Innehåll Inledning...2 Världen är förändrad...4 Verksamhetsidé och vision...6 Organisation...12 Militärstrategisk inriktning...14 Insatsorganisation...16 Internationell verksamhet...18 Armén...22 Hemvärnet...26 Marinen...28 Flygvapnet...32 Ledning...36 Logistik...38 Försvarsmaktens centrum...40 Specialförband...42 Frivilliga försvarsorganisationer...44 Här finns Försvarsmakten...46 Karriär i Försvarsmakten...48 Personal...54 Ekonomi...56 Materielplan 2011...58 Gradbeteckningar...60 Adresser...62 1
INLEDNING Det finns mycket värt att slåss för Jorden är fantastisk. Men vi glömmer ibland bort det. Särskilt vi som lever i den fria, rika världen. Vi vaknar i en varm säng, går till arbetet, ser våra barn cykla till skolan, promenerar i skogen, följer nyheterna på tv, dansar kring midsommarstången, delar våra åsikter med grannen och lever i trygg visshet om att de som bestämmer är goda och håller vad de lovar. Fred, frihet, demokrati, rättvisa, yttrandefrihet, allemansrätt. Allt det upplever vi under en dag. Utan att vi tänker på det. Vi tar det för givet. Försvarsmakten är den yttersta garantin för demokrati, fred och frihet. I andra delar av världen är det en ouppnåelig dröm. För alla dem som lever långt ifrån oss men förtjänar samma rättigheter och levnadsvillkor som vi. För dem där våld, övergrepp, krig, fångenskap och förtryck är en del av vardagen. Ingenting är givet. Men om vi öppnar ögonen kommer vi att se. Att det vi har är värt att slåss för. Här hemma. Där borta. Överallt på jorden. Den kan vara fantastisk. 2 3
Världen är förändrad I den nya världen är ensam svag Den säkerhetspolitiska situationen i Europa är relativt stabil och det militära hotet mot Sverige bedöms fortsatt vara lågt. Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra länder med gemensamma demokratiska värderingar. Utmaningar och hot mot vår säkerhet är föränderliga, gränslösa och komplexa. Vissa av dessa utmaningar och hot är svåra att förutse och kan uppstå plötsligt, medan andra successivt växer fram. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd. Vår säkerhet stärks genom gemensam krishantering och genom aktiva och trovärdiga bidrag till nordisk, europeisk och global säkerhet. Försvarsmakten ska både kunna ge och ta emot stöd från andra nationer, myndigheter och organisationer för att uppnå ökad effekt. Säkerheten byggs gemensamt med de nordiska länderna och EU. En genomgripande reformering av Försvarsmakten pågår. Reformeringen syftar till att ge ökad operativ förmåga i form av flexibla och tillgängliga krigsförband som kan användas både nationellt i vårt närområde och längre bort. Försvarsmakten ska kunna användas i de snabba förlopp vilka kan uppstå i en föränderlig omvärld. Detta innebär att både tillgängligheten och användbarheten inom krigsförbanden ökas. Vår beredskap anpassas kontinuerligt till den rådande hot- och risknivån i vårt närområde. Sverige bidrar aktivt till utvecklingen av en gemensam krishanteringsförmåga inom EU. Utgångspunkten är att inget land i världen ensamt kan klara dagens komplexa säkerhetssituation. Det fortsatta arbetet med att utveckla EU:s snabbinsatsförmåga är här en viktig del. Sverige har haft det sammanhållande ansvaret för en av EU:s snabbinsatsstyrkor, Nordic Battlegroup (NBG) under 2008 och 2011. Uppdraget 2011 löstes tillsammans med Estland, Finland, Irland, Kroatien och Norge. Ett utökat nordiskt försvarssamarbete har också hög prioritet. Försvarsmaktens uppgifter Riksdag och regering anger Försvarsmaktens uppgifter. I den proposition om försvarets fortsatta utveckling som behandlades av riksdagen under våren 2009 föreslogs att Försvarsmakten tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer ska lösa följande uppgifter: Försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt territorium, i närområdet och utanför närområdet, upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen utanför detta. Försvarsmakten ska också med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. 4 5
