Vi ber under fastan. Bibelläsning och bön från askonsdagen till påskdagen. 13 feb 31 mars 2013 Kyrkan vid Brommaplan

1 Vi ber under fastan Bibelläsning och bön från askonsdagen till påskdagen 13 feb 31 mars 2013 Kyrkan vid Brommaplan

2 Innehållsförteckning Hur kan man använda häftet? Sid 2 Introduktion Sid 3-4 FAQ Sid 4-5 Bibelläsningsplan Sid 5-7 Bibelläsning med Lectio Divina - Andlig läsning Sid 7-8 Söndagens text, reflektionsfrågor, andliga övningar och böner Sid 9-21 Samlingar i kyrkan under fastan Sid 22 Församlingens vision Sid 23 Texterna är skrivna av Annika Damirjian (2 sön i fastan), Klas Eriksson (1 sön i fastan), Ellinor Gustavsson (bibelläsningsplanen och delar av introduktionen), Maggan Harris (5 sön i fastan), Ann Westblom (allmäna texter och redaktion), Per Westblom (3 sön i fastan och FAQ), Lennart Wårdh (4 sön i fastan) och Hanna Ydreborg (6 sön i fastan). Hur kan man använda fastehäftet? I häftet finns en bibelläsningsplan som följer Markus evangelium och sex bibelmeditationer som utgår från kyrkoårets texter. Till dessa finns frågor för egen reflektion/samtalsfrågor, en andlig övning och en formulerad bön. Med andlig övning menar vi en handling eller ett förhållningssätt som man kan tillämpa utifrån temat och texten.

3 Introduktion Historik och kuriosa Påskfastan har traditionellt varit en förberedelsetid inför påsk. Fastan inträffar 46 dagar före påsk och varar ända fram till påskdagen, den dag då Jesus uppstod. Fastan inleds med askonsdagen, som har fått sitt namn efter bruket att beströ sig med aska som ett botgöringstecken under fastans första dag. Den sista veckan i fastan kallas stilla veckan och inleds med palmsöndagen. Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag efter det medeltida bruket att vira tyg kring kyrkklockornas kläppar för att de skulle ljuda dovt. Dymmeln, från onsdag till lördag, var fastans strängaste och allvarligaste tid. Allt arbete skulle då ligga nere. Fastan - en förberedelse inför påsken Sedan 300-talet har kristna fastat i fyrtio dagar inför påskdagen, som en inre förberedelse inför påsk. Vid fastan reflekterar vi över vad som är väsentligt och inte. Att man fastar i fyrtio dagar har sin förebild i Jesu 40 dagar långa fasta i öknen och Israels folks vandring i öknen i 40 år. Askonsdagen Namnet askonsdag kommer från texterna i Bibeln som talar om att man fastade i säck och aska. Askan är ett tecken på ödmjukhet, förkrosselse, omvändelse och ånger. Kristna har genom historien samlats på askonsdagen och läst texter som handlat om fasta och omvändelse samtidigt som man tecknat ett kors av aska i pannan på varandra och sagt minns att du är stoft, omvänd dig och tro evangelium. Med dessa ord startar man förberedelsen inför påsken. Fastan - en tid för omvändelse Hur förbereder man sig för att ta emot påskens evangelium? Många kristna väljer att under fastan gå till en pastor eller en betrodd vän och bekänna sina synder med Jak 5:16 som förebild. Där står det: Bekänn

därför era synder för varandra och be för varandra att ni skall bli botade. Men det är inte bara bekännelsen av synd som gör fastan till en omvändelsetid. I Jesaja kap 58 kan man läsa om den rätta fastan, där det står att den rätta fastan består i att man bryr sig om de fattiga. Därför väljer många kristna att leva enklare under fastan och ge de pengar som blir över till de fattiga. Fastan en tid för stillhet och bön Att fasta innebär att man avstår från något som påverkar sinnena, t.ex. mat, sömn, sexualitet, relationer, tal, hörsel, syn. Under fastan påminner vi oss om att vi skall söka Guds rike först. Vi övar oss i att avstå från något som vi vanligtvis njuter av för att träna vår självbehärskning så att vi alltmer kan följa Jesus. Man bör vara måttfull i sin fasta. Ambitiösa fasteprojekt kan göra oss högmodiga, och högmodet stänger våra hjärtan för påskens evangelium. Det är bättre att fasta från något litet som håller i fyrtio dagar, än att fasta från något stort som kanske ändå inte håller i längden. Man kan t.ex. fasta från att ha sylt på gröten, från att använda facebook, att lyssna på musik när man kör bil, från kött på fredagar, exemplen är otaliga var kreativ! Försök att fasta från något som gör att du får mer tid för bön och stillhet. FAQ 4 Måste man avstå från all mat under fastan för att använda fastehäftet? Nej. Det går utmärkt att använda häftet utan att ändra något i sin matordning. Behöver vi verkligen ett särskilt häfte för att be och läsa bibeln? Nej inte alla, men många efterlyser hjälpmedel för att på nytt kunna närma sig bönen och bibeln. Inte minst behöver vi hjälp för den gemensamma läsningen. Dessutom skapar en satsning av det här slaget en rörelse som ger en

