NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera
NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS Ska du bygga nytt hus? Då har du chansen att göra rätt från början! I detta häfte får du nybyggarens perspektiv på husets klimatskal, distributionssystem och uppvärmningsformer samt tips var du kan hitta mer information. Energi och ekonomi - tänk långsiktigt Ofta vägs energieffektiva lösningar mot ekonomi och då är det lätt att välja det som är billigast. Men det som är billigast vid inköpstillfället kan kosta mer under husets livslängd än vad en mer energieffektiv lösning gör. Du ska inte behöva byta ventilationssystem eller uppvärmningsalternativ om fem eller tio år bara för att det du valde har blivit för dyrt i drift. Regler och lagar På Boverkets webbplats kan du läsa om de byggregler och konstruktionsregler som reglerar de krav som ställs på byggnadens energihushållning och funktionalitet när det gäller till exempel badrum, bärförmåga, stadga och beständighet. Lagstiftningen anger en maxnivå när det gäller energianvändning per kvadratmeter- det finns flera bra exempel på hus som har betydligt lägre energianvändning per kvadratmeter än vad byggreglerna anger. Kraven kommer också att skärpas på sikt från och med 2021 måste alla nybygga hus vara nära nollenergihus. Just nu utarbetas reglerna för vad som då kommer att vara tillåten energianvändning. Placeringen påverkar energianvändningen Klimatpåverkan utifrån har ofta stor inverkan på energianvändningen i huset. Bygg gärna huset på en skyddad plats och placera små fönster mot norr och stora fönster mot söder. Undvik energibovar Fönstren är tillsammans med balkong- eller verandadörren ofta de största energibovarna i husets klimatskal. Satsa på fönster med lågt U-värde. De är lite dyrare men det tjänar du snart in på lägre energibehov och högre komfort. U-värdet beskriver hur väl fönstret isolerar.
Lågenergi- och passivhus Satsa på att bygga ett lågenergihus som har mycket bra isolering i klimatskalet (väggar, golv, tak, fönster och dörrar). Isoleringen gör att en stor del av värmen som alstras inne i huset av människorna som bor där, av hushållsmaskiner och hemelektronik stannar kvar i huset. I ett passivhus gör bra isolering och värmeåtervinning att man i stort sett inte behöver tillföra någon värmeenergi alls. Huset utrustas med ett ventilationssystem där värmen i den utgående luften tas tillvara och används för att värma den nya luften. En solfångare på taket hjälper till att hålla nere energianvändningen för varmvattenproduktion. Plusenergihus framtidens lösning? Redan idag finns hus som totalt sett producerar mer energi än vad som används. Det kallas då för plusenergihus. Förutom bra isolering och värmeåtervinning förses huset med egen elproduktion, till exempel solceller eller vindkraft. Givetvis finns det tillfällen då huset måste tillföras energi utifrån men vid andra tillfällen finns ett energiöverskott. KLIMATSKAL Klimatskalet är husets ytterhölje, det vill säga väggar, golv och tak. I klimatskalet ingår förstås också husets fönster och ytterdörrar. När du ska bygga nytt är det viktigt att du ställer höga krav på utformningen av husets klimatskal. Ett bra klimatskal gör att du kan njuta av en låg driftskostnad och ett gott inneklimat med hög komfort när huset är färdigt. Lågenergihus har mycket bra klimatskal. Huset värms upp med den värme som alstras av hushållsapparaterna och de boende. Den extra isoleringen i väggar, golv, tak, fönster och dörrar gör att den värmen oftast räcker. Under årets kallaste dagar behövs en liten mängd tillskottsvärme. Att bygga ett lågenergihus är dyrare än att bygga ett vanligt hus men eftersom kostnaden för uppvärmning är så låg är det ändå ekonomiskt försvarbart, sett till husets livslängd. Fönster Att välja energieffektiva fönster är en självklarhet. Det kostar lite mer men det har du snart sparat in. Med en värmekamera kan man lätt se värmeförlusterna om ett fönster till exempel är dåligt drevat. På energimyndighetens hemsida finns mer information om thermofotografering av fönster, se länktips i slutet av denna broschyr. Det finns även en guide till ett bra fönsterval på energimyndighetens hemsida.
