Statlig finansiering och dess påverkan på innovativa småföretag

Statlig finansiering och dess påverkan på innovativa småföretag En beskrivande studie av VINN NU-programmet. Ekon dr Mikael Samulesson & Ekon dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm December 2012. Version 4.0

1. Bakgrund I syfte att öka förståelsen om hur svenska nystartade innovativa företag finansieras i allmänhet och i synnerhet undersöka eventuella kopplingar mellan tidig finansiering och senare företagsutveckling, initierades under augusti 2012 ett forskningsprojekt på Handelshögskolan av Anna Söderblom och Mikael Samuelsson. Projektet, vilket pågår från augusti 2012 till december 2015, finansieras av VINNOVA och Handelsbankens stiftelser. Projektet kommer primärt att resultera i policyorienterade rapporter, vetenskapliga artiklar samt deltagande i den allmänna debatten genom konferenser och seminarier. I den första delen av projektet analyseras hur statlig subventionering i tidiga företagsfaser påverkar bolagens senare utveckling. Vid dessa analyser utgörs det empiriska underlaget av de företag som ansökt om VINN NU-bidrag från VINNOVA. Detta är den första rapporten från projektet där en övergripande beskrivning av skillnader mellan de företag som beviljats, respektive nästan beviljats, VINN NU-bidrag presenteras. 2. Teoretiskt ramverk I forskningsprojektet används flera olika teoriramar för att förklara och utveckla hypoteser för om, varför och hur en viss finansieringsform påverkar ett ungt företags framtida utveckling. Vid analysen av hur innovativa företag påverkas av tidig statlig subvention är primärt de teorier som rör s k additionalitet speciellt tillämpliga. Med begreppet additionalitet avses om en statlig intervention ger effekter som inte skulle ha kommit till stånd utan sådan inblandning. Våra studier fokuserar främst på output additionality, vilken kan definieras som den andel av utfallet från en innovationsprocess som inte hade kommit till stånd utan statligt stöd (Georghiou, 2002). Vid studier av additionalitet är det avgörande att kunna bedöma om det är den statliga interventionen eller andra faktorer, företagsspecifika eller omvärldsrelaterade, som främst förklarar ett företags utveckling. Därmed är det viktigt att identifiera en kontrollgrupp av icke statligt finansierade företag med så lika förutsättningar som möjligt som de företag som de facto får statligt stöd. Tidigare studier har ofta använt en matchningsprincip där tvilling -företag identifierats, dvs för varje subventionerat bolag urskiljs ett bolag med snarlika särdrag (t ex Czarnitzki and Licht, 2006; Girma, Görg and Strobl, 2007). Andra har utformat en kontrollgrupp av de företag som fått avslag på sina ansökningar (t ex Meuleman and De Maeseneire, 2012). Båda dessa förfarande har kritiserats för att kontrollgruppen riskerar att inte vara tillräckligt lik gruppen som fått finansiering då det för den senare gruppen finns ett s k selection bias, dvs att de företag som får statlig finansiering utväljs för att de har bättre förutsättningar att lyckas jämfört med andra bolag. Ett mer förfinat sätt att skapa en kontrollgrupp är att analysera de företag som nästan får finansiering, dvs uppfyller samtliga kriterier och går vidare till en sista bedömning men slutligen väljs bort för att det exempelvis finns en gräns för hur många bolag som kan finansieras under en viss period. Detta angreppssätt har t ex används vid liknande forskning rörande finansiering från affärsänglar (Kerr, Lerner and Schoar, 2011). I våra studier om statlig finansierings påverkan på nya innovativa företags utveckling tillämpas detta angreppssätt. I denna rapport presenteras beskrivande data över skillnader mellan de företag som fått VINN NU-finansiering från VINNOVA och de som nästan fått detta bidrag. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 2