5 känsla av samhörighet och identitet. Nu ber församlingen tillsammans. Är det möjligt att använda fastehäftet i en samtalsgrupp eller husgrupp? Ja, det är en mycket god möjlighet. Det finns samtalsfrågor och de andliga övningarna i anslutning till söndagens text är också något man med fördel kan göra tillsammans. Jag har redan en bra ordning för min bön och bibelläsning, borde jag ändå använda fastehäftet under den aktuella perioden? Både ja och nej. Den som har hittat ett bra sätt, som fungerar för en själv, ska i första hand använda den. Sen kan det ändå finnas ett gemenskapsvärde i att just under fastan 2013 också använda fastehäftet. Bibelläsningsplan Bibelläsningsplan för fastan. På askonsdagen sjunger man ofta PoS 135 i psalmboken. Texten lyder: Se vi går upp till Jerusalem i heliga fastetider, att skåda hur Jesus Krist, Guds Son, i syndares ställe lider. Fastan är en vandring mot Jerusalem, en vandring som evangelisten Markus skildrar. Vecka 1 Ons 13/2 Askonsdagen Bön och fasta Ps 32:1-5, 2 Kor 7:8 13, Mark 2:18 20 Tor 14/2 Mark 1:1 13 Fre 15/2 Mark 1:14 28 Lör 16/2 Mark 1:29 39 Sön 17/2 1:a söndagen i fastan Prövningens stund 1 Mos 4:3-7, Jak 1:12 15, Matt 16:21-23

6 Vecka 2 Mån 18/2 Mark 1:40 2:12 Tis 19/2 Mark 2:13 22 Ons 20/2 Mark 2:23 3:6 Tor 21/2 Mark 3:7 19 Fre 22/2 Mark 3:20 35 Lör 23/2 Mark 4:1 20 Sön 24/2 2:a söndagen i fastan Den kämpande tron 1Kung 19:1-8, 1 Kor 10:12-13, Luk 7:36 8:3 Vecka 3 Mån 25/2 Mark 4:21 34 Tis 26/2 Mark 4:35 5:20 Ons 27/2 Mark 5:21 43 Tor 28/2 Mark 6:1 13 Fre 1/3 Mark6:14-29 Lör 2/3 Mark 6:30 44 Sön 3/3 3:e söndagen i fastan Kampen mot ondskan Jes 59:14-17, Ef 6:10 18, Mark 5:24 34 Vecka 4 Mån 4/3 Mark 6:45 56 Tis 5/3 Mark 7:1 23 Ons 6/3 Mark 7:24 37 Tor 7/3 Mark 8:1 10 Fre 8/3 Mark 8:11 21 Lör 9/3 Mark 8:22 9:1 Sön 10/3 Midfastosöndagen Livets bröd 2 Mos 16:11-18, 1 Petr 2:1-3, Joh 6:24 35 Vecka 5 Mån 11/3 Mark 9:2 13 Tis 12/3 Mark 9:14 29 Ons 13/3 Mark 9:30 50 Tor 14/3 Mark 10:1-16 Fre 15/3 Mark 10:17-31 Lör 16/3 Mark 10:32-52 Sön 17/3 5:e söndagen i fastan Försonaren 1 Mos 22:1-14, Apg 4:1 12, Mark 12:1-12

