Efterlevandepension och efterlevandestöd Vägledning 2010:4 version 6
Vägledningarna innehåller samlad information om vad som gäller inom ett verksamhetsområde. Vägledningarna tas fram av Pensionsmyndigheten. En vägledning kan innehålla beskrivningar av: författningsbestämmelser förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras löpande och publiceras på Pensionsmyndighetens webbplats, www.pensionsmyndigheten.se/vagledningar
Efterlevandepension och efterlevandestöd Vägledning 2010:4 version 6 Publicerad 2014-05
Innehåll Förkortningar... 12 Läsanvisningar... 16 1 Inledning... 17 1.1 Kort historik... 17 1.2 Varför nya regler från år 2003?... 18 2 Vem är försäkrad för efterlevandepension och efterlevandestöd?... 19 2.1 Försäkrad för efterlevandepension... 19 2.2 Bosättningsbaserad försäkring... 19 2.2.1 Bosatt i Sverige... 19 2.3 Arbetsbaserad försäkring... 20 2.3.1 Arbete i Sverige... 20 2.3.2 Arbetsbaserade ersättningar inom efterlevandepensioneringen... 20 2.4 Uppehållstillstånd och uppehållsrätt... 20 2.5 Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner... 21 3 Hur får den efterlevande efterlevandepension och efterlevandestöd... 22 3.1 Efterlevandepension och efterlevandestöd utan ansökan... 22 3.2 Vilka måste ansöka om efterlevandepension och efterlevandestöd även efter den 31 oktober 2012?... 23 3.2.1 Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd... 23 3.3 Dödsfallsintyg och släktutredning eller motsvarande dokument från annat land eller annan utredning kan bevisa dödsfall och släktskap... 24 3.4 Den efterlevandes uppgiftsskyldighet och Pensionsmyndighetens utredningsskyldighet... 25 3.5 Särskilt om ansökan om efterlevandestöd... 26 3.6 Anmälan om förlängd barnpension och efterlevandestöd efter fyllda 18 år... 26 3.7 Anmälan om förlängd omställningspension... 26 3.8 Efterlevandepension och efterlevandestöd kan betalas ut efter försvunnen person... 27 3.9 En efterlevande har berövat den avlidna livet... 28 4 Barnpension... 29 4.1 Vem kan få barnpension?... 29 4.1.1 Ålder och studier kan påverka rätten till barnpension... 30 4.1.2 Studiehjälp upphör barnpension dras in?... 30 4.1.3 Barnpension börjar betalas ut igen... 31 4.1.4 Barnet studerar utomlands barnpension efter fyllda 18 år... 31 4.1.5 Barnet som har barnpension adopteras eller gifter sig... 31 4.2 Hur stor blir barnpensionen?... 31 4.2.1 Barnpension när barn inte fyllt 12 år... 32 4.2.2 Barnpension när yngsta barnet fyllt 12 år... 32 4.2.3 Barnpension när båda föräldrarna avlidit... 33 4.2.4 Begränsningsregel finns... 33 4.2.5 Varför olika nivåer på barnpension beroende på barns ålder?... 35 4.2.6 Följsamhetsindexering av framräknade belopp... 36 5
5 Efterlevandestöd... 37 5.1 Vem kan få efterlevandestöd?... 37 5.2 Hur stort blir efterlevandestödet?... 38 5.2.1 Båda föräldrarna avlidna... 39 5.3 Efterlevandestöd och garantiersättning kan inte betalas ut samtidigt... 39 6 Efterlevande kvinnor omställningspension eller änkepension?... 40 6.1 Kvinnor födda 1944 eller tidigare... 40 6.2 Kvinnor födda 1945 eller senare... 40 7 Efterlevande män vad kan de få?... 41 8 Allmän omställningspension och förlängd omställningspension... 42 8.1 Vem kan få allmän omställningspension?... 42 8.1.1 Stadigvarande och oavbrutet sammanboende med maka eller make... 43 8.1.2 Stadigvarande sammanboende med barn under 18 år... 46 8.1.3 Under vilken tid betalas allmän omställningspension ut?... 47 8.2 När upphör allmän omställningspension?... 47 8.3 Omställningspension efter flera avlidna kan inte betalas ut... 48 8.4 Vem kan få förlängd omställningspension?... 49 8.5 När upphör förlängd omställningspension?... 50 8.6 Hur stor blir omställningspensionen och den förlängda omställningspensionen?... 50 9 Garantipension till allmän omställningspension och förlängd omställningspension... 