1 (27) 2011-11-18 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 46, 2011-11-18 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Varslen om uppsägningar ökar nu från en tidigare låg nivå Under oktober månad ökade antalet varsel om uppsägningar med hela 263% i jämförelse med förra årets låga varselnivåer. I oktober stod Gävleborg för 5,8% av samtliga nya varsel om uppsägningar, att jämföra med 1,9% av samtliga varsel i oktober 2010 och 3,0% av samtliga nya varsel i september 2011. Eftersom nya varsel inkommit under november månad kan vi sannolikt räkna med att varselnivån kommer att uppgå till minst oktobernivån även under innevarande månad. Innan varsel om uppsägningar av tillsvidareanställda vidtas har detta ofta föregåtts av anställningsstopp och att tidsbegränsade först har avslutats innan tillsvidareanställda berörs. Därför är som regel påverkan på arbetsmarknaden betydligt större än det antal som berörs av varsel om uppsägningar. Därför kommer arbetsmarknaden under första halvåret 2012 att påverkas märkbart av de varsel som nu uppträder under hösten/vintern 2011.
2 (27) Antal personer berörda av varsel om uppsägning LÄN 2011-10 2011-09 2010-10 AB Stockholms Län 804 1151 992 C Uppsala Län 51 45 121 D Södermanlands Län 233 168 121 E Östergötlands Län 234 246 341 F Jönköpings Län 141 242 62 G Kronobergs Län 59 335 127 H Kalmar Län 61 142 48 I Gotlands Län 40 22 8 K Blekinge Län 50 30 213 M Skåne Län 699 341 1130 N Hallands Län 115 96 45 O Västra Götalands Län 1907 578 804 S Värmlands Län 45 197 16 T Örebro Län 144 121 118 U Västmanlands Län 74 205 126 W Dalarnas Län 382 142 122 X Gävleborgs Län 327 136 90 Y Västernorrlands Län 62 86 63 Z Jämtlands Län 73 63 95 AC Västerbottens Län 94 130 76 BD Norrbottens Län 71 64 93 Riket 5666 4540 4811 Källa: Arbetsförmedlingen
3 (27) Nyanmälda lediga platser 264 nya jobb till arbetsförmedlingarna i länet denna vecka Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i hela landet uppgick till 11 832 under förra veckan, vilket var 240 fler än under samma vecka förra året. Vid veckans slut fanns 39 055 kvarstående lediga platser (exkl ferieplatser) vid arbetsförmedlingarna i hela landet, vilket var 4 438 fler än vid samma tid förra året. Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 264 under veckan, vilket var 4 fler än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,2% i Gävleborgs län. Vid veckans slut fanns 771 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 24 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län. Hittills under 2011 som helhet har antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 29%, jämfört med år 2010. I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben ökat med 21% hittills under 2011. Arbetslösheten 15 454 personer och 9,0% av befolkningen 16-64 år i Gävleborg I landet som helhet var totalt 376 193 personer arbetslösa eller i program, vilket är en minskning med 6,1% jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarar 6,3% av befolkningen 16-64 år. Av det totalt arbetslösa i hela riket förra veckan var 48,7% kvinnor och 51,3% män. Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 7 088 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 8 366 personer. Totalt var alltså 15 454 personer arbetslösa i länet, vilket är en minskning med 7,0% eller 1 161 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 9,0% i Gävleborg. Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 736 eller 50,0% kvinnor och 7 718 eller 50,0% män. Ungdomsarbetslösheten 4 294 unga arbetslösa i Gävleborg (16,8% av befolkningen 18-24 år) För hela riket uppgick antalet öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år och ungdomar i program med aktivitetsstöd till 91 734, vilket är en minskning med 5,0% i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 18-24 år
4 (27) motsvarar detta 10,2%. Av de unga arbetslösa i hela riket förra veckan var 44,8% kvinnor och 55,2% män. Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 294 personer förra veckan. Detta var en minskning med 183 personer eller 4,1% sedan förra året och motsvarar 16,8% av länets befolkning i åldern 18-24 år. Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 2 042 eller 47,6% kvinnor och 2 252 eller 52,4% män. UC, Konkursstatistik för oktober 2011 Färre konkurser i landet som helhet men i Gävleborg ökar nu företagskonkurserna, mest i hela landet under oktober Företagskonkurserna i Sverige som helhet sjönk med 1 procent i oktober. Nedgången hittills i år ligger på 4 procent. Det är andra månaden i följd som antalet företagskonkurser minskar trots att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är svagare än normalt och mitt i den globala ekonomiska oron. I transportsektorn ökade däremot konkurserna under månaden. I Gävleborgs län ökar nu däremot företagskonkurserna, vilket sannolikt är en konsekvens av strukturförändringar men också tecken på att en försvagad konjunktur börjar märkas i vissa branscher. Ökningen i oktober uppgick till hela 163%, vilket var den högsta i landet. Hittills i år (jan-okt) uppgår ökningen av företagskonkurserna till 3%, vilket är den åttonde högsta i landet. Antalet företagskonkurser sjönk under oktober månad. 545 företag i konkurs innebar en minskning med 1 procent jämfört med samma månad föregående år, vilket betyder att konkurserna i landet som helhet nu minskat två månader i rad. Fler konkurser i transportsektorn Konkurserna i transportsektorn ökade för andra månaden i rad men på årsbasis ligger sektorn fortfarande på en av de lägsta konkursnivåerna. En liten minskning av konkurser ser vi i byggindustrin och detaljhandeln under oktober månad jämfört med samma månad föregående år. Osäker utveckling i omvärlden Den generella konkursutvecklingen framöver är svårbedömd då
