Detaljerad innehållsförteckning



Relevanta dokument
Detaljerad innehållsförteckning

Sakordsregister. C cigaretter 111, 234

Detaljerad innehållsförteckning

Skatter i Sverige 2SKATTESTATISTISK ÅRSBOK

Del II Skattebaser och skatteinkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster

Svenska staten och skatteteori

Skatter isverige. Skattestatistisk årsbok TaxStatistical Yearbook of Sweden 2014

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Fel och fusk. 9.1 Terminologi och olika undersökningsmetoder m.m Olika begrepp Direkta och indirekta metoder

Förord. Solna i februari Jan-Erik Bäckman /Chef för analysenheten/

Skattestatistisk årsbok Tax Statistical Yearbook of Sweden 1999

Oroliga skattebaser. Riskområden för skattefel med internationell anknytning. Av Annika Persson* Expertrapport 1 till skattebasutredningen

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

Förord. Rikskatteverket i december Mats Sjöstrand Generaldirektör

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Ny beräkning av konjunkturjusterade

12 Beräkning av skatten

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2007

SKATTER I SIFFROR 2009

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2006

23 Inkomst av kapital

SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2008

Förmån av tandvård en promemoria

Skattereform kräver tryck i välfärdsfrågan

Svarta löner är oskattbara GRÖNKÖPINGS VECKOBLAD

Brant Skatt. - skatten på arbete. Mikael Halápi

Rapport Inkomstliggaren 2016 ESV 2016:23

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

Sammanfattning. Sammanfattning

Sammanfattning. efter skattereformen Skatteuttaget på arbete har ökat, bl.a. genom allmänna egenavgifter. En inkomstskattereform

23 Inkomst av kapital

Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2011

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår Statistiska centralbyrån SCBDOK (10) OE0701. Innehåll

Det behövs en ny skattereform!

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2009

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2012

Höjning av alkoholskatten

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink

3 Den offentliga sektorns storlek

Hushållens boendeutgifter och inkomster

Datum /

6 Sammanfattning. Problemet

Lagförteckning (A Ö)... 5 Inkomstskatt Mervärdesskatt Sociala avgifter Fastighet Internationellt...

Ordbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär

Regeringens proposition 2008/09:182

Svensk författningssamling

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2013

HSB:s Brf Bågen. Resultaträkning Årets resultat

646 Sakregister. Egna aktier avyttring av, 49 förvärv av, 48 Ekonomisk förening, 23 Enskild egendom, 123 Expansionsfond, 151

Lagrådsremiss. Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Detaljerad innehållsförteckning Detailed table of contents

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

SKATTEFÖRVALTNINGENS OCH INTERNATIONELLA VALUTAFONDENS MOMSFELSRAPPORT. Aki Savolainen/Skatteförvaltningen

Jordbrukarhushållens inkomster 1999 (t.o.m. inkomståret 1998 benämnd Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden kr/mw/månad, mkr

Skattekontot och intäktsräntan

Riksskatteverket. Riksskatteverkets undersökningar bland allmänheten år 2000 Teknisk rapport. j.7260/j.7261/j.7262.

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Regeringens proposition 1997/98:17

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Rapport: delningsekonomins påverkan på skattesystemet

Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt

J RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1

Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Hur fungerar det? FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Effekterna av 2006 års reform av 3:12-reglerna: Kommentarer

Höjd brytpunkt en rättvise- och tillväxtreform. Nr 6/99

9 Beskattning av viss privatinförsel

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag

En ekonomi för alla, inte bara för de rikaste. 1 juli 2018

ESV 2007:14. Inkomstliggaren ISSN ISBN

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

Viktiga datum, 2014-års kalender

Taxeringsutfallet Taxeringsåret 2010; inkomståret 2009

IMPAKT introduktion till det svenska skattesystemet

Redovisa om möjligt hur förändringarna 2016 i kronor samt andel av disponibel inkomst påverkar inkomstfördelningen mellan män och kvinnor.

