1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen av året skedde dock en tydlig vändning uppåt, beroende på både kraftfulla stimulanspaket runt om i världen och att styrkan i de sydostasiatiska länderna återvände. Både i USA och i en stor del av EU-länderna har ekonomierna stärkts, och detta något tidigare än man först befarat. Även Sveriges ekonomi har påverkats positivt, men som årsgenomsnitt väntas ändå BNP ha fallit med cirka 4,5 procent mellan 2008 och 2009. De i grunden starka inhemska ekonomiska fundamenta borgar emellertid för en stark återhämtning under 2010, då tillväxten förutses bli drygt 2 procent. Det är framför allt en god privat konsumtion som driver på den svenska konjunkturutvecklingen, men dessutom gynnas exportutvecklingen av ökade handelsvolymer. De osäkerhetsmoment som finns kring den fortsatta konjunkturuppgången gäller främst de stora budgetunderskotten i vår omvärld. Stort sysselsättningsfall men nu dämpas nedgångstakten Sysselsättningen har det senaste året fallit snabbt. Nedgången i antalet sysselsatta 1 mellan 2008 och 2009 (i åldern 16-64 år) uppgick enligt preliminära beräkningar 2 till 105 000 personer, vilket är den största nedgången för ett enskilt år sedan 1993. Sysselsättningsgraden, antalet sysselsatta relativt befolkningen, har därmed minskat från 75,9 till 73,6 procent. Takten i sysselsättningsminskningen har visserligen dämpats under de senaste månaderna, men på årsbasis väntas 2010 ändå en ytterligare sysselsättningsnedgång med 55 000 personer. En faktor som verkar starkt återhållande på sysselsättningens återhämtning kommer att vara ett ovanligt lågt kapacitetsutnyttjande av den befintliga personalen. Arbetskraftens ökning har nu upphört och övergått i en minskning, vilket också är naturligt i en konjunkturnedgång. Den lilla uppgång mellan 2008 och 2009 (cirka 5 000 personer) som preliminärt registrerats beror helt på överhängseffekter. Till bilden hör också en allt långsammare ökning av befolkningen i arbetsför ålder. Industrin har förlorat många jobb Eftersom den nuvarande lågkonjunkturen är importerad är det tillverkningsindustrin som fått vidkännas den största nedgången i produktion och sysselsättning. På grund av en statistikomläggning är det svårt att göra en exakt jämförelse mellan de två senaste åren, men klart är att industrisysselsättningen 1 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). 2 Genomsnitt för båda åren, januari november.
2 (9) mellan 2008 och 2009 gått ned mycket kraftigt, i storleksordningen 80 000 personer. Särskilt hårt har verkstadsindustrin drabbats. Även byggsysselsättningen har minskat påtagligt. I övrigt torde så gott som alla näringsgrenar ha påverkats, mer eller mindre. Nedgången i den privata tjänstesektorn blev dock liten, medan den offentliga tjänstesektorn i allt högre grad känner av försvagningen av de kommunala ekonomierna. En tämligen likartad bild av branschutvecklingen förutses för 2010, varvid den privata tjänstesektorn då förväntas uppvisa positiva sysselsättningstal. Färre platser på årsbasis men nu börjar det vända uppåt Efterfrågan på arbetskraft, mätt som antalet nyanmälda platser vid Arbetsförmedlingen, har fortsatt att minska. Under 2009 anmäldes sammanlagt 409 000 platser, vilket är 200 000 färre än 2008 och bara hälften så många som rekordåret 2007 3. Utvecklingen har dock vänt under senare delen av 2009, och under de sista månaderna har en viss tendens till uppgång kunnat skönjas. Andelen platser som avsåg tillsvidareanställningar gick mellan 2008 och 2009 ned från 60 till 56 procent, vilket ytterligare understryker arbetsgivarnas ökade försiktighet i rekryteringshänseende. Nedgång i alla större branscher Alla de undersökta huvudbranscherna uppvisar sämre platstillströmning än under föregående år. Allra störst, relativt sett, är nedgångarna inom verkstadsindustrin och transportväsendet, där platsvolymerna minskat med två tredjedelar respektive hälften. Även den ur sysselsättningssynpunkt så viktiga uppdragssektorn har drabbats påtagligt av krisen, medan vissa andra tjänstenäringar främst varuhandeln klarat sig förhållandevis lindrigt. Färre ferieplatser Även semestervikariat och ferieplatser minskar i antal, eftersom många av arbetsgivarna har gott om arbetslös före detta personal att använda sig av i semestertider. Antalet ferieplatser, definitionsmässigt platser med högst tre månaders varaktighet som infaller någon gång under perioden 15 maj 15 september, minskade mellan 2008 och 2009 med 16 000 till 56 000. 3 Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden eftersom inte alla platser anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen lediga platser som anmäls varierar över tiden och har visat sig öka under konjunkturuppgångar. Det finns också en viss överskattning av antalet platser i statistiken på grund av dubbelanmälningar till Platsbanken. Båda dessa faktorer var mycket framträdande under 2006 och 2007, men dubbelanmälningarna har därefter minskat.
