Boplatslämningar från äldre järnålder i Tallboda Rapport 2018:98 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Östergötland, Linköpings kommun, Rystad socken, fastighet Staby 1:12, fornlämning Rystad 270:1 Ann Westermark
Den uppdragsarkeologiska processen Arkeologisk inventering Arkeologisk utredning Arkeologisk förundersökning Arkeologisk undersökning Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökningar och undersökning. Processen syftar i första hand till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2) där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i processen. Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential görs en arkeologisk undersökning. De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av en arkeologisk undersökning. Mer information om den uppdragsarkeologiska processen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida: (http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/ den-uppdragsarkeologiska-processen/). Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10 14 i Kulturmiljölagen (KML) och av föreskrifter.
Boplatslämningar från äldre järnålder i Tallboda Rapport 2018:98 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Östergötland, Linköpings kommun, Rystad socken, fastighet Staby 1:12, fornlämning Rystad 270:1 Dnr 5.1.3-2017-00943 Ann Westermark
Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00 info@arkeologerna.com fornamn.efternamn@arkeologerna.com www.arkeologerna.com Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2018:98 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bildredigering: Henrik Pihl Layout: Henrik Pihl Omslag framsida: Malstenslöpare (Fnr 1) som påträffades i anslutning till kulturlagret A260. Foto: Peter Zetterlund. Tryck/utskrift: Åtta.45 Tryckeri AB, 2018
Innehåll Inledning 5 Bakgrund 5 Metod och genomförande 7 Resultat 7 Referenser 10 Administrativa uppgifter 10 Bilagor 11 Bilaga 1. Anläggningstabell 11 Bilaga 2. 14 C-analys 11 Bilaga 3. Vedartsanalys 12 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1000 2000 år
4 2000 m Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Terrängkartan (skala 1:50 000), och Sverigekartan.
5 Inledning Arkeologerna, Statens historiska museer, har utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning med anledning av byggandet av en ny gång- och cykelväg i Tallboda, Linköpings kommun. GC-vägen passerade förbi den norra delen av den så kalllade Tallbodaboplatsen som bland annat utgörs av fornlämningarna Rystad 269:1 2 och Rystad 270:1. Den arkeologiska undersökningen genomfördes under perioden december 2017 och januari 2018. Uppdragsgivare var Miljö- och samhällsbyggnadskomtoret vid Linköpings kommun. Ansvarig arkeolog var Ann Westermark. Bakgrund Den nybyggda gång- och cykelvägen löper längs med gatan Gränsliden i den norra delen av Tallboda i Linköpings kommun (figur 2). Området söder om GC-vägen är till största delen bebyggt med villor. E4:an passerar förbi undersökningsområdet i norr. Tidigare har detta varit ett jordbrukslandskap med åkermark blandat med skogs- och betesmark på moränhöjder. Under åren 1980 1982 genomfördes stora arkeologiska undersökningar inför byggnationen av villaområdet (figur 3). Ett cirka 19 000 m 2 stort område med grav- och boplatslämningar från yngre bronsålder- äldre järnålder undersöktes i olika omfattning (Anttila 1985, Äija m.fl. 1996). Den nyanlagda gång- och cykelvägen passerar direkt förbi fornlämningarna Rystad 269:1 2 och Rystad 270. De centrala delarna av boplatsområdet ansågs ligga inom Rystad 270 samt Rystad 18 som är beläget strax söder om det nu aktuella undersökningsområdet (figur 3). Delar av fornlämningen ligger kvar inom ett grönområde som i norr avgränsas av den nu anlagda GC-vägen. Inom Tallbodaboplatsen påträffades, förutom boplatslämningar, också gravar och skärvstenshögar. På flera platser inom 1980-talets undersökningsområde fanns skålgropsförekomster varav vissa ligger kvar, exempelvis Rystad 268:1. Byggandet av gång- och cykelvägen har berört Rystad 270 som är belägen på en höjdrygg. På det plana krönet av höjdryggen påträffades vid 1980-talets undersökningar kulturlager och anläggningar i form av härdar och stolphål. Flera stensättningar påträffades inom området. Fynden utgjordes av keramik, lerklining, bränd lera, flint- och kvartsavslag, en slipsten, ett bryne, harts och brända ben (Äija m.fl. 1996).
