ILLUSTRATION: XXXXX XXXX
newset 10 09 INNEHÅLL Riksdagsbeslut Beskattning av utländska artister 2 Begreppet förbjudna lån utvidgas 2 Finansdepartementet Egenavgifterna avgiftssänkning 3 Notis Begära återbetalning av särskild löneskatt gör kontrollen innan årsskiftet 3 Utredningar Skatteförfarandet i framtiden 4 Rättsfall Avgiften och räntefria lån till bostadsrättsförening 5 Dubbla sanktioner oklarhet får anses råda 5 Försäljning av aktier i dotterbolag och momsen 6 Nytt från Skatteverket Bostadsförmån 2010 7 Bilförmånen 2010 7 Lunchförmån 2010 7 Danska studiemedel och dess beskattning 7 Direktavdrag för inventarier naturligt samband 8 Kontrolluppgifter 2010 registreringsprogram 8 Näringsbidrag och dess beskattning 8 Löneunderlaget och styrelsearvoden 9 Sponsrade julpaket 9 Övrigt Statslåneräntan 30/11 styr beskattningen 10 Fastighetsavgiftens tak 2010 10 Skatteskalan 2010 10 Sociala avgifter 2010 10 Åldersdiskriminering alla åldrar? 10 Bilens kontrollmärke tas ur tjänst 10 Snabbfakta för SET-kunden 11 12 Små företag är företag där summan av beskattningsunderlagen till moms uppgår till högst 40 miljoner kr. Till små företag räknas även de företag som inte ska redovisa moms och de företag som redovisar moms i självdeklarationen. Små företag kan efter ansökan hos skattemyndigheten få använda reglerna för stora företag. Stora företag är företag där summan av beskattningsunderlagen till moms överstiger 40 miljoner kr. Datum och betalning. Ovan angivna datum för skattedeklaration och inbetalning av preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och moms är det datum då deklarationen respektive inbetalningen ska vara skattemyndigheten tillhanda. Postandet av deklarationen samt betalningen bör därför göras minst tre vardagar före detta datum, såvida allt inte handhas on-line via webben. Newset nr 10 årgång 39 utges av SET Revisionsbyrå AB Järnvägsgatan 7, 252 24 HELSINGBORG E-mail newset@set-revision.se www.set-revision.se Ansvarig utgivare: Lars-Åke Andreasson Redaktör: Bo Matson, bm@set-revision.se Prenumerationer och adressändring: Lotta Garpdal, lg@set-revision.se Redigeringen avslutad 2009-12-16 Nästa nummer utkommer v 3 4 2010 Sättning: Gyllene Snittet AB Tryckeri och distribution: Nyaljus Digitaltryckeri AB Newset finns även på www.newset.se Stockholm tel. 08-796 37 00 fax. 08-20 96 96 Göteborg tel. 031-779 50 00 fax. 031-779 50 59 Malmö tel. 040-614 25 00 fax. 040-614 25 01 Helsingborg tel. 042-37 19 00 fax. 042-37 19 01 Höganäs tel. 042-33 07 80 fax. 042-33 38 85 Landskrona tel. 0418-44 66 00 fax. 0418-44 66 01 Lund tel. 046-32 74 00 fax. 046-32 74 01 KOM IHÅG Hässleholm tel. 0451-38 46 70 fax. 0451-38 46 71 Båstad tel. 0431-704 90 fax.0431-36 95 02 Örkelljunga tel. 0435-500 78 fax. 0435-500 79 Ystad tel. 0411-56 44 40 fax. 0411-56 44 41 Västerås tel. endast dir. nr. fax. 021-15 13 36 Eslöv tel. 0413-57 71 00 30 november Preliminär självdeklaration. Årsredovisning & revisionsberättelse hos Bolagsverket (bokslutsdag 30 april 2009). 14 december Skatter och avgifter (små företag) avseende moms, avdrag personalskatt och arbetsgivaravgifter Inbetalning av debiterad F-skatt och särskild A-skatt 28 december Moms och skattedeklaration (stora företag) avseende moms, avdrag personalskatt och arbetsgivaravgifter 18 januari Skatter och avgifter (små företag) avseende moms, avdrag personalskatt och arbetsgivaravgifter Inbetalning av debiterad F-skatt och särskild A-skatt 26 januari Moms och skattedeklaration (stora företag) avseende moms, avdrag personalskatt och arbetsgivaravgifter RIKSDAGSBESLUT SKATTEUTSKOTTET 2009/10:SKU2 Beskattning av utländska artister Vid årsskiftet ändras skattereglerna för utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag. En idrottsman eller artist som skatterättsligt anses bosatt utomlands och vistas i Sverige en kortare tid än sex månader, är begränsat skattskyldig för kontant ersättning för sin idrottsliga eller artistiska verksamhet. Den skatt som tas ut är en definitiv källskatt om 15 procent, s.k. A-SINKbeskattning. Skatten tas ut på bruttoinkomsten. Några möjligheter till avdrag finns inte. Skatteuttaget gäller både fysiska och juridiska personer. Valmöjlighet införs Som en EU-anpassning får nu utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag en möjlighet att begära hos Skatteverket att i stället bli beskattade enligt inkomstskattelagen. På så sätt kan de få rätt till vissa avdrag och skattereduktioner. Skatteverkets beslut ska visas upp för den som betalar ut ersättningen. Redan år 2005 fick andra begränsat skattskyldiga en sådan möjlighet att välja om de ville bli beskattade enligt inkomstskattelagen eller enligt SINK (skatteuttag 25 procent). Sociala avgifter vid A-SINK-beskattning Hittills har sociala avgifter inte betalats för den som beskattas enligt A-SINK-reglerna. Om utomlands bosatta artister m.fl. väljer att beskattas enligt inkomstskattelagen ska dock sociala avgifter tas ut. Mot denna bakgrund kommer sociala avgifter även att påföras ersättningar som betalas ut efter den 31 december 2009, och som beskattas enligt A-SINK. SKATTEUTSKOTTET, 2009/10:SKU11 Begreppet förbjudna lån utvidgas Riksdagen har beslutat att utvidga bestämmelserna om beskattning av förbjudna lån. Vidare avskaffas ränteavdraget på sådana lån. I sin kontrollverksamhet har Skatteverket kartlagt ägarstrukturen i olika företag. Här visas att det under se- 2 KUNDMAGASINET FRÅN SET REVISIONSBYRÅ
10 09 newset RIKSDAGSBESLUT FINANSDEPARTEMENTET nare år har blivit allt vanligare att organisera ägandet av små och medelstora ägarledda företag via utländska holdingbolag. Det framgår också att det är vanligt att de utländska holdingbolagen lånar pengar till ägarna, personer i ledande ställning eller närstående till dessa. Sådana penninglån kan inte beskattas i Sverige. På detta sätt går det alltså att skjuta upp eller helt kringgå beskattningen på ägarnivå (andra ledet i dubbelbeskattningen). Skatteverket konstaterar att under de tre senaste åren (2006 2008) har ca 30 miljarder kronor förts över från svenska företag till utländska holdingbolag. Under samma period har ca 2 miljarder lånats från de utländska företagen av deras ägare. Utvidgad beskattning av förbjudna lån Reglerna om beskattning av förbjudna lån omfattar således inte lån från utländska företag. Därför har regeringen föreslagit, och riksdagen nu beslutat, att utvidga beskattnin gen av sådana lån. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010 och ska tillämpas fr.o.m. den 13 februari 2009. Därigenom utvidgas beskattningen av vissa penninglån till att även omfatta lån från utländska juridiska personer, lån som lämnas till i utlandet delägarbeskattad juridisk person, samt lån som lämnas i strid med låneförbudet i stiftelselagen. Penninglån ska dock inte beskattas om låntagaren är ett aktiebolag. Act in the valley so that you need not fear those who stand on the hill. Danish proverb FINANSDEPARTEMENTET, PROMEMORIA DEN 18 NOVEMBER 2009 Egenavgifterna avgiftssänkning I årets budgetproposition aviserade regeringen att egenavgifterna skulle sänkas. I en promemoria från Finansdepartementet beskrivs den kommande avgiftssänkningen mer i detalj. Många mindre företag har en förhållandevis låg inkomst och marginalerna är små. Detta gäller i synnerhet under en lågkonjunktur. Att sätta ned egenavgifterna påverkar marginaleffekterna för de minsta företagen. Även en mindre nedsättning kan därför bidra till att fler av dessa företag överlever. Det är resonemanget som ligger bakom förslaget om nedsatta egenavgifter. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010 och ska tillämpas på inkomster efter 31 december 2009. Vilka omfattas av nedsättningen? Nedsättningen kommer att gälla enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Nedsättningen berör alltså fysiska personer som betalar egenavgifter på inkomst av aktiv näringsverksamhet. Förslaget omfattar inte mindre företag som bedrivs i aktiebolagsform. Att inkludera även sådan verksamhet skulle leda till besvärliga avgränsningsproblem och ökad administration. Genom att begränsa nedsättningen till att endast avse egenavgifter, avgränsas de näringsverksamheter som typiskt sett är förhållandevis små. Så stor är nedsättningen Efter begäran i självdeklarationen ska avdrag göras med 5 procent av avgiftsunderlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet, dock högst 10 000 kr per år. Avgiftsunderlaget är summan av positiva resultat i enskild näringsverksamhet plus eventuell andel i resultatet i ett handelsbolag. Avdraget kan alltså inte komma att uppgå till mer än 10 000 kr hos den enskilde näringsidkaren, även om han eller hon är verksam i flera näringsverksamheter. En förutsättning för avdrag är vidare att avgiftsunderlaget överstiger 40 000 kr, vilket motsvarar ett avdrag på 2 000 kr. Åldersgränser införs Nedsättningen förses också med ålder sgränser. Den avgiftsskyldige ska vid ingången av året före taxeringsåret ha fyllt 26 men inte 65 år. Nedsättningen kommer alltså inte att gälla de åldersgrupper som redan har nedsatta egenavgifter. Socialavgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, har ju satts ned till en fjärdedel för dem som inte har fyllt 26 år. Lättnader i särskild löneskatt och sociala avgifter har tidigare införts för dem som fyllt 65 år. Statligt stöd enligt EG-fördraget En förutsättning för nedsättningen är vidare att avdraget uppfyller villkoren för att utgöra stöd av mindre betydelse, enligt EGs regelverk. I promemorian föreslås därför särskilda bestämmelser för verksamheter inom flera sektorer. I detta sammanhang föreslås också begränsningar för handelsbolag och andra fall med gemensam verksamhet. Sammanlagda avdrag för samtliga delägare får i sådana fall inte överstiga 20 000 kr per år och bolag. Inget ränteavdrag Vidare får ränteutgifter inte dras av på något av de lån som omfattas av den nya definitionen av skattepliktiga penninglån oavsett när lånet har lämnats. Det innebär att även ränteutgifter för lån som lämnats före den 13 februari 2009 innefattas, under förutsättning att lånet hade omfattats av de nu utvidgade bestämmelserna om det tagits efter den 12 februari 2009. Bestämmelsen ska dock tilllämpas bara på ränteutgifter som belöper på tiden fr.o.m. den 13 februari 2009. N O T I S Begära återbetalning av särskild löneskatt gör kontrollen innan årsskiftet Enligt dom från Regeringsrätten, mål nr 2652-06: Särskild löneskatt ska betalas på lön till anställd, men inte på ersättning till uppdragstagare. Har ni kunder som har betalat ut ersättning till uppdragstagare, så kan man nu begära tillbaka den särskilda löneskatten från Skatteverket. Förutsättningar Uppdragsgivare som betalt särskild löneskatt för uppdragstagare som fyllt 65 år vid inkomstårets ingång Gäller beskattningsåren 2003-2007 Gäller exempelvis styrelseledamot, tillfälligt anlitad artist, föredragshållare, m m Gäller ej delägare som aktivt deltar i sitt företags verksamhet För inkomstår 2003 måste en begäran skickas in till Skatteverket innan årsskiftet. Skattavdelningen KUNDMAGASINET FRÅN SET REVISIONSBYRÅ 3
newset 10 09 UTREDNINGAR SKATTEFÖRFARANDEUTREDNINGEN, SOU 2009:58 Skatteförfarandet i framtiden I dag ska alla lämna självdeklaration den 2 maj. För juridiska personer kommer dagens enda deklarationsdatum att ersättas med fyra. Det är ett av många förslag som Skatteförfarandeutredningen presenterar i sitt digra slutbetänkande om nästan 1 800 sidor. Man föreslår att en ny skatteförfarandelag införs den 1 januari 2011. Problem med många lagar Utredningen konstaterar att de bestämmelser som i dag går under namnet skatteförfarandet finns i totalt åtta lagar. Genom att skatteförfarandet är utspritt på så många lagar uppkommer problem. Det finns bl.a. för många bestämmelser och hänvisningar (t.ex. dubbla bestämmelser om särskilda avgifter och överklagande). Det finns även obefogade skillnader i sak mellan bestämmelser i samma ämne (t.ex. uttag av skattetillägg enligt taxeringslagen och enligt skattebetalningslagen) och en rörig begreppsapparat (t.ex. hur olika lagar beskriver tolvmånadersperioder). Genom att samla skatteförfarandet i en lag försvinner dessa problem. Den föreslagna nya skatteförfarandelagen innehåller bl.a. följande. Större möjligheter att deklarera genom ombud Dagens bestämmelser om deklarationsombud innehåller ett flertal begränsningar. Möjligheten gäller t.ex. endast vissa skattedeklarationer. Utredningen föreslår att begränsningarna tas bort och att ett generellt system för deklarationsombud införs. Alla deklarationsskyldiga ska kunna använda deklarationsombud. Möjligheten ska vidare gälla samtliga skattedeklarationer och även självdeklarationen (för inkomst). Den som deklarerar genom ombud ska även i fortsättningen deklarera elektroniskt. Nya deklarationstidpunkter Enligt dagens regler ska alla, både juridiska och fysiska personer, lämna självdeklarationen den 2 maj. Utredningen föreslår att juridiska personer ska deklarera senast dag 1 i den sjunde månaden efter räkenskapsårets utgång. Deklarationen skulle då lämnas vid följande tidpunkter: Räkenskapsår: Deklarationstidpunkt: Kalenderår 1 1 juli år 2 1 maj år 1 30 april år 2 1 november år 2 1 juli år 1 30 juni år 2 15 december år 2 1) 1 september år 1 31 augusti år 2 1 mars år 3 1) Av praktiska skäl föreslås den 15 december i stället för den 1 januari. Juridiska personer som deklarerar elektroniskt ska få ytterligare en månad på sig för att deklarera. Fysiska personer ska även fortsättningsvis deklarera den 2 maj. Skattebetalning vid brutet år I dag har en juridisk person med brutet räkenskapsår längre tid från räkenskapsårets utgång till dess att deklaration ska lämnas än den som har kalenderår som räkenskapsår. Skillnaden är 8, 6 eller 4 månader beroende på vilket brutet räkenskapsår som gäller. Tidpunkten att betala den slutliga skatten förskjuts på motsvarande sätt. Juridiska personer med brutet räkenskapsår har alltså förmånligare villkor än de med kalenderår som räkenskapsår. För att motverka denna olikformighet föreslår utredningen att preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret. Oberoende av om beskattningsåret är ett kalenderår eller ett brutet år, ska den preliminära skatten betalas fr.o.m. andra månaden i beskattningsåret t.o.m. månaden efter beskattningsåret enligt följande: Räkenskapsår: Betalningsperiod för preliminär skatt: Kalenderår år 1 februari år 1 januari år 2 1 maj år 1 30 april år 2 juni år 1 maj år 2 1 juli år 1 30 juni år 2 augusti