Verksamhetsidé och vision Snabba insatser i hela världen Försvarsmakten ska förebygga och hantera konflikter och krig, ytterst genom väpnad strid. Försvarsmakten ska enskilt och tillsammans med andra länder, myndigheter och organisationer och med tydligt insatsfokus; försvara Sverige, värna svenska intressen och främja säkerheten genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och globalt. upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna Sveriges suveränitet och nationella intressen i områden utanför detta. med befintliga förmågor och resurser vid behov bistå övriga samhället. Vår verksamhetsidé Verksamhetsidén beskriver varför Försvarsmakten finns, vad som utgör vårt existensberättigande. Av den framgår det yttersta syftet med, och ramen för, vår verksamhet som riksdag och regering bestämt. Det är inom denna ram som vi i Försvarsmakten ska agera och det är vi, och bara vi, som löser Försvarsmaktens uppgifter, ingen annan. Stommen i verksamhetsidén försvar av territorium och medborgare är varaktig. Men de förändringar som skett de senaste åren är ändå mycket genomgripande och påverkar Försvarsmaktens verksamhet i hög grad. För det första bygger Sverige numera säkerheten tillsammans med andra genom olika samarbeten med nationer och organisationer. Vi är medlemmar i FN och EU och har också ett nära samarbete 6 7
med Nato, samt deltar aktivt i Partnerskap för fred (PFF). Solidaritetsklausulen som innebär att vi behöver förbereda oss för att kunna ge och ta emot militärt stöd även på vårt eget territorium är det senaste tillskottet som för oss i Försvarsmakten innebär en förändring. Våra internationella insatser sker redan idag tillsammans med andra men att praktiskt förbereda oss på att ta emot stöd på hemmaplan har vi inte gjort tidigare. För det andra är den politiska styrningen tydlig med att det är svenska intressen, snarare än svenskt territorium, som är huvudfokus för säkerhetspolitiken. Den globalisering som världen genomgått de senaste decennierna innebär att Försvarsmakten bidrar till Sveriges säkerhet också genom våra internationella insatser. Solidaritet är en anledning till Försvarsmaktens närvaro i olika konfliktområden. Men i grunden verkar vi för att öka den svenska säkerheten med säkerhetsfrämjande insatser där riksdagen beslutar om att så ska ske. Försvarsmakten arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn integreras i all verksamhet i strävan att minimera det ekologiska avtrycket. Genom utbildning och kommunikation utvecklar vi personalens kompetens och medvetenhet inom miljöområdet. Vår vision Försvarsmakten och våra krigsförband verkar, syns och respekteras i Sverige och utomlands. Med verksamhetsidén som ram beskriver visionen var Försvarsmakten befinner sig om tio år. Formuleringen är kort för att den ska vara enkel att lägga på minnet, därför behöver den också förklaras. Försvarsmakten och vi som verkar i Försvarsmakten agerar på många olika sätt och i många olika sammanhang, men det är alltid krigsförbandens förmåga och framgång som är målet för verksamheten. I visionen är insatsorganisation 2014 (IO 14) intagen och insatsförmågan präglas av tillgänglighet, användbarhet och mångsidighet. Krigsförbanden har relevant bredd, utbildning och utrustning för att möta aktuella utmaningar och hot. Flera av förbanden är redo att snabbt sättas in i olika kris- och konfliktsituationer. I det dagliga arbetet ligger fokus på aktuella insatser, med leverans här-och-nu, men det finns också en beredskap att möta nya utmaningar. För Försvarsmakten är utveckling att anpassa krigsförbanden och skapa flexibilitet för våra uppgifter. Materiel omsätts i en takt som säkerställer Försvarsmaktens framtida förmåga. Samverkan är en naturlig del i Försvarsmaktens verksamhet. Krigsförbanden kan samverka både med andra länders förband och med andra svenska myndigheter