5 (27) läget i omvärlden fortfarande är instabilt. Det råder också osäkerhet kring när den internationella krisen kan komma att få en större påverkan på svenskt näringsliv och konkursutvecklingen i Sverige. Gävleborg stod för den största ökningen i landet vad gäller antalet företagskonkurser i oktober Under oktober månad ökade antalet företagskonkurser i Gävleborg med hela 163% i jämförelse med motsvarande månad förra året, från 8 till 21 företagskonkurser. Detta var den högsta ökningen i landet under oktober månad. Sammantaget innebär detta att Gävleborg nu hittills i år (jan-okt) har fler företagskonkurser än under motsvarande period förra året, från 122 till 126, vilket är en trend som inte följer den mer positiva rikstrenden. Det är som vanligt svårt att dra några mer långtgående slutsatser från en enstaka månad, men med denna storleksordning på ökningen av företagskonkurserna är detta sannolikt en konsekvens av strukturförändringar förstärkt av en allt mer märkbar konjunkturförsvagning i vissa branscher. Skillnaderna i utveckling av antalet företagskonkurser är emellertid stor inom länet där exempelvis Bollnäs och Gävle hittills i år upplevt ökningar på 70% respektive 20%, medan exempelvis Ovanåker och Söderhamn båda redovisar 50%-iga minskningar av antalet företagskonkurser. Älvkarleby kommun, som anknyter till länets arbetsmarknad, har upplevt landets näst högsta ökning av företagskonkurserna med 800% hittills i år.
6 (27) Norrlandsfondens konjunkturbarometer, 2011-11-08 Stabil konjunktur i Norrland Skuldkrisen i Europa och den osäkerhet den för med sig beträffande efterfrågeläget har inte lämnat det norrländska näringslivet oberört. Men även om optimismen från förra hösten har avtagit har företagen hållit uppe ångan väl. Den tillbakagång som noterats sedan förra hösten har varit begränsad. Företagen i årets undersökning gör sammantaget bedömningen att konjunkturläget är bättre än normalt. Förväntningarna framöver tyder på en tillförsikt i näringslivet och till våren väntas en stabilisering av konjunkturläget. Bäst siffror uppvisar företagen i Norrbotten. Detta framgår av Norrlandsfondens Konjunkturbarometer som presenteras idag.
7 (27) Varje år görs en undersökning av konjunkturläget i olika branscher i Norrlands fem län baserad på företagens bedömningar av nuläget och deras framtidsprognoser. Det ekonomiska klimatet har dämpats märkbart. Trots detta tycker företagen att konjunkturläget är bättre än normalt. Branschmässigt är det inte oväntat industrin, med sin stora exportkänslighet, som främst känner av den internationella oron. Även detaljhandeln känner av en tillbakagång till följd av att hushållen håller hårdare i plånboken. Datakonsulterna har istället upplevt en konjunkturförstärkning under det senaste året. Här syns till och med tecken på problem med personalbrist, en tydlig varning om en begynnande överhettning. Utöver det vida branschmässiga konjunkturspannet visar resultaten även på den relativt stora spridningen mellan länen. Norrbotten toppar norrlandskonjunkturen. Svagast bedöms konjunkturläget i Västernorrland. Det konjunkturindex som sammanfattar stämningsläget i det norrländska näringslivet, och som kan variera mellan 100 och +100 har tagit ett litet steg tillbaka. Fjolårets notering på +24 har nu sjunkit något till +18. Svagast är konjunkturen inom industrin där konjunkturindex i årets mätning uppgår till +3, det vill säga en normalkonjunktur. Datakonsulterna upplevde högkonjunkturen redan i fjol och sedan dess har konjunkturindex där stigit ytterligare, till +55. Detta innebär ett synnerligen starkt konjunkturläge. Vad är konjunkturindex? Konjunkturindex, som kan variera mellan -100 och +100, utgör företagens egna bedömningar av det aktuella konjunkturläget. Gränsen för högkonjunktur kan schablonmässigt dras vid index cirka +35/+40. Värdet 0 med en toleransgräns på +-15 enheter anger normalkonjunktur. http://www.norrlandsfonden.se/2011/11/stabil-konjunktur-i-norrlandnorrlandsfondens-konjunkturbarometer-2011/
8 (27) Industriinvesteringarna i Gävleborg ökar under 2011, men inte lika mycket som planerades i början av 2010 Norrlandsfondens konjunkturrapport redovisar en kraftigt positiv bild av planerade industriinvesteringarna för i år, med en ökning på drygt 1 miljard kronor jämfört med år 2010. Men i jämförelse med prognoserna från inledningen av 2010 (se tabell nästa) ligger investeringsnivåerna för både 2010 och 2011 nu klart under tidigare planer. Men även med nedbantade investeringsplaner står Gävleborg för mer än dubbelt så stor andel av landets industriinvesteringar än vad som motsvaras av länets andel av landets befolkning.