3 (9) Liten brist på arbetskraft En annan effekt av lågkonjunkturen är, som vanligt, att bristen på arbetskraft dämpats markant. I den intervjuundersökning som Arbetsförmedlingen gjorde hösten 2009 uppgav endast 13 procent av de tillfrågade arbetsgivarna att de upplevt rekryteringsproblem de senaste sex månaderna, vilket är bara hälften så många som i motsvarande undersökning 2008. Brist på arbetskraft råder nu i princip enbart inom yrken där det fordras specialistkompetent personal, till exempel högskoleyrken inom hälso- och sjukvården och vissa särskilt avancerade yrken inom industrin och byggnadsverksamheten. Mycket höga varseltal i början av året sedan vände det nedåt År 2009 började som år 2008 slutade med mycket höga varselnivåer, fullt i klass med dem från 1990-talets depressionsår. Därefter har antalet varslade sjunkit markant, men för året som helhet noterades ändå en uppgång. Sammanlagt under 2009 varslades 115 000 personer om uppsägning därav mer än hälften under årets fyra första månader vilket är 19 000 fler än året innan. Inom tillverkningsindustrin varslades under året totalt drygt 48 000 personer om uppsägning, lika många som under föregående år. Bland dessa märks 10 000 vardera inom transportmedelsindustrin och maskinindustrin. Uppdragssektorn varslade 21 000 personer. För den relativt största uppgången svarade kommuner och landsting, där antalet varslade ökade från 2 500 till 6 500. En stor ökning noterades också för transportverksamheten. Stockholms län toppade varselstatistiken för länen med 24 000 varslade personer, 1 000 fler än i Västra Götalands län. Med hänsyn till länsstorleken drabbades dock Västra Götalands län betydligt hårdare än Stockholms län. I förhållande till arbetskraften var varslen flest i Gävleborgs och Västernorrlands län, medan de var fåtaligast i Gotlands och Hallands län. Många av de varslade återfinns på Arbetsförmedlingen Av de 136 000 personer som varslades om uppsägning under den stora varselvågen (september 2008 till juni 2009) hade 68 procent blivit uppsagda inom sex månader, och 33 procent hade någon gång under sexmånadersperioden skrivits in som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Nivåerna är högre än tidigare under 2007 uppgick de exempelvis till 59 respektive 15 procent av de då utfärdade 27 000 varslen. Detta tyder på att varslens konsekvenser blivit mer påtagliga, naturligt nog i en svår situation på arbetsmarknaden. Det bör emellertid tilläggas att nivåerna dämpats de senaste månaderna av de varslade i juni 2009 hade 62 procent blivit uppsagda och 23 procent blivit arbetslösa under årets senare hälft.