och organisationer. Den operativa förmågan uppnås i första hand tillsammans med andra och Försvarsmakten har en förmåga att både ge och ta emot militärt stöd, såväl i utlandsmissioner som i Sverige. För att utbilda, utrusta och träna förbanden har det nordiska samarbetet en speciell och stor betydelse. Försvarsmaktens professionalitet skapar en stor tilltro såväl internt som externt. Våra yrkesskickliga krigsförband är uppskattade för att med hög kvalitet lösa givna uppgifter. Försvarsmakten uppfattas som en attraktiv arbetsplats och en ansvarstagande arbetsgivare som tar väl hand om medarbetarna. Vi kan därför rekrytera och behålla rätt personal. Att rekrytera med frivillighet som grund, motiverar oss att förbättra våra arbetsinsatser ytterligare. Försvarsmakten möts genomgående av respekt internationellt till följd av våra insatser utomlands. Vi får också stor uppskattning av den svenska allmänheten som har ett stort förtroende för hur Försvarsmakten löser sina uppgifter. Det har uppnåtts genom att 8 9
Försvarsmakten är trovärdig i det som utförs men också att det kommuniceras på ett bra sätt; verksamheten syns och förklaras. Försvarsmakten bidrar till en god samhällsförankring och strävar efter att allmänhetens förväntan ska överensstämma med vårt uppdrag från regeringen. Försvarsmakten hushåller med de resurser som disponeras och har inte en högre ambition än vad som är relevant för verksamheten. Aadministration och logistik är produktiva och effektiva; vi gör rätt saker på rätt sätt. Vi har en hög kostnadsmedvetenhet och är ett föredöme i hanteringen av ekonomiska frågor. Förmåga, resurser, teknik och metoder anpassas kontinuerligt till nuvarande och framtida krav. Eventuella brister åtgärdas och organisationen utvecklas och förändras kontinuerligt för att uppnå bästa möjliga effektivitet. Försvarsmakten är också skicklig på att hantera nya krav och uppgifter på ett effektivt sätt och löser tilldelade uppgifter med hög kvalitet. Den gemensamma värdegrunden ger stöd för hur Försvarsmakten ska agera både i insatssituationen och tillsammans i andra arbetssituationer. Vi behandlar varandra och andra med respekt, är ansvarskännande och väl medvetna om vilka risker som finns och hur en god verksamhetssäkerhet ska säkerställas i allt som utförs. Säkerhetsmedvetandet är mycket högt. Olika kompetenser, såväl civila som militära, tas tillvara och Försvarsmakten agerar i enlighet med värdegrunden både när vi löser våra arbetsuppgifter och under fritid. Ledarskapet präglas av professionalitet och kommunikation, av att tydliggöra sammanhang, åstadkomma resultat, skapa god arbetsmiljö och att tillvarata medarbetarnas kompetenser. Det bidrar till det förtroende Försvarsmakten uppnår internt och externt. Cheferna är förebilder som goda ledare. Vi är stolta över att vara en del av Försvarsmakten. Tillsammans har vi en arbetsmiljö där vi trivs, känner arbetsglädje och där var och en känner att de bidrar till helheten. Att verka i en så samhällsviktig och professionell organisation som Försvarsmakten är eftertraktansvärt. 10 11
Organisation Så är vi formerade för att LÖSA uppgiften Försvarsmaktens organisation 2013 HÖGKVARTERET PRODUKTIONSLEDNING HÖGKVARTERET INSATSLEDNING 1. 4. GRUNDORGANISATION (ORGANISATIONSENHETER) FÖRBAND (TYPEXEMPEL) ÖVERBEFÄLHAVAREN GENERALDIREKTÖREN FÖRBANDSLEDNING STABSDEL PRODUKTIONSDEL 2. 5. Försvarsmakten är en myndighet under riksdag och regering med överbefälhavaren (ÖB) som myndighetens chef. Generaldirektören (GD) är ställföreträdande myndighetschef. Försvarsmaktens centrala ledning utgörs av Högkvarteret. FÖRBANDSDEL (KRIGS- OCH HEMVÄRNSFÖRBAND) 3. Inom Högkvarteret finns bland annat produktionsledningen, insatsledningen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). Produktionsledningen ansvarar för produktionen av Försvarsmaktens krigsförband genom att leda basorganisationen, skolor och centrum. Produktionsledningen ansvarar också för beställningar av materiel via Försvarets materielverk. Insatsledningen övervakar det svenska territoriet året runt, dygnet runt, samt leder insatser nationellt och internationellt med krigsförband. Den territoriella integriteten upprätthålls med krigsförband i beredskap. Must bedriver dels försvarsunderrättelseverksamhet till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, dels militär underrättelse- och säkerhetstjänst för Försvarsmaktens behov. Dessutom finns personal-, juridiska- och informationsstaber i Högkvarteret. 