9 (27) Detta är i sig ses som ett gott tecken på industrins tilltro till Gävleborgs långsiktiga förmåga och grogrund för industriell verksamhet, där kompetens och tradition är några avgörande faktorer tillsammans med bland annat geografiskt läge och infrastruktur. Industrins investeringar 2009-2011. Värden i miljoner kronor Region Typ 2009 2010 Planer 2011 Gävleborgs län Riket Byggnader 252 860 470 Maskiner 2 199 2 912 3 727 Totalt 2 451 3 772 4 197 Byggnader 6 782 4 997 6 458 Maskiner 43 505 41 649 50 145 Totalt 50 287 46 646 56 602 Källa: Statistiska Centralbyrån/Regionfakta.com Uppgifterna för 2009 samt plan för år 2010 är insamlade i februari 2010 Senast uppdaterad: 2011-05-11 Industriinvesteringar är som regel alltid positiva, eftersom de visar på en långsiktig ambition och tilltro, men ur arbetsmarknads- och sysselsättningssynpunkt är detta dualistiskt. Investeringarna kan vara nödvändiga för att garantera den långsiktiga överlevnaden i en global ekonomi, samtidigt som dessa inte sällan leder till s k jobblös tillväxt. Det optimala är därför när den för såväl länet som landet viktiga värdetillväxten kan omsättas i annan sysselsättning i andra mer sysselsättningsintensiva branscher och näringar. Sambandet mellan värdetillväxt och sysselsättning blir allt svagare Sambandet mellan värdetillväxt och sysselsättning blir allt svagare p g a så kallad jobblös tillväxt, i alla fall utanför storstadsområdena. Huvudorsaken är naturligtvis arbetsmarknadsstrukturen och skillnaderna mellan orter som domineras av industri- eller tjänstebranscher. Detta kan exempelvis illustreras med Sandvikens kommun som, tillsammans med Hofors, har Gävleborgs högsta Bruttoregionprodukt (BRP) per invånare (2008 senaste redovisningsåret från nationalräkenskaperna) med 341 000 kr/inv. Jämfört
10 (27) Bruttoregionprodukt per invånare 2008. Tusental kronor Region BRP per invånare, tusental kr Index riket=100 Stockholms län 478 137 Uppsala län 300 86 Södermanlands län 286 82 Östergötlands län 287 82 Jönköpings län 319 92 Kronobergs län 335 96 Kalmar län 300 86 Gotlands län 262 75 Blekinge län 288 83 Skåne län 304 87 Hallands län 306 88 Västra Götalands län 337 97 Värmlands län 284 82 Örebro län 304 87 Västmanlands län 302 87 Dalarna län 317 91 Gävleborgs län 292 84 Västernorrlands län 323 93 Jämtlands län 311 89 Västerbottens län 302 87 Norrbottens län 364 105 Och i en jämför Riket 348 100 Källa: Statistiska Centralbyrån
11 (27) Bruttoregionprodukt per invånare 2008 Kommun/Region BRP per invånare tusental kronor Index riket=100 Bollnäs 240 69 Gävle 322 93 Hofors 341 98 Hudiksvall 291 84 Ljusdal 268 77 Nordanstig 169 49 Ockelbo 219 63 Ovanåker 272 78 Sandviken 341 98 Söderhamn 237 68 Gävleborgs län 292 84 Riket 348 100 Källa: Statistiska Centralbyrån, avdelning för nationalräkenskaper med landets länsgenomsnitt är det bara Stockholms län och Norrbottens län som har högre BRP. En jämförelse exempelvis av BRP och arbetslöshet mellan Sandvikens kommun och Uppsala kommun ser ut som följer; BRP per invånare Andel arbetslösa av arbetskraften oktober 2011 Sandvikens kommun 341 000 kr 11,6% Uppsala kommun 320 000 kr 6,3% För en region som Gävleborg är det därför optimalt om den värdetillväxt som skapas för landets som helhet kan omsättas i exempelvis utlokalisering av statliga jobb och förstärkt regional utvecklingsanslag (1:1) samt infrastruktursatsningar för att återinvestera i jobbskapande utveckling.