år 1 juli år 2 1 september år 1 31 augusti år 2 oktober år 1 september år 2 Redovisning av moms Mervärdesskatt ska inte längre redovisas i inkomstdeklarationen. I fortsättningen ska mervärdesskatt alltid redovisas i en skattedeklaration. Gränsen för att få redovisa för beskattningsår ska liksom i dag vara ett beskattningsunderlag om högst en miljon kr. En nyhet är att denna gräns för helårsredovisning även ska gälla handelsbolag och skattskyldiga som inte ska deklarera inkomst. Biträdeskostnader Det blir fler möjligheter att få ersättning för kostnader för biträde i ett ärende eller mål om skatt eller avgift. I dag kan ersättning i princip bara komma i fråga om den enskilde får bifall till sin talan, det s.k. framgångskravet. Ersättning kan också komma Hur skatteförfarandet regleras i dag: Taxeringslagen Skattebetalningslagen Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter Tvångsåtgärdslagen i fråga om det finns ett prejudikatintresse eller särskilda skäl. Enligt förslaget slopas dessa krav för att få ersättning för biträdeskostnader. Behovet av biträde ska i stället vara avgörande. Rätten till ersättning ska vidare meddelas redan när ärendet eller målet inleds. Justeringar i reglerna om skattetillägg För att ytterligare förstärka rättssäkerheten föreslår utredningen följande justeringar när det gäller bestämmelserna om skattetillägg. Nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg tas bort. Utrymmet för frivillig rättelse blir större. Normalt tillgängligt kontrollmaterial får större betydelse. Procentsatsen för skattetillägg sänks till fem procent för den som inte gjort skatteavdrag. Ränteberäkning på skattekontot Att beräkna ränta på skattekontot är enkelt. Finns ett underskott på kontot beräknas en kostnadsränta. Finns ett överskott beräknas en intäktsränta. Ränta på slutlig skatt att betala, s.k. kvarskatt, beräknas dock retroaktivt, vilket är krångligt. Det som bl.a. gör den retroaktiva ränteberäkningen komplicerad är att olika startdagar och olika räntenivåer gäller för belopp under respektive över en brytpunkt på 20 000 kr. Ränteberäkningen kompliceras ytterligare av att en kostnadsränta ska beräknas fram till förfallodagen. För att komma till rätta med detta föreslår utredningen följande. Kostnadsränta på kvarskatt ska beräknas fram till beslutsdagen i stället för till förfallodagen. Perioden mellan beslutsdagen och förfallodagen blir räntefri. Brytpunkten på 20 000 kr för startdatum och räntenivå slopas. Mellankostnadsräntan försvinner. I fortsättningen ska alltid låg kostnadsränta beräknas på kvarskatt. Betalningstiden för slutlig skatt förkortas från 90 dagar till 30 dagar. Betalningssäkringslagen Torgkontrollagen Branschkontrollagen Kassaregisterlagen 4 KUNDMAGASINET FRÅN SET REVISIONSBYRÅ
10 09 newset RÄTTSFALL SKATTERÄTTSNÄMNDEN, DNR 117-08/D Avgiften och räntefria lån till bostadsrättsförening En medlem i en bostadsrättsförening har rätt att dra av räntan på ett eget banklån som finansierat medlemmens räntefria lån till föreningen. Den minskade årsavgiften till föreningen ska behandlas som ränteinkomst. Det kom Skatterättsnämnden fram till härförleden i ett förhandsbesked. Både Skatteverket och sökanden har överklagat förhandsbeskedet. Skatteverket vill att Regeringsrätten ska fastställa förhandsbeskedet. Upplägget Bakgrunden var följande. En bostadsrättsförening äger en fastighet med tomträtt som är bebyggd med ett hyreshus. Föreningen, som har banklån med säkerhet i tomträtten, överväger att lösa lånet. För att göra detta tänker man erbjuda medlemmarna följande finansieringslösning. Medlemmen tar egna banklån på sedvanliga villkor. Lånebeloppet bestäms utifrån bostadsrättens andel av föreningens skuld. Medlemmen lånar räntefritt ut motsvarande belopp till föreningen som då kan lösa sin bankskuld. Medlemmens årsavgift till föreningen minskas krona för krona med bostadsrättens andel i föreningens minskade kapitalkostnad. Medlemmen debiteras sedvanlig uppläggningskostnad och aviseras för ränta på lånen. Föreningen går i borgen såsom för egen skuld för medlemmens lån med säkerhet i tomträtten. Sköter inte medlemmen räntebetalningarna och banken säger upp lånen, ska banken underrätta föreningen, som då är skyldig att betala upplupen förfallen ränta och lånebeloppet. Föreningen får då en regressfordran på medlemmen som kan kvittas mot medlemmens lån till föreningen. Överlåts bostadsrätten till en extern köpare förfaller medlemmens fordran på föreningen. Alternativt kan köparen ta över fordran och medlemmens banklån. Frågor som uppkom Vilka skattekonsekvenser följer av ett sådant upplägg? För att få svar på detta begärde både en medlem och bostadsrättsföreningen förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Får medlemmen dra av sina ränteutgifter på banklånen? Leder finansieringslösningen till några inkomstskattekonsekvenser för medlemmen eller för föreningen? Skatterättsnämndens bedömning Skatterättsnämnden utgick ifrån att medlemmens lån till föreningen löper utan ränta. Det lämnas under förutsättning av att föreningen löser sitt banklån vilket gör att föreningens kapitalkostnad minskar. Enligt praxis ska då den minskning av årsavgiften som medlemmen får, behandlas som en ränteinkomst på det kapital som han lånat ut till föreningen. Något hinder för medlemmen att dra av sina ränteutgifter finns inte. Några skattekonsekvenser för föreningen uppkommer inte. GÖTA HOVRÄTT, MÅL NR B 6-09 Dubbla sanktioner oklarhet får anses råda De svenska domstolarna har olika syn på hur man kan påföra skattetillägg och döma till ansvar för skattebrott för samma skatteundandragande. Regeringsrätten kom där fram till att de svenska reglerna om skattetillägg inte bryter mot Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning. Svea hovrätt gjorde samma bedömning i en dom från den 26 oktober 2009 (mål nr B 5421-08). Göta hovrätt har dock kommit fram till motsatsen i ett beslut helt nyligen. Knäckfrågan Knäckfrågan är om de svenska reglerna om skattetillägg står sig mot Europadomstolens nya praxis när det gäller dubbelbestraffning. Regeringsrätten och Svea hovrätt anser det. Göta hovrätt anser att det inte är så. Skattetillägg är lagföring av brott Sedan tidigare finns utslag från Europadomstolen som visar att beslut om skattetillägg är att anse som lagföring av brott i Europakonventionens mening. Artikel 4 i Europakonventionen som behandlar dubbelbestraffning är därmed tillämplig. Som en följd av dessa utslag har både Högsta domstolen och Regeringsrätten kommit fram till att det svenska förfarandet är förenligt med Europakonventionen. Det innebär att såväl skattetillägg som straffrättsligt ansvar kan utkrävas för en och samma oriktiga taxeringsuppgift. Ny praxis, ny tolkningsmetod I början av året har Europadomstolen i ett mål (Zolotukhin mot Ryssland) uttalat sig generellt om hur artikel 4 ska tillämpas. Man anser att tidigare praxis när det gäller tolkningen av begreppet samma brott bör ersättas med en ny harmoniserad tolkningsmetod. Rätten att undgå lagföring två gånger för samma brott ska fortsättningsvis tolkas som ett förbud mot att på nytt pröva en person för ett brott om prövningen grundas på samma omständigheter eller omständigheter som är väsentligen desamma som