1. Förband, skolor eller centrum utgör organisationsenheter. 2. Grundorganisationens samtliga förbandsledningar, stabs- och produktionsdelar benämns sammantaget basorganisationen. 3. Grundorganisationens samtliga krigs- och hemvärnsförband benämns sammantaget insatsorganisationen. 4. Insatsorganisationen lyder under chefen för insats vid insatser. Insatsorganisationen är underställd chefen för produktionsledningen vad avser vidmakthållande, utveckling och beredskap. 5. Fyra stycken militärregioner (Nord, Mitt, Väst, Syd) leder regional bevakning och skydd, civil-militär samverkan samt stöd till samhället. 12 13
Militärstrategisk inriktning Alltid redo, här och där Grundläggande försvarsförmåga Försvarsmaktens huvuduppgift förmågan till väpnad strid ska ses i olika perspektiv. Nationella insatser ställer krav på förband med hög beredskap och duglighet. Deltagande i internationella insatser ställer utöver detta krav på: förband med förmåga till snabbinsats i samverkan med andra nationer förband med relativt hög beredskap för insatser med begränsad varaktighet samt förmåga att kontinuerligt kunna bidra till långvariga insatser. En konsekvens av detta är att Försvarsmakten ska utveckla och vidmakthålla insatsförband med olika beredskap. Vissa förband är placerade i beredskap för att med kort varsel (10, 30 eller 90 dagar) kunna vara tillgängliga för internationella och nationella behov. Andra förband hålls tillgängliga med beredskap upp till ett år, för att vid ett försämrat omvärldsläge kunna medverka i krishantering nationellt eller för att förstärka eller avlösa förband som satts in i internationella operationer. Operativ förmåga Enligt regeringsbeslut ska Försvarsmakten kunna upptäcka och avvisa kränkningar mot svenskt territorium. Andra viktiga uppgifter är att skydda olika samhällsfunktioner och att stötta samhället vid kriser. Försvarsmakten ska tillsammans med andra länder bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att delta i fredsfrämjande insatser, där krigsförbanden ska kunna behärska hela skalan av uppgifter, från förtroendeskapande och konfliktförebyggande åtgärder till humanitära, fredsbevarande och fredsframtvingande operationer. 14 15
Insatsorganisation med omedelbar verkan Riksdag och regering har under de senaste drygt tio åren minskat kraven på Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter i ett medellångt tidsperspektiv, det vill säga fem till tio år. Orsakerna till detta är att såväl Försvarsmakten som riksdag och regering bedömer att riskerna för ett väpnat angrepp mot Sverige är mycket små under överskådlig tid. Kriser eller incidenter, som även inbegriper militära maktmedel kan dock också uppstå i vår region, och på längre sikt kan militära angreppshot aldrig uteslutas. Då kraven på operativ förmåga i detta avseende har minskat har också insatsorganisationen minskats i motsvarande grad. Samtidigt har kraven på tillgänglighet och kvalitet ökat vid de förband som finns kvar i insatsorganisationen, för att bättre kunna möta kriser och konflikter som uppstår med kort varsel. Förbanden ska vara omedelbart gripbara, med hög beredskap och användbarhet, för att snabbt kunna sättas in i insatser i och utanför vårt närområde. Kontraktsförband Majoriteten av soldaterna är tidvis tjänstgörande och har sin huvudsakliga sysselsättning utanför Försvarsmakten. De är efter regeringsbeslut/eller enligt kontrakt skyldiga att rycka in vid utbildning, övning och insats i Sverige samt i och utanför närområdet. Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkor Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna bemannas av frivilligt och lokalt rekryterad personal och har fått mer kvalificerade uppgifter, bättre utrustning och materiel än gårdagens hemvärnsförband. Soldaterna har ett hemvärnsavtal och tiden från larm till insats är kort. Insatserna begränsas till Sverige. Insatsorganisationen 2010-2013 Försvarsgren 2010 2011 2012 2013 Armén 16 900 15 100 14 929 13 078 Marinen 3 600 3 100 3 167 3 254 Flygvapnet 3 200 3 400 3 371 3 741 Ledning/Und 5 100 5 300 4 884 3 988 Logistik 5 200 5 700 4 649 4 374 Hemvärnet 38 000 33 000 22 000 22 000 Summa (antal personer) 72 000 65 600 53 000 50 400 Det finns en politisk inriktning att insatsorganisationen framöver ska bestå av tre delar: kontraktsförband, stående förband och hemvärnet med nationella skyddsstyrkor. Dessa förband ska kunna genomföra strid i samtliga konfliktnivåer inom ramen för gemensamma operationer, i Sverige samt i och utanför dess närområde. Ett riksdagsbeslut från 2009 har pekat ut den framtida utvecklingen av insatsorganisationen. Stående förband Dessa bemannas i första hand av kontinuerligt tjänstgörande personal, och ska stå i ständig beredskap, vilket gör dem direkt tillgängliga för snabba insatser nationellt och internationellt. 16 17
Internationell verksamhet Världen, världen fosterland Försvarsmaktens internationella verksamhet ökar. I dag bygger vi i allt högre grad fred och säkerhet genom samverkan med andra länders militära styrkor på platser där oro och kriser uppstår. Såväl enskilda individer som förband deltar i fredsfrämjande uppdrag runt om i världen. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik syftar bland annat till att bevara fred och att stärka den internationella säkerheten. EU:s medlemsländer ingår i dag i en växande europeisk samarbetsgemenskap, med ett gemensamt ansvar för krishanteringsfrågor. Det ger Sverige full delaktighet och insyn i EU:s beslutsprocesser, men ställer samtidigt krav på engagemang i det gemensamma arbetet. Ett exempel på detta är att Sverige ansvarade för att sätta upp den nya förbandsenheten för internationella insatser, snabbinsatsstyrkan Nordic Battlegroup (NBG) första halvåret 2011, tillsammans med Estland, Finland, Irland, Kroatien och Norge. Sverige har erbjudit sig att vara sammanhållande för NBG-styrkorna 2014. Sverige är även medlem i Partnerskap för fred, PFF, som är ett praktiskt samarbetsprogram mellan Nato och intresserade stater inom OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Grundläggande för PFF är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta. Syftet med PFF-samarbetet är bland annat att öka förmågan att delta i internationella fredsfrämjande insatser, främst genom att öka interoperabiliteten mellan olika länder. INDIEN OCH PAKISTAN BOSNIEN HERCEGOVINA FN, UNMOGIP Observatörer: 5 Sjukvårdspersonal: 1 EUFOR Stabsofficer: 1 KOSOVO NATO, KFOR Personal: ca 70 KOREA LIBYEN NNSC Delegater: 5 NATO Personal: 130 SUDAN FN, UNMIS Personal: 5 AFGHANISTAN NATO, ISAF Personal: 580 MELLANÖSTERN UGANDA KONGO UNAMA Personal: 1 FN, UNTSO Observatörer: 6 EUTM Utbildare: 3 MONUSCO Observatörer: 4 försvarsmaktens internationella insatser - maj 2011 18