12 (27) Hur påverkas Gävleborgs industri om och när Europa drar åt svångremmen Den Europeiska finans- och lånekrisen berör många länder. Vissa länder som levt med för hög offentlig konsumtion tvingas nu till drastiska neddragningar, och många andra länder tvingas till åtstramningar för att inte hamna i ekonomisk knipa eller för att kunna medfinansiera räddningsaktioner för länder i obestånd. Exportföretagen i Gävleborg har sammantaget (år 2009) den absoluta merparten av sin handel inom Norden och EU. Eftersom mellan 45%-50% av samtliga privatanställda i Gävleborg arbetar i ett exportföretag, så får minskad efterfrågan på grund av åtdragna svångremmar direkta konsekvenser för vårt län även om detta sker utanför Sverige. Export-/importföretag fördelade efter landområden med vilka handel bedrivs 2009 Landområde Antal Gävleborgs län Riket Norden 444 311 22 119 16 418 EU 605 1 413 31 976 68 267 Övriga Europa 111 91 6 172 6 437 Fjärran Östern 117 246 6 184 15 106 Övriga Asien 72 47 3 930 3 977 Nord- och Centralamerika 109 329 6 518 17 769 Sydamerika 42 11 1 995 1 011 Afrika 43 17 2 367 1 013 Samtliga 832 1 779 42 591 85 733 Landområde Procentuell fördelning Gävleborgs län Riket Exportföretag Importföretag Exportföretag Importföretag Exportföretag Importföretag Exportföretag Importföretag Norden 53,4 17,5 51,9 19,2 EU 72,7 79,4 75,1 79,6 Övriga Europa 13,3 5,1 14,5 7,5 Fjärran Östern 14,1 13,8 14,5 17,6 Övriga Asien 8,7 2,6 9,2 4,6 Nord- och Centralamerika 13,1 18,5 15,3 20,7
13 (27) Sydamerika 5,0 0,6 4,7 1,2 Afrika 5,2 1,0 5,6 1,2 Företag med export/import till flera landområden räknas flera gånger. Källa: Statistiska centralbyrån, Företagsregistret Senast uppdaterad: 2011-06-16 Arbetslöshetsprognos sysselsättningen började vika i Gävleborg under 2:a kvartalet 2011 Arbetskraftsundersökningarna AKU (SCB) utgör ett underlag för bedömningarna av arbetsmarknadsutvecklingen. Detta är urvalsundersökningar som räknas upp till hela populationen, vilket gör att det en relativt stor felmarginal både + och -. Därför behöver detta underlag kombineras med andra källor för bedömning av reliabilitet och trovärdighet. AKU på regional nivå kan emellertid ge en uppfattning om tendenser och riktning på rådande utveckling. Nedbrutet på län och kvartal indikerar AKU att sysselsättningen i Gävleborgs län, i jämförelse med motsvarande kvartal året innan, började vika under andra kvartalet i år. Efter att sysselsättningen ökat kraftigt under 2010 tenderar den nu att vika särskilt vad gäller företagare inklusive medhjälpare inom hushållet. Sifforna (AKU) för tredje kvartalet ser ut som följer för de fyra senaste åren vad gäller sysselsatta 15-74 år i Gävleborgs län (1000-tal): Kvartal 3, år 2008 2009 2010 2011 Fast anställda - Män 51,5 48,4 50,9 51,6 - Kvinnor 45,1 45,4 46,5 46,5 Totalt 96,6 93,8 97,4 98,1 Tidsbegränsat anställda - Män 9,9 11,1 8,6 9,5 - Kvinnor 13,3 11,6 11,6 11,4 Totalt 23,2 22,7 20,2 20,9
14 (27) Företagare + medhjälpare hushållsmedlem - Män 8,5 7,3 12,1 11,4 - Kvinnor 3,2 3,5 4,7 3,5 Totalt 11,7 10,8 16,8 14,9 Sysselsatta totalt - Män 69,9 66,8 71,6 72,6 - Kvinnor 61,6 60,6 62,8 61,4 Totalt 131,5 127,4 134,3 133,9 Ovanstående siffror indikerar en del tendenser som delvis bestyrks även av annan statistik. AKU indikerar bland annat att; Sysselsättningen i Gävleborgs län började vika redan mellan 2:a kvartalet 2010 och 2011 (se tabell nedan). Detta gav tydliga avtryck i arbetslöshetsutvecklingen under sommaren 2011, vilket beskrivits i tidigare lägesrapporter. Det var främst egna företagare + medhjälpare från eget hushåll som stod för sysselsättningsökningen mellan 2009 och 2010, medan en viss avmattning skett under 3:e kvartalet 2011. Även antalet fast anställda har ökat påtagligt sedan 2009, och att det även blev en svag ökning under 3:e kvartalet 2011. Antalet tidsbegränsat anställda har minskat sedan 2009, vilket emellertid också sannolikt påverkats av ett ökat antal utkontrakterade (outsourcade) anställda inom flera större företag under denna period. Mellan 3.e kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011 är det kvinnorna som tappat i sysselsättning, medan sysselsättningen för männen ökat något under denna period. Detta bestyrks också av arbetslöshetssiffrorna för 3:e kvartalet. Däremot har männens andel av arbetslösheten börjat öka något nu under 4:e kvartalet.