52 9.1 Vem kan få garantipension?... 52 9.1.1 Minst tre års försäkringstid... 53 9.2 Vad är försäkringstid?... 54 9.3 Försäkringstid när den avlidne fyllt 65 år och hade ålderspension... 55 9.4 Försäkringstid när den avlidne hade sjukersättning beräknad med 40 års försäkringstid enligt övergångsbestämmelser... 55 9.5 Beräkning av faktisk försäkringstid... 56 9.5.1 Bosättningstid i Sverige... 56 9.5.2 EU/EES... 56 9.5.3 Vistelsetid i avvaktan på uppehållstillstånd... 57 9.5.4 Bosättningstid i tidigare hemland flyktingar... 57 9.6 Beräkning av framtida försäkringstid... 61 9.7 Vad är försäkringstid före år 2003?... 63 9.8 Vad är försäkringstid före år 2001?... 63 9.8.1 Kyrkobokföring folkbokföring... 64 9.8.2 Bosättning vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare... 64 9.8.3 Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation... 64 9.8.4 Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare... 65 9.8.5 Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension... 65 9.8.6 Bosättningstid under period för studier i annat land... 66 9.9 När upphör garantipensionen?... 67 9.10 Hur stor blir garantipensionen?... 67 9.11 Beräkning av garantipension enligt EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet... 68 10 Samordning med andra förmåner... 69 6
11 Efterlevandepensionsunderlag vid beräkning av barnpension och omställningspension/förlängd omställningspension... 70 11.1 Hur beräknas efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda 1938 eller senare... 70 11.1.1 Vad är faktisk pensionsbehållning... 71 11.1.2 Fiktiv beräkning av antagandeinkomst för att uppfylla förvärvsvillkoret... 72 11.1.3 Vad är antagen pensionsbehållning?... 73 11.1.4 Hur beräknas pensionsbehållningen om dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år?... 77 11.1.5 Hur påverkar tidigt uttag av ålderspension?... 77 11.1.6 Delningstal ger efterlevandepensionsunderlag... 77 11.2 Hur beräknas efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda 1937 eller tidigare?... 78 11.2.1 Beräkning... 78 11.2.2 Följsamhetsindexering av EPU om dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år... 79 11.2.3 Särskild bestämmelse för födda 1927 eller tidigare... 80 11.2.4 Färre än 30 år med pensionspoäng... 80 11.2.5 Egen företagare som inte har betalat tilläggspensionsavgifter för något eller några år... 81 11.3 Efterlevandepensionsunderlag och EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet... 81 11.3.1 Förvärvsvillkoret... 81 11.3.2 Antagen pensionsbehållning... 81 11.3.3 Avlidna födda 1937 eller tidigare... 81 12 Änkepension... 83 12.1 Vem kan få änkepension beräknad på den avlidnes pensionspoäng?... 84 12.1.1 Kvinnor födda 1944 eller tidigare... 84 12.1.2 Kvinnor födda 1945 eller senare... 85 12.2 Vem kan få änkepension - 90-procentstillägget?... 85 12.2.1 Kvinnor födda 1944 eller tidigare... 86 12.2.2 Kvinnor födda 1945 eller senare... 86 12.3 Änkan gifter om sig änkepensionen upphör... 86 12.4 Änkepension kan betalas ut igen... 87 12.5 Hur stor blir änkepensionen?... 87 12.5.1 Beräkning av änkepension till kvinnor födda 1944 eller tidigare... 88 12.5.2 Änkepension till kvinnor födda 1945 eller senare beräknad på den avlidnes intjänade pensionspoäng... 96 12.5.3 Beräkning av änkepension, 90-procentstillägget, för kvinnor födda 1945 eller senare... 98 12.6 Beräkning av änkepension enligt EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet... 99 13 Änkepension till änka som fyllt 65 år... 100 13.1 Rätt till änkepension beräknad på mannens intjänade pensionspoäng... 100 13.1.1 Änkepension upphör och kan betalas ut igen... 100 13.2 Hur stor blir änkepension beräknad på mannens intjänade pensionspoäng?... 101 14 Garantipension till änkepension... 102 15 Samordning mellan änkepension och omställningspension... 103 7