Utlandstjänst Sedan den första fredsfrämjande svenska FN-truppen tjänstgjorde i Mellanöstern 1956 har Sverige bidragit med cirka 85 000 soldater till olika uppdrag runt om i världen. Sedan några år tillbaka rekryteras mellan 1 500 och 2 000 kvinnor och män årligen. Såväl officerare som personer med fullgjord värnplikt och civila med olika yrkeskunskaper tjänstgör i våra internationella insatser. Dessutom tjänstgör officerare och civila i olika internationella staber, som lärare och elever vid utländska skolor och som observatörer i olika länder. Multinationella övningar Försvarsmakten deltar varje år i stora multinationella övningar där flera länder arbetar tillsammans för att lösa fiktiva konflikter. Förutom att träna samarbetsformer och metoder för konfliktlösning, får deltagarna värdefulla erfarenheter genom kontakten med olika nationer och kulturer. Beredskapsförband Sverige har anmält ett drygt 30-tal militära enheter till internationella styrkeregister i EU, FN och Nato. Detta är ett sätt att lista och samordna vilka olika typer av militära förband som medlemsländerna kan bidra med i det fredsfrämjande arbetet. Enheterna har en hög beredskapsnivå för att snabbt kunna vara på plats i ett insatsområde. Samma enhet kan vara anmäld till flera register. Exempel på anmälda enheter är mekaniserade bataljoner, ingenjörkompani, militärpolisförband, korvettdivision, minröjningsdivisioner, stridsflygdivision JAS 39, transportflygförband Tp 84, luftvärnspluton, jägarpluton och CBRN*- insatsstyrka. * CBRN=kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär 20 21
Armén Snabb slagkraft på marken Armén organiserar och utbildar markstrids- och luftvärnsförband som i samverkan med flyg- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Krigsförband Arméns krigsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Armén bidrar då med både personal och materiel. Ett antal arméförband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Arméns förband i grundorganisationen Livgardet (LG) Norrbottens regemente (I 19) Livregementets husarer (K 3) Skaraborgs regemente (P 4) Södra skånska regementet (P 7) Artilleriregementet (A 9) Luftvärnsregementet (Lv 6) Göta ingenjörregemente (Ing 2) Markstridsskolan (MSS) 22 23
Exempel på materiel Bandvagnar Personterrängbil 6 GALTEN Fasta broar KB5 Amröjningsrobotar Minröjningsmaskiner Luftvärnsrobotar Pansarterrängbilar Stridsfordon 9040 Stridsvagn 122 Telesystem Terränglastbilar UAV-system Granatkastare Artilleripjäser Ledningsförband som utbildar stabs- och sambandsförband främst för ledning av stridskrafter samt för högre ledning. Ingenjörförband vars uppgift är fältarbeten, det vill säga att på olika sätt förändra terrängen för att försvåra för en fiende samt för att underlätta egen verksamhet. Ammunitionsröjning är också en viktig del av fältarbeten. Underhållsförband som ansvarar för de stridande förbandens försörjning av bland annat förnödenheter, sjukvård och reparationer. CBRN-förband som hanterar CBRN-hot och -händelser. Huvudförmågorna är detektering, identifiering, övervakning, varning, rapportering, fysiskt skydd och riskhantering. (CBRN = kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär). Arméförbanden delas in i: Mekaniserade förband med bland annat stridsfordon, tillhör de mest eld- och slagkraftiga enheterna i armén. Förbanden är tränade och utrustade för att genomföra strid mot alla typer av motståndare i olika typer av terräng och bebyggelse. Kavalleriförband som utbildar jägar- och underrättelsesoldater samt militärpolis. Soldaterna, varav vissa är luftburna, ska kunna verka bakom en motståndares linjer, under lång tid, i all slags terräng och under alla väderförhållanden. I kavalleriförbanden ingår även militärpoliser och säkerhetsförband. Artilleriförband som utbildar inom markbaserad indirekt bekämpning och verkar inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Materielen har precisionsverkan, lång räckvidd och är väderoberoende. Luftvärnsförband som utbildar enheter för markbaserad bekämpning av luftmål inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Dessa kan därigenom skydda till exempel befolkningscentra, militära förband och flygbaser mot attacker från luftarenan. 25 24 25