4 (9) Lägre andel av de arbetssökande har fått arbete Övergångarna till arbete från arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd uppvisar fallande nivåer i de relativa talen, från 9,5 procent 2008 till 6,6 procent 2009, beroende på den minskade efterfrågan på arbetskraft. Däremot har det skett en viss uppgång av antalet personer som gått från arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd till arbete, nämligen från 293 000 (därav 258 000 utan stöd och 12 000 nystartsjobb) till 318 000 (därav 279 000 utan stöd och 17 000 nystartsjobb). Detta får ses mot bakgrunden av den mycket stora ökningen av dessa kategorier av arbetssökande. Andelen av det totala antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen som erhållit ett arbete har sjunkit ytterligare det senaste året. Under 2009 fick 6,0 procent av det sammanlagda antalet inskrivna någon form av arbete, jämfört med 7,7 procent året innan. Även antalsmässigt sjönk nivån mellan åren från knappt 517 000 till knappt 491 000 trots den stora ökningen av antalet inskrivna arbetssökande. Färre arbetslösa har fått arbete inom 90 dagar Arbetsförmedlingen gör regelbundna uppföljningar av resultaten 90 dagar efter inskrivningen för de nya arbetslösa. Det visar sig då att 24,4 procent av dem fick arbete inom 90 dagar bland dem som skrevs in under perioden oktober 2008 till september 2009, jämfört med 37,1 procent ett år tidigare. För ungdomar mellan 18 och 24 år var motsvarande tal 22,6 respektive 36,1 procent. Fler till utbildning Antalet personer som lämnar Arbetsförmedlingen för en reguljär utbildning har åter ökat, till följd av svårigheterna att finna ett jobb. Under 2009 gick 50 000 av det totala antalet arbetssökande över till en sådan utbildning, vilket är 17 000 fler än föregående år. Kraftigt stigande arbetslöshet och betydligt fler i program Arbetslösheten har stigit avsevärt det senaste året. Under 2009 var i genomsnitt per månad 237 000 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen som arbetslösa, vilket var 86 000 fler än 2008. För att bromsa den stora ökningen har Regeringen utökat anslagen till de arbetsmarknadspolitiska programmen. Antalet deltagare i programmen med aktivitetsstöd steg mellan 2008 och 2009 med 50 000 till 121 000, räknat som månadsgenomsnitt. I relation till arbetskraften innebär detta en uppgång från 1,5 till 2,5 procent. Om man adderar antalet arbetslösa personer med personer i program med aktivitetsstöd uppgick nivån 2008 till 221 000 och 2009 till 358 000 personer, motsvarande 4,7 respektive 7,5 procent av arbetskraften. Det är främst de båda garantierna Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar som ökat kraftigt, och i dessa program deltog under det senaste året i
5 (9) genomsnitt 53 000 respektive 35 000 personer vilka således svarade för nästan tre fjärdedelar av programvolymen. Ett annat program som fått betydligt större volymer är arbetspraktiken, som under 2009 i genomsnitt berörde 9 000 personer, jämfört med 1 400 året innan. Det bör i detta sammanhang noteras att garantierna innehåller åtskilliga inslag av till exempel arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik, men att dessa inte särredovisas i Arbetsförmedlingens statistik. Programmen med aktivitetsstöd bildar, tillsammans med anställningsstöden, de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska programmen. I dessa deltog 2009 i genomsnitt drygt 127 000 personer, 42 000 fler än 2008. Arbetslösheten väntas vända nedåt i höst En källa till viss ytterligare ökning av arbetslöshetstalet och framför allt programvolymen under 2010 är den nu påbörjade överföringen av sjukskrivna personer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Å andra sidan väntas den stigande efterfrågan på arbetskraft undan för undan dämpa arbetslöshetens ökning under 2010, och under årets senare del kan nivåerna sakta börja vända nedåt igen. Nya programinslag Under det gångna året kvalificerades ett växande antal deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin för det så kallade tredje steget, vilket konkret innebär någon form av sysselsättning. Därvid bröts dessa ut ur den ordinarie garantins sökandekategori och placerades i en ny kategori, som fått namnet Jobb- och utvecklingsgarantins fas 3, och som alltså ska bokföras som ett sysselsättningsprogram 4. Ett annat nytt program är praktisk kompetensutveckling. Denna är i princip en form av arbetspraktik, som syftar till att ge arbetssökande med tidigare yrkeserfarenhet möjlighet att behålla kontakten med arbetslivet samt upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens. Fler i nystartsjobb färre i arbete med stöd Antalet personer i arbete med stöd, det vill säga anställningsstöden och de särskilda programmen för funktionshindrade, minskar sakta. Detta beror dels på en halvering av anställningsstöden, till 7 000 personer i årsgenomsnitt (dock fördubblades antalet deltagare i instegsjobben till 2 400), dels på en mindre nedgång av programmen för funktionshindrade, med 4 000 till 67 000 personer. Av de sistnämnda hade 51 000 en lönebidragsanställning. 4 Eftersom deltagarna i fas 3 uppbär aktivitetsersättning, och inte lön, klassas de som heltidsstuderande i AKU.