16 Samordning mellan änkepension och ålderspension... 104 16.1 Änkor födda 1929 eller tidigare ingen samordning... 104 16.2 Änkor födda 1930 1953 samordning med ålderspension... 104 16.2.1 Änkepension som ska samordnas med ålderspension... 104 16.2.2 Hur beräknas den ålderspension som ska minska änkepensionen?... 104 16.2.3 Samordning för änkor födda 1930 1944... 106 16.2.4 Samordning för änkor födda 1945 1953... 108 16.3 Änkor födda 1954 eller senare samordning... 109 16.3.1 Änkepension som ska samordnas med ålderspension... 109 16.3.2 Hur beräknas den ålderspension som ska samordnas med änkepensionen?... 109 17 Efterlevandepension kan betalas ut efter två avlidna samtidigt... 111 18 Barnpension och efterlevandestöd dödsfall före år 2003... 112 18.1 Vem kan få barnpension?... 112 18.2 Hur stor blir barnpensionen?... 113 18.2.1 Beräkning av barnpension enligt 7 kap. 2 1 SFBP... 114 18.2.2 Beräkning av barnpension enligt 7 kap. 2 2 SFB 25-procentstillägget... 119 18.3 Vem kan få efterlevandestöd?... 120 18.4 Hur stort blir efterlevandestödet?... 120 18.5 Efterlevandestöd och garantiersättning kan inte betalas ut samtidigt... 121 18.6 Omräkning och nybeviljning av barnpension och efterlevandestöd från och med januari 2003 exempel... 121 19 Omställningspension och förlängd omställningspension samt garantipension till sådana förmåner dödsfall före år 2003... 124 19.1 Vem kan få omställningspension (inledande)?... 124 19.2 När upphör omställningspensionen (inledande)?... 125 19.3 Omställningspension efter flera avlidna kan inte betalas ut... 125 19.4 Vem kan få förlängd omställningspension?... 126 19.5 När upphör förlängd omställningspension?... 126 19.6 Hur stor blir omställningspensionen och den förlängda omställningspensionen?... 127 19.6.1 Beräkning av omställningspension enligt 7 kap. 10 1... 127 19.6.2 Beräkning av omställningspension/förlängd omställningspension enligt 7 kap. 10 2 90-procentstillägget... 128 19.7 Vem kan få garantipension?... 129 19.8 Försäkringstid när den avlidne fyllt 65 år och hade ålderspension... 130 19.9 Försäkringstid när den avlidne hade tillgodoräknats 40 år med försäkringstid enligt övergångsbestämmelser... 131 19.10 Hur länge betalas garantipension ut?... 131 19.11 Garantipension till omställningspension efter flera avlidna kan inte betalas ut... 131 19.12 När upphör garantipensionen?... 131 19.13 Hur stor blir garantipensionen?... 132 19.13.1 30 år med pensionspoäng eller 40 bosättningsår finns... 132 19.13.2 30 år med pensionspoäng eller 40 bosättningsår finns inte... 133 19.14 Omräkning av omställningspension från och med januari 2003 exempel... 136 8
20 Samordning med andra förmåner... 138 21 Särskild efterlevandepension och garantipension till sådan pension övergångsbestämmelser... 139 21.1 Avveckling av särskild efterlevandepension... 139 21.2 Vem kan få särskild efterlevandepension efter år 2002?... 139 21.3 När upphör särskild efterlevandepension?... 140 21.4 Rätt till särskild efterlevandepension... 140 21.5 Minskning eller indragning av särskild efterlevandepension... 141 21.5.1 Minskning eller indragning för viss tid... 141 21.5.2 Definitiv minskning eller indragning... 141 21.5.3 Beslut om minskning eller indragning av särskild efterlevandepension... 142 21.6 Omprövning av särskild efterlevandepension... 142 21.7 Garantipension till särskild efterlevandepension efter år 2002... 142 21.8 Hur stor blir den särskilda efterlevandepensionen och garantipensionen?... 143 21.9 Särskild efterlevandepension och garantipension minskas med andra förmåner.... 144 21.10 Omräkning av särskild efterlevandepension från och med januari 2003 exempel... 145 22 Änkepension och garantipension till sådan pension dödsfall före år 2003... 147 22.1 Vem kan få änkepension?... 