7 Vecka 6 (kap 11 sparas till stilla veckan) Mån 18/3 Mark 12:1-12 Tis 19/3 Mark 12:13-27 Ons 20/3 Mark 12:28-34 Tor 21/3 Mark 12:35-44 Fre 22/3 Mark 13:1-23 Lör 23/3 Mark 13:24-37 Sön 24/3 Palmsöndagen Vägen till korset Jes 50:5-10, Rom 5:1-5, Luk 19:28-40 Stilla veckan Mån 25/3 Mark 11:12-19 Tis 26/3 Mark 11:20-33 Ons 27/3 Mark 14:1-11 Tor 28/3 Skärtorsdagen Det nya förbundet Mark 14:12-72 Fre 29/3 Långfredagen Korset Mark 15:1-41 Lör 30/3 Påsknatten Genom död till liv Mark 15:42-47 Sönd 31/1 Påskdagen Kristus är uppstånden Mark 16:1-20 Bibelläsning med Lectio Divina Lectio divina (andlig läsning) är ett meditativt sätt att läsa bibliska texter, med rötter i judendomen. Den mer organiserade formen av Lectio divina växte fram i klostren, framförallt inom benediktinsk spiritualitet på 500-talet. En munk eller ordenssyster läste en bibeltext och upprepade texten många gånger. Vid den tiden var inte alla läskunniga. De lyssnade in tilltalet i Guds ord och när de blev berörda av ett ord eller en strof i texten gick de till sina celler för att fortsätta att meditera, be och begrunda. Lectio divina hör nära

8 samman med bön och är långt ifrån den snabbläsning som vi idag ofta ägnar oss åt. Metoden bygger på att du läser texten tre gånger och lyssnar efter olika saker inför varje ny läsning. I meditationen ställer du ditt liv inför Jesus. Med hjälp av bibeltexten lyssnar du till ditt eget hjärta och ger honom möjlighet att tala till dig om ditt liv. Använd gärna metoden tillsammans med bibelläsningsplanen under hela fastan. Inledande bön Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den. Läsning 1: Lyssna efter ett ord eller fras som du fastnar för. Det kan vara positiva ord eller ord som oroar. Notera ordet eller frasen med några ord. Läsning 2: Lyssna in på vilket sätt berättelsen berör ditt liv idag. Notera med några meningar. Läsning 3: Lyssna in om du hör någon inbjudan att göra något särskilt den närmaste tiden. Notera med några meningar. För ett öppet samtal med Jesus om det som hänt i meditationen. När du berättat för Jesus om det du bär på ditt hjärta, försök att lyssna till vad han har att säga dig. Sätt dig sedan vid Jesu fötter och låt dig älskas av honom. Använd några minuter efter meditationen till att skriva ner de tankar du fått och vad det är i texten som berört dig. Det är en övning i att föra en andlig dagbok över ditt liv med Gud och kan vara en hjälp i din andliga växt. Överlåtelsebön Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.

9 Söndagens texter Prövningens stund. 1 söndagen i fastan Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste bege sig till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen. Petrus tog honom då avsides och började förebrå honom och sade: "Må Gud bevara dig, Herre. Något sådant skall aldrig hända dig." Matt 16:21-22 Lärjungarna hade svårt för att förstå det. Varför skulle Jesus behöva gå in i lidande? Varför skulle Jesus störa den goda stämningen med så dystra besked? Jag tror att vi kan känna igen oss i Petrus reaktion. Han kunde eller ville inte ta in beskedet om lidande och död. Han värjer sig för det. Han försöker till och med bortförklara det. Så är det ofta för oss. Jesus visste att vi människor fungerar på det här sättet, så vid tre tillfällen måste han påminna sina lärjungar om att lidandet och korset väntade. Jesus visste och du och jag vet också att livet oundvikligen innehåller svåra passager. Ingen av oss är befriad från sjukdom, olyckor, oro, stress, bekymmer, relationsproblem osv. Jesus visste att han måste bege sig till Jerusalem trots att det innebar lidande. På samma sätt vet också du och jag att vi måste möta prövningar och svårigheter i våra liv. Vi försöker kanske prata bort dem eller låtsas som om allt är bra. Men prövningarna är en oundviklig del av livet. Men när har vi konstaterat det, så kan vi också konstatera att det finns två goda budskap i den här korta berättelsen. För det första att det är Jesus, han som är Guds son, vår frälsare som går till Jerusalem för att lida. Det gör stor skillnad för oss. När Gud blev människa i Jesus, innebar det att han väljer att dela alla våra mänskliga villkor fullt ut, även smärta, lidande och