God isolering minskar förlusterna För att minska värmeförlusterna är det viktigt att ytterväggar, tak och grund är ordentligt isolerade. En byggnadsdels isoleringsegenskaper anges i U-värde. U-värdet beskriver hur mycket värme som går ut per kvadratmeter vid en grads skillnad mellan inomhus- och utomhustemperatur. Tio centimeters isolering motsvarar ungefär U-värdet 0,5 Watt per kvadratmeter Kelvin. Med 50 centimeter isolering sänker du U-värdet till drygt 0,1. En tilläggsisolering i efterhand kan bli mycket kostsam, för att inte säga omöjlig att genomföra. Därför är det viktigt att göra rätt från början. När du bygger nytt lönar det sig att isolera ordentligt. Vid nybygge bör ytterväggarna ha ett U-värde på högst 0,16. Lågenergihus kan ligga runt 0,1. Vindbjälklaget bör ha ett U-värde på högst 0,1 och markplattan (grunden) bör ha ett U-värde på högst 0,2. Köldbryggor, det vill säga genomföringar i konstruktioner som leder värme, spelar relativt sett större roll ju mer välisolerat huset är. Två exempel på köldbryggor är infästningen av en balkong i fasaden och där golvbjälklagen möter fasaden. Även husets form är viktig, det vill säga hur stor väggytan är i förhållande till golvytan. Exempelvis är tvåplansvillor lättare att få energieffektiva än enplansvillor. Med en värmekamera kan du se var exempelvis väggarna är dåligt isolerade. Observera att det är viktigt att den person som utför thermofotografering har utbildning inom detta. Var noga med tätskiktet! Husets tätskikt är viktigt för att huset ska hålla den energiprestanda som tillverkaren utlovar. Ett otätt hus kan leda till fuktproblem och onödiga värmeförluster. I ett helt tätt hus kan ett bra inneklimat uppnås genom styrd till- och frånluftsventilation. Tätskiktet kan ibland skadas under byggets gång så ställ gärna krav på att huset ska täthetsprovas när det är färdigt. DISTRIBUTIONSSYSTEM Om du satsar på ett vattenburet distributionssystem i ditt hus får du ett flexibelt system och du har chans att slippa bli elberoende. Vattenburen värme kan du ha i både traditionella radiatorer, i golvet, eller överfört till luftvärme. Det vattenburna systemet drivs med en cirkulationspump och enligt ett test som Energimyndighetens Testlab har gjort skiljer det mycket i energianvändning mellan olika cirkulationspumpar. Mer info finns på energimyndighetens hemsida.
Luftvärme Ser du till att satsa ordentligt på isolering av väggar, golv, tak och fönster blir det möjligt att värma huset med hushållsmaskiner och den värme som ges av dig och din familj. När det är som kallast behövs ett litet värmetillskott som till exempel kan komma från ett värmebatteri i ventilationsluften. Värmebatteriet slår då till och värmer luften som sedan distribueras ut i huset. Om värmebatteriet består av rörslingor med cirkulerade varmvatten kallas systemet för vattenburen luftvärme. Reglersystem Styr- och reglersystemets uppgift är att hålla en jämn önskad temperatur i bostadens olika delar. Temperaturen i ett nybyggt, välisolerat hus kan påverkas mycket av instrålande sol. Därför är det bra att ha ett reglersystem som anpassar värmetillförseln efter detta. Golvvärme Golvvärme kan vara vattenburen eller bestå av elslingor. Har du ett vattenburet värmesystem i huset är det klokt att även välja vattenburen golvvärme. Golvvärmen kan antingen användas som enda uppvärmningsform eller som komfortvärme i vissa delar av huset. Installerar du golvvärme som komfortvärme blir ofta energianvändningen större eftersom golvvärmen gärna används även på sommaren för att förhindra kalla golv. Ska du ha golvvärme är det extra viktigt att se till så att isoleringen under golvvärmen är bra. För ett nybyggt hus där man kan påverka hur det ser ut under grunden rekommenderas minst 300 mm isolering under bottenplattan. Glöm inte att även kanten av bottenplattan behöver isoleras, annars kan det läcka ut mycket energi där. UPPVÄRMNINGSFORMER Det finns olika möjligheter för att värma upp en villa. Valet av uppvärmningssystem styrs av ekonomi, miljöhänsyn och bekvämlighet men också av det enskilda husets förutsättningar. Valmöjligheterna bestäms också av var huset kommer att ligga, i tätort eller glesbygd, och om det finns ledningar för fjärrvärme eller gas. Personlig rådgivning Det är bra att diskutera husets energilösningar med någon innan du träffar husförsäljaren. Mora och Orsas energi- och klimatrådgivare nås på 0250-262 54 samt energiradgivning@mora.se.