6 Rystad 261:1 Rystad 22:1 N6477400 E539600 Rystad 20:1 Rystad 19:1 Rystad 21:1 Rystad 269:1 2 Rystad 270:1 Rystad 289:1 Rystad 268:1 Rystad 16:4 Rystad 16:3 Rystad 16:2 Rystad 258:1 4 Rystad 16:1 Rystad 258:2 Rystad 18:1 Rystad 24:1 Rystad 259:1 Rystad 257:1 Rystad 17:1 4 Rystad 23:1 Rystad 25:1 4 Tallboda N6476800 E540200 Rystad 299:1 Rystad 313 Rystad 315 Rystad 310 Linköping 318:1 Rystad 317 Linköping 319:2 Stjärneberg Linköping 319:1 Undersökningsområde Fornlämning Undersökt och borttagen Övrig kulturhistorisk lämning Rystad 301 Rystad 300 Figur 2. Sträckningen av den nybyggda gång- och cykelvägen (lila linje) och närbelägna fornlämningar (enligt FMIS) markerade på utdrag ur Fastighetskartan. Lila streckad yta visar läget för fornlämningar påträffade vid schaktningsövervakningen. Skala 1:5000. 250 m
7 Figur 3. Flygbild över 1980-talets undersökningsområde med den ungefärliga utbredningen av fornlämningarna markerade. Den röda ovalen markerar det ungefärliga läget för de fornlämningar som påträffades vid den aktuella schaktningsövervakningen. Bild från Äija m.fl. 1996. Metod och genomförande Den arkeologiska undersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning. Inledningsvis besiktigades den planerade sträckan för schaktningsarbetet. Därefter avgjordes inom vilka områden fornlämningar riskerade att skadas och där schaktning behövde ske i närvaro av en arkeolog. Inom de avgränsade områdena avlägsnades sedan skiktvis och växelvis vegetationsskiktet samt underliggande lager med hjälp av grävmaskin och handredskap. De lämningar som påträffades i samband med schaktningsarbetet dokumenterades och togs bort. Anläggningarna undersöktes för hand och fynd samt kolprover samlades in. Schakt och anläggningar mättes in med RTK-GPS, fotades och ritades. Resultat Gång- och cykelvägen är förlagd intill den befintliga gatans södra kant. Schaktningsövervakningen utfördes längs med en ca 90 meter lång sträcka i anslutning till Rystad 270 där fornlämning bedömdes kunna beröras. Schaktet löpte här över den moränhöjd där de mest intensiva lämningarna inom Rystad 270 påträffades vid undersökningarna i början av 1980-talet. Fornlämningen var då inte avgränsad utan förmodades ligga kvar inom stora delar av ett grönområde som ligger söder om Rystad 270. Vid schaktningen för gång- och cykelvägen kunde detta bekräftas. På höjdryggen påträffades ett kulturlager samt anläggningar i form av härdar och stolphål. I anslutning till kulturlagret påträffades också en malstenslöpare. Intensiteten i lämningarna var som högst på krönet av höjdryggen och tunnade ut
8 N6477220 E540060 A216 S234 Fornlämning Rystad 270:1 undersökt och borttagen A254 A260 A272 Fnr 1 A277 A283 S293 A305 N6477180 E540100 25 m Fynd Härd Rystad Kulturlager 268:1 Skärvstensansamling Stolphål Schakt Figur 4. Plan över påträffade kulturlager och anläggningar. Skala 1:600. längs med kanterna. Det stämmer överrens med observationerna från den tidigare undersökningen. Då påträffades en grupp anläggningar, bland annat härdar och stolphål, samt ett 0,1 0,3 meter tjockt kulturlager på det högsta, plana partiet av höjdryggen (Äija m.fl. 1996). Vid den nu aktuella undersökningen påträffades ett kulturlager, A260, som sannolikt är fortsättningen av det kulturlager som observerades vid 1980-talets undersökningar. Kulturlagret A260 sträckte sig över en 15,5 meter lång sträcka. Det var 0,05 0,2 meter tjockt och brunt, humöst med sot, kol och skärvsten. I och på kulturlagret fanns flera anläggningar, dessa utgjordes av två härdar (A200 och A277), ett stolphål (A254) och en ansamling med kol, sot och skärvsten (A283). Den största av de två härdarna, A200, var 1,7 meter lång och 1,2 meter bred. I toppen hade den svart, sotigt grus med kol och skärvsten. Under detta bestod fyllningen av brun, humös silt. Längs med kanterna fanns ett ca 0,05 meter tjockt skikt med gulbrun lera som innehöll skärvsten. Leran överlagrade brunt grus med kolbitar. Kol från härden har 14 C-daterats till förromersk järnålder: 2253±31, 400 200 f.kr. (Ua-58390). Den mindre härden, A277, låg drygt 2 meter sydväst om A200. Den var 0,6 meter i diameter, 0,12 meter djup. Fyllningen bestod