död. Han som är Guds son gick in i prövningar och lidanden före oss och för vår skull. Det betyder något fantastiskt. Du och jag är inte ensamma i vår prövning. Det andra goda budskapet är att vi får perspektiv på lidandet. Evangelisten Matteus berättar redan här att det finns något stort, gott och fantastiskt bortom lidandet. Jesus gick ju till Jerusalem inte bara för att bli dödad utan också för att få vara med om undret att bli uppväckt på tredje dagen. Är det något som du och jag behöver när vi prövas så är just detta. En förvissning om att vi inte är ensamma och att vi kan ana ljuset i tunneln. Bortom prövningen väntar nytt liv! När vi står mitt i prövningens stund tappar vi ofta perspektivet och blir blinda och kan inte se uppståndelsens möjlighet. Men den finns därför att Jesus uppväcktes på den tredje dagen. Prövningen, lidandet och döden har inte sista ordet för den troende människan. Livet är starkare än döden! Reflektion. Vad har du lärt dig av dina prövningar? När vi ser på prövningar i backsspegeln kan vi ibland konstatera att vi lärde oss något viktigt genom dem. Vi mognar, slipas och ibland rent av uppväcks till nytt liv när vi kommit igenom en prövning. Fundera på vad du har lärt dig genom prövningarna i ditt liv? Dela gärna dessa erfarenheter med din grupp eller med någon person. Andlig övning. Vilka prövningar står du i just nu? Stanna upp en stund och försök se att Jesus är nära dig även i denna/dessa situationer. Jesu närvaro är inte begränsad. Öva dig denna vecka i att tänka att Jesus finns framför dig, bakom dig, över dig och under dig. Be under veckan som kommer för människor i världen som lever under prövningar av olika slag. Bön: Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, låt inte mörkret få tala till mig själ. Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, öppna mig för din kärlek och frid. (Taizé, Psalmer och Sånger 840) 10

Den kämpande tron. 2 söndagen i fastan En av fariséerna bjöd hem honom på en måltid, och han gick dit och tog plats vid bordet. Nu fanns det en kvinna i staden som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus kom hon dit med en flaska balsam och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon vätte hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. Farisén som hade bjudit honom såg det och sade för sig själv: Om den mannen vore profet skulle han veta vad det är för sorts kvinna som rör vid honom, en synderska. Då sade Jesus till honom: Simon, jag har något att säga dig. Säg det, mästare, sade han. Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. När de inte kunde betala efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer att älska honom mest? Simon svarade: Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro. Du har rätt, sade Jesus, och vänd mot kvinnan sade han till Simon: Du ser den här kvinnan. Jag kom in i ditt hus, och du gav mig inte vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig ingen välkomstkyss, men hon har kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet visar liten kärlek. Och han sade till henne: Dina synder är förlåtna. De andra vid bordet sade då för sig själva: Vem är han som till och med förlåter synder? Men Jesus sade till kvinnan: Din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Därefter vandrade han från stad till stad och från by till by och förkunnade budskapet om Guds rike. Med honom följde de tolv och några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från sjukdomar: Maria, hon från Magdala, som sju demoner hade farit ut ur, Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, Susanna och många andra, som alla hjälpte dem med sina tillgångar. Luk 7:36 8:3 11 Det finns de som hävdar att Jesus var den förste feministen på grund av hur han behandlade kvinnorna i sin samtid. Att hävda det är förstås en avancerad efterkonstruktion, i alla fall om vi talar om feminism som ett politiskt fenomen. Men om vi

talar om feminismens innersta kärna, själva grunden för den ideologiska överbyggnaden; att kvinnor och män är lika mycket värda och har samma rättigheter och skyldigheter, då är vi definitivt på rätt spår. Jesus väckte enorm uppmärksamhet på sin tid genom sin behandling av kvinnorna. Han såg dem rakt i ögonen och talade direkt till dem. Kvinnorna var subjekt, inte objekt, liksom männen. Det är nästintill omöjligt för oss idag att förstå hur revolutionerande han var i det här avseendet. Som om inte det var nog; i dagens text lär vi oss också att han tar emot hjälp från synderskan liksom som han tar emot hjälp av rika kvinnor med hög samhällsstatus, det vill säga de kvinnor som alla hjälpte till med sina tillgångar. Han gör ingen åtskillnad mellan människor, varken fattiga eller rika, varken män eller kvinnor. Om vi med feminist menar att Jesus definierar kvinnor på lika villkor som män, då är han en feminist, men det är ju inte poängen i den här texten, även om det är en central poäng i sig. Poängen i den här texten är att han inte skjuter någon enda ifrån sig, alla: kvinnor, män, barn, är jämlika inför honom. Det finns ingen som har syndat så mycket att det inte finns förlåtelse från Gud. Snarare lär oss texten det motsatta, att ju mer synd desto större förlåtelse och kärlek. Men betyder det att vi bör synda så mycket som möjligt för att så att säga casha in så mycket förlåtelse och kärlek som möjligt? Nej, självklart inte. Varför gör vi inte det? Därför att alla vi som har syndat, på ett eller annat sätt, vet att det inte är något att stoltsera med. Långt därifrån. Vi skäms. Vi känner skuld. Vi ljuger och förnekar. Ingen som kommit till insikt om sin synd gör en offentlig happening av det. Vi gömmer oss. Det är därför kvinnan i texten är en sådan fantastisk förebild för oss alla. Hon vågade sig fram till Jesus. Inför alla som redan dömt henne som synderska och som inte ville ha något med henne att göra, inför alla dessa förnedrar hon sig och träder fram, om än lite bakifrån nere vid Jesus fötter; hon vågar sig inte 12