Solvärme Solvärme är det minst miljöpåverkande uppvärmningsalternativet eftersom det i princip inte ger några utsläpp alls till luften. Solvärme används som komplement till någon annan uppvärmningskälla. En bra kombination brukar vara solvärme tillsammans med en vedeller pelletspanna. Redan i planeringsskedet av ditt husbygge kan du anpassa husets läge och yttre förutsättningar för att optimalt stämma med solvärmen. Solpanelerna ska ligga på ett tak i söderläge, sydväst till sydost, utan skuggning från omgivande träd eller byggnader. Lutningen på panelerna ska vara mellan 25 grader och 60 grader. Vid dimensioneringen bör du ta hänsyn till att behovet av uppvärmning är lägre i ett nybyggt välisolerat hus men att behovet av tappvarmvatten ligger kvar och inte påverkas nämnvärt av den modernare standarden. Elvärme I ett nybyggt, välisolerat hus med bra återvinning av energin från ventilationsluften kan den större delen av energin för uppvärmning komma från människor och apparater i huset. När det är som kallast behövs ett litet värmetillskott som till exempel kan komma från ett elektriskt värmebatteri som värmer upp inkommande ventilationsluft. Det ställs strängare krav på energianvändningen per kvadratmeter i hus som byggs med direktverkande elvärme. Du kan läsa mer om krav på energihushållning i nya byggnader i Boverkets byggregler. Fjärrvärme Beroende på var du tänker bygga ditt hus varierar förutsättningarna för att kunna få fjärrvärme inkopplat. Kostnaden för att dra kulvert kan bli så stor att man prioriterat bort fjärrvärme från ett område som har långt mellan husen. Vänd dig till E.ON för att få reda på om det är möjligt att få fjärrvärme till just din tomt. Ved Ved är ett förnybart bränsle som inte ökar utsläppen av koldioxid. Du kan välja att värma hela huset med ved genom att utrusta dig med en vedpanna med tillhörande ackumulatortank eller så väljer du att sätta in en vedkamin, vedspis eller kakelugn som kompletterande uppvärmning. Pellets Pellets är ett biobränsle som används antingen i en kamin eller i en panna. En fördel jämfört med ved är att bränslet är torrt, ger små utsläpp och att den i huvudsak sköter sig själv.
Värmepump Frånluftsvärmepumpen har tidigare varit vanlig i nybyggda villor men nu har också andra typer av värmepumpar som bergvärmepumpar och luft-vattenvärmepumpar börjat användas. När du ska bygga nytt hus kan du undersöka de nya lösningarna på frånluftsvärmepumpar som börjat dyka upp på marknaden. Det är frånluftsvärmepumpar som kompletteras med ett kortare borrhål eller en kortare markvärmeslinga. En frånluftsvärmepump tar vara på värmen i den utgående ventilationsluften för att göra varmvatten och värme till huset. Kompletterat med till exempel en bergvärmeslinga kan frånluftsvärmepumpen bli mer effektiv och täcka en större del av energibehovet under året. Speciellt eftersom en nytt välisolerat hus har ett väsentligt lägre värmebehov. Gas Till energigaserna räknas naturgas, stadsgas, gasol och biogas. Biogasen är förnybar till skillnad från de övriga. Tillgången till gas är begränsad till vissa områden i Sverige, beroende på att infrastrukturen för gas inte är utbyggd i hela landet. MER INFORMATION För mer information besök gärna följande sidor: www.energimyndigheten.se Energimyndigheten verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Under fliken Hushåll hittar du som privatperson information om energispartips, uppvärmning etc. www.svepinfo.se SVEP, Svenska Värmepumpföreningen, är en oberoende branschorganisation och den officiella informationskanalen för värmepumpar, till allmänheten, myndigheter, organisationer och beslutspåverkare i Sverige. Här finns information om värmepumpar. www.svensksolenergi.se Svensk Solenergi (SSE) är en branschförening, som med drygt 70 professionella medlemmar representerar såväl den svenska solenergibranschen som de forskningsinstitutioner som verkar inom solenergiområdet. Här finns information om solenergisystem. www.boverket.se Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Verket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd inom sitt verksamhetsområde.
www.pellsam.se Pelletsintressenters Samorganisation. Pellsam har till ändamål att främja konsumentens intresse genom trygga, ekonomiska och miljömässigt bra uppvärmningssystem baserade på förnyelsebar energi. www.energifonster.nu Energimyndigheten har initierat projektet Energimärkta fönster vars syfte är att underlätta för konsumenter att välja energisparande fönster. www.sp.se Sveriges Tekniska forskningsinstitut. Välj fliken Innehåll A-Ö och sedan Konsumentinformation A-Ö till vänster. KONTAKTUPPGIFTER: Energi- & klimatrådgivare Mora & Orsa kommuner 0250-262 54, energiradgivning@mora.se KÄLLA: www.energimyndigheten.se BILDER: www.sxc.hu, royalty-free photos