6 (9) Å andra sidan stiger antalet personer med nystartsjobb, som också är en form av subventionerat arbete men som inte räknas till programmen. Nystartsjobben sysselsatte 2009 i medeltal 19 000 personer, vilket är 3 000 fler än föregående år. Bland annat mer än fördubblades antalet sysselsatta till 1 600 i de särskilda nystartsjobben, som riktas till personer som av hälsoskäl stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Nystartsjobben har sedan starten varit starkt mansdominerade, men en viss utjämning har skett. Under 2009 var 41 procent av dessa platser besatta av kvinnor. Fler män än kvinnor har blivit arbetslösa Männens arbetslöshet har länge överstigit kvinnornas, men det senaste året har klyftan vidgats avsevärt. Anledningen är att det i första hand är mansdominerade näringar såsom industrin, byggnadsverksamheten och transporterna som varit starkt utsatta för den ekonomiska krisen. Antalet män som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen som arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd uppgick 2009 till 203 000, räknat som månadsgenomsnitt, och det är 86 000 fler än 2008. Motsvarande tal för kvinnorna var knappt 155 000, en ökning med 50 000. I och med att den offentliga tjänstesektorn där kvinnorna är i klar majoritet nu på allvar känner av krisens verkningar, väntas emellertid kvinnornas arbetslöshet i år öka ungefär lika mycket som männens. Störst ökning för de unga Som vanligt i en konjunkturnedgång är det ungdomarna som först drabbats av arbetslösheten, eftersom de överlag har den svagaste anknytningen till arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa och programinskrivna (med aktivitetsstöd) ungdomar (18-24 år) började öka redan 2008 (räknat som månadsgenomsnitt) då den uppgick till 43 000 och uppgången fortsatte sedan med 41 000 till nivån 84 000 år 2009. Med stigande ålder minskar risken att bli arbetslös alltmer, och för personer mellan 55 och 64 år stannade ökningen av arbetslösa och programdeltagare vid 14 000, från 38 000 till 52 000 år 2009. Under senare delen av året dämpades dock uppgångstakten, och detta skedde framför allt för yngre arbetssökande. Många korttidsutbildade utan arbete Arbetsmarknaden har mellan 2008 och 2009 försämrats påtagligt för alla utbildningsnivåer. Antalet arbetslösa och programdeltagande har stigit särskilt mycket bland de gymnasieutbildade, med 78 000 till i genomsnitt 182 000. Också de högskoleutbildade har påverkats negativt, framför allt de som har kort högskolutbildning. För de långtidsutbildade har nivån relativt sett stigit något mindre, med 21 000 till 61 000 personer. Uppgången i arbetslöshet för de enbart förgymnasialt utbildade har varit svagare, men här finns en förhållandevis hög
7 (9) andel äldre personer som istället försvinner från arbetsmarknaden när tiderna blivit sämre. Det bör också noteras att nivån på arbetslöshet och program är mycket hög för de korttidsutbildade (13,6 procent av arbetskraften), jämfört med 8,0 procent för de gymnasieutbildade och 4,5 procent för de högskoleutbildade. Hög arbetslöshet för de utomeuropeiskt födda För de svenskfödda ökade det genomsnittliga antalet personer i arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd mellan 2008 och 2009 med 100 000 till 255 000, och även i relativa tal är deras ökning större än de utlandsföddas. Bland de senare redovisas den största ökningen för dem som invandrat från utomnordiska länder i Europa. För dem steg nivån med 12 000 till 33 000 personer. Den stora ökningen för de svenskfödda (och i viss mån övriga Europafödda) förklaras främst av deras tidigare förhållandevis låga arbetslöshetsnivåer. Även under 2009 var andelen arbetslösa och programinskrivna i relation till arbetskraften lägst för de svenskfödda (6,3 procent av arbetskraften), jämfört med 10,8 procent för de europeiskt och 17,6 procent för de utomeuropeiskt födda invandrarna. Fler funktionshindrade med aktivitetsstöd färre i arbete med stöd En grupp som redan tidigt under 2008 drabbades av konjunkturnedgången är de funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Försämringen fortsatte under 2009, då antalet personer i arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd uppgick till 52 000 i medeltal per månad, vilket var 12 000 fler än året innan. Framför allt har antalet personer i program med aktivitetsstöd ökat kraftigt, och nivån har fördubblats på två år. En ännu större grupp av funktionshindrade