norra Sverige 150 341 207 250 24,4 Produktionsområden Götalands södra slättbygder...... 3 820 7,0 Götalands mellanbygder...... 1 769 7,3 Götalands norra slättbygder...... 1 774 22,1 Svealands slättbygder...... 1 301 9,4 Götalands skogsbygder...... 901 15,4 Mellersta Sveriges skogsbygder...... 627 14,5 Nedre Norrland...... 310 19,4 Övre Norrland...... 250 33,5 Hela riket 1 238 1 285 1 385 1 507 6,4 Anm. Priser på produktionsområden är inte framtaget innan år 2009. Note: From 2009 and forward the prices for production areas is available.

Statens Jordbruksverk 9 JO 39 SM 1101 4. Utveckling av arrendepriser 1994 2010 (1994=100). 4. Development of rents 1994 2010 (1994=100). 1994 1998 2000 2004 2006 2007 2008 2009 2010 Östra Mellansverige 100 122 121 138 142 164 167 181 184 Småland med öarna 100 121 133 131 140 155 160 166 177 Sydsverige 100 114 119 155 153 181 185 195 200 Västsverige 100 115 124 145 129 164 170 148 158 Norra Mellansverige 100 124 139 101 131 134 135 162 168 Norra Sverige 100 103 115 100 183 111 116 124 138 Hela riket 100 117 122 136 138 160 164 168 176 5. Andel gratisarrenden i procent, 2004, 2006, 2008 och 2010. 5. Percentage of rents without payment 2004, 2006, 2008 and 2010. 2004 2006 2008 2010 Östra Mellansverige 5 14 5 2 Småland med öarna 15 15 10 4 Sydsverige 5 7 7 2 Västsverige 10 17 7 5 Norra Mellansverige 43 40 25 18 Norra Sverige 61 43 37 39 Hela riket 13 19 14 10 6. Genomsnittligt antal avtal per företag, 2004, 2006, 2008 och 2010. 6. Average number of contracts per holding 2004, 2006, 2008 and 2010. 2004 2006 2008 2010 Östra Mellansverige 2,4 2,6 2,9 2,5 Småland med öarna 3,3 3 3,1 3,7 Sydsverige 2,5 3 2,3 2,8 Västsverige 2,5 2,7 2,4 2,8 Norra Mellansverige 5,4 4,8 3,7 4,5 Norra Sverige 5,8 6,9 6 5,4 Hela riket 3,3 3,5 3,2 3,4 7. Andelen skriftliga arrendeavtal 1996, 2007 och 2008. 7. Proportion contract in written 1996, 2007 and 2008. 1996 2007 2008 Sydsverige 68 82 82 Västsverige 46 65 65 Småland med öarna 39 58 59 Östra Mellansverige 59 76 77 Norra Mellansverige 24 55 55 Norra Sverige 19 60 60 Hela riket 41 68 69

Statens Jordbruksverk 10 JO 39 SM 1101 8. Total jordbruksmark i Sverige, varav arrenderad, antal företag som arrenderar samt genomsnittlig arrenderade areal per företag, enligt Lantbruksregistret 2010. 8. Total agricultural land in Sweden, rented area, number of holdings who rent land, average rented hectares per holding according to farm register 2010. Total jordbruksmark, ha Varav arrenderad jordbruksmark, ha Antal företag som arrenderar mark Genomsnittlig arrenderad areal per företag, ha Östra Mellansverige 895 292 383 362 7 004 54,4 Småland med öarna 503 857 230 950 5 929 38,2 Sydsverige 548 835 225 028 4 892 45,1 Västsverige 658 194 259 601 7 708 31,5 Norra Mellansverige 262 620 115 692 3 884 27,2 Norra Sverige 216 567 109 083 3 568 27,6 Hela riket 3 085 365 1 323 718 32 985 38,0 Anm. Källa Lantbruksregistret (LBR). Nya tröskelvärden fr.o.m. LBR2010. Se under avsnittet fakta om statistiken. Note: Source is Farm register. There are new thresholds to be include in Farm register from year 2010. 9. Arrendepriser för jordbruksmark i EU-länder 2000 2007, euro/ha 1. 9. Rents for agricultural land in EU-countries 2000 2007, euro/ha 1. Land 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Bulgarien 52 60 54 56 73 97 99.. Danmark 328 346 368 391 399 397 456 456 Tyskland.. 164.. 174.. 176.... Irland 220 235 211 204 204 195 185.. Spanien 138 140 145 154 155 162 165 167 Luxemburg 163 166 170 171 176 189 179 179 Ungern.. 41 45 53 57 63 67 87 Holland 405 443 445 445 449 429 440 460 Finland 136 142 145 150 156 160 165 174 Sverige 107 104 108 110 110 108 110 127 Storbritannien 202 201 198.. 181.. 176 205 1 Siffrorna måste tolkas med stor försiktighet eftersom definitioner, begrepp och metoder för beräkningarna skiljer sig åt mellan länderna. Även valutornas olika växelkurser bör beaktas vid jämförelser både mellan länder och inom länder. Figures for different member states are not fully comparable, as definitions and methods for the estimations differ between the member states. Even different currenciy exchange rates should be considered.