närmare, men hon vågar ändå. Hon vet att hon inte har något mer att förlora, allt har redan tagits ifrån henne. Reflektion. Skulle du och jag våga exponera vår synd på samma sätt? Ja, inför Jesus vågar vi. Denna kvinna, den lägsta bland de låga i Jesus samtid, vågade och blev mottagen som en människa värdig Jesus uppmärksamhet och Guds förlåtelse. Hon är ett exempel på kämpande tro. Om hon vågar så vågar vi. Andlig övning. Träna dig under denna vecka att i Jesu efterföljd se på dig själv och andra som värdiga Jesu uppmärksamhet och förlåtelse. Försök att lägga märke till människor som du vanligen inte lägger märke till. Bön. Gud, välsigna mig, din avbild. Gud, välsigna min medmänniska din avbild! Kampen mot ondskan. 3 söndagen i fastan Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre. Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i hopen och rörde vid hans mantel, för hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder skulle hon bli hjälpt. Och genast stannade blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var botad från sitt onda. När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom vände han sig om i hopen och frågade: Vem rörde vid mina kläder? Lärjungarna sade: Du ser väl hur folk tränger på, och ändå frågar du vem som har rört vid dig! Han såg sig omkring efter henne som hade gjort det. Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. Han sade till henne: Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda. Mark 5:24 34 13

Denna vackra berättelse utspelar sig på väg till en annan händelse. Men Jesus motverkar att den ska bli en parantes genom att uppmärksamma och bekräfta kvinnan fullt ut. Det finns några enkla fraser som vi kan lyfta fram och meditera vidare över ingenting hade hjälpt Kvinnan hade kommit till vägs ände när det gällde mänsklig bot. Det är naturligt att söka de möjligheter som skapelsen erbjuder. Också det kan vi göra under bön och tacksamhet. Men vår erfarenhet är med jämna mellanrum att det inte hjälper. Om svårigheterna är stora kan det leda till förtvivlan och ensamhet. Hon hade hört vad som berättades om Jesus Det finns en kraft i berättelser (även denna) som skapar hopp. Det finns goda erfarenheter, kanske även från mitt eget liv, som visar att det finns andra vägar och möjligheter. Det är därför av stor betydelse att vi delar livgivande berättelser med varandra om vad Gud har gjort. hon tänkte att om så skulle hon bli hjälpt Kvinnans tanke är trons tanke, vilket Jesus senare understryker. Tron står inte i motsats till tänkandet, den är klok. Vi ska använda vårt intellekt så att det samverkar med och stärker vår tro. Kvinnan gör också vad hon tänker. Här ligger utmaningen för många av oss som odlar goda tankar, inte minst när det gäller kampen mot ondskan, men inte låter dem övergå i något vi gör med vår kropp. Kan jag inte göra något verkligt stort är det ingen idé att jag gör något alls, kanske vi resonerar. Den allra minsta handling som görs är oändligt mycket större än den fantastiska uppoffring som aldrig blev av. genast stannade blodflödet Så kan det vara och det är viktigt att vi aldrig tappar tron på det omedelbara undrets möjlighet. Vi vet också att det finns andra utgångar, som inte behöver motsäga att det finns tro. Vi behöver som gemenskap kunna förhålla oss till en sådan dubbelhet och bekräfta både 14