de som låg till grund för den tidigare prövningen. Prövningen ska fokusera på konkreta och faktiska omständigheter som hänger samman i tid och rum och avser en och samma person. Ny praxis prövad Därefter har Europadomstolen i en dom från i somras (Ruotsalainen mot Finland) funnit att Finland brutit mot artikel 4. En person hade först lagförts och dömts att betala böter för ringa skattebrott och sedan bötesstraffet vunnit laga kraft, påförts en administrativ sanktionsavgift. Omständigheterna som låg till grund för att bestämma påföljderna ansågs vara väsentligen desamma. Att det krävdes uppsåt för det ringa skattebrottet, till skillnad mot den administrativa sanktionsavgiften, hade således ingen avgörande betydelse. Aktuellt fall avsåg grovt skattebrott I det fall som Göta hovrätt prövade hade en person lämnat oriktiga uppgifter i sin inkomstdeklaration angående kapitalförluster om totalt 2 miljoner kr för vilka han yrkat avdrag. För detta påfördes han skattetillägg. Därefter stämdes han av åklagaren som yrkade ansvar för grovt skattebrott, alternativt vårdslös skatteuppgift. Av tingsrätten dömdes han för grovt skattebrott. Att tänka är det hårdaste arbete som finns, vilket förmodligen är orsaken att så få ängar sig åt det. Henry Ford KUNDMAGASINET FRÅN SET REVISIONSBYRÅ 5
newset 10 09 RÄTTSFALL Svenska regler håller inte, enligt Göta hovrätt Domen överklagades till Göta hovrätt. Enligt hovrättens bedömning talar det mesta för att Europadomstolen har haft för avsikt att lägga grunden till en ändrad och mer enhetlig praxis genom Zolotukhin-avgörandet. Det avgörande ska då vara om de faktiska omständigheter som ligger till grund för skilda överträdelser är identiska eller i det närmaste identiska. Det är därför inte troligt att Europadomstolen i fortsättningen kommer att tillmäta skillnader mellan olika bestämmelsers syfte någon avgörande betydelse. Med hänsyn främst till Ruotsalainenavgörandet är det inte sannolikt att Europadomstolen numera skulle godta det svenska förfarandet. Göta hovrätt fann därför att Europadomstolens nya praxis är ett sådant klart stöd som krävs för att underkänna den svenska rättsordningen i detta sammanhang. Åtalet avvisades De omständigheter som låg till grund för skattetillägget i detta fall är väsentligen desamma som de som ligger till grund för åtalet för grovt skattebrott. Göta hovrätt avvisade därför åklagarens åtal. Riksåklagaren har överklagat Riksåklagaren har emellertid vänt sig till Högsta domstolen och överklagat Göta hovrätts synsätt att beslut om skattetillägg och dom för skattebrott bryter mot dubbelbestraffningsförbudet. Europakonventionen tilläggsprotokoll 7 artikel 4 Rätt att inte bli lagförd eller straffad två gånger. Ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rätte gångsordningen i denna stat. EG-DOMSTOLEN, MÅL NR C-29/08 Försäljning av aktier i dotterbolag och momsen Vid försäljning av aktier i ett dotterbolag eller intressebolag får momsen dras av för kostnader som är hänförliga till aktieförsäljningen. Vissa förutsättningar ska dock vara uppfyllda. Det framgår av ett förhandsavgörande från EG-domstolen i ett mål som ligger för prövning hos Regeringsrätten. Fallet gällde ett större börsnoterat företag som är moderföretag i en industrikoncern med verksamhet i en rad länder. Moderbolaget tar aktiv del i dotterbolagens verksamhet och tillhandahåller, mot ersättning, tjänster för deras räkning. Dessa tjänster inkluderar företagsledning, administration och marknadsföring. Tjänsterna faktureras dotterbolagen och moderbolaget är skattskyldigt till mervärdesskatt på grund av att bolaget tillhandahållit dessa tjänster. Omstrukturering försäljning av dotterbolag Moderbolagets tanke var att strukturera om koncernens verksamhet. I samband med detta skulle den del av verksamheten avvecklas som ett av dotterbolagen bedrev. Detta skulle ske genom att samtliga aktier i dotterbolaget avyttrades. Vidare skulle moderbolaget sälja sitt innehav om 26,5 procent av aktierna i ett annat bolag (intressebolag), som tidigare varit ett helägt dotterbolag och till vilket moderbolaget i denna sin egenskap tillhandahållit skattepliktiga tjänster. Motivet till försäljningarna var att frigöra kapital för koncernens övriga verksamhet. Momsavdrag eller ej? För att genomföra försäljningarna avsåg moderbolaget att köpa in tjänster för värderingar och biträde vid förhandlingar samt advokattjänster, i samband med avtalsskrivning. Dessa tjänster kommer att momsbeläggas. Frågan var om moderbolaget hade rätt att dra av den ingående momsen på dessa tjänster. För att få detta klarlagt begärde bolaget ett förhandsbesked hos Skatterättsnämnden. I sitt svar konstaterade nämnden att moderbolaget i båda fallen hade rätt att dra av ingående moms som var hänförlig till förvärv av tjänsterna. Skatteverket ogillade förhandsbeskedet Detta förhandsbesked ogillades dock av Skatteverket som överklagade till Regeringsrätten och yrkade att avdrag inte skulle medges. Moderbolaget ville å sin sida att Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbeskedet. För att få klarhet i hur EG-rätten ser på avdraget begärde Regeringsrätten ett s.k. förhandsavgörande från EG-domstolen. Rätt till avdrag under vissa förutsättningar I sitt förhandsavgörande noterar EG-domstolen inledningsvis att försäljningen av aktierna i de båda bolagen, till vilka moderbolaget tillhandahållit tjänster som ska momsbeläggas, är en ekonomisk verksamhet. Försäljningen är därmed en beskattningsbar transaktion. Domstolen noterar vidare att denna beskattningsbara transaktion, dvs. aktieförsäljningen, omfattas av ett undantag från mervärdesskatteplikt. När det gäller rätten att dra av den ingående momsen konstaterar EGdomstolen följande. Avdrag ska medges på tjänster som förvärvats i samband med en avyttring av aktier. Förutsättningen är att det finns ett direkt och omedelbart samband mellan kostnaderna för de ingående tjänsterna och den beskattningsbara personens samlade ekonomiska verksamhet. Regeringsrättens bedömning Det är därför Regeringsrättens uppgift att avgöra om de kostnader som uppkommit ingår i priset på de sålda aktierna (inget avdrag). Eller ingår de i de kostnadskomponenter som utgör priset på de transaktioner som omfattas moderbolagets ekonomiska verksamhet (avdrag)? Människor klagar ofta över brist på tid när brist på riktning är det verkliga problemet. Zig Ziglar 6 KUNDMAGASINET FRÅN SET REVISIONSBYRÅ