15 (27) Sysselsatta 15-74 år (AKU), 1000-tal efter region, anknytningsgrad till arbetsmarknaden, 2010K1 2010K2 2010K3 2010K4 2011K1 2011K2 2011K3 21 Gävleborgs län Fast anställda 96 98,7 97,4 97 95,5 97,1 98,1 Tidsbegränsat anställda 15,5 19,6 20,2 17,4 17,5 18,4 20,9 Företagare + medhjälpare hushållsmedlem 13,7 14,7 16,8 15,9 15,2 15,5 14,9 Sysselsatta totalt 125,2 133 134,3 130,3 128,2 131 133,9 Antal sysselsatta 15-74 år (AKU-SCB) i Gävleborgs län, 1000-tal 160 140 120 100 80 företagare + medhj hushållsmedlem totalt tidsbegränsat anställda totalt fast anställda totalt 60 40 20 0 2005K2 2005K3 2005K4 2006K1 Vändningen kommer i ett läge där Gävleborg redan har landets högsta arbetslöshet 2006K2 2006K3 2006K4 2007K1 2007K2 2007K3 2007K4 2008K1 2008K2 2008K3 2008K4 2009K1 2009K2 2009K3 2009K4 2010K1 2010K2 2010K3 2010K4 2011K1 2011K2 2011K3
16 (27) Nuvarande utveckling skulle kanske inte vara så alarmerande om det inte vore för att detta sker i ett läge där Gävleborg redan har landets klart högsta arbetslöshet. I oktober 2011 var den totala arbetslösheten 11,2% av den registerbaserade arbetskraften. Inget annat län i landet hade en arbetslöshet över 11% i oktober. För kvinnor var arbetslösheten 12,1% och för män 10,5% i Gävleborgs län. Andel arbetslösa totalt av de registerbaserade arbetskraften 16-64 år (Källa: Arbetsförmedlingen) i oktober 2011 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 'Riket 'Stockholms län 'Uppsala län 'Södermanlands län 'Östergötlands län 'Jönköpings län 'Kronobergs län 'Kalmar län 'Gotlands län 'Blekinge län 'Skåne län 'Hallands län 'Västra Götalands län 'Värmlands län 'Örebro län 'Västmanlands län 'Dalarnas län 'Gävleborgs län 'Västernorrlands län 'Jämtlands län 'Västerbottens län 'Norrbottens län
17 (27) Andel arbetslösa utrikesfödda av den registerbaserade arbetskraften (källa: Arbetsförmedlingen) 16-64 år i oktober 2011 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 'Riket 'Stockholms län 'Uppsala län 'Södermanlands län 'Östergötlands län 'Jönköpings län 'Kronobergs län 'Kalmar län 'Gotlands län 'Blekinge län 'Skåne län 'Hallands län 'Västra Götalands län 'Värmlands län 'Örebro län 'Västmanlands län 'Dalarnas län 'Gävleborgs län 'Västernorrlands län 'Jämtlands län 'Västerbottens län 'Norrbottens län Andel arbetslösa ungdomar 18-24 år av den registerbaserade arbetskraften (källa: Arbetsförmedlingen) oktober 2011 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 'Riket 'Stockholms län 'Uppsala län 'Södermanlands län 'Östergötlands län 'Jönköpings län 'Kronobergs län 'Kalmar län 'Gotlands län 'Blekinge län 'Skåne län 'Hallands län 'Västra Götalands län 'Värmlands län 'Örebro län 'Västmanlands län 'Dalarnas län 'Gävleborgs län 'Västernorrlands län 'Jämtlands län 'Västerbottens län 'Norrbottens län
18 (27) Andel arbetslösa totalt 16-64 år av den registerbaserade arbetskraften (källa: Arbetsförmedlingen) i Gävleborgs kommuner oktober 2011 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 'Riket 'Gävleborgs län 'Bollnäs 'Gävle 'Hofors 'Hudiksvall 'Ljusdal 'Nordanstig 'Ockelbo 'Ovanåker 'Sandviken 'Söderhamn En del i denna problematik är emellertid att allt för många av dagens arbetslösa riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden även efter att det vänder uppåt igen. Detta beror främst på att allt fler ungdomar har ofullständig eller fel utbildning visavi arbetsmarknadens behov, samt att många inte har den grundkompetens överhuvudtaget eller på den nivå som efterfrågas. Det finns med andra ord strukturella problem på länets arbetsmarknad oavsett konjunktur, som egentligen bara kan åtgärdas med mer omfattande strukturella insatser främst bestående av längre sammanhängande kompetensinsatser och även en långsiktig lösning för de personer som konstant tillhör den tredje arbetsmarknaden. Strukturförändringarna skapar undanträngningseffekter Strukturförändringarna på länets arbetsmarknad skapar också tydliga undanträngningseffekter, d v s att svagare grupper på arbetsmarknaden får ännu svårare att konkurrera inom det som var naturliga instegsjobb bara för 3-4 år sedan. Detta märks tydligast bland de utrikesfödda länsinvånarna, som i