9 Figur 5. Gång- och cykelvägen under konstruktion samt schaktet som löpte över höjdryggen vid Rystad 270 (S234). Foto från nordöst: Ann Westermark. av mörkbrun, sotig silt med kol och skärvsten. Kol från härden har 14 C-daterats till övergången mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder: 2455±30, 760 410 f.kr. (Ua-58391). Stolphålet, A254, var 0,2 meter i diameter, 0,1 meter djupt och stenskott. Fyllningen bestod av sotig, grusig sand. Ansamlingen av sot, kol och skärvsten (A283) var ca 0,3 meter i diameter. Strax väster om de ovannämnda anläggningarna påträffades en malstenslöpare (figur 6, Fnr 1). I nederkanten av höjdryggens nordöstra sluttning påträffades ytterligare ett stolphål, A216. Det var 0,45 0,35 meter i plan och 0,2 meter djupt. Fyllningen utgjordes av sotig silt. I sydväst övergår höjdryggen i lägre liggande sankmark. Vid schaktningsövervakningen observerades här lager som till synes är vattenavsatta. Cirka 0,35 meter under grästorven påträffades det cirka 0,1 meter tjocka kulturlagret A305. Det var mörkbrunt, torvigt och innehöll kol och skärvsten. Inga fynd påträffades i kulturlagret. Placeringen och karaktären av de nu påträffade boplatslämningarna gör det sannolikt att dessa är en fortsättning på den grupp anläggningar med stolphål och härdar samt kulturlager som påträffades på höjdryggens krön vid 1980-talets undersökningar. De två 14 C-dateringarna passar också väl ihop med de tidigare undersökningarnas dateringar. Majoriteten av dessa ligger inom spannet 1871 f.kr. 545 e.kr. (Äija m.fl. 1996). Undersökningen visar att fornlämningen inte är avgränsad söderut, varför eventuellt framtida exploateringar fodrar vidare arkeologiska insatser. Ansökan om tillstånd ställs i så fall till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet.
10 Figur 6. Malstenslöpare (Fnr 1) som påträffades i anslutning till kulturlagret A260. Foto: Peter Zetterlund. Referenser Anttila, K. 1985. Tallboda ett grav- och boplatskomplex i Rystad sn, Östergötland. Seminarieuppstas i arkeologi, särskild nordeuropeisk. Lund. Äija, K, Lindborg, H. & Schönbeck, M. 1996. Tallboda RAÄ 16, 18, 258, 269, 270 Rystad socken, Östergötland. UV Linköping 1996:46. Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.3-2017-00943. Länsstyrelsens dnr: 431-5249-2017. SHMM:s projektnr: A13769. Intrasisprojekt: SHMM 2017:186. Undersökningstid: december 2017 januari 2018. Läge: Fastighetskartan, blad 8F 5i Tannefors Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar: Analoga dokumentationshandlingar förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHM), Stockholm. Digitala dokumentationshandlingar lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Fynd: F1 förvaras hos Arkeologerna, Statens historiska museer, Linköping, i väntan på fyndfördelningsbeslut.
11 Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell Anl. nr Anl. typ Form plan Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Fyllning 200 Härd Oregelbunden 1,7 1,2 0,3 I toppen svart, sotigt grus med kol och skärvsten. Under detta brun, humös silt. Längs med kanterna ljus, gulbrun lera som innehöll skärvsten. 216 Stolphål Oval 0,45 0,35 0,2 Sotig silt. 254 Stolphål Rund 0,2 0,1 Sotig, grusig sand. Stenskott. 260 Kulturlager 15,5 0,05 - Brunt, humöst kulturlager med sot, kol och skärvsten. 0,2 277 Härd Rund 0,6 0,12 Mörkbrun, sotig silt med kol och skärvsten. 283 Skärvstensansamling Rund 0,3 Kol, sot och skärvsten 305 Kulturlager 9 0,1 Mörkbrunt, torvigt. Troligen vattenavsatt. Bilaga 2. 14 C-analys
12 Bilaga 3. Vedartsanalys Projektid 2045. Östergötland, Norrköping kn, Rystad socken, Staby 1:2. A277, PK291, härd Rent träkol. Provet hämtad ur ett stycke stamved. Någon röta noterades liksom spår av insektsangrepp. Vikt (g) Analyserad vikt (g) Fragment Analyserat antal Tall 0,1 0,1 3 3 3 A200, PK288, härd Mindre mängd sand och silt i provet. Viss fragmentering i hanteringen som avslöjas av färska brottytor på träkolet. För datering valdes björk. Vikt (g) Analyserad vikt (g) Fragment Analyserat antal Bark* Björk 0,1 0,1 14 14 3 11 * Ej tillvaratagen