BNP Kvartal. 30 maj 2018

! " # $ % $ $ & ' (! ' ) ' " ' * " # +!! '! + "

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Regeringens proposition 1999/2000:121

8 Utgifter som inte får dras av

KRONOFOGDEN KOM OCH HÄMTADE SKATTEN

Rapport BITTRA SVEK ELLER SUR EFTERSMAK. telefon

Del 2. Inkomster och levnadsstandard

Transkript:

Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17 1.1.2 Stabiliseringspolitiken...17 1.1.3 Fördelningspolitiken...17 1.1.4 Allokeringspolitiken...18 1.2 Grundläggande beskattningsprinciper...18 1.2.1 Intresseprincipen...18 1.2.2 Skatteförmågeprincipen...18 1.2.3 Inkomst- och utgiftsskatt...19 1.2.4 Nominell och real beskattning...19 1.3 En ekonomisk klassificering av olika skatter...19 1.3.1 Direkta och indirekta skatter...19 1.3.2 Skattesubjekt och skatteobjekt...20 1.4 En fyrdelning av de svenska skatterna...20 1.4.1 Direkta skatter på arbete...21 1.4.2 Indirekta skatter på arbete...22 1.4.3 Skatter och avgifter...22 1.4.4 Konsumtionsskatter som indirekta skatter på arbete...22 1.4.5 Olika marginalskattebegrepp några räkneexempel...23 1.4.6 Punktskatter på näringslivets faktoranvändning...23 1.4.7 Direkta skatter på kapital...24 1.4.8 Indirekta skatter på kapital...24 1.4.9 Skatt på sparande och skatt på investeringar...25 1.5 Skatter i ett historiskt perspektiv...25 1.5.1 Från sam- till särbeskattning...25 1.5.2 Från direkt till indirekt beskattning...26 1.5.3 Successiv breddning av skattebaserna under 1980-talet...26 1.5.4 Utgiftsskatt och real beskattning...26 1.5.5 1990-91 års skattereform...27 1.5.6 Utvecklingen efter skattereformen...27 2 Den offentliga sektorn i nationalräkenskperna 33 2.1 Inledning...33 2.1.1 Kort om nationalräkenskaperna...33 2.2 Offentliga sektorns inkomster och utgifter...35 2.2.1 Skatterna ökar sin andel av offentliga sektorns inkomster...35 2.2.2 Offentliga sektorns utgifter konsumtion större än transfereringar...35 2.2.3 Offentliga sektorns finansiella sparande numera positivt...35 2.3 Totala skatter och skatte- och avgiftskvoten...36 2.3.1 Skatter i nationalräkenskapssystemet...36 2.3.2 Skattekvoten har ökat...38 2.4 Offentliga sektorns utgifter per ändamål. Ny ändamålsfördelning...39 2.4.1 Stor del av de offentliga utgifterna till socialt skydd...39 2.4.2 Minskade utgifter för bostadsförsörjning och samhällsplanering samt kultur. Ökade utgifter ör hälso- och sjukvård, utbildning samt socialt skydd...42 3 Totala skatter i Sverige 45 3.1 Totala skatterna i Sverige 1 174 mdkr år 2001...45 3.2 Fastställda skatter och betalda skatter...46 3.3 Beskattning i tre stationer...47 3.4 Skatternas roll för utjämning av de ekonomiska resurserna mellan hushållen...48 319