15 den som fick precis vad hon önskade och den som måste fortsätta att leva med ett lidande. Kvinnan talade om hur det var. Det kunde ha stannat med ett anonymt, opersonligt mirakel. Men Jesus visste att hon inte skulle bli riktigt hel då. Jesus söker möten med människor; han söker öppenhet. Ingen ska behöva smussla med sitt liv. Kvinnans liv hade kännetecknats av skam och ensamhet. Nu låter Jesus henne träda fram och bekräftar hennes tro och önskar henne frid. Här sker ett helande som kanske är minst lika stort och som vi får möta i välsignelsens ord: Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin frid. Låt oss säga som det är till Gud och varandra. Där ligger befrielsen. Reflektion. Det finns goda erfarenheter, kanske även från mitt eget liv, som visar att det finns andra vägar och möjligheter. Det är därför av stor betydelse att vi delar livgivande berättelser med varandra om vad Gud har gjort. Vilka är dina goda erfarenheter, små eller stora, som ger dig hopp? Andlig övning. Sök upp en vän och föreslå en längre promenad och dela din livgivande berättelse om vad Gud har gjort i ditt liv och i vår församling! Eller ställ frågor till andra i din närhet om hur deras berättelser ser ut! Bön. Jesus, läk mitt öga att jag ser hur du är i det som sker. Ge mig mod att tala om det som ger mig hopp. Livets bröd. 4 söndagen i fastan När folket nu upptäckte att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar steg de i båtarna och for över till Kafarnaum för att leta efter Jesus. De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: Rabbi, när kom du hit? Jesus svarade: Sannerligen, jag säger er: ni söker inte efter mig därför att ni har fått se tecken utan därför att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta inte

16 för den föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker evigt liv och som Människosonen skall ge er. Ty på honom har Fadern, Gud själv, satt sitt sigill. De frågade då: Vad skall vi göra för att utföra Guds verk? Jesus svarade: Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt. De sade: Vilket tecken vill du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du utföra? Våra fäder åt mannat i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta. Jesus svarade: Sannerligen, jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger er det sanna brödet från himlen. Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv. De bad honom då: Herre, ge oss alltid det brödet. Jesus svarade: Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. Joh 6:24 35 När vi kommer in i vår text, så märker folket att Jesus är borta, han som nyss har mättat fem tusen med fem kornbröd och två fiskar. Han är nu borta och folket blir ivriga att leta efter honom, varför? Vi vet inte riktigt varför det är med sådan iver som de letar efter honom, men det är något hos Jesus som har fascinerat dem. När de äntligen möter honom, vet de inte riktigt hur de skall formulera sig, så det blir den föga intressanta frågan, Rabbi när kom du hit? Jesus gräver lite djupare i deras olika motiv och undrar varför de egentligen letar efter honom. Var det bara för att de blev mättade eller var det för att de såg ett under? Han kastar dem in i ett samtal om vad som i själva verket är det viktigaste i livet. Han uppmanar dem att söka den födan som består och skänker evigt liv. Jesus lite provocerande påstående avskräcker inte folket från att fortsätta att vara nyfikna på vad hans budskap går ut på. Med en blandning av nyfikenhet och förväntan frågar folket: Vad skall vi göra för att utföra Guds verk? Med den frågan så öppnar de själv upp till ett djupgående samtal med Jesus. De får Jesus att börja förklara och han går ända tillbaka till Mose gärning för att bottna i sitt budskap. Jag är livets bröd, säger Jesus, den som kommer till mig skall aldrig hungra och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. Här börjar Jesus en längre

utläggning och förklaring till sitt uppdrag är i världen. Vi kan fundera om vi hade fått denna utläggning kring livets bröd, om inte folket hade frågat honom: Vad skall vi göra för att utföra Guds verk? Reflektion. Det finns någon eftersträvansvärt i folkets agerande. Trots att våra motiv från början kan vara oklara eller motstridiga, så gör vi rätt i att leta efter Jesus där vi tror att vi skall finna honom. Det vi inte förstår måste vi be om förklaring på. I mötet med Jesus får vi chansen att se våra egna frågor i ett nytt perspektiv. Låt oss använda den närmaste veckan till att fråga oss: Vad skall vi göra för att utföra Guds verk? Vad får det för konsekvenser för våra liv att Jesus är livets bröd? Andlig övning. Försök under denna vecka att hitta en plats hemma hos dig själv där du kan söka efter Jesu närhet. Behöver du ha något för händerna, gå en promenad eller träna dig att sitta stilla? Pröva dig fram och sök upp platsen korta stunder. Här får du smaka livets bröd. Bön. Gud, du ger mig livet. Du ger bröd och kraft att leva. Hjälp mig att dela så att brödet räcker för många. Hjälp mig att använda det jag har. Försonaren. 5 söndagen i fastan Han talade till dem i liknelser. En man planterade en vingård, satte stängsel kring den, högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort. När tiden var inne skickade han en tjänare till arrendatorerna för att hämta en del av vingårdens skörd. Men de grep honom, pryglade honom och körde i väg honom tomhänt. Då sände ägaren en annan tjänare till dem. Honom slog de i huvudet och skymfade. Då skickade han en till, och honom dödade de. På samma sätt med många andra: en del misshandlade de och andra dödade de. Nu hade han bara en, sin älskade son, och honom skickade han som den siste. Han sade: Min son kommer de att ha respekt för. Men arrendatorerna sade till varandra: Här har vi arvtagaren. Kom så dödar vi honom, då blir det vi som får arvet. Och de tog fast honom och dödade honom och 17