19 (27) Gävleborg har en nästan dubbelt så hög arbetslöshet som utrikesfödda i landet som genomsnitt. I flera av länets kommuner är arbetslösheten mer än och t o m mycket mer än dubbelt så hög som i riket som genomsnitt. Andel arbetslösa utrikesfödda 16-64 år av den registerbaserade arbetskraften (källa:arbetsförmedlingen) oktober 2011 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 'Riket 'Gävleborgs län 'Bollnäs 'Gävle 'Hofors 'Hudiksvall 'Ljusdal 'Nordanstig 'Ockelbo 'Ovanåker 'Sandviken 'Söderhamn Nästan var femte länsinvånare (19,3%) i Gävleborg är inskriven på Arbetsförmedlingen Totalt var 26 220 länsinvånare inskrivna på länets Arbetsförmedlingar under förra veckan. Det motsvarar 19,3% av samtliga invånare 16-64 år som ingår i den registerbaserade arbetskraften (Källa: Arbetsförmedlingen). D v s nästan var femte länsinvånare. Av dessa inskrivna var alltså 15 454 arbetslösa. Utöver de öppet arbetslösa och arbetslösa i program med aktivitetsstöd finns ett stort antal arbetssökande (4 367 arbetssökande) som har arbete utan stöd, men en
20 (27) relativt svag ställning på arbetsmarknaden i form av deltidsarbetslöshet och tillfälliga anställningar. Av dessa är 61,6% kvinnor. Många i denna grupp står nära arbetslöshet om konjunkturen vänder ner mer påtagligt. Arbetsförmedlingens veckostatistik sökande. Sökande Vecka Vecka Differens Differens 2011-45 2011-44 motsv. vecka föreg. år ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT 15 454 15 388 66-1 161 26 220 26 169 51-940 ÖPPET ARBETSLÖSA 7 088 7 142-54 -410 SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD 8 366 8 246 120-751 Arbetsmarknadsutbildning 351 339 12-72 Arbetspraktik 318 307 11-556 Stöd till start av näringsverksamhet 76 73 3-64 Ungdomsinsatser 2 007 1 964 43-235 Förberedande insatser 1 211 1 171 40 22 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Jobb- och utvecklingsgarantin - därav Jobb- och utvecklingsgarantin fas 3 SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD 15 16-1 15 4 388 4 376 12 139 1 527 1 527 0 180 4 367 4 398-31 -274 Deltidsarbetslösa 712 715-3 -77
21 (27) Tillfällig timanställning 2 105 2 110-5 174 Sökande med tillfälligt arbete 734 765-31 -2 Ombytessökande 816 808 8-369 SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD 3 224 3 216 8 373 Anställningsstöd 254 248 6 37 Särskilda insatser för funktionshindrade 2 970 2 968 2 336 - därav Lönebidrag 1 550 1 550 0-3 - därav Offentligt skyddat arbete (OSA) 154 153 1 48 - därav Utvecklingsanställning 119 118 1 35 - därav Trygghetsanställning 1 147 1 147 0 256 ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMEDLINGEN - därav Arbetssökande med förhinder 1 423 1 412 11-2 1 420 1 408 12 4 NYSTARTSJOBB 1 752 1 755-3 124 En intressant jämförelse av nuläget kan vara Gävleborg och Dalarna, eftersom det är två län med ungefär lika stor befolkning (276 263 invånare respektive 277 024 invånare) och delvis liknande arbetsmarknadsstruktur. Gäller vecka 45 år 2011. Gävleborg Dalarna Antal arbetssökande totalt Inskrivna på Af och andel 26 220 18 570 av den registerbaserade arbetskraften 19,3% 14,0% Antal arbetslösa och andel av den 15 454 10 023 registerbaserade arbetskraften 11,4% 7,6%
22 (27) År 2012 och 2013 riskerar att bli ett tredje och fjärde år med massarbetslöshet i Gävleborgs län Arbetsmarknadsutvecklingen de senaste veckorna följer den tendens som beskrivs i den senast reviderade prognosen, d v s en utvecklingskurva mot ökad arbetslöshet under nästa år. Skillnaden i arbetslöshet i jämförelse med förra året fortsätter minska på det sätt som vi beskrivit i den nya prognosen. Detta innebär i så fall att Gävleborg riskerar att uppleva massarbetslöshet under ett tredje och fjärde år Månad/datum Öppet arbetslösa I program Totalt % av bef 16-64 år aug-08 5684 3168 8852 5,10% jan-09 8427 4575 13002 7,50% aug-09 9297 6017 15314 8,80% jan-10. 9877 8333 18210 10,50% aug-10 8359 8063 16422 9,50% jan-11 7892 9183 17075 9,90% aug-11 7434 7304 14738 8,60% 2011-11-13 7088 8366 15454 9.90% Prognos jan-12. 7507 8993 16500 9,60% aug-12 7143 8557 15700 9,10% jan-13 7734 9266 17000 9,90% jan-14. 7643 9157 16800 9,80%