4 Skatt på arbete 53 4.1 Historik...53 4.2 Skatt på arbete idag...54 4.3 Den arbetande befolkningen och arbetsinkomsterna...55 4.3.1 Omfördelningsbehov mellan aktiva och passiva perioder i livet...55 4.3.2 Antalet arbetade timmar har ökat sedan lågkonjunkturen i början av 1990-talet...56 4.3.3 Ca 180 000 individer har förvärvsinkomster över 500 000 kr...56 4.4 Administrativa uppgifter kring skatt på arbete...59 4.4.1 Inkomsterna redovisas i en självdeklaration...59 4.4.2 Individernas inkomstskatt slutregleras en gång per år...60 4.5 Direkt skatt på individernas inkomster av förvärvsarbete...62 4.5.1 De taxerade förvärvsinkomsterna 1 311 miljarder kr år 2001...62 4.5.2 957 000 personer gör avdrag för resor till och från arbetet...63 4.5.3 Fler kvinnor än män pensionssparar...64 4.5.4 Skatteberäkningen grundas på taxerad förvärvsinkomst...66 4.5.5 Grundavdraget är puckelformat...67 4.5.6 Statliga och kommunala inkomstskatten samt den s.k. 200-kronan...67 4.5.7 Marginalskatt och marginaleffekter...69 4.6 Mer om kommunalskatten...73 4.6.1 Kommunalskatten proportionell...73 4.6.2 Utveckling av kommunalskatten...73 4.6.3 Kommunalskatten varierar med nästan fem procentenheter...74 4.6.4 Högst skattekraft i Danderyd, lägst i Borgholm...76 4.6.5 Kommunalskatten vidarebefordras från staten till kommunerna...76 4.6.6 Bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting...76 4.7 Socialavgifter...77 4.7.1 Olika former av socialavgifter...77 4.7.2 Underlag och avgiftssatser...78 4.7.3 Undantagsregler för avgiftsuttaget...81 4.8 Beskattning av tjänstegruppliv...81 4.8.1 Skatten tas ut av försäkringsföretag m.fl....81 4.8.2 Skattesatser...81 4.9 Andra nedsättningar m.m...82 4.9.1 Skattereduktion för byggnadsarbeten ( ROT-avdraget ) åren 1993-1999...82 5 Skatt på kapital 93 5.1 Historik...93 5.2 Skatt på kapital idag...93 5.2.1 Kapitalskatterna 118 miljarder 2001...93 5.3 Nationalförmögenheten och förmögenheten i hushållssektorn...94 5.3.1 Nationalförmögenheten - rikets samlade tillgångar efter avdrag för skulder...94 5.3.2 Hushållens tillgångar och skulder...95 5.4 Fastighetsskatt...97 5.4.1 Taxeringsvärdet 75 procent av marknadsvärdet...97 5.4.2 Olika skattesatser för olika fastighetstyper...98 5.4.3 Stora skillnader i värdena på småhus...100 5.5 Beskattningen av hushållens finansiella kapitalinkomster och skulder...102 5.5.1 Sammansättningen av hushållens finansiella förmögenhet...102 5.5.2 Skatt på finansiella kapitalinkomster...103 5.6 Förmögenhetsskatt...107 5.6.1 Förmögenhetsskatten uppgick till 6 miljarder 2001...107 5.6.2 Proportionell förmögenhetsskatt sedan 1992...108 5.6.3 Värderingsreglerna i förmögenhetsbeskattningen...108 5.6.4 Sammansättning av beskattningsbara förmögenheten...109 5.6.5 Hushållens beskattningsbara förmögenhet 444 miljarder 2001...109 5.7 Bolagsskatt...109 5.8 Övriga skatter på kapital...110 5.8.1 Arvs- och gåvoskatt...110 5.8.2 Kupongskatt...111 5.8.3 Avkastningsskatt på pensionsfonder...111 5.8.4 Stämpelskatt...111 320

6 Skatt på varor och tjänster 123 6.1 Inledning...123 6.1.1 Moms och punktskatter...123 6.1.2 Harmonisering inom EU...123 6.1.3 Skatter på varor och tjänster uppgick till 300 miljarder år 2001...124 6.2 Mervärdesskatten (moms)...125 6.2.1 Moms betalas på det egna mervärdet...125 6.2.2 Nästan alla varor och tjänster skattepliktiga...125 6.2.3 Gemenskapsinterna förvärv...126 6.2.4 Distansförsäljning mellan EU-länder...126 6.2.5 Skattedeklaration ska lämnas varje månad...126 6.2.6 Momsuppbörden...127 6.3 Punktskatter...130 6.3.1 Inledning...130 6.3.2 Energi- och andra miljörelaterade skatter...133 6.3.3 Skatt på alkoholdrycker och tobak...139 6.3.4 Skatt på fordon...142 6.3.5 Skatt på import...144 6.3.6 Övriga punktskatter...145 7 Särskilt om företagsbeskattning 149 7.1 Inledning...149 7.2 Grundläggande principer...149 7.2.1 Det bokföringsmässiga resultatet utgångspunkten...149 7.2.2 Kvittning och rullning...149 7.3 Företagsstrukturen i Sverige...150 7.3.1 Företagens storlek...150 7.3.2 Internationella företag och hemmamarknadsföretag...150 7.3.3 Olika företagsformer...152 7.4 Juridiska personers skatt...153 7.4.1 Förändringar vid skattereformen...153 7.4.2 Dubbelbeskattning...153 7.4.3 Skatten för juridiska personer 97 miljarder kronor år 2001...153 7.4.4 Få företag står för större delen av överskottet...156 7.4.5 Branschvis fördelning av över- och underskott...157 7.4.6 Bokföringsmässigt resultat och skattemässiga justeringar...159 7.5 Fysiska personer som näringsidkare...161 7.5.1 Antalet näringsidkare...161 7.5.2 Redovisat resultat...161 7.5.3 Expansion med lågbeskattade medel...165 7.5.4 Räntefördelning - positiv eller negativ...165 7.5.5 Reserveringsmöjligheter...166 7.6 Nyföretagandet i Sverige...166 7.6.1 Överlevnadsgraden bland de nystartade företagen har minskat...167 8 Skatt, inkomstfördelning och förmögenhet 171 8.1 Inledning...171 8.1.1 Om inkomststatistik...171 8.2 Den direkta beskattningen av individen...172 8.2.1 Den direkta skatten utgör drygt en tredjedel av inkomsten...172 8.2.2 Beskattningen mindre progressiv...174 8.2.3 Något högre marginalskatt 2003...175 8.2.4 Påverkan av inkomstökning på bidrag och avgifter...176 8.3 Omfördelning genom skatter och bidrag...177 8.3.1 Också höginkomsttagaren är bidragstagare...177 8.3.2 Omfördelning mellan generationer...178 8.3.3 Hushållens disponibla inkomst ca 1050 miljarder 2001...179 8.3.4 Hushållens disponibla inkomst har ökat...179 8.4 Inkomstfördelningen för individer och hushåll...181 8.4.1 Jämförelser av disponibel inkomst...181 8.4.2 Inkomstspridningen har ökat...183 8.4.3 Kapitalinkomsternas betydelse har ökat...184 321