147 22.1.1 Kvinnor födda 1944 eller tidigare dödsfall 1990 2002... 148 22.1.2 Kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall 1990 2002... 148 22.2 Vem kan få änkepension 90-procentstillägget?... 149 22.2.1 Kvinnor födda 1944 eller tidigare dödsfall 1990 2002... 149 22.2.2 Kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall 1990 2002... 149 22.3 När upphör änkepension och när kan den betalas ut igen?... 150 22.4 Hur stor blir änkepensionen?... 151 22.4.1 Beräkning av änkepension till kvinnor födda 1944 eller tidigare... 151 22.4.2 Beräkning av änkepension till kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall 1990 2002... 152 22.4.3 Beräkning av änkepension enligt 6 kap. 5 2 till kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall 1990 2002... 152 22.5 Vem kan få garantipension till änkepension?... 154 22.6 Vem kan få garantipension kvinnor födda 1944 eller tidigare dödsfall 1990 2002?... 154 22.7 Vem kan få garantipension kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall 1990 2002?... 154 22.8 När upphör garantipensionen?... 155 22.9 Hur stor blir garantipension till kvinnor födda 1944 eller tidigare?... 155 22.10 Hur stor blir garantipension till kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall 1990 2002?... 156 22.10.1 30 år med pensionspoäng finns inte eller änkan får inte 15 15-delar... 157 22.11 Omräkning av änkepension från och med januari 2003 exempel... 160 22.12 Omräkning av änkepension dödsfall före år 1990... 162 22.12.1 Dödsfall den 1juli 1960 1989... 162 22.13 Garantipension till änkepension och garantiersättning till aktivitetsersättning eller sjukersättning kan inte betalas ut samtidigt... 162 23 Samordning mellan änkepension och omställningspension dödsfall före år 2003... 163 9
24 Samordning mellan änkepension och ålderspension dödsfall före år 2003... 164 24.1 När ska änkepension och ålderspension inte samordnas?... 164 24.2 När ska änkepension och ålderspension samordnas?... 164 25 Samordning med yrkesskadelivränta... 165 25.1 Livräntefaktorer... 165 25.2 Hur påverkar yrkesskadelivränta efterlevandepension och efterlevandestöd vid dödsfall år 2003 eller senare?... 167 25.2.1 Livränta minskar efterlevandestöd och barnpension... 167 25.2.2 Livränta minskar omställningspension/förlängd omställningspension och garantipension till sådan pension... 168 25.2.3 Livränta minskar garantipension till änkepension och änkepension... 169 25.3 Hur påverkar yrkesskadelivränta efterlevandepension och efterlevandestöd vid dödsfall före år 2003?... 170 25.3.1 Livränta minskar efterlevandestöd och barnpension... 171 25.3.2 Livränta minskar omställningspension/förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension samt garantipension till sådan pension... 171 25.3.3 Livränta minskar änkepension och garantipension till sådan pension... 171 26 Nedsättning vid kriminalvård m.m.... 172 26.1 Intagen i kriminalvårdsanstalt eller häktad reducerad garantipension.. 172 26.1.1 Den reducerade garantipensionens storlek... 172 26.1.2 Dagberäkning av garantipension... 173 26.1.3 Häktad i sin frånvaro... 173 26.1.4 Utökad frigång... 174 26.2 Placerad utanför kriminalvårdsanstalt för behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel m.m.... 174 26.3 Kontraktsvård avdrag på efterlevandepension... 174 26.4 När betalas efterlevandestöd och barnpension inte ut?... 175 26.5 Underrättelseskyldighet för Kriminalvårdsstyrelsen och Statens Institutionsstyrelse... 175 27 Efterlevandes skyldighet att återbetala felaktigt eller för mycket utbetald efterlevandepension eller efterlevandestöd... 177 27.1 Lämnat oriktiga uppgifter eller brustit i anmälningsskyldighet... 177 27.2 Den försäkrade har skäligen bort inse felutbetalningen... 177 27.3 Eftergift... 178 27.4 Skriftligt beslut... 