3. VINN NU VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Genom sitt arbete ska VINNOVA bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. Varje år investerar VINNOVA ca 2 miljarder kronor i olika insatser Inom ramen för VINNOVAs verksamheter finns ett flertal program, varav VINN NU är ett. Programmet lanserades 2002 tillsammans med NUTEK, men drivs sedan några tillbaka tillsammans med Energimyndigheten. VINN NU riktar sig till unga svenska innovationsbolag med en nyutvecklad produkt eller tjänst. Målsättningen är att minst hälften av bolagen inom två år efter den statliga interventionen får ytterligare extern finansiering samt att minst en femtedel efter fem år fortfarande är verksamma och växande, alternativt ha blivit uppköpta och bidrar till det köpande bolagets tillväxt i Sverige. Sedan starten 2002 fram till 2011 har totalt 1 309 företag sökt VINN NU-finansiering, dvs i genomsnitt 131 bolag per år. Ansökningarna bedöms av fem till sex sakkunniga inom VINNOVA och Energimyndigheten. Därefter lämnas cirka hälften vidare för extern affärsmässig bedömning. Sista bedömningstillfället sker vid intervjuer av de företag som anses ha bäst förutsättningar att utvecklas till innovativa tillväxtföretag. Av kvarstående bolag utses max 20 företag varje år som vardera finansieras med 300 000 SEK. 4. EMPIRI OCH METOD Med utgångspunkt från ovan beskrivna process har vi med hjälp av VINNOVA tagit fram en lista på de företag som sökt VINN NU under åren 2002 till 2011. Vi har sedan fått tillgång till samtliga VINN NU-ansökningar för de företag som beviljats respektive nästan beviljats bidraget, dvs de som fått avslag i sista instans. Ansökningarna innehåller detaljerade uppgifter om företagens branschtillhörighet, ursprung, ägare, existerande finansiering, patentinnehav, nyckelpersoner, tillväxtambitioner, etc. Information har analyserats, tolkats, vid behov kodats samt registrerats i en databas. Därefter har ansökningsinformationen kompletterats med finansiell sekundärdata från PARs Serrano databas. Denna databas innehåller finansiell bokslutsinformation för samtliga svenska bolag baserad på de uppgifter som årligen rapporteras till Bolagsverket och Skatteverket. 5. BESKRIVANDE RESULTAT Under åren 2002 till 2011 ansökte totalt 1 309 företag, dvs i snitt 131 företag per år, om bidrag från VINN NU-programmet, se Tabell 1. Av dessa beviljades 194 ansökningar, vilket representerar 14,8 procent av samtliga ansökningar, samt 1 115 avslogs. Av de senare avslogs 872 för att de inte uppfyllde satta kriterier eller inte ansågs ha tillräckligt god tillväxtpotential, medan resterande 243 ansökningar nästan beviljades men avslogs i sista instans då max 20 ansökningar ges VINN NUbidrag per år. Dessa företag som nästan beviljats bidrag, 18,6 procent av ansökningarna, utgör vår kontrollgrupp. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 3

Tabell 1. Översikt över antal ansökningar samt avslag, nästan beviljade och beviljade ansökningar till VINN NU per år KOHORT/ÅR ANTAL ANSÖKNINGAR AVSLAGNA NÄSTAN 2002 431 411 21 20 2003 189 169 26 20 2004 81 62 31 19 2005 77 57 20 20 2006 84 64 25 20 2007 90 70 26 20 2008 80 63 26 17 2009 70 52 19 18 2010 95 74 22 21 2011 112 93 27 19 TOTAL 1 309 1 115 243 194 Procent 85,2% 18,6% 14,8% Som framgår av Tabell 1 är det totalt 437 bolag som under åren 2002 till 2011 har beviljats eller nästan beviljats VINN NU. Fem av dessa företag är inte ABn vilket innebär att någon offentlig information om deras finansiella utveckling inte finns tillgänglig. 20 bolag är så unga att det ännu inte finns någon finansiell information registrerad. 23 bolag har sökt VINN NU två eller tre gånger, varvid 26 dubbletter finns i originaldatabasen. Efter att dessa företag har avlägsnats från databasen återstår 386 bolag. Dessa 386 bolag utgör det empiriska underlaget för denna studie, se Tabell 2. Av de 386 företagen har 185 beviljats VINN NU och resterande 201, som fick avslag i sista instans, utgör kontrollgruppen. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 4

Tabell 2. Översikt över de bolag som ingår i studien KOHORT/ÅR KONTROLLGRUPP NÄSTAN TOTALT 2002 19 17 36 2003 18 26 44 2004 19 29 48 2005 20 18 38 2006 20 20 40 2007 21 21 42 2008 16 25 41 2009 18 14 32 2010 21 18 39 2011 13 13 26 TOTAL 185 201 386 Procent 47,9% 52,1% Figur 1 nedan illustrerar hur många år som varje kohort har finansiell data för, dvs för de företag som beviljades/nästan beviljades VINN NU 2002 finns finansiell data över en period om nio år, för nästkommande kohort finns resultatdata för åtta år, osv. Figur 1. Kohort och longitudinella data Av de sökande till företagen som beviljats/nästan beviljats VINNU NU-bidrag är 58 (15,1%) kvinnor och 327 (84,9%) män. Av den totala andelen som beviljats/nästan beviljats bidrag är det en signifikant överrepresentation av män. Det är mer än fem gånger så vanligt att det är en man som beviljats/nästan beviljats VINN NU-bidrag jämfört med en kvinna. Jämför vi respektive grupp som sökt och fått är det 29 kvinnor som fått VINN NU och lika många kvinnor som nästan fått VINN NU. 155 män har fått VINN NU och 172 män har nästan fått VINN NU. Det är ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män och den andel som får och inte får VINN NU. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 5

Tabell 3 beskriver den geografiska fördelningen av beviljade/nästan beviljade VINN NUbidrag. Fördelningen följer i stort populationens storlek i respektive län. Det är en statistiskt signifikant skillnad mellan hur många företag som beviljats respektive nästan beviljats bidrag i respektive län (Pearsons Chi-Square p=0,009). Sammantagen kan sägas att ansökningar från de mindre länen tenderar att få fler sena avslag jämfört med de större länen som oftare beviljas bidrag från VINN NU (med några undantag). Tabell 3. Geografisk spridning av VINN NU-ansökningar nästan beviljade/beviljade ansökningar I REGION NÄSTAN TOTALT NÄSTAN & PROCENT Stockholm 57 65 122 31,6 Uppsala 13 21 34 8,8 Södermanland 2 2 4 1 Östergötland 21 12 33 8,5 Jönköping 4 4 8 2,1 Kronoberg 1 0 1 0,3 Blekinge 5 0 5 1,3 Skåne 21 22 43 11,1 Halland 3 0 3 0,8 Västra Götaland 30 34 64 16,6 Värmland 0 3 3 0,8 Västmanland 6 0 6 1,6 Dalarna 2 2 4 1 Gävleborg 3 0 3 0,8 Västernorrland 8 3 11 2,8 Västerbotten 7 1 8 2,1 Norrbotten 4 3 7 1,8 Sub total 359 93 Bortfall/ingen info 27 7 TOTAL 187 172 386 100 Om ansökningarna kategoriseras baserat på om de härstammar från en storstads- eller en landsortsregion förstärks också skillnaderna, se Tabell 4. Det är större sannolikhet att ett företag från en storstadsregion beviljas VINNU NU-bidrag jämfört med företag från mindre län (Pearsons Chi- Square p=0,013). Givet koncentrationen av såväl forskning som företag till storstadsregionerna är resultatet inte överraskande. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 6

Tabell 4. Geografisk spridning av VINN NU-ansökningar nästan beviljade/beviljade ansökningar II REGION NÄSTAN TOTAL NÄSTAN & Landsortsregion 93 64 157 Storstadsregion (Sthlm, Gbg, Skåne) 108 121 229 TOTAL 201 185 386 Samtliga projekt som beviljas/nästan beviljas VINN NU-finansiering är klassade som innovativa, men deras branschtillhörighet är relativt bred. Tabell 5 visar spridningen på övergripande branschklass, där en viss skillnad i branschtillhörighet mellan de företag som beviljats respektive nästan beviljats VINN NU-bidrag är tydlig (Pearsons Chi-Square p=0,058). Det är svårt att dra några långdragna slutsatser av dessa differenser då nya företags klassificering tenderar att ändras över tid samt att vissa klasser är små vilket gör statistiska analyser svårtolkade. Dock kan noteras att även om det förekommer innovationsbaserade företag i flertalet industrier finns en viss koncentration i främst följande klasser: tillverkning av transportmedel, byggverksamhet och landtransport, samt transport i rörsystem. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 7

Tabell 5. Branschspridning VINN NU-ansökningar nästan beviljade/beviljade ansökningar BRANSCH NÄSTAN TOTAL NÄSTAN & PROCENT Kol och torvutvinning 2 0 2 1 Livsmedel och dryckesvaruframställning Massa, pappers- och pappersvarutillverkning 0 3 3 1 11 17 28 8 Förlagsverksamhet 2 1 3 1 Tillverkning av gummi och plastvaror Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer Tillverkning av andra transportmedel El, gas, ång- och hetvattenförsörjning 9 10 19 5 2 0 2 1 38 47 85 24 3 0 3 1 Byggverksamhet 48 50 98 27 Handel med och service av motorfordon 8 3 11 3 Landtransport, transport i rörsystem 59 39 98 27 Hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 2 0 2 1 2 2 4 1 TOTAL 186 172 358 100 6. Initiala skillnader mellan grupperna Målsättningen är, som diskuterats ovan, att kontrollgruppen skall ha så lika ex ante särdrag som möjligt jämfört med den gruppen som studeras. Med andra ord, i detta fall, att egenskaperna hos de företag som nästan beviljats bidrag är mycket lika de företag som de facto får VINN NU-bidrag. Vid en analys av de initiala skillnaderna mellan grupperna, dvs av data från året före bidraget har beviljats/avslagits, påvisas vissa signifikanta olikheter om än i begränsad utsträckning. De företag som beviljats VINN NU-bidrag har initialt något fler anställda och har högre upplåning jämfört med de företag som nästan fått VINN NU-bidrag. Därmed kan sägas att de förra företagen har kommit något längre i den entreprenöriella processen jämfört med kontrollgruppen. Skillnaden är dock marginell där ingen signifikant skillnad mellan grupperna avseende omsättning, nettoresultat, tillgångar eller eget kapital kan noteras. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 8

Tabell 6. Initiala skillnader mellan nästan beviljade respektive beviljade VINN NU-ansökningar N Mean Sig (2-tailed) Antal anställda enligt bokslut år 0* Nästan beviljats 185 0,94 0,01 Beviljats 168 1,67 0,01 Summa långa skulder år 0* Nästan beviljats 178 149,97 0,04 Beviljats 166 219,27 0,04 Omsättning år 0 Nästan beviljats 201 235,02 0,56 Beviljats 185 276,00 0,56 Nettoresultat år 0 Nästan beviljats 188-74,28 0,29 Beviljats 172-110,03 0,30 Summa tillgångar år 0 Nästan beviljats 170 811,11 0,54 Beviljats 162 915,67 0,53 Immateriella anläggningstillgångar år 0 Nästan beviljats 170 166,86 0,23 Beviljats 162 215,46 0,22 Summa eget kapital år 0 Nästan beviljats 170 253,24 0,11 Beviljats 162 373,50 0,11 *=signifikant<0,05 7. Skillnader mellan grupperna över tid Nedan redovisas för skillnader, medelvärdesjämförelser, mellan gruppernas respektive företagsutveckling över tid 1. Tidigare forskning fokuserar i stor utsträckning på jämförelser av effekter efter ett till fem år. Kritik har riktats mot att denna tidshorisont för vissa av utfallsvariablerna är för kort (Norrman and Bager-Sjögren, 2010). Denna studie möjliggör jämförelser av effekter upp till sju år efter det att statlig finansiering beviljats/avslagits. De effekter som redogörs för nedan är följande: Överlevnad Omsättning per föregående års bokslut Tillväxttakt, dvs absolut omsättningsförändring på årsbasis Nettoresultat per föregående års bokslut Skatteinbetalningar per föregående års bokslut Antal anställda per föregående års bokslut Immateriella anläggningstillgångar (R&D, patent, goodwill etc.) per föregående års bokslut Eget kapital per föregående års bokslut Långsiktiga skulder per föregående års bokslut Omsättning, tillväxttakt samt nettoresultat är mått som visar ett företags ekonomiska situation och utveckling. Skatteinbetalningar och antal anställda fångar hur mycket företaget bidrar till allmän sysselsättning och skattegenerering. Immateriella anläggningstillgångar ger indikation om 1 Ett extremvärde, s k outlier, har tagits bort från analysen. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 9

innovationskraften i bolaget. Eget kapital anger om företaget har tagit in mer externt kapital i form av ägarkapital. Långsiktiga skulder anger om företaget har tagit in ytterligare kapital i form av lån. Dessa mått är också relaterade till VINNOVA s mål med VINN NU-programmet. 7.1. Överlevnad Överlevnad är ett grundläggande mått i tidiga faser av företagsutveckling vilket, givetvis, är en förutsättning för företagsutveckling. Det är dock inte enbart ett positivt mått om fel företag överlever så binds resurser upp i onödan vilket ger negativa samhällseffekter. Av samtliga företag som beviljats respektive nästan beviljats VINN NU-bidrag är det endast 41 (11,9%) som som har likviderats eller gått i konkurs under analysperioden 2002 till 2012. Vad gäller överlevnad finns ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Överlevnad 200 180 160 140 antal företag 120 100 80 60 40 20 0 Nej Ja överlevnad 179 166 avslutat 22 19 Figur 2. Överlevnad nästan beviljade/beviljade VINN NU-ansökningar 7.2. Omsättning per år Figur 3 visar hur gruppernas omsättning utvecklats över åren. Det är intressant att notera att omsättningen inte skiljer sig mellan grupperna under de första tre åren, men att den därefter ökar. Dvs företag som fått VINNU NU-bidrag har en betydligt bättre omsättningstillväxt på längre sikt jämfört med de bolag som fick avslag i sista instans. Dock är skillnaderna endast statistiskt signifikanta år sju (p=0,097). Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 10

Netto omsättning år 1-7 16000.0 14000.0 12000.0 10000.0 tkr 8000.0 6000.0 4000.0 2000.0 0.0 år 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 Ej beviljad 244.8 523.3 981.9 1727.3 2381.6 2892.7 3580.7 2661.6 Beviljad 260.1 516.6 910.1 1614.6 2988.8 4397.3 8565.4 14178.2 Figur 3. Omsättningsutveckling år 1 till 7 nästan beviljade/beviljade VINN NU-ansökningar 7.3. Tillväxttakt per år Tillväxten per år baseras på årlig omsättningsförändring, dvs de facto skillnad mellan omsättning år 2 och år 1, osv. Figur 4 visar tydligt att de företag som får VINN NU-bidrag omsättningsmässigt utvecklas mer positivt och snabbare jämfört med de bolag vars ansökan avslogs. De som får VINN NU har en årlig positiv omsättningsökning medan de som inte får VINN NU har en negativ utveckling på årsbasis. Skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta. Detta kan förklaras av att det i båda grupperna finns några projekt som utvecklats exceptionellt väl, vilket gör att konfidensintervallen överlappar. Tillväxttakt per år 800.0 600.0 400.0 200.0 tkr 0.0-200.0-400.0-600.0-800.0 år 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6-7 Ej beviljad 225.9 341.2 249.6 136.0-17.7-19.5-669.5 Beviljad 209.8 253.8 248.9 449.7 193.5 551.3 138.9 Figur 4. Tillväxttakt per år - nästan beviljade/beviljade VINN NU-ansökningar 7.4. Nettoresultat per år Figur 5 beskriver nettoresultatutvecklingen i båda grupperna över tiden. Det är tydligt att det finns en viss skillnad även här mellan de företag som har fått VINN NU-finansiering jämfört med dem som nästan beviljats bidrag. Resultaten är intressanta då de indikerar att (i) det tar tid för innovativa Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 11

affärer att kommersialiseras, och (ii) resultatutvecklingen är negativ för de som fått bidrag ända fram till år sju då resultatet blir positivt för första gången. För de som inte fick stöd är nettoresultatet i genomsnitt negativt under minst de första sju åren. Skillnaderna är signifikanta år ett (p=0,012), år två (p=0,49), år tre (p=0,095) och år fem (p=0,003). Nettoresultat 500.0 0.0-500.0 tkr -1000.0-1500.0-2000.0-2500.0 år 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 Ej beviljad -63.1-183.5-572.2-729.1-470.2-376.3-705.9-598.8 Beviljad -105.8-440.9-927.9-1302.2-938.8-2096.1-1558.1 247.5 Figur 5. Resultatutveckling nästan beviljade/beviljade VINN NU-ansökningar 7.5. Skatteinbetalningar Figur 6 beskriver hur mycket skatt som de två grupperna har genererat 2. Få skillnader existerar på tre års sikt, men därefter är trenden att de som fått VINN NU betalar in mer skatt. Dock är utfallet inte signifikant. Skatteinbetalningar 0.0-100.0-200.0 tkr -300.0-400.0-500.0-600.0-700.0 år 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 Ej beviljad -6.1-12.6-14.4-24.2-33.4-38.2-38.8-43.6 Beviljad -6.5-18.1-15.4-31.8-413.1-17.6-112.4-598.0 Figur 6. Skatteinbetalningar nästan beviljade/beviljade VINN NU-ansökningar 7.6. Antal anställda Vi är även intresserade av att undersöka hur många nya arbetstillfällen som skapas av de VINN NUfinansierade företagen och om det finns någon skillnad mellan dem och kontrollgruppen. Figur 7 visar 2 Även här har en s k outlier tagits bort från analysen ett bolag som gjort exceptionellt stora skatteinbetalningar. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 12

återigen på små skillnader under de första åren, men därefter en växande differens fram till år sex. Intressant nog minskar antalet anställa i de bolag som fått VINN NU-bidrag efter år sex. Skillnaderna är signifikanta år ett (p=0,002), år två (p=0,038), år tre (p=0,033), år fyra (p=0,059) och år sju (p=0,051). Det skall tilläggas att måttet antal anställda är svårtolkat då en ökning såväl som minskning kan bero på strategiska bemanningsbeslut avseende anställningsformer, anlitande av konsulter, sourcing, etc. Antal anställda antal anställda 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 år 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 Ej beviljad 1 2 2 3 3 3 4 3 Beviljad 2 2 3 4 5 7 9 5 Figur 7. Antal anställda nästan beviljade/beviljade VINN NU-ansökningar 7.7. Immateriella anläggningstillgångar Ett av syftena med VINN NU är att bidra till innovationsutveckling. Figur 8 indikerar att så också är fallet, där de bolag som fått VINN NU-finansiering ökar sina immateriella anläggningstillgångar snabbare än kontrollgruppen. Denna skillnad är signifikant år ett (p=0,055), år två (p=0,006), år tre (p=0,020), år fyra (p=0,087), år fem (p=0,013), år sex (p=0,055) och år sju (p=0,045). Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 13

Immateriella anläggningstillgångar 3000.0 2500.0 2000.0 tkr 1500.0 1000.0 500.0 0.0 år 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 Ej beviljad 175.8 349.0 603.0 911.9 1056.1 790.6 952.9 440.5 Beviljad 198.4 465.0 1066.3 1597.5 1969.8 2341.0 2462.5 1919.5 Figur 8. Immateriella anläggningstillgångar nästan beviljade/beviljade VINN NU-ansökningar 7.8. Eget kapital Ett annat syfte med VINN NU är att underlätta för ytterligare extern finansiering. Litteraturen framhåller det signalvärde som en statlig aktör ger ett företag genom finansiering, vilket teoretiskt skall öka möjligheten att erhålla ytterligare externt risk- och/eller lånekapital (Lerner, 1999). Genom att analysera Eget kapital i balansräkningen kan förändring i ägarkapitalet utläsas. Figur 9 visar att de bolag som fått VINN NU-finansiering ökar det egna kapitalet mer än kontrollgruppen. Denna skillnad är signifikant år ett (p=0,005), år två (p=0,032), år tre (p=0,060), år fyra (p=0,011), år fem (p=0,005) och år sex (p=0,001). Eget kapital 35000.0 30000.0 25000.0 tkr 20000.0 15000.0 10000.0 5000.0 0.0 år 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 Ej beviljad 285.4 425.8 1257.4 1618.3 1823.2 1505.0 1567.7 1129.5 Beviljad 371.3 1036.2 2337.9 2578.2 5485.4 5695.0 7572.6 28770.8 Figur 9. Eget kapital nästan beviljade/beviljade VINN NU-ansökningar 7.9. Långsiktiga skulder Även extern lånefinansiering har analyserats, med fokus på långsiktiga skulder. Figur 10 visar att VINN NU har en positiv påverkan på också denna typ av finansiering, men där skillnaderna mellan grupperna varierar över tiden. Fram till år två finns inga egentliga skillnader, mellan år tre och fem har Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 14