10 09 newset NYTT FRÅN SKATTEVERKET SKATTEVERKET, SKVFS 2009:27 Bostadsförmån 2010 I självdeklarationen ska en bostadsförmån värderas till hyrespriset på orten. Vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter på en bostadsförmån, som inte är semesterbostad, utgår man inte från ortens hyrespris. I stället används schablonvärden som fastställs av Skatteverket. För 2010 har Skatteverket fastställt följande värden när skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska beräknas på en bostadsförmån som är en permanentbostad. Förmånsvärdet avser bostad i omöblerat skick inklusive värme men exklusive hushållsel. SKATTEVERKET, SKVFS 2009:26 Lunchförmån 2010 Skatteverket har bestämt att förmån av fri kost för 2010 (2011 års taxering) ska värderas till följande belopp: Helt fri kost (minst tre måltider) 190 kr Fri lunch eller middag 76 kr Fri frukost 38 kr Område Bostadsförmånsvärde per kvm bostadsyta kr/månad kr/år Stor-Stockholm 86 1 028 Stor-Göteborg 81 967 Kommuner i övrigt med mer än 77 919 75 000 invånare Övriga kommuner 70 840 Bostad belägen utanför tätort med 63 756 närmaste omgivning Till Stor-Stockholm räknas Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Stor-Stockholm sammanfaller därmed med Stockholms län. Till Stor-Göteborg räknas Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö Bilförmånen 2010 En bilförmån beräknas med hjälp av schabloner. Bilförmånen består av summan av tre delar en basbeloppsdel, en räntedel och en prisdel (se sammanställningen här intill). Sexårsbilar Nybilspriset för s.k. sexårsbilar anses motsvara fyra prisbasbelopp. Om det verkliga nybilspriset med tillägg av anskaffningskostnaden för extrautrustning är högre, används detta pris. För 2010 är värdet för sexårsbilar 169 600 kr. Om nybilspriset bestäms till detta belopp ska kostnaden för extrautrustning inte läggas till. Nybilspriserna finns på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se 13 441 kr Basbeloppsdelen: 0,317 av 2010 års prisbasbelopp. + 2,40 % av nybilspriset Räntedelen: 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret. + 9 % av nybilspriset t.o.m. 318 000 kr + 20 % av den del av nybilspriset som överstiger 318 000 kr = Bilförmån för 2010 Prisdelen: på nybilspris upp t.o.m. 7,5 prisbasbelopp ska 9 procent av nybilspriset läggas till. På den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp ska 20 procent av nybilspriset läggas till. Summan avrundas nedåt till närmast hela hundratal kronor. SKATTEVERKET, DNR 131 828576-09/111 Danska studiemedel och dess beskattning I Danmark betalas studie-medel ut med stöd av SU-loven, lov om statens uddannelsesstøtte. Den består av två delar, en bidragsdel SU-stipendiet, kallad SU, samt en lånedel. Bidragsdelen är skattepliktig i Danmark enligt dansk rätt. Flytt till Sverige När en person som studerar i Danmark och får danskt SU bosätter sig i Sverige kan Danmark inte längre beskatta studiebidraget. Frågan är då om SU, som utländskt studiebidrag, är skattefritt eller skattepliktigt i Sverige. Hur ska det bedömas enligt svensk rätt för den som är obegränsat skattskyldig här? I ett ställningstagande konstaterar Skatteverket att studiestöd nämns i inkomstskattelagens uppräkning av skattefria ersättningar. När det gäller skattefriheten hänvisas emellertid till studiestödslagen. Enligt Skatteverket omfattas därför inte utländska studiemedel av denna skattefria uppräkning. Skattefritt stipendium Skatteverket noterar emellertid att även om de danska studiebidragen, SU, är skattepliktiga i Danmark är de inte ersättning för arbete eller annan prestation. De kan i stället närmast jämföras med ett stipendium för mottagarens utbildning. Av inkomstskattelagen (8 kap. 5 ) framgår att stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Då de danska studiebidragen, SU, är avsedda för mottagarens utbildning anser Skatteverket att de inte ska beskattas i Sverige. Beskattningens konst är att plocka gåsen på så sätt att man får flesta möjliga fjädrar med minsta möjliga kacklande. Jean-Baptiste Colbert KUNDMAGASINET FRÅN SET REVISIONSBYRÅ 7
newset 10 09 NYTT FRÅN SKATTEVERKET SKATTEVERKET, DNR 131 819602-09/111 Direktavdrag för inventarier naturligt samband I inkomstskattelagen finns regler om direktavdrag för inventarier av mindre värde. Det talas i lagrummet om inventarier med naturligt samband och led i en större inventarieanskaffning. Vad menas med dessa uttryck? Reglerna om omedelbart avdrag för utgiften för att köpa in inventarier av mindre värde infördes 1981. Redan vid införandet noterades att vad som ska anses som mindre värde kan påverka arten av och ändamålet med en investering. Dåvarande Riksskatteverket utfärdade därför anvisningar för hur direktavdraget skulle tillämpas. Dessa ersattes senare med Skatteverkets allmänna råd där direktavdraget var beroende av företagets storlek. Lagreglerat direktavdrag Numera är begreppet mindre värde reglerat i lag. För beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2008 gäller att med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive moms är mindre än ett halvt prisbasbelopp. I lagtexten sägs dock att finns det ett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses vara inventarier av mindre värde bara om det sammanlagda anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning (vår kurs.) Naturligt samband Vad menas då med naturligt samband? Enligt Skatteverket finns ett naturligt samband mellan flera inventarier om de har ett funktionellt samband och har förvärvats för att användas tillsammans som en enhet. I förarbetena exemplifieras detta med ett konferensbord med tillhörande stolar. Ett annat exempel kan vara en maskin med kringutrustning som behövs för att maskinen ska fungera på avsett sätt. Separata maskiner har dock inget naturligt samband om varje maskin fungerar för sig själv och inte har något funktionellt samband med andra maskiner. Större inventarieanskaffning Med inventarier som ingår i en större inventarieanskaffning avses, enligt Skatteverket, inventarier som används för liknande ändamål och som förvärvats gemensamt eller i ett sammanhang. Exempel på detta är utbyte av samtliga datorer på kontoret eller delleveranser av inventarier som får anses höra till ett och samma större inköp. Ett annat exempel är en initial investering i en ny näringsverksamhet, t.ex. en verkstadsrörelse där verkstadsutrustning inklusive verktyg bör bedömas för sig, kontorsinventarier för sig, inventarier till personalutrymmen för sig osv. Med ordet större avses att beloppet uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp, enligt Skatteverkets uppfattning. Gäller inte treårsinventarier Inventarier som kan antas ha en ekonomisk livslängd om högst tre år behöver inte räknas med, om de ingår bland inventarier med naturligt samband eller som ett led i en större inventarieanskaffning. För sådana inventarier får hela utgiften dras av omedelbart. SKATTEVERKET, DEN 13 NOVEMBER 2009 Kontrolluppgifter 2010 registreringsprogram I stället för att lämna kontrolluppgifter på papper kan man hämta ett gratis pc-program (SKV 261) att hämta hem från Skatteverkets webbplats. Skatteverkets program är dock årsbundet. Det går alltså inte att använda föregående års program. Följande kontrolluppgifter finns i programmet: Lön KU10 (SKV 2300) Ränteinkomst KU20 (SKV 2323) Ränteutgift KU25 (SKV 2336) Utdelning m.m. på delägarrätter KU31 (SKV 2322) Överlåtelse av bostadsrätt KU55 (SKV 2324) Programmet är enkelt att använda. Skärmbilden ser ut som en kontrolluppgiftsblankett. Uppgifterna fylls i direkt på skärmen. Uppgifterna sparas i datorn och skickas sedan till Skatteverket antingen via Skatteverkets filöverföringstjänst på Internet, eller genom att en cd eller diskett skickas till Skatteverkets inläsningscentral, enhet 4300, 839 86 Östersund. Här finns registreringsprogrammet: www.skatteverket.se Klicka på Skatter/ Arbetsgivare/Kontrolluppgifter/Registreringsprogram för kontrolluppgifter. SKATTEVERKET, DNR 131 805752-09/111 Näringsbidrag och dess beskattning Påverkas beskattningen av ett näringsbidrag