178 27.5 Netto- bruttobelopp... 178 28 Den efterlevande bor utomlands... 179 28.1 Inkomstrelaterad efterlevandepension... 179 28.2 Garantipension... 179 28.2.1 Bosatt i EU/EES-land eller Schweiz... 179 28.2.2 Bosatt utanför EU/EES... 180 28.3 Efterlevandestöd... 180 28.3.1 Bosatt i EU/EES-land eller Schweiz... 180 28.3.2 Bosatt utanför EU/EES eller Schweiz... 181 28.4 Oskäligt att dra in bosättningsbaserad förmån... 181 28.5 Utbetalning av garantipension för personer som vid utgången av år 2002 hade folkpension vid bosättning utomlands... 181 28.6 Levnadsintyg... 181 10
29 Om utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd... 182 29.1 Från och med när till och med när betalas efterlevandepension och efterlevandestöd ut... 182 29.2 Avrundningsregler... 183 29.3 Utbetalning sker månadsvis... 183 29.4 Små belopp... 184 29.5 Hur och till vem betalas efterlevandepension och efterlevandestöd ut?.. 184 29.5.1 Fullmakt... 184 29.5.2 Insättningsbesked... 185 29.6 Avdrag vid löpande utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd... 185 29.6.1 Avdrag vid återkrav fordran... 185 29.6.2 Skatt... 185 29.6.3 Avdrag för utmätning... 185 29.6.4 Avdrag för utländsk fordran... 185 29.7 Avdrag på retroaktiv utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd... 186 29.7.1 Avdrag på retroaktiv utbetalning efter beslut om återbetalningsskyldighet... 186 29.7.2 Efterlevandepension minskar efterlevandepension... 186 29.7.3 Tidigare utbetald annan ersättning... 187 29.7.4 Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen... 187 29.8 Uttag av efterlevandepension kan avbrytas... 188 30 Övriga bestämmelser... 189 30.1 Utmätning och överlåtelse... 189 30.2 Preskription... 189 30.3 Pensionsmyndighetens beslut vem kan begära omprövning och överklaga?... 189 31 Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension följsamhetsindexeras... 190 31.1 När ska pension räknas om genom följsamhetsindexering?... 190 31.2 Hur görs omräkningen?... 190 31.3 Automatisk balansering balansindex för ålderspension... 191 32 Efterlevandepension och efterlevandestöd prisindexeras... 192 33 Hur finansieras efterlevandepension och efterlevandestöd?... 193 Källförteckning... 194 Sakregister... 198 11
Förkortningar AFL ATP CSN EEG EES EG EPL EPLP EPU EU FB FD FÖD GPL HD KRNG KRNS KRSU KvaL LIP LIPP LVU NJA PGB PGI Prop. PU RegR RFFS RFV Den upphävda lagen (1962:38) om allmän försäkring Allmän tilläggspension Centrala studiestödsnämnden Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Den upphävda lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Den upphävda lagen (2000:462) om införande av lag (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Efterlevandepensionsunderlag Europeiska unionen Föräldrabalken Försäkringsdomstolen Försäkringsöverdomstolen Den upphävda lagen (1998:702) om garantipension Högsta domstolen Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Sundsvall Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt Den upphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Den upphävda lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Nytt juridiskt arkiv Pensionsgrundande belopp Pensionsgrundande inkomst Proposition Pensionsunderlag Regeringsrätten Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SFBP Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (2010:110) 12
SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SGA Särskilt grundavdrag SGI Sjukpenninggrundande inkomst SINK Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta SiS Statens institutionsstyrelse SofL Den upphävda socialförsäkringslagen (1999:799) SsL Studiestödslagen (1999:1395) UtlL Utlänningslagen (2005:716) YFL Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring 13
15
Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Pensionsmyndighetens medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Pensionsmyndighetens personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för rättsliga ställningstaganden. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, rättsliga ställningstaganden, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel som syftar till att ytterligare belysa tillämpningen av en regel. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i den tryckta vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 16
1 Inledning I Socialförsäkringsutskottets betänkande 1999/2000:SfU13 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn s. 9 sägs: Såvitt gäller systemets komplexitet kan utskottet inte annat än att instämma i Lagrådets uttalande att åtskilliga bestämmelser i förslagen till lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och till lagen om införande av nämnda lag hör till de mest komplicerade föreskrifterna i lagstiftningen om allmän pensionering för att inte säga i svensk lagstiftning över huvud taget. Bestämmelserna om efterlevandepension och efterlevandestöd som trädde i kraft den 1 januari 2003 finns i den upphävda lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (EPL) och i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (EPLP) till och med december 2010. Dessa bestämmelser beskrivs i version 2 av denna vägledning. Från och med den 1 januari 2011 finns motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB och i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (2010:110), SFBP. Det är dessa bestämmelser som beskrivs i denna vägledning. Bestämmelserna om efterlevandepension som har eller ska betalas ut för tid före januari 2003 finns i 8 och 14 kap. i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2003 (AFL) Vägledningen är uppdelad när det gäller rätt till och beräkning av förmåner för tiden från och med den 1 januari 2011 vid dödsfall år 2003 eller senare (SFB) och vad som gäller från och med den 1 januari 2011 om dödsfallet har inträffat före år 2003 (SFBP). Dessutom finns kapitel som beskriver vad som gäller oavsett när dödsfallet inträffade till exempel om utbetalning och återbetalningsskyldighet. 1.1 Kort historik Efterlevandepensioneringen har förändrats vid flera tillfällen under årens lopp. Till barn som förlorat en av eller båda sina föräldrar har staten sedan 1937 lämnat bidrag i olika former. En särskild änkepension finns sedan 1946 års lag om folkpensionering. Fram till 1990 betalades efterlevandepension ut i form av änkepension till efterlevande kvinnor och i form av barnpension till efterlevande barn. Män kunde inte få någon efterlevandepension. Den efterlevandepension som fanns fram till 1990 hade sin grund i det familjemönster och den arbetsfördelning som var då det regelsystemet utformades (prop. 1987/88:171, Reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m., avsnitt 2.1.1 s. 53). Gifta kvinnor var då vanligen sysselsatta enbart i hemmet och hade ansvar för hem och barn. Familjens ekonomi grundade sig på mannens inkomster. Därför var det viktigt att ge de efterlevande en grundläggande försörjning om mannen avled. 17
Sedan dess har en omfattande utveckling skett. Den har bland annat inneburit att det skett en kraftig ökning av andelen förvärvsarbetande kvinnor. De flesta kvinnor har kvar sitt förvärvsarbete även efter att de har fått barn. De kvinnor som står utanför förvärvslivet är i stor utsträckning äldre kvinnor som inrättat sitt liv när ett annat samhälls- och familjemönster gällde. Från och med den 1 januari 1990 infördes reformerade regler för efterlevandepension. Genom de nya reglerna förstärktes barnpensionerna. Ersättningarna till vuxna efterlevande gjordes könsjämlika, dvs. de betalas ut till både efterlevande kvinnor och män. Ersättningarna till vuxna blev också mer tidsbegränsade och behovsinriktade än tidigare. De nya ersättningarna till efterlevande som infördes 1990 var omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension. I samband med denna reformering av efterlevandepensionen beslutades även om omfattande övergångsregler. Av dessa följer att de tidigare reglerna, dvs. reglerna som gällde före den 1 januari 1990, om änkepension även skulle gälla vid dödsfall 1990 eller senare för vissa efterlevande kvinnor. 