Hemvärnet Samhällets soldater Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en del i Försvarsmaktens insatsorganisation. Hemvärnet är ett förband och utgör basen för skyddet av Sverige. Det har till uppgift att verka över hela konfliktskalan, från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. Hemvärnets förband har en insatsberedskap som mäts i timmar, inte dagar eller veckor. Personalen är frivillig, lokalt rekryterad och består till största delen av erfarna soldater och befäl med bakgrund inom insatsförbanden. I hemvärnets förband ingår förutom personal som gjort värnplikt eller GMU (Grundläggande Militär Utbildning) en stor andel specialister, till exempel sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare som rekryterats och utbildats av frivilliga försvarsorganisationer. I och med värnpliktens avskaffande har hemvärnet fått fler, skarpare och viktigare uppgifter, och tillförs ständigt ny utrustning. När Försvarsmakten gör insatser vid exempelvis skogsbränder, översvämningar och eftersök av försvunna personer är det ofta hemvärnsförband som stödjer polis och räddningstjänst. Ytövervakning, basskydd, eskort, transportskydd, målutpekning och eldobservation är andra uppgifter som hemvärnsförband utbildas för. Nu utvecklas och föryngras hemvärnet. I insatsplutonerna är medelåldern under 30 år. Hemvärnets Underrättelsekompanier och CBRN-plutoner (hanterar kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser) är exempel på nya förband och förmågor i hemvärnet. Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna erbjuder en unik möjlighet att vara en del av Försvarsmakten vid sidan av studier eller civilt arbete. För att kunna söka till hemvärnet krävs svenskt medborgarskap och att man fyllt 18 år. För stridande befattningar är kravet genomförd värnplikt eller GMU. Efter antagning skriver man ett avtal om 4 13 dagars tjänstgöring per år beroende på befattning. I hemvärnet får man ersättning under utbildning och insats. Efter uppfyllt avtal får man befattningsoch utbildningspremie. Rekrytering och utbildning av hemvärnsförband genomförs lokalt och regionalt. Chefer, från gruppchef och uppåt, utbildas i befattning och ledarskap vid Hemvärnets stridsskola HvSS i Vällinge söder om Stockholm. Hemvärnet består av cirka 22 000 kvinnor och män. Här ingår 25 hemvärnsmusikkårer med cirka 1 200 frivilliga musiker. Dessa medverkar i statsceremoniella sammanhang, till exempel högvakten vid kungliga slottet. 26 27
Marinen Strider på, över och under ytan Exempel på materiel Bevakningsbåtar Korvetter Minröjningsfartyg Röjdykarfartyg Stridsbåtar Stödfartyg Svävare Ubåtar Ubåtsräddningsfartyg Marinen organiserar och utbildar sjöstrids- och amfibieförband som i samverkan med flyg- och markstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Krigsförband Marinens krigsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Marinen bidrar då med både personal och materiel. Ett antal marina förband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Marinens förband i grundorganisationen Första ubåtsflottiljen (1.ubflj) Tredje sjöstridsflottiljen (3.sjöstridsflj) Fjärde sjöstridsflottiljen (4.sjöstridsflj) Amfibieregementet (Amf 1) Marinbasen (MarinB) Sjöstridsskolan (SSS) 28 29
De marina förbanden delas in i: Sjöstridsflottiljer med förmåga till insatser mot mål såväl på, över som under havsytan, i kustnära farvatten och på öppet hav, förmåga till minröjning samt kontroll av havsområde och skydd av sjöfart och fiske. Ubåtsflottilj med förmåga till insatser mot mål såväl på som under ytan, förmåga att dolt kontrollera havsområde samt att samla in underrättelser. Amfibiebataljon med förmåga till kontroll av kustområde och skärgård samt insatser mot mål såväl på som under havsytan. Marinbas med Basbataljon och Sjöinformationsbataljon med förmågor att övervaka svenskt territorialhav och understödja andra förband med bland annat förnödenheter. Ledningsförband som leder sammansatta styrkor av olika marina förband. 30 31
Flygvapnet Riktad precision från luften Flygvapnet organiserar och utbildar flyg-, bas- och ledningsförband som i samverkan med mark- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Krigsförband Flygvapnