Inriktnings- och fördjupningskurser Teknikvetenskap



Relevanta dokument
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling

Inriktnings- och fördjupningskurser Produktionsteknik

PRÖVNINGSANVISNINGAR

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Statens skolverks författningssamling

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Inriktnings- och fördjupningskurser Samhällsbyggnad och miljö

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

MATEMATIK. Ämnets syfte

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Matematik. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Förslag den 25 september Engelska

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

Lärobok och litteratur: McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN:

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Svenska som andraspråk

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11

Matematik i Gy Susanne Gennow

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

ELEKTRONIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Katalog över individuella val Läsåret 07/08 Till dig som går NV 2 och skall välja till åk 3

Kursplanering för EE3D i kursen Programmering 1, 100p.

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

MATEMATIK. Ämnets syfte

Individuellt val Läsåret ÅR 3

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Tekniskt basår Pre-University Course in Technical Sciences


TI-Nspire CAS. Exempel på flera moment för Ma 4 och Ma 5. Your Expertise. Our technology. Student Success.

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2016/2017

MATEMATIK. Ämnets syfte

SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Matematik. Ämnets syfte. Kurser i ämnet. Matematik

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Matematik. Ämnets syfte

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

INDIVIDUELLA VAL 2016/2017. Individuellt val

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

Kursbeskrivningar

Matematik. Programgruppens förslag till kursplan för Matematik (10) Dnr 2004:3064

Förslag den 25 september Moderna språk

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum

Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Arbetsområde: Jag får spel

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Svenska som andraspråk

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Att välja sin framtid entreprenörskap

Förslag den 25 september Matematik

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

Transkript:

Inriktnings- och fördjupningskurser Teknikvetenskap TE - Berzeliusskolan

Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Teknikvetenskap på Berzeliusskolan Mer utförlig information - ämnets syfte och kunskapskrav kan du hitta på http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program Inriktningskurser nationellt fastställda, obligatoriska Matematik 4, 100 Valfri (alt. Entreprenörskap) Aritmetik, algebra och geometri Metoder för beräkningar med komplexa tal skrivna på olika former inklusive rektangulär och polär form. Komplexa talplanet, representation av komplext tal som punkt och vektor. Konjugat och absolutbelopp av ett komplext tal. Användning och bevis av de Moivres formel. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa enkla polynomekvationer med komplexa rötter och reella polynomekvationer av högre grad, även med hjälp av faktorsatsen. Hantering av trigonometriska uttryck samt bevis och användning av trigonometriska formler inklusive trigonometriska ettan och additionsformler. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa trigonometriska ekvationer. Olika bevismetoder inom matematiken med exempel från områdena aritmetik, algebra eller geometri. Samband och förändring Egenskaper hos trigonometriska funktioner, logaritmfunktioner, sammansatta funktioner och absolutbeloppet som funktion. Skissning av grafer och tillhörande asymptoter. Härledning och användning av deriveringsregler för trigonometriska, logaritm-, exponential- och sammansatta funktioner samt produkt och kvot av funktioner. Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av integraler med och utan digitala verktyg, inklusive beräkningar av storheter och sannolikhetsfördelning. Begreppet differentialekvation och dess egenskaper i enkla tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. 2

Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Fysik 2, 100p Rörelse och krafter Tvådimensionell rörelse i gravitationsfält och elektriska fält. Centralrörelse. Vridmoment för att beskriva jämviktstillstånd. Simulering av tvådimensionell rörelse med hjälp av enkla numeriska metoder. Vågor, elektromagnetism och signaler Harmonisk svängning som modell för att beskriva fenomen inom vardag och teknik. Reflektion, brytning och interferens av ljus, ljud och annan vågrörelse. Stående vågor och resonans med tillämpningar inom vardag och teknik. Orientering om ljudstyrka och dopplereffekt. Samband mellan elektriska och magnetiska fält: magnetiskt fält kring strömförande ledare, rörelse av elektrisk laddning i magnetiskt fält, induktion och några tillämpningar, till exempel växelspänningsgeneratorn och transformatorn. Våg- och partikelbeskrivning av elektromagnetisk strålning. Orientering om elektromagnetiska vågors utbredning. Fotoelektriska effekten och fotonbegreppet. Materiens vågegenskaper: de Broglies hypotes och våg-partikeldualism. Fysikaliska principer bakom tekniska tillämpningar för kommunikation och detektering. Universums utveckling och struktur Orientering om aktuella modeller och teorier för beskrivningen av universums storskaliga utveckling och av galax-, stjärn- och planetbildning. Atomens elektronstruktur samt absorptions- och emissionsspektra. Metoder för undersökning av universum. Elektromagnetisk strålning från stjärnor och interstellära rymden. Metoder för att upptäcka och undersöka exoplaneter. Villkor för liv på andra planeter. 3

Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighetsområden och samt hur de kan utvecklas, generaliseras eller ersättas av andra modeller och teorier över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära och icke-linjära funktioner, ekvationer och grafer samt derivator och vektorer. Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av regressionsanalys, analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess, felkällor och mätosäkerhet. Fysikens relation till och gränser mot etiska, filosofiska och religiösa frågor. 4

Teknik 2, 100p Principer och tekniker för mätning och registrering av prestanda i mekaniska, pneumatiska, hydrauliska och elektriska system. Principer och samband för omvandling av elektrisk energi till mekanisk energi och vice versa, till exempel motor och generator. Principer och samband för mekaniska, hydrauliska, pneumatiska och elektriska transmissionssystem för energiöverföring. Förutsättningar och begränsningar vid andra former av energiomvandling, till exempel fusion, fission och sol-, vind- och vattenkraft. Dimensionsanalys och rimlighetsbedömning. De matematiska och fysikaliska förutsättningarna och de teknikvetenskapliga grunderna för energiöverföring i olika system med betoning på analys, beräkningar, simuleringar och rimlighetsbedömningar. Matematiska modeller för givna förlopp. Mätteknik, till exempel principer för mätgivare och komponenter, mätning av olika storheter, användning och tolkning av resultat. Planering och genomförande av experimentella undersökningar samt hur mätdata inhämtas, analyseras och redovisas. Visualisering och analys av tekniska system och processer med hjälp av anpassad programvara. 5

Fördjupningskurser fastställda på skolan, delvis valbara Konstruktion 1, 100p Introduktion i produktionstekniska förutsättningar, kvalitet och lönsamhet enligt modern produktionsfilosofi. Teknikmetoder och konstruktionsmetoder inom något eller några områden, till exempel produktutveckling och byggnation. Teoretiska modeller, observationer och konstruktionsprojekt inom det teknikområde som används i kursen. Grundläggande materialegenskaper och materialets betydelse för funktion, kvalitet, lönsamhet, tillverkning och återvinning. Beräkningar, provningar, mätningar, simuleringar och rimlighetsbedömningar inom något eller några teknikområden med hänsyn tagen till matematiska och teknikvetenskapliga teorier och modeller. Datorkunskap och användning av relevanta datorprogram, till exempel kalkylprogram eller projektstyrningsprogram, inom valt teknikområde. Ritteknik med hantering av cad-program eller andra programvaror. Nationella och internationella system för teknisk standardisering med grundläggande standarder och normer inom valt teknikområde. Faktorer som påverkar utformningen av produkter, till exempel tillgänglighet och säkerhetsaspekter. Dokumentation, redovisning och presentation av konstruktionsarbete och resultat. 6

Programmering 1, 100 poäng Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska ha tillgång till mångsidiga objektorienterade standardbibliotek. Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk. Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration, planerade med aktivitetsdiagram och skrivna i ett väl implementerat programflöde. Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder. Variablers och konstanters synlighet och livslängd. Enkla sorteringsalgoritmer och sökningsalgoritmer. Grundläggande rekursiva algoritmer. Interaktion med användaren i ett enkelt grafiskt användargränssnitt. Implementeringar av datastrukturer, till exempel vektor, fält, lista och trädstruktur. Felsökning av källkod och undantagshantering i interaktiva program. Samspelet mellan program och dator från källkod till exekvering. De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden. 7

Matematik 5, 100 poäng Valfri (alt. Entreprenörskap) Samband och förändring Strategier för att ställa upp och tolka differentialekvationer som modeller för verkliga situationer. Användning och lösning av differentialekvationer med digitala verktyg inom olika områden som är relevanta för karaktärsämnena. Diskret matematik Begreppet mängd, operationer på mängder, mängdlärans notationer och venndiagram. Begreppet kongruens hos hela tal och kongruensräkning. Begreppen permutation och kombination. Metoder för beräkning av antalet kombinationer och permutationer samt motivering av metodernas giltighet. Begreppet graf, olika typer av grafer och dess egenskaper samt några kända grafteoretiska problem. Begreppen rekursion och talföljd. Induktionsbevis med konkreta exempel från till exempel talteoriområdet. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Omfångsrika problemsituationer inom karaktärsämnena som även fördjupar kunskaper om integraler och derivata. Matematikens möjligheter och begränsningar som verktyg i dessa situationer. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. 8

Entreprenörskap, 100 poäng Valfri (alt. Matematik 5) Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. Grundläggande mötesteknik och dokumentation. Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning. Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning. 9

Elektronik och mikrodatorteknik, 100 poäng Valfri (alt. Engelska 7) Egenskaper och arbetssätt hos resistorer, kondensatorer, induktanser och transformatorer. Egenskaper och arbetssätt hos analoga och digitala halvledarkomponenter. Egenskaper och arbetssätt hos optokomponenter och displayer. Mikrodatorns arbetssätt. Mikroprocessorer och deras kringkomponenter. ESD-säker (electrostatic discharge) hantering och montering av elektronikkomponenter. Förbindningsteknik och ytmonteringsteknik. Enklare programmering av mikrodatorer. Schemaritningsteknik, symboler och funktioner. Binära talsystemet, boolesk algebra och de digitala grundfunktionerna. Arbetssätt och användningsområden för AD- och DA-omvandlare. Mätteknik för krets- och komponentmätningar. Datorsimulering av enklare elektronikuppkopplingar Engelska 7, 100 poäng Valfri (alt. Elektronik och mikrodatorteknik) Kommunikationens innehåll Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av mer vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning, valt fördjupningsområde, samhällsfrågor och arbetsliv; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; kulturyttringar i samtiden och historien, till exempel litterära epoker. Samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden samt etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. 10

Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande, redogörande och utredande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, fördjupande reportage och föreläsningar. Samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer, till exempel dramatik. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel avtalstexter, fördjupande artiklar och vetenskapliga texter. Strategier för att överblicka och strukturera information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk. Strategier för att dra slutsatser om talat språk och texter när det gäller attityder, perspektiv, syfte och värderingar samt för att uppfatta underförstådd betydelse. Hur muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer är uppbyggda. Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar ur olika perspektiv, ansöker, resonerar, värderar, utreder, förhandlar och motiverar sina åsikter. Muntlig och skriftlig framställning inom valt fördjupningsområde. Strategier för användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och vedertagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden. Strategier och modern teknik för att medverka i, leda och dokumentera samtal och skriftlig kommunikation i olika medier, till exempel i arbetsprocesser och förhandlingssituationer med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar, i formella och komplexa sammanhang, och för att skapa anpassning till genre, stilnivå och syfte. 11

Källa: Skolverkets kursinformation Berzeliusskolan / la 2013-08-08 12