23 (27) Kortfattat v 46-11 De nyanmälda lediga jobben (exkl ferieplatser) i Gävleborg har hittills under året ökat med 21%. För riket som helhet är motsvarande ökning 29%. Antalet arbetssökande som erhållit arbete under förra veckan uppgick till 345 personer, vilket var 3,6% av samtliga arbetssökande som fick arbete i hela landet. Arbetslösheten uppgår till 9,0% av befolkningen 16-64 år i Gävleborg, riksgenomsnittet ligger på 6,3%. Totalt 15 454 arbetslösa i länet, vilket är 1 161 färre än vid samma tid förra året Ungdomsarbetslösheten uppgår till 16,8% av befolkningen 18-24 år, riksgenomsnittet ligger på 10,2%. Totalt 4 294 unga arbetslösa i Gävleborg, vilket är 4,1% färre än vid samma tid förra året. Arbetslöshetsprognos av befolkningen 16-64 år, per sista januari respektiver år: jan -10 10,6% (18 210 personer) jan -11 9,90% (17 075 personer) jan -12 9,60% (16 500 personer) jan -13 9,90% (17 000 personer) jan -14 9,80% (16 800 personer) jan -15 8,70% (14 900 personer) jan -16 7,60% (13 000 personer)
24 (27) Kommentar Molnen tätnar allt mer på Gävleborgs arbetsmarknadshimmel, och de tenderar även att skifta i allt mörkare färger. De strålar av sol som lyst så starkt det senaste året tunnas nu också ut allt mer. Än så länge verkar detta emellertid bara vara ett tillfälligt väderomslag, som dock sannolikt kommer att påverka länets arbetsmarknad märkbart åtminstone under hela 2012 med kvardröjande effekter även under 2013. Antalet varsel om uppsägningar ökade med 263% i oktober, och antalet företagskonkurser ökade med 163% under samma månad. Skillnaden i arbetslöshet i jämförelse med förra året fortsätter att minska. Minskningen av antalet nyanmälda lediga jobb har dock hejdats under de senaste veckorna, men sysselsättningen i länet verkar ha minskat sedan i somras. Enligt AKU är det främst de egna företagarna som stått för länets sysselsättningsökning mellan 3:e kvartalet 2009 och motsvarande kvartal 2010. Men mellan 3:e kvartalen 2010 och 2011 verkar det som att sysselsättningen nu minskar bland de egna företagarna, och därmed minskar även den totala sysselsättningen i länet. Detta sker även fast nyföretagandet legat på en relativt sett hög nivå även under innevarande år som helhet, vilket indikerar att en konjunkturavmattning börjat få både direkta och indirekta konsekvenser för länets företagare. Nuvarande utveckling skulle kanske inte vara så alarmerande om det inte vore för det faktum att arbetslöshetsökningen kommer ovanpå en redan mycket hög arbetslöshet i Gävleborg, den högsta i landet. Gävleborgs län är nu (oktober 2011) ensam i Sverige om att ha en arbetslöshet på över 11% av arbetskraften. Gävleborgs 11,4% arbetslösa av arbetskraften 16-64 år kan exempelvis jämföras med Dalarnas 7,6%. Under vecka 45 var nästan var femte länsinvånare (19,3%) som ingår i arbetskraften inskriven på länets Arbetsförmedlingar. Totalt 26 220 personer. Utöver de 15 454 arbetslösa i länet finns exempelvis 4 367 inskrivna arbetssökande med svag ställning på arbetsmarknaden, varav många riskerar att bli arbetslösa om konjunkturen vänder ner mer kraftfullt. En del i denna problematik är att alltför många av dagens arbetslösa riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden även när det väl vänder igen. Det behövs med andra ord omfattande strukturella insatser på länets arbetsmarknad oavsett konjunkturläge. Tidigare och pågående strukturförändringar på länets arbetsmarknad skapar exempelvis undanträngningseffekter bland annat för utrikesfödda. Industrins investeringsplaner i Gävleborgs län visar emellertid fortsatt god tilltro till Gävleborgs långsiktiga förmåga, eftersom länet har en mer en dubbelt så stor andel av planerade industriinvesteringar i landet än länets storlek i övrigt. Samtidigt kan vi se hur sambandet mellan värdetillväxt och sysselsättning blir allt svagare i vårt län. Sandvikens kommun genererar exempelvis ungefär 20 000 kronor mer per invånare i Bruttoregionprodukt (BRP) än Uppsala kommun, men har en arbetslöshet (andel av arbetskraften) som nästan är dubbelt så hög som i Uppsala. Därför är det optimalt om och när värdetillväxt från ett industrilän som Gävleborg kan omsättas i annan sysselsättning som exempelvis utlokaliserade statliga jobb och ökade regionala tillväxtanalslag (1:1) samt infrastrukturanslag, så att genererad värdetillväxt till landet som helhet kan återinvesteras i jobbskapande utveckling i Gävleborg.