finns emellertid fortfarande i särskilda program som innebär arbete med stöd: anställning med lönebidrag (nästan 51 000 personer i årsgenomsnitt 2009), offentligt skyddat arbete (drygt 4 000), utvecklingsanställning (2 000) och trygghetsanställning (10 000). Allt som allt var 67 000 inskrivna i dessa program, vilket emellertid var nästan 4 000 färre än under 2008. Utöver dessa grupper var i genomsnitt drygt 2 000 av de cirka 20 000 funktionshindrade vid Samhall inskrivna som ombytessökande vid Arbetsförmedlingen. Stor försämring i Smålandslänen De ur arbetsmarknadssynpunkt tidigare så gynnade länen i Småland har drabbats hårt av den ekonomiska krisen, eftersom dessa (främst Jönköping och Kronoberg) är mycket industritäta. Jönköpings län har mer än fördubblat sin volym av arbetslösa och programinskrivna mellan 2008 och 2009, och nästan lika stor är ökningen i Kronobergs län. Även i övrigt kan generellt sägas att industrilänen känt av nedgången på arbetsmarknaden mest. Hit hör bland annat storlänet Västra Götaland, med den tredje största ökningen av arbetslöshet och program. Det län där krisen märkts minst är Gotland, vars arbetslöshets- och programvolym gått
8 (9) upp med 35 procent på ett år. Den högsta andelen personer i arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd under 2009 redovisades för Gävleborgs län, med i genomsnitt 11,1 procent av arbetskraften, medan den lägsta nivån 5,0 procent stod att finna i Stockholms län. Fördelat över länsgrupper var den sammantagna andelen 6,6 procent i storstadslänen, 9,4 procent i skogslänen och 7,9 procent i övriga län. Också under 2010 väntas arbetslösheten slå hårdast mot de industriintensiva länen. Tillskottet av arbetslösa dämpas, men långtidsarbetslösheten ökar Ökningen av arbetslösheten 2009 berodde i början av året framför allt på en låg efterfrågan på arbetskraft. Som månadsgenomsnitt ökade därvid antalet nyinskrivna arbetslösa mellan 2008 och 2009 med 9 000 till 36 000. Under årets sista månader, däremot, var huvudorsaken till uppgången allt längre arbetslöshetstider. Sammantaget vände långtidsarbetslösheten efter flera år av kontinuerligt fallande nivåer kraftigt uppåt under 2009. Då var i genomsnitt drygt 61 000 av de arbetslösa vid Arbetsförmedlingen bokförda som långtidsarbetslösa 5, en uppgång på ett år med 25 000 personer. Uppgången omfattar alla åldersgrupper, men är särskilt uttalad för de yngre arbetssökande. Sålunda steg antalet långtidsarbetslösa 18-24-åringar med 3 000 till 6 600. Under de senaste månaderna är det främst de förlängda arbetslöshetstiderna som drivit upp arbetslösheten, och det är inte minst för att stävja denna utveckling som allt större resurser anslås till Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar. Ännu något färre deltidsarbetslösa och timanställda Antalet deltidsarbetslösa uppgick under 2009 till i genomsnitt 38 000, vilket är 5 000 färre än året innan. Minskningen är dock svagare än tidigare, och det finns tecken på att den långvariga nedgången som framför allt berott på skärpta villkor i arbetslöshetsförsäkringen är på väg att plana ut. Drygt tre fjärdedelar av de deltidsarbetslösa var kvinnor. Också de timanställda har minskat något i antal. Under det gångna året utgjorde de i medeltal 61 000, en nedgång med 2 000. Under årets senare del övergick utvecklingen dock till en ökning, vilket kan tillskrivas den allt kärvare arbetsmarknaden. Nästan två tredjedelar av de timanställda var kvinnor. Tillsammans med övriga tillfälligt anställda (drygt 25 000 i snitt under 2009) och ombytessökande (21 000) bildar de deltidsanställda och de timanställda gruppen 5 Dvs. de hade en sammanhängande period i arbetslöshet med sex månader bakom sig (för ungdomar 18-24 år dock 100 dagar).
9 (9) sökande med arbete utan stöd. Den omfattade under 2009 i genomsnitt 146 000 personer, vilket var oförändrat från 2008. Fler inskrivna totalt Utöver de ovan uppräknade sökandegrupperna finns det ytterligare några grupper i Arbetsförmedlingens register. Dit hör bland annat arbetssökande som har särskilda begränsningar i sitt arbetsutbud eller som för närvarande inte kan ta ett arbete. Allt som allt var, räknat som månadsgenomsnitt, 682 000 personer i åldern 16-64 år inskrivna på Arbetsförmedlingen under 2009, en uppgång med 121 000 från 2008. Även här är ökningen mindre för kvinnorna än för männen. Det totala antalet inskrivna kvinnor ökade med 35 000 till knappt 326 000.