de VINN NU-finansierade företagen högre upplåning jämfört med kontrollgruppen, men därefter ökar istället låneandelen för de som inte fått de statliga bidragen. Detta kan förklaras av att de företag som beviljats VINN NU-bidrag enligt vad som redovisats ovan oftare tar in externt riskkapital från år 6 (se Tabell 9), vilket skulle förklara att behovet av lånefinansiering minskar. Skillnaden är statistiskt signifikant år tre (p=0,038). Långa skulder 1400.0 1200.0 1000.0 800.0 tkr 600.0 400.0 200.0 0.0 år 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 Ej beviljad 158.9 326.7 560.3 484.4 525.3 900.2 1150.9 1206.6 Beviljad 205.5 357.0 550.2 730.8 744.3 853.2 564.7 576.7 Figur 10. Långsiktiga skulder nästan beviljade/beviljade VINN NU-ansökningar 8. Sammanfattning och reflektioner Tabell 7 summerar resultaten från de medelvärdesbaserade analyserna. Det finns inga signifikanta skillnader mellan VINN NU-finansierade företag och kontrollgruppen när det gäller överlevnad, tillväxttakt eller skatteinbetalningar, men det deskriptiva utfallet pekar på att samtliga dessa faktorer är bättre för bolag som beviljats VINN NU. På kort sikt har de som fått VINN NU-bidrag statistiskt säkerställt sämre nettoresultat jämfört med kontrollgruppen. De som fått VINN NU har dock signifikant fler anställda, högre värde på sina immateriella anläggningstillgångar samt högre eget kapital. När det gäller långsiktiga skulder har de VINN NU-finansierade företagen större andel lån under år tre. Sammantagen kan sägas att resultaten indikerar att VINN NU-finansierade företag har en bättre utveckling än kontrollgruppen på såväl kort som på lång sikt. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 15

Tabell 7. Sammanfattning resultat OMRÅDEN Överlevnad Inga Signifikanta skillnader på årsbasis Omsättning År 7 Tillväxttakt i omsättning Inga Nettoresultat År 1,2,3 och 5 Skatt Inga Anställda År 1,2,3,4 och 7 Immateriella anläggningstillgångar År 1,2,3,4,5,6,7 Eget kapital År 1,2,3,4,5,6 Långsiktiga skulder År 3 Denna deskriptiva studie ger ett antal intressanta indikationer. För det första att den valda matchningsteknik där innovativa nystartade företag som fått statlig subventionering jämförs med en kontrollgrupp som varit nära att få samma bidrag men fått avslag i sista instans, verkar fungera väl. Vid jämförelse mellan grupperna framkommer att de är mycket lika. För det andra att VINN NUbidraget de facto har en positiv påverkan avseende ett antal faktorer på de företag som subventioneras. Givet nivåerna på VINN NU-bidragen, dvs 300 000 SEK per företag, kan konstateras att detta i så fall är ett billigt sätt att främja tillväxten av innovativa nya företag. Därmed stöds teorin om additionalitet där den statliga interventionen har gett effekter som inte skulle ha kommit till stånd utan sådan inblandning. För det tredje att tidhorisonten är betydligt längre än förväntat, dvs att flertalet av de positiva effekter uppstår först efter tre till sju år. I nästa studie kommer dessa indikationer att ge underlag för hypotesutveckling och därefter testas i fördjupade statistiska analyser. Om samma resultat bekräftas i dessa studier kan intressanta policy-orienterade slutsatser göras. För att få en fördjupad förståelse för företagen och grundarnas bevekelsegrunder kommer även kvalitativa djupintervjuer göras i ett senare skede. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 16

9. Referenser Czarnitzki, D. and G. Licht (2006). Additionality of public R&D grants in a transition economy. Economics of Transition, 14(1): 101-131. Georghiou, L. (2002). Impact and additionality of innovation policy. IWT Studies 40, 57-64. Brussels, Six Countries Programme on Innovation. Girma, S., H. Görg and E. Strobl (2007). The effects of government grants on plant survival: A micro-econometric analysis International Journal of Industrial Organization, 25(4): 701-720. Kerr, W. R., J. Lerner and A. Schoar (2011). The consequences of entrepreneurial finance: A regression discontinuity analysis. Forthcoming in Review of Financial Studies, Lerner, J. (1999). The government as venture capitalist: The long-run impact of the SBIR program. Journal of Business, 72(3): 285-318. Meuleman, M. and W. De Maeseneire (2012). Do R&D subsidies affect SMEs access to external financing?. Research Policy, 41(3): 580-591. Norrman, C. and L. Bager-Sjögren (2010). Entrepreneurship policy to support new innovative ventures: Is it effective? International Small Business Journal, 28(6): 602-619. Mikael Samuelsson & Anna Söderblom 17