25 (27) Konjunktur och trender Industrins leverans- och orderläge, september 2011: Fortsatt minskad orderingång Orderingången till den svenska industrin minskade med 0,9 procent i säsongrensade tal i september jämfört med augusti. Vid en jämförelse mellan september och motsvarande månad föregående år, ökade orderingången med 1,7 procent i kalenderkorrigerade tal. Industrins delbranscher uppvisade en blandad utveckling i september jämfört med augusti. Svagast utveckling hade industrin för elapparatur och övrig transportmedelsindustri, medan elektronikvaruindustrin utvecklades starkast. Under tredje kvartalet minskade den totala orderingången med 0,6 procent jämfört andra kvartalet. Från hemmamarknaden ökade orderingången med 1,7 procent i september jämfört med augusti, efter att ha ökat med 0,3 procent i augusti jämfört med juli. Under tredje kvartalet sjönk orderingången med 1,5 procent jämfört med andra kvartalet. Orderingången från exportmarknaden sjönk däremot med 2,6 procent i september jämfört med augusti, efter att ha minskat med 1,0 procent i augusti jämfört med juli. Under tredje kvartalet ökade orderingången med 0,1 procent jämfört med andra kvartalet. På årsbasis ökade den totala orderingången. I september ökade den med 1,7 procent jämfört med samma månad föregående år. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 0,8 procent och för exportmarknaden med 2,5 procent. Uppgifterna för september månad är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i totala orderingången mellan augusti och juli inte reviderats utan ligger kvar på en nedgång på 0,5 procent. Förändringen av orderingången mellan augusti i år och samma månad året innan har reviderats ned med 0,1 procentenheter till en uppgång på 8,9 procent.
26 (27) Industrins leveranser oförändrade Industrins totala leveranser var oförändrade i september jämfört med augusti. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning på 1,0 procent och för exportmarknaden en minskning med 0,7 procent. På årsbasis steg de totala leveranserna med 3,2 procent. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 0,9 procent och för exportmarknaden med 4,8 procent. Uppgifterna för september månad är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i industrins totala leveranser mellan augusti och juli reviderats upp med 0,2 procentenheter till en nedgång på 4,7 procent. Förändringen i industrins totala leveranser mellan augusti i år och samma månad året innan har reviderats upp med 0,1 procentenheter till en uppgång på 5,2 procent. http://www.scb.se/pages/pressrelease 323344.aspx Industriproduktionsindex (IPI), september 2011: Något ökad industriproduktion Industriproduktionen ökade med 1,3 procent i säsongrensade tal i september jämfört med augusti. Vid en jämförelse mellan september och motsvarande månad föregående år ökade produktionen med 4,8 procent i kalenderkorrigerade tal. Utvecklingen mellan augusti och september var skiftande inom industrins delbranscher, men inom flertalet ökade produktionen. Motorfordonsindustrin och läkemedelsindustrin uppvisade de största ökningarna samtidigt som petroleumindustrin minskade mest. Vid en jämförelse mellan tredje och andra kvartalet var förändringen negativ. Produktionen inom industrin minskade med 0,9 procent. Industriproduktionen ökade med 4,8 procent i september jämfört med samma månad föregående år. Detta är den lägsta utvecklingen på årsbasis sedan början av 2010. Produktionen inom industrin för elapparatur ökade mest. Utvecklingen var också stark inom industrin för icke-metalliska mineraliska produkter, motorfordonsindustrin samt läkemedelsindustrin. Uppgifterna för september är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i industriproduktionen i augusti jämfört med juli reviderats ned med 0,2 procentenheter till en minskning på 3,3 procent. Förändringen i
27 (27) produktionen i augusti jämfört med samma månad föregående år har reviderats ned med 0,2 procentenheter till en uppgång på 5,3 procent. http://www.scb.se/pages/pressrelease 323326.aspx Tjänsteproduktionsindex, september 2011: Uppgång för tjänsteproduktionen Tjänsteproduktionen ökade med 5,0 procent under september 2011 jämfört med september förra året. Bäst gick det för produktionen inom telekommunikation, där ökningen var 11,7 procent. Mellan augusti och september ökade tjänsteproduktionen i säsongrensade värden med 0,5 procent. För tredje kvartalet var ökningen 0,7 procent, säsongrensat, jämfört med andra kvartalet 2011. Samtliga jämförelser är årsbaserade och bygger på fastprisjusterade och kalenderkorrigerade indexvärden, där inget annat nämns. Uppgifterna för september är preliminära. Tjänsteproduktionen inom datakonsultverksamhet och företagstjänster ökade med 11,6 respektive 10,8 procent. Även uthyrnings- och resetjänster gick bra och ökade med 10,6 procent. Företagstjänster och produktionen inom uthyrnings- och resetjänster bidrog med 1,4 respektive 0,7 procentenheter till uppgången i den totala tjänsteproduktionen. Telekommunikation bidrog med 0,4 procentenheter till uppgången. Utvecklingstakt i kalenderkorrigerad volym och löpande priser, årstakt, procent http://www.scb.se/pages/pressrelease 323054.aspx