1.2 Varför nya regler från år 2003? Med det reformerade ålderspensionssystemet har det skapats ett från andra socialförsäkringar skilt system. Grundläggande förändringar har skett genom den inkomstgrundade ålderspensionen och grundskyddet. Inkomstpensionen är avgiftsbestämd och baseras på hela livsinkomsten och beräknas på inkomster från den första beskattade kronan, till skillnad från vad som gäller i tilläggspensionssystemet med dess 15/30-regel (medelpoäng beräknas på de 15 bästa åren och det krävs 30 år för full tilläggspension). Grundskyddet i form av bosättningsbaserad folkpension och pensionstillskott har ersatts med en garantipension som avräknas mot den inkomstgrundade pensionen. Förtidspension och sjukbidrag ersattes från och med januari 2003 av sjukersättning och aktivitetsersättning. Efterlevandepension till vuxna i form av omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt övergångsregler till AFL hade dittills betalats ut i form av folkpension och en andel av den tilläggspension som den avlidne tjänat in. I princip var denna konstruktion av efterlevandepension till vuxna densamma som den tidigare ålderspensionen, eller förtidspensionen om den avlidne var yngre än 65 år. Även barnpension har utgetts i form av folkpension och tilläggspension. Eftersom efterlevandepension byggde på den avlidnes ålders- eller förtidspension och dessa förändrades så var det nödvändigt att anpassa reglerna för efterlevandepension. 18
2 Vem är försäkrad för efterlevandepension och efterlevandestöd? I detta kapitel beskrivs: Vem som är försäkrad för efterlevandepension och efterlevandestöd Bosättningsbaserad försäkring bosatt i Sverige Arbetsbaserad försäkring arbetar i Sverige Uppehållstillstånd och uppehållsrätt Inverkan av EU:s lagstiftning och konventionerna Bestämmelser om vem som är försäkrad för vissa ersättningar i Sverige regleras i 5 och 6 kap. i SFB. I detta kapitel ges endast en kortfattad beskrivning av dessa kapitel, med tonvikt på de bestämmelser som rör efterlevandepension. Även inverkan av EU:s regler och konventionerna berörs kortfattat. En utförlig redogörelse för bestämmelserna i bl.a. 5 och 6 kap. SFB och för EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet ges i Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete och i vägledningarna 2010:6 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 1408/71 och 574/72 samt enligt konventioner om social trygghet och 2010:7 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 883/2004 och 987/2009 samt enligt konventioner om social trygghet. 2.1 Försäkrad för efterlevandepension Av 5 kap. SFB följer att den som är bosatt i Sverige är försäkrad för efterlevandepension i form av garantipension samt efterlevandestöd enligt SFB. När det gäller förmåner till efterlevande är det den efterlevande som ska vara försäkrad för förmånerna. Den som arbetar i Sverige är enligt 6 kap. SFB försäkrad för barnpension, omställningspension och änkepension enligt SFB och SFBP. När det gäller förmåner till efterlevande är det den avlidne som ska ha varit försäkrad för förmånerna. Se också Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.2 Bosättningsbaserad försäkring 2.2.1 Bosatt i Sverige Enligt 5 kap. 2-8 SFB ska följande personer anses vara bosatta i Sverige: De som har sitt egentliga hemvist i landet. 19