om bidraget inte används på det sätt som var avsikten? Den frågan har Skatteverket nyligen behandlat i ett ställningstagande. Av inkomstskattelagens bestämmelser om näringsbidrag framgår att hur bidraget behandlas skattemässigt beror på vilken utgift som näringsbidraget ska täcka. Om ett näringsbidrag används för en utgift som inte får dras av, vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag, ska bidraget inte tas upp som skattepliktig intäkt. God redovisningssed Några lagregler för beskattningen finns dock inte om näringsbidraget inte används för en utgift. Det kan vara så att bidraget exempelvis ska kompensera ett inkomstbortfall. I så fall ska det beskattas i enlighet med vad som följer av god redovisningssed. Om näringsbidraget inte är kopplat till någon motprestation från näringsidkarens sida ska bidraget beskattas omedelbart. Klumpsumma Ett bidrag kan ges i en klumpsumma för att täcka utgifterna för flera ändamål. Ett sådant bidrag ska fördelas på de olika tillgångarna utifrån de utgifter som är hänförliga till de olika tillgångsslagen. Någon fri fördelningsrätt finns alltså inte. Detta synsätt bör, enligt Skatteverket, också gälla om en del av bidraget avser en utgift och en del av bidraget avser något annat än en utgift, t.ex. framtida inkomstbortfall. Avsikten styr Både i lagen och dess förarbeten talas om bidrag avsett för visst ändamål. Skatteverket tolkar detta som att en förutsättning för att tillämpa bestämmelserna är att bidraget är avsett för detta ändamål. Om näringsidkaren hävdar att bidraget använts till något annat ändamål har detta inte skatterättslig betydelse. Det går inte att öronmärka pengar i detta avseende Det finns bara två saker man kan lita på här i livet: Skatterna och döden. Tyvärr kommer de i fel ordning. Benjamin Franklin 8 KUNDMAGASINET FRÅN SET REVISIONSBYRÅ
10 09 newset NYTT FRÅN SKATTEVERKET och säga att vissa medel har använts till en viss utgift. Om avsikt och användning skiljer sig åt ska näringsbidrag, enligt Skatteverkets uppfattning, behandlas i enlighet med avsikten med bidraget och inte efter vad det i verkligheten har använts för. Detta gäller även om avsikten är att bidraget ska användas för annat än en utgift. Exempel Några exempel kan illustrera Skatteverkets synsätt. Exempel 1 Ett näringsbidrag har erhållits för en maskininvestering. Näringsidkaren uppför samtidigt en byggnad. Näringsbidraget har använts till byggnadsmaterial medan maskinen köptes in för medel som näringsidkaren hade sedan tidigare. Skattemässig behandling: Anskaffningsvärdet för maskinen, och inte för byggnaden, ska minskas med näringsbidraget. Stödet är nämligen avsett för maskininvesteringen. Exempel 2 Ett näringsbidrag har erhållits i en klumpsumma och är avsett dels för omedelbart avdragsgilla utgifter, dels för framtida inkomstbortfall. Inventarier, som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, köps in för en del av bidraget. Skattemässig behandling: Den del av bidraget som avser omedelbart avdragsgilla utgifter ska beskattas omedelbart. Den del av bidraget som avser framtida inkomstbortfall ska beskattas i enlighet med god redovisningssed eftersom bidraget inte avser en utgift. Om bidraget inte är kopplat till någon motprestation från näringsidkarens sida ska det beskattas omedelbart. Eftersom stödet inte är avsett för att köpa in inventarier, som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska anskaffningsvärdet för inventarierna inte minskas med bidraget. Exempel 3 Näringsbidrag har erhållits i en klumpsumma för att skrota ett fiskefartyg. Bidraget är avsett för utgifter för skrotning och ersättning för det skrotade fiskefartyget, men ersätter inte till någon del inkomstbortfall. Stödet betalas ut först sedan stödmottagaren bl.a. har lämnat in ett skrotningsbevis. Ett nytt fartyg för turism köps in. Skattemässig behandling: Den del av bidraget som motsvarar utgifter för skrotning beskattas omedelbart. Återstående del av bidraget, dvs. ersättning för fartyget, beskattas i enlighet med god redovisningssed eftersom det inte avser en utgift. Beskattning sker omedelbart eftersom ersättningen är avsedd att täcka förlusten av fartyget. Observera att ersättningen för fiskefartyget inte erhålls som ersättning för avyttring, dvs. försäljning, av fartyget. Ersättningen har erhållits för att avveckla fiskefartyget. Anskaffningsvärdet för turistbåten ska inte minskas eftersom stödet inte är avsett för nyinvesteringar. SKATTEVERKET, DNR 131 764318-09/111; 131 376204-06/111 Löneunderlaget och styrelsearvoden En styrelseledamots ersättning för styrelsearbete kan inte ingå i löneunderlaget när gränsbeloppet ska beräknas. Styrelseledamoten kan nämligen inte anses vara arbetstagare. Det meddelar Skatteverket i ett ställningstagande helt nyligen vilket innebär ett ändrat synsätt från Skatteverkets sida. Regeringsrättsdom från i somras Bakgrunden är en dom från Regeringsrätten i somras. I domen konstaterar Regeringsrätten att en ersättning till styrelseledamot i löneskattesammanhang inte kan anses vara en ersättning till en arbetstagare utan till en uppdragstagare. Att styrelseledamoten hade ägarintressen i bolaget föranledde inte Regeringsrätten att göra en annan bedömning. Mot denna bakgrund reviderar Skatteverket sin tidigare uppfattning att ersättning som en styrelseledamot får i denna sin egenskap, ska ingå i löne-underlaget när gränsbeloppet beräknas. Numera anser man alltså att sådan ersättning inte ska ingå i löneunderlaget. Andra ersättningar När det gäller skattepliktig bilersättning och skattepliktig ersättning för ökade levnadskostnader är Skatteverkets ståndpunkt att sådan ersättning kan ingå i löneunderlaget. Här avses den delen av sådana ersättningar som överstiger den skattefria delen, dvs. ersättningar som är större än 18,50 kr per mil respektive traktamente om 210 kr per dag. Däremot anser Skatteverket att direktutbetald pension inte kan ingå i löneunderlaget: Skälet är att pensionen inte betalats ut till mottagaren i dennes egenskap av arbetstagare. Inte heller ersättning som betalas till semesterkassa får ingå i löneunderlaget, enligt Skatteverket. För att en ersättning ska få ingå i löneunderlaget krävs att den lämnats till arbetstagarna i företaget. Eftersom ersättningen lämnats till semesterkassan är detta krav inte uppfyllt. Överlön till make För att förhindra att man går runt skatteskalans progression finns bestämmelser som säger att icke marknadsmässig lön till en företagsledares make ska beskattas hos företagsledaren. Denna överlön ska ingå i löneunderlaget. När kravet på löneuttag ska bedömas enligt reglerna om lönebaserat utrymme vid gränsbeloppets beräkning ska ersättningen tillgodoräknas den make som fått den. Detta gäller oavsett om den andra maken beskattas för ersättningen. SKATTEVERKET, DNR 131 827645-09/1152 Sponsrade julpaket Julgåvor är skattefria för de anställda om värdet inte överstiger 450 kr inkl. moms. Sådana gåvor är avdragsgilla för arbetsgivaren. Sponsringspaket Det förekommer att julgåvor marknadsförs tillsammans med olika typer av sponsringspaket. Ett sponsringspaket kan, förutom själva julgåvan, innehålla allt från reklamskyltar till fribiljetter. Inte alltid avdrag I ett ställningstagande konstaterar Skatteverket att i sådana fall är inte hela utgiften avdragsgill som en driftskostnad. Om marknadsvärdet av motprestationen, exempelvis reklamplats, biljetter etc., understiger utgiften, medges avdrag endast för motprestationens värde. Överskjutande del ses som gåva och är inte avdragsgill. Har köparen inte utnyttjat motprestationen är denna del av utgiften normalt inte avdragsgill. Om man inte börjar med list utan endast förlitar sig på den råa styrkan, finns det ingen garanti till seger. Sun Tzu KUNDMAGASINET FRÅN SET REVISIONSBYRÅ 9