Statens Jordbruksverk 11 JO 39 SM 1101 Fakta om statistiken I samband med EU-medlemskapet önskade EU:s statistikkontor Eurostat statistik från Sverige avseende arrendepriser och markpriser på jordbruksmark. Sådan statistik togs tidigare inte regelbundet fram av Sverige. Denna statistik används av Eurostat för att belysa prisutvecklingen i de olika medlemsländerna. Denna statistik faller inte under någon EU-reglering. Medlemsländerna beräknar och översänder siffror inom området Agricultural land prices and rents enligt informella överenskommelser. Detta omfattar statistiken Rampopulationen för arrendeprisundersökningen omfattar 28 874 jordbruksföretag som fanns i lantbruksregistret 2009 för år 2009 och som arrenderade åkermark eller betesmark enligt strukturundersökningen 2007. Av dessa företag är det ca 220 företag som arrenderar mer än 50 ha jordbruksmark men där vi endast har uppgifter längre bak i tiden än 2007. Detta för att inte missa några stora arrendatorer. För år 2010 ingick de jordbruksföretag som arrenderade åker- eller betesmark, och som ingick i det preliminära lantbruksregister 2010 som var framtaget när utskicket för denna undersökning skedde. De var då 26 731 st. Definitioner och förklaringar För uppskattning av arrendepriser 2007 och 2008 har Jordbruksverket vänt sig till 1 800 slumpmässigt utvalda brukare som arrenderar åker- eller betesmark. Dessa brukare har erhållit en enkät där de ombetts ange antal arrenden samt arrendepris för sina åtta största arrenden. Även vissa andra frågeställningar om olika förhållanden i arrendet har ingått. Till grund för val av urvalsmetod ligger erfarenheter från tidigare års undersökningar. För bästa möjliga precision i skattningarna har ett stratifierat urval dragits. Populationen har inför urvalsdragningen stratifierats efter storlek på företagens arrenderade åkerareal samt efter en regional indelning. Fyra storleksklasser och sex regioner har använts. Totalt har alltså 24 strata skapats. Urvalsstorleken i vart och ett av dessa stratum har bestämts med s.k. optimal allokering med avseende på arrenderad åkerareal. Till följd av en metodändring beräknas numera medelfel på en del av arrendepriserna i denna undersökning. Medelfel är ett mått på hur stor osäkerhet vi kan lägga till siffran som presenteras. Lägger vi till eller drar ifrån två gånger medelfelet från skattningen så säger det att vi med 95 % säkerhet har det rätta medelvärdet inom intervallet. T.ex. ett arrendepris på 1000 kr/ha med ett medelfel på 5 % ger oss intervallet 900 1 100 kr (1 000 ± 2*0,05*1 000). Så med 95 % säkerhet kan vi säga att det faktiska arrendepriset ligger mellan 900-1 100 kr/ha. Medelfelet är bara beräknat på arrendepriset för jordbruksmark inklusive gratisarrenden samt priset på åkermark inklusive gratisarrenden. I tabell 8 redovisar vi arealer och antal företag enligt lantbruksregistret 2010. Från och med år 2010 har vi nya definitoner för huruvida man ingår i lantbruksregistret eller ej. Innan år 2010 ingick företag som brukade mer än 2 ha åkermark eller hade stora djurbesättningar. Från och med 2010 ingår även de företag som brukar 5 ha jordbruksmark, d.v.s. åkermark plus betesmark eller har stora djurbesättningar. Statistikens tillförlitlighet Osäkerheten i arrendeprisundersökningen består i både slumpmässig osäkerhet och möjliga systematiska fel. Den slumpmässiga osäkerheten finns i alla urvals-

Statens Jordbruksverk 12 JO 39 SM 1101 undersökningar. Storleken på det slumpmässiga felet är beräknat på jordbruksmark inklusive gratisarrende samt åkermark inklusive gratisarrenden. Den största källan för systematiskt fel är urvalsramen. Det finns en undertäckning och övertäckning av företag som arrenderar åkermark då uppgifterna om detta härrör sig något år tillbaka i tiden. Undersökningens svarsfrekvens var 68 %. Bra att veta Arrendeprisundersökningen har på senare år genomförts vartannat år som en enkätundersökning. I enkäten har priserna för de två senaste åren efterfrågats. Detta kan medföra att slumpmässiga skillnader i nivå på priserna kan uppkomma vartannat år. Arrendepriserna har sedan 1995 beräknats och publicerats i olika format. På grund av förändringar i definitioner och metoder är priserna mellan dessa publicerade uppgifter inte alltid helt jämförbara. Framför allt har förändringar skett när det gäller hur hänsyn tagits till icke marknadsmässiga arrenden. All nationell statistik, bortsett andelen skriftliga arrenden samt genomsnittligt antal arrenden per företag, som redovisas i detta Statistiska meddelande avser marknadsmässiga arrenden. Då detta är en urvalsundersökning så krävs det att beräkningsunderlaget blir tillräckligt stort för de olika geografiska områdena man undersöker. Detta för att få så stor säkerhet som möjligt i skattningarna. Därav är två s.k. NUTSIIområden ihopslagna med varsitt annat NUTSII-område. Det gäller Stockholm som är ihopslaget med Östra Mellansverige och Övre Norrland och Mellersta Norrland är ihopslaget och heter här Norra Sverige. De uppskattade arrendepriserna redovisas därav i sex olika regioner i landet vilka definieras på följande sätt: Område Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige Norra Sverige Annan statistik Län K, (L), M N, O, (P), (R) F, G, H, I AB, C, D, E, T, U S, W, X Y, Z, AC, BD Jordbruksverket publicerar månadsvis priser och prisindex inom jordbruks- och livsmedelsområdet i JO 49 SM. Denna publikation finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Statistik. Årligen publicerar Jordbruksverket uppskattningar över priser på jordbruksmark i ett eget SM. Elektronisk publicering Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Statens Jordbruksverk 13 JO 39 SM 1101 In English Summary If you would like to download the publication in PDF please follow the following instructions: Click on the link Första sidan I korta drag above. Then click on the link Hela publikationen (PDF). Statistics on agricultural land prices and rents has not been calculated or published on a regular basis in Sweden before the accession to EU. In EU this kind of statistics have been provided to Eurostat by most of the member states each year since 1973. Since the accession to EU in 1995, also Sweden is providing Eurostat with annual statistics on agricultural land prices and rents. The estimations of agricultural rents are based on sample surveys with postal inquiries. Concerning the last year about 1 800 farmers have been included in the stratified sample. The questionnaires are worked out in a way that makes it possible to estimate the rented values of only the arable land, which means that rented values of living houses or other buildings are not included in the estimates of agricultural rents delivered to Eurostat. Therefor the figures delivered to Eurostat is not the same presented in this report. A short summary tells us that the rent prices in Sweden has increased with on average 3 % from year 2008 to year 2009. Between 2009 and 2010 the increase was about 4 % on average. The average price to rent one hectare agriculture land in Sweden was 1 391 SEK in year 2010. The rents for agriculture land in the northern part of Sweden includes a bigger share of rents without payments and therefore the price in some southern parts of Sweden is up to ten times larger then in the northern parts. There prices for rent in Sweden has increased almost every year since 1995 but still, as shown in fig. F rents in Sweden seem to be low compared to some other member states. However the estimated rents in different countries are not fully comparable because of differences in calculation methods. List of tables Explanation of symbols 7 1. Average rent for agricultural land 2004, 2006, 2008 and 2010, SEK/ha, including rents without payment. 7 2. Average rent for agricultural land 2002, 2004, 2006 and 2008, SEK/ha, excluded rents without payment. 8 3. Average rent for arable land 2004, 2006, 2008 and 2010, incl rents without payment, SEK/ha. 8 4. Development of rents 1994 2010 (1994=100). 9 5. Percentage of rents without payment 2004, 2006, 2008 and 2010. 9 6. Average number of contracts per holding 2004, 2006, 2008 and 2010. 9 7. Proportion rentcontract in written 1996, 2007 and 2008. 9 8. Total agricultural land in Sweden, rented area, number of holdings who rent land, average rented hectares per holding according to farm register 2010. 10 9. Rents for agricultural land in EU-countries 2000 2007, euro/ha. 10

Statens Jordbruksverk 14 JO 39 SM 1101 List of terms Arrendepris på jordbruksmark Arrenderad Betesmark Genomsnittlig Gratisarrende Jordbruksföretag Jordbruksmark Norra mellansverige Norra Sverige Produktionsområde Skriftliga avtal Småland med öarna Sydsverige Västsverige Åkermark Östra mellansverige Rent for agricultural land Rented Permanent grassland Average Rents without payment Holding Agricultural land NUTS2 area Norra Mellansverige NUTS2 area including two NUTS2 areas, Mellersta Norrland and Övre Norrland Production areas. Sweden divided in areas after kind of soil type Written contracts NUTS2 area osmåland med öarna NUTS2 area Sydsverige Nuts 2 area Västsverige Arable land NUTS2 area including two NUTS2 areas, Stockholm and Östra Mellansverige