De som kommer till Sverige och kan antas vistas här längre tid än ett år. Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar emot det. Med synnerliga skäl menas exempelvis om någon som inte är bosatt i Sverige kommer hit bara för att avtjäna ett fängelsestraff som är längre än ett år. Ett annat exempel är om någon vistas här i landet under längre tid på grund av att han eller hon får sjukvård. (Prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets, avsnitt 6.2 s. 92 och avsnitt 16.1 s.176) De som lämnar Sverige om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Särskilda regler om bosättning gäller för statsanställda, diplomater, biståndsarbetare, utlandsstuderande och familjemedlemmar med flera. Garantipension enligt SFB, 40-delsberäknad garantipension och 40-delsberäknat 90-procentstillägg enligt 7 kap. SFBP är bosättningsbaserade ersättningar. Efterlevandestöd enligt SFB är också en bosättningsbaserad försäkring. 2.3 Arbetsbaserad försäkring 2.3.1 Arbete i Sverige Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av SofL förvärvsarbete i verksamhet här i landet (6 kap. 2 SFB). 2.3.2 Arbetsbaserade ersättningar inom efterlevandepensioneringen Den som arbetar i Sverige omfattas av reglerna för efterlevandepension enligt SFB. Barnpension, omställningspension, förlängd omställningspension och änkepension enligt SFB är arbetsbaserade ersättningar. Enligt SFBP är också barnpension enligt 4 1 och 2 (30-delsberäknad), omställningspension/förlängd omställningspension enligt 6 1 och 2 (30-delsberäknad) och änkepension enligt 10 1 och 2 (30-delsberäknad) arbetsbaserade ersättningar. Garantipension enligt SFBP som är 30-delsberäknad är också en arbetsbaserad ersättning. 2.4 Uppehållstillstånd och uppehållsrätt Uppehållstillstånd krävs för en utlänning som ska vistas i Sverige mer än tre månader. Ett undantag från denna regel gäller medborgare i de nordiska länderna, det vill säga Danmark, Finland, Norge och Island. Ett annat undantag gäller EU/EES-medborgare som i stället i regel har uppehållsrätt. Kravet på uppehållstillstånd kan dock i något fall gälla även för en EU/EESmedborgare. Schweiz omfattas av den fria rörligheten genom ett avtal med EU. Men medborgare i Schweiz måste ansöka om uppehållstillstånd om de vill stanna 20
längre än tre månader. Se vidare i Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.5 Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner Till följd av EU:s regler och bestämmelser i konventioner, kan en person omfattas av svensk socialförsäkring trots att han eller hon inte uppfyller villkoren i 5 och 6 kap. SFB. Även det omvända kan inträffa, det vill säga att någon som uppfyller villkoren i SFB inte omfattas av svensk socialförsäkring till följd av EU:s regler. EU:s regler går före SFB:s. De regler om tillgodoräknande av försäkringstid som beskrivs längre fram kommer inte fullt ut att kunna tillämpas på EU/EES-medborgare eller medborgare i Schweiz som arbetar i Sverige. Eftersom dessa personer omfattas av svensk socialförsäkringslagstiftning även om de inte är bosatta här kommer de att få den tid de arbetar i Sverige tillgodoräknad som försäkringstid oavsett vad de svenska reglerna föreskriver. Omvänt gäller att den som visserligen bor i Sverige men som på grund av arbete omfattas av den sociala tryggheten i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz inte samtidigt får tillgodoräkna sig försäkringstid i Sverige. Se vidare vägledningarna 2010:6 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EG-förordningarna 1408/71 och 574/72 samt enligt konventioner om social trygghet och 2010:7 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EG-förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt enligt konventioner om social trygghet. 21