newset 10 09 ÖVRIGT Statslåneräntan 30/11 styr beskattningen Statslåneräntan den sista november 2009 var 3,20 procent. Det är viktigt, för statslåneräntan detta datum styr nämligen beskattningen inom flera områden för inkomståret 2010 (2011 års taxering). De berörda områdena kan sammanfattas på följande sätt. Område: Statslåneräntan, del av eller tillägg till (siffrorna för inkomstår 2009, 2010 års taxering, inom parentes) Bilförmån (den ränterelaterade delen) 75 % av 3,20 % = 2,40% (2,17 %) Årets gränsbelopp för beskattning av 3,20 + 9 % = 12,20 % (11,89 %) utdelning på onoterade kvalificerade aktier Uppräkningsräntan vid beräkning av sparat 3,20 + 3 % = 6,20 % (5,89 %) utdelningsutrymme avseende onoterade kvalificerade aktier. Positiv räntefördelning 3,20 % + 5 % = 8,20 % (7,89 %) Negativ räntefördelning 3,20 % + 1 % = 4,20 % (3,89 %) Schablonintäkt för periodiseringsfond 72 % av 3,20 % = 2,30 % (2,08 %) Skälig ränta på kapitalinsats i handelsbolag 3,20 % + 5 % = 8,20 % (7,89 %) (enligt Skatteverket) Förmån av lågförräntat lån med rörlig ränta 3,20 % + 1 % = 4,20 % (3,89 %) (första halvåret 2010, per sista maj 2010 görs en ny prövning för andra halvåret). Förmån av lågförräntat lån med fast ränta Statslåneräntan vid lånetillfället + 1 % Fastighetsavgiftens tak 2010 Den kommunala fastighetsavgiften för småhus uppgår till 0,75 procent av taxeringsvärdet. Det finns dock ett tak. Fastighetsavgiften får inte överstiga 6 000 kr för 2008. För hyreshusenheter utgör fastighetsavgiften 1 200 kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Inkomstbasbeloppets förändring påverkar dock uttaget av fastighetsavgift. För småhus uppgår därför taket 2010 till 6 387 kr. För hyreshus tas fastighetsavgift ut 2010 med 1 277 kr per bostadslägenhet. Sociala avgifter 2010 Arbetsgivaravgifter Egenavgifter Födda 1938 1944 10,21 % 10,21 % Födda 1945 1983 31,42 % 29,71 % Födda 1984 15,49 % 15,07 % Skatteskalan 2010 32 kr i kommunal skatt förutsätts. Beskattningsbar inkomst Skatt inom (skiktgräns): skiktet: 372 100 kr 32 % 372 200 kr 532 700 kr 52 % 532 800 kr 57 % Den nedre skiktgränsen (372 100 kr) motsvarar en taxerad inkomst (s.k. brytpunkt) före grundavdrag om 384 600 kr och den övre skiktgränsen (532 700 kr) en taxerad inkomst om 545 200 kr. DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN Åldersdiskriminering alla åldrar? Gäller skyddet mot åldersdiskriminering i alla åldrar, inte bara för äldre? Det gör Diskrimineringsombudsmannen (DO) gällande efter att ha ingått en förlikning med ett företag. Fallet gällde en 34-årig man som sökte arbete som fläktmontör på ett mindre familjeföretag. Han fick komma på en anställningsintervju. En vecka senare fick han besked att tjänsten var tillsatt med annan sökande. Den man som fått tjänsten var 22 år och hade sämre meriter än 34-åringen som anmälde företaget till DO. Företagets VD uppgav i DO:s utredning att åldern varit avgörande för tillsättningen. Man ville helt enkelt ha någon yngre. Enligt DO hade företaget därmed utsatt 34-åringen för åldersdiskriminering. Parterna har ingått en förlikning som ger anmälaren 60 000 kronor i ersättning. Ersättningen ska dock även täcka etniska trakasserier som företag utsatte honom för under anställningenintervjun TRANSPORTSTYRELSEN Bilens kontrollmärke tas ur tjänst En trotjänare från 1974 försvinner den 1 januari 2010. Kontrollmärket som klistras fast på fordons registreringsskylt slopas. Under hösten har regeringen beslutat att ta bort systemet med kontrollmärken för fordon fr.o.m. den 1 januari 2010. Kontrollmärket har fungerat som ett tecken på att det finns en giltig trafikförsäkring, att fordonsskatten är betald och att fordonet har en godkänd besiktning. Fr.o.m. årsskiftet kommer något kontrollmärke inte att skickas ut. Det gamla märket kan sitta kvar, men har ingen funktion längre. Om ett fordon ska ställas av behöver skrapkoden inte användas. De kontroller som polisen gör för att se om fordon uppfyller skatte- och besiktningskraven kommer att genomföras med hjälp av vägtrafikregistret. The secret of life is honesty and fair dealing. If you can fake that, you've got it made. 10 KUNDMAGASINET FRÅN SET REVISIONSBYRÅ
SNABBFAKTA FÖR SET-KUNDEN Resekostnadsersättningar 2009 Traktamente inrikes resa (övernattning krävs) Heldagstraktamente: 210 kr Halvdagstraktamente: 105 kr (avresa efter kl. 12.00, hemkomst före kl. 19.00) Traktamente efter 3 mån: 147 kr Traktamente efter 2 år: 105 kr Schablon för natt: 105 kr Dubbel bosättning 63 kr (avdrag) Reducering för inrikes traktamente 210 kr 147 kr 105 kr 63 kr Frukost, lunch och middag 189 kr 132 kr 95 kr 57 kr Lunch och middag 147 kr 103 kr 74 kr 44 kr Lunch eller middag 74 kr 51 kr 37 kr 22 kr Frukost 42 kr 29 kr 21 kr 13 kr Hotellfrukost Kost på transportmedel 1) Har utnyttjat eller ej skatteplikt ej skatteplikt frivilligt avstått reduktion av traktamentet ej reduktion av traktamentet Har ej utnyttjat mål- ej skatteplikt ej skatteplikt tiden p g a tidsmässiga eller fysiska hinder (ej åtnjutit) ej reduktion av traktamentet ej reduktion av traktamentet 1) Ingår i priset (samma pris även om måltiden utnyttjas) Traktamente utrikes resa Logikostnad + fastställt dagtraktamente för aktuellt land. Reduceringsregler för utrikes traktamente vid kostförmån. Helt fri kost 85% Lunch och middag 70% Lunch eller middag 35% Frukost 15% Utlandstraktamenten Normalbelopp per dag (exkl logi). Australien 528 Bahrain 869 Belgien 565 Brasilien 708 Bulgarien 515 Chile 426 Cypern 622 Danmark 732 Estland 504 Finland 661 Frankrike 893 Förenade Arabemiraten 888 Grekland 820 Hongkong 925 Indien 649 Irland 750 Island 568 Skattefri bilersättning samt avdragför resa bostad arbetsplats Egen bil 18,50/mil Tjänstebil bensin 9,50/mil diesel 6,50/mil Överskjutande belopp är löneförmån på vilken preliminärskatt och sociala avgifter ska redovisas. Arbetsgivaravgifter mm 2009 (%) Summa Enligt lag Enligt avtal Summa inkl. sem. Arbetare 31,42 2) ~ 7,2 1) 38,6 ~ 56,6 Tjänstemän 31,42 2) ~ 17,1 1) 48,5 ~ 67,8 Egenavgift, (0 karensdgr) 3) 29,71 3) Särskild löneskatt 3) 24,26 1) Inkl. löneskatt 2) Födda 1938 1943 10,21, 1983 15,49 3) Födda 1938 1943 10,21, 1983 15,07 Israel 636 Italien 812 Japan 1259 Kanada 787 Kina 925 Korea, Syd 912 Kuwait 920 Lettland 605 Litauen 437 Luxemburg 857 Mexico 400 Monaco 893 Nederländerna 780 Norge 774 Nya Zeeland 434 Polen 653 Portugal 582 Rumänien 450 Ryssland 625 Saudiarabien 622 Schweiz 685 Singapore 530 Spanien 649 Slovakien 691 Slovenien 535 Storbritannien och Nordirland 880 Sydafrika 302 Thailand 450 Tjeckien 670 Turkiet 611 Tyskland 643 Ukraina 715 Ungern 630 USA 833 Österrike 632 Basbelopp pris bb förhöjt bb inkomst bb 2002 37 900 38 700 38 800 2003 38 600 