8.4.4 Inkomstutveckling för olika grupper...185 8.4.5 Arbetsinkomsterna ökade...188 8.5 Kvinnors och mäns förmögenhet...189 8.5.1 Få äger mycket...189 8.5.2 Miljonärer...190 8.5.3 Kvinnor innehar mindre än hälften av nettoförmögenheten...190 9 Skatteskulder och uppbördsförluster 193 9.1 Inledning...193 9.1.1 Många orsaker till att inte skatten betalas...193 9.1.2 Restföring indrivning preskribering...193 9.2 Influtna belopp efter åtgärd...194 9.3 Uppbördsförlusternas storlek och sammansättning...194 9.3.1 Uppbördsförlusternas förändring på lång sikt...195 9.3.2 Fördelning av uppbördsförlusterna...195 9.4 Skuldbalansen...197 9.4.1 Skatteskulderna drygt 38 miljarder...198 9.4.2 Gamla fordringar osäkra fordringar...198 9.5 Antal med skatteskulder...199 9.5.1 Skatteskulderna ojämnt fördelade...200 10 Fel och fusk 203 10.1 Inledning...203 10.2 Terminologi och olika undersökningsmetoder m.m....203 10.2.1 Olika begrepp...203 10.2.2 Direkta och indirekta metoder...203 10.3 Svartarbetets omfattning...205 10.3.1 Riksrevisionsverkets utredningar rörande svart arbete...205 10.3.2 Riksskatteverkets undersökningar om svartarbete...205 10.3.3 Särskilt om egenföretagarnas svartarbete...207 10.3.4 Särskilt om svartarbete för hushållen...208 10.3.5 Svarta sektorn från nationalräkenskaperna...209 10.3.6 Monetära skattningar av den dolda ekonomin...210 10.4 Skattefusk kopplat till individernas finansiella tillgångar...212 10.4.1 Kontrolluppgifter minskar fel och fusk...212 10.4.2 Kapitalplaceringar utomlands...213 10.5 Skattefusk med punktskattebelagda varor...214 10.5.1 Stora incitament till fusk och öppna gränser...214 10.5.2 Svartsprit...214 10.5.3 Smuggelcigaretter...216 10.5.4 Illegal handel med olja och bensin...217 10.6 Gränsöverskridande transaktioner...217 10.6.1 Internet och elektronisk handelm.m....217 10.6.2 Momsbedrägerier...219 10.6.3 Andra skattefel med internationell anknytning...220 10.7 Revisionsresultat som uppskattningsmetod...220 10.8 RSV:s bedömning av skattefelets storlek...222 10.9 Skattefuskets utbredning...226 10.9.1 Löntagares deklarationsfusk...226 10.9.2 Mer utbrett fusk i vissa branscher...226 10.9.3 Utbudet av svartarbete...229 10.9.4 Efterfrågan på svartarbete...230 10.10 Skattefuskets orsaker...232 10.11 Skattefuskets effekter...235 11 Skattekontroll och skattebrott 239 11.1 Inledning...239 11.2 Skattemyndigheternas kontroll...239 11.2.1 Många fel ändras vid skattekontrollen...239 11.2.2 Skattebrott upptäcks vid skatterevisioner...241 11.2.3 Skattekontrollens effekter...244 322