kastade honom utanför vingården. Vad gör nu vingårdens ägare? Han kommer dit och tar död på arrendatorerna och ger vingården åt andra. Har ni inte läst det här stället i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon. De hade gärna velat gripa honom men var rädda för folket; de förstod att hans liknelse var riktad mot dem. Därför lät de honom vara och gick sin väg. Mark. 12:1-12 Det här handlar om en man med omsorg. Han vill att det ska gå bra för vingården. Han skyddar den med stängsel och vakttorn och låter den inte ligga i träda när han reser bort, utan han ser till att någon tar hand om den. Men denne någon ska inte arbeta oavlönad utan får del av vinsten. Så går tiden och vingårdsägaren vill veta hur det har gått för hans vingård och vill ha en del av skörden, så han skickar en tjänare för att hämta den. Ja, inte bara en tjänare utan fler. Det verkar som om arrendatorerna som har fått i uppgift att förvalta vingården för att få fram så fin frukt som möjligt inte är villiga att bli av med en del av vinsten till den rättmätige ägaren och grundaren. De vägrar att ge den förste tjänaren något och misshandlar, ja till och med dödar andra tjänare. Nu borde vingårdsägaren ge sig av till sin vingård själv, men vad gör han? Han skickar den som ska ärva besittningsrätten till vingården. Sin egen älskade son. Också honom dödar arrendatorerna och tänker att de då ska få ärva vingården. Nu är tålamodet slut hos vingårdsägaren. Han reser själv till vingården och dödar arrendatorerna och ger vingården åt andra. Hur kunde vingårdsägaren skicka sin ende, älskade son till de här tjuvarna och mördarna? Och hur kunde sonen gå med på att resa? Och hur kunde arrendatorerna tro att de ostraffat skulle få roffa åt sig allt det fina i vingården? Man kan läsa den här berättelsen på flera plan: Gud är vingårdsägaren, vingården är Israels folk, arrendatorerna är fariséerna och sonen är Jesus Tjänarna är alla profeter som föregått Jesus och de andra som får vingården är hedningarna d v s icke- 18

judarna. Och så kanske Jesus menade att liknelsen skulle förstås. Men jag undrar hur jag kan förstå den i min tid och i mitt liv. Reflektion. Det är en berättelse om förvaltarskap. Jag har fått ett liv att förvalta och bor på en jord att förvalta. Eller är det kärleksbudskapet jag har fått att förvalta - kanske kan jag förstå berättelsen så, att jag i mitt liv ska försöka förmera den kärlek och de gåvor jag får ta emot och arbeta för att sprida dem över min plats på jorden. Gud är gränslös! Det är i Honom jag lever, rör mig och är till. Allt jag är och gör tillhör redan Honom. Jag behöver träna mig att hålla fast den tanken under mitt mödosamma arbete i vingården. Andlig övning. Gud vill försoning och tvekade inte att offra sin son för att visa oss djupet av sin kärlek. Vem behöver min kärlek? Försök att visa konkret omsorg och omtanke i det fördolda denna vecka. Var någons hemliga vän genom att underlätta hennes/hans vardag. Bön: Hjälp mig att leva i Dig och förvalta Din kärlek i mig. Jag tackar Dig för mitt liv och jag ger det till Dig. 19 Vägen till korset. 6 söndagen i fastan Efter att ha sagt detta gick han framför dem upp mot Jerusalem. När han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han i väg två av lärjungarna och sade: Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in i den skall ni finna en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er varför ni tar den skall ni svara: Herren behöver den. De båda lärjungarna gav sig i väg och fann allt vara som han hade sagt. När de skulle ta åsnan sade de som ägde den: Varför tar ni åsnan? De svarade: Herren behöver den. Och de ledde den till Jesus och lade sina mantlar på den och hjälpte honom upp. Där han kom ridande bredde folk ut sina mantlar på vägen.

Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett: Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden. Några fariséer i folkmassan sade då till honom: Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta. Han svarade: Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa. Lukas 19:28-40 20 Vågar du lägga ut din mantel framför Jesus och åsnan? Vågar du vara med vara där allting händer? Vågar du hoppas? Eller skulle du kanske tänka så här: - Men åhh, vad tänkte jag med egentligen? Ska åsnan trampa på min mantel? Jag köpte den ju nyss på Rebeckas klädbod och den kostade hela tre talenter! Tänk om hovarna gör hål i tyget eller om någon tappar en kladdig dadel på den, det går ju aldrig att få rent. Vad ska jag göra? Nu är det ju försent; alla kommer att se mig när jag tar upp den igen Men där kommer han ju! Jesus får gärna stiga på min mantel, strunt samma om den blir lite smutsig. Det är ju bara en mantel. Hosianna, Hosianna i höjden! Välsignad är han som kommer i Herrens namn! Palmsöndagen påsken är nära. Under påsken var Jerusalem översvämmat av pilgrimer som kom för att fira den judiska påsken till minne av exodus uttåget ur Egypten - mot det förlovade landet Israel. Jesus rider in i Jerusalem med alla dessa människor som har hört om honom, positivt eller negativt. Den här texten är full av drama! Mycket människor! Nu börjar det närma sig korset och Golgata, men det vet bara Jesus. Han kommer precis ifrån Lasaros, Maria och Marta där han just väckt Lasaros ifrån de döda. De tre åren som Jesus verkat under börjar lida mot sitt slut och under den tiden har Jesus gett av sig själv till människorna och folk talar om honom. Jesus har sagt sanningar om människor som kvinnan vid Sykars brunn, botat lama, blinda, sjuka och besatta. Människor som mött Jesus har blivit befriade.

Reflektion. Jesus delar med sig av sig själv. Att dela är glädje, ger glädje. Det ser vi hos Jesus. Han delar med sig av sitt liv och det ger glädje och frälsning för många. Låt oss dela med oss av oss själva. Låt oss ta emot av Jesus, så att vi genom bön och lovsång får hjälp att se vilka människor vi är ämnade att vara. Kanske lite naggade i kanten, men det är precis så Jesus älskar oss. Det gäller inte någon annan det gäller mig och dig. Vad är det som är viktigt i ditt liv? Andlig övning. Har du något som du vill samtala om med Jesus? Att leva sig in i en bibeltext genom att använda sin fantasi kan kännas både nytt och spännande. Kanske lite främmande? Jag rekommenderar dig att pröva detta under den innevarande stilla veckan. Att leva sig in i att jag är där med Jesus. Jesus rider in i Jerusalem för att befria oss på korset - du kan vandra med honom och få känna av befrielsen som han ger dig. Bön. Jesus, välsignad är du som kommer mig/oss till mötes. Visa mig och församlingen vad som är viktigast just nu. Befria mig, oss och vår värld. 21

22 I Kyrkan vid Brommaplan 13/2-31/3 Bönetider kl 7.30 onsdagar kl 15.00 torsdagar kl.10.45 söndagar Gudstjänster söndagar kl 11.00 Lovsångs drop in onsdagar udda veckor kl 19.30 13 feb 27 feb 13 mars 27 mars Andlig vägledning kl 18.30 söndagen den 3 mars kl 18.30 söndagen den 24 mars Församlingsrådsmöte med andlig vägledning kl 8.30 13.00 lördagen den 9 mars Pilgrimsvandring runt Brunnsviken kl 9-15 söndagen den 10 mars Påskens samlingar torsdag till söndag 28-31 mars kl. 19.00 Getsemanestund med agapemåltid kl. 11.00 Långfredagsgudstjänst kl. 11.00 Uppståndelsegudstjänst

23 Församlingens vision En växande gemenskap med Gud och varandra.

Upplaga 1 2013-02-03 på 50 ex. Upplaga 2 2013-02-05 på 50 ex. (korrat) Upplaga 3 2013-02-12 på 50 ex. (korrat igen) 24