39 400 40 900 2004 39 300 40 100 42 300 2005 39 400 40 300 43 300 2006 39 700 40 500 44 500 2007 40 300 41 100 45 900 2008 41 000 41 800 48 000 2009 42 800 43 600 50 900 2010 42 400 43 300 51 100 Representation 2009 Lunch, middag eller supé 90 kr exkl. moms Övriga måltider 60 kr exkl. moms Övrigt (bla kringarrangemang etc) 180 kr exkl. moms Representationsgåva 180 kr exkl. moms Moms på ej avdragsgilla kostnader (belopp över prisram) är inte avlyftbar. Skattefria gåvor till anställda 2009 Julgåva till anställda 450 (450) kr inkl moms Jubileumsgåva till anställda 1 350 (1 350) kr inkl moms Minnesgåva till anställda 10 000 (10 000) kr inkl moms Bostadsförmån 2010 Bostadsförmån inkl värme men exkl hushållsel Bostadsförmånsvärdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta i Region kr/år kr/månad Stor-Stockholm 1 028 86 Stor-Göteborg 967 81 Kommuner i övrigt med mer än 75 000 invånare 919 77 Övriga kommuner 840 70 Bostad belägen utom tätort med närmaste omgivning 756 63 Tänk på att inkomstbeskattningen styrs av marknadsvärdet, dvs ortens pris. Fri semesterbostad 2009 Förmånsvärde när marknadsvärde saknas Fjällstuga (lägenhet): Jul, Nyår- och vårvinter (februari april) 3 300 kr/vecka Övrig tid 1 300 kr/vecka Sommarstuga (lägenhet): Sommar (mitten juni mitten augusti 3 300 kr/vecka Övrig tid 1 300 kr/vecka Semesterbostad i utlandet: 3 300 kr/vecka Konsumentprisindex Basår 1980 2009 Januari 297,9 Februari 298,0 Mars 298,8 April 299,3 Maj 299,5 Juni 300,2 Juli 298,8 Augusti 299,4 September 299,0 Oktober 301,1 November 301,0 December Årsmedeltal Inflation Konsumentprisindex basår 1949 utgör basår 1980 5,71. Ex. Nov. 93 245,3 5,711 = 1401. Inflationen: Okt 00 okt 01 2,5% Okt 03 okt 04 0,8% Okt 06 okt 07 2,7% Okt 01 okt 02 2,3% Okt 04 okt 05 0,5% Okt 07 okt 08 4,0% Okt 02 okt 03 1,3% Okt 05 okt 06 1,3% Okt 08 okt 09 1,5% Räntefördelningsränta % Tax.år positiv negativ 2003 9,94 5,94 2004 9,85 5,85 2005 9,71 5,71 2006 8,95 4,95 2007 8,26 3,26 2008 8,54 4,54 2009 9,16 5,16 2008 294,1 295,3 298,1 299,7 301,0 302,5 302,1 302,0 305,1 305,6 303,1 294,1 300,6 0,9% 2007 285,0 286,5 288,3 289,7 289,5 290,0 289,5 289,4 292,3 293,9 295,8 296,3 290,5 3,5% 2006 279,6 280,9 282,9 284,3 284,8 284,7 284,2 284,4 286,0 286,1 286,4 286,4 284,2 1,6% 2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4 0,4% Skatteskala 2009 (32 kr i kommunalskatt exkl. jobbskatteavdraget) Taxerad Skatt inom Varav inkomst (före skiktet statlig grundavdrag) 367 600 32% 0% 367 700 526 200 52% 20% 526 300 57% 25%
POSTTIDNING B Begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänd försändelsen med ny adress på baksidan. SNABBFAKTA FÖR SET-KUNDEN Uppgifter från SCB Statistiska Centralbyrån Arbetslöshet (oktober 2009) 8,1 % Folkmängd (2009-10-30) 9 331 523 Konsumentprisindex (november 2009 jämfört med november 2008) -0,7 % BNP (kv 3 2009 jämfört med kv 3 2008) -5,0 % Timlön för arbetare i privat sektor 138,20 kr (förändring jämfört med september 2008) 2,5 % Månadslön för tjänsteman i privat sektor 32 710 kr (förändring jämfört med september 2008) 2,7 % Statslåneränta % 1995 11 30 8,88 2000 11 30 5,06 2005 11 30 3,26 1996 11 30 7,02 2001 11 30 4,94 2006 11 30 3,54 1997 11 30 6,17 2002 11 30 4,85 2007 11 30 4,16 1998 11 30 4,38 2003 11 30 4,71 2008 11 30 2,89 1999 11 30 5,57 2004 11 30 3,95 2009 11 30 3,2 Genomsnittlig statslåneränta % 2003 4,39 2005 3,24 2007 4,13 2004 4,31 2006 3,61 2008 3,88 Basräntan % 04 04 01 06 08 31 2 08 12 01 08 12 31 3 09-04-01 0 06 09 01 07 06 30 3 09-01-01 09-01-31 2 07 07 01 08 11 30 4 09-02-01 1 Referensränta Ersätter diskontot fr. o. m. 2002 07 01. 1/1 30/6 2007 3,0 % 1/1 30/6 2008 4 % 1/1 30/6 2009 2% 1/7 31/12 2007 3,5 % 1/7 31/12 2008 4,5% 1/7 31/12 2009 0,5% Se över ränteklausuler i äldre avtal. Dröjsmålsränta enligt räntelagen referensränta + 8%. Avgifter till bolagsverket för registrering Aktie- Handelsbolag/ Ideell bolag Filial enskild firma förening Nyregistrering 2 200 2 000 1 200 1 200 Ändringsanmälan avseende firma 1 200 900 900 övriga 900 800 600 600 Anmälan avseende fusionsplan 900 Frivillig likvidation 1 000 Likvidation upphör och bolaget återupptar verksamheten 500 Ansökan om likvidation 500 Anmälan om eget utträde 900 Lägre avgift avgift med E-tjänst Se även www.bolagsverket.se/priser_avgifter Momsredovisning vid EU-handel Enligt skatteförvaltningen bör omräkning göras per fakturadatum eller per den 15:e i månaden efter leverans beroende på vilket som först inträffat. Vid omräkningen får användas månatliga genomsnittskurser som fastställts av oberoende part, t ex Riksbanken Mervärdesskatt % Skattesats Moms på priset inkl moms 25,00 20,00 12,00 (Livsmedel och hotellrum) 10,71 6,00 (Tidningar, böcker, resor, idrott och kultur m.m.) 5,66 Förmån av lånedator 2009 Förmånen skall marknadsvärderas. Bilförmån 2010 Bilen Nybilspris enligt SKV Extrautrustning Bilvärde Bilvärde < 318 000 13 441 Bilvärde > 318 000 49 693 11,4 % av bilvärdet 22,4 % av bilvärdet + > 318 000 + Bilförmån Avrundas ner till 100-tal. Drivmedel Faktiskt bensinförbrukning avseende privat körning baserat på tillfredsställande underlag, helst i form av körjournal. Kan detta inte ske utgör hela bensinkostnaden förmån. Faktiskt kostnad ökas med 20% (gäller ej vid arbetsgivareavgift.) 1,2 x Drivmedelsförmån Bilförmån Sexårsbilar 2004 års modell eller äldre Genomsnittspris enligt SKV 169 600 Beloppet 169 600kr skall även användas i de fall man inte kan få fram ett nybilspris för årsmodellen. Om nybilspriset för modellen är högre än 169 600 skall tillägg ske med mellanskillnaden (Nybilspris 169 600) + Inköpsvärdet av all extrautrustning + Bilvärde = Samma beräkningsmodell som vidstående. Framräknade förmånsvärden enligt ovan avrundas nedåt till närmast hel 100-tal kr. Detta bör du tänka på om du har tjänstebil Är din tjänstebil av 2004 års modell eller äldre? Tänk då på att reglerna för äldre bilar är relativt ogynsammare. En billig äldre bil kan från det att den blir klassad som 6-årsbil få ett högre värde. Har du t.ex. köpt en bil för 120 000 kronor värderas den ändå som 6-årsbil till 80% av ett uppskattat nybilspris av beskattningsårets (2010) årsmodell av de vanligast förekommande bilarna ägda av juridiska personer. Värdet för 2010 är 169 600kronor. Glöm inte att använda aktuella värden. eller Generaltullstyrelsen. Den metod som ett företag väljer för att fastställa valutakurser skall användas konsekvent. Se även www.riksbanken.se och www.tullverket.se Riksbankens mittkurser Tullverkets växelkurser Kod/Land Valuta September Oktober November Oktober November December EU/euro Storbritannien Danmark Estland Lettland Litauen Polen Tjeckien Ungern Ryssland 1 EUR 1 pund, GBP 100 kronor, DKK 1 Kroon, EEK 1 Lats, LVL 1 Litas, LTL 1 Zloty, PLN 100, Koruna, CZK 100 Forint, HUF 100 Rubel, RUB 10,1978 11,4377 137,0159 0,6519 14,4873 2,9541 2,4545 40,2132 3,7518 22,7705 10,3034 11,2508 138,4205 0,6586 14,5341 2,9836 2,44468 39,8668 3,84 23,6132 10,3319 11,4948 138,85 0,6603 14,5743 2,9933 2,481 40,0133 3,8133 23,9314 10,1025 11,18 135,70 0,6515 14,32 2,945 2,47 40,30 3,77 26,70 10,3865 11,46 139,50 0,67 14,68 3,025 2,55 40,40 3,98 27,76 10,2355 11,54 137,55 0,66 14,46 2,985 2,55 40,36 3,90 27,84 SNABBFAKTA FINNER DU ÄVEN PÅ SET-REVISION.SE