11.3 Om hot och tvång i skatteutredningen...245 11.3.1 Förelägganden och viten...245 11.3.2 Tvångsåtgärder och betalningssäkring...246 11.4 Administrativa sanktioner...247 11.4.1 Skattetillägg...247 11.4.2 Förseningsavgifter...253 11.5 Skattebrott m.m....255 11.5.1 Skattebrottslagen...255 11.5.2 BRÅ ansvarar för den officiella statistiken inom rättsväsendet...256 11.5.3 Brottsanmälningar och antalet personer misstänkta för skatte- och bokföringsbrott...256 11.5.4 Skattemyndigheterna biträder i brottsutredningar...257 11.5.5 Domar...258 11.5.6 Straffmätning...260 11.6 Skattebrottslingen...261 12 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 265 12.1 Inledning...265 12.2 Inställningen till skattesystemet och förutsättningar att göra rätt för sig...265 12.2.1 Fler tycker bra om skattesystemet...265 12.2.2 Skattesystemet är krångligt men det är lätt att deklarera...266 12.2.3 Skattekontot fungerar bättre och bättre...266 12.3 Broschyrer och blanketter...266 12.4 Service i form av modern teknik...266 12.5 Allmänheten och skattefusk...267 12.6 Synen på skattemyndighetens sätt att arbeta...269 12.6.1 En majoritet är nöjda med kontakten med skattemyndigheten...269 12.6.2 Flest nöjda med bemötandet och flest missnöjda med kommunikationen...269 12.6.3 Återkommande svarsmönster...269 12.7 Vad är viktigast inom olika kvalitetsområden?...269 12.7.1 Problem med den senaste undersökningen...269 12.7.2 Viktigt att få kontakt med rätt person...269 12.7.3 Snabb handläggning betyder mycket...269 12.7.4 Viktigt med trevlig och hjälpsam personal...270 12.7.5 Kunnig personal...270 12.7.6 Bra förklaringar på frågor...270 12.8 Skattekontrollen...270 12.9 SKM:s sätt att arbeta...271 12.10 Förtroende totalt sett...271 13 Administration av skattesystemet 275 13.1 Inledning...275 13.2 Den politiska nivån...275 13.3 Skatteadministrationen...275 13.3.1 Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet...275 13.3.2 En ny skattemyndighet...279 13.3.3 Tullverket...279 13.3.4 Tingsrätterna som beskattningsmyndigheter...280 13.3.5 Övriga myndigheter...280 13.4 Rättsväsendet och skatterna...280 13.4.1 Överklaganden...280 13.4.2 Skattebrott...280 13.5 Vad kostar skatteadministrationen?...281 14 Skatternas historia under 1900-talet 285 14.1 Inledning...285 14.2 Utgångsläget...285 14.2.1 Skattesystemet...285 14.2.2 Skatteadministrationen...286 14.3 Perioden 1900-1950...286 14.3.1 Skattesystemet...286 323

14.3.2 Skatteadministrationen...288 14.4 Perioden 1950-1975...288 14.4.1 Skattesystemet...288 14.4.2 Skatteadministrationen...289 14.5 Perioden efter 1975...291 14.5.1 Skattesystemet...291 14.5.2 Skatteadministrationen...291 15 Svenska skatter i internationell jämförelse 297 15.1 Inledning...297 15.2 Jämförelser av BNP...297 15.2.1 PPP tar bort skillnaden i prisnivåer...297 15.3 Skattekvoten...299 15.3.1 Skattekvoten inget entydigt...299 15.3.2. Skattekvotens sammansättning...301 15.3.3 Nedbrytning av skattekvoten...304 15.4 Skatt på arbete...307 15.4.1 Olika definitioner och regelsystem...307 15.4.2 Jämförelser av disponibel inkomst mer neutrala...307 15.4.3 Höga marginalskatter för höginkomsttagare...308 15.5 Skatt på kapital...310 15.5.1 Rörliga skattebaser...310 15.5.2 Internationella jämförelser är svåra att göra...310 15.5.3 Sänkta skattesatser en trend inom företagsbeskattningen...310 15.6 Skatt på varor och tjänster...312 15.6.1 Samarbete inom EU...312 15.6.2 Momsen har stor betydelse för handeln inom EU...312 15.6.3 Vissa punktskatter har gemensamma EU-regler...313 15.7 EU och skattepolitiken...315 15.7.1 Inledning...315 15.7.2 Skattebaserna mer eller mindre rörliga...315 15.7.3 Skatterna påverkar EU:s budget...316 15.7.4 EU-samarbetet har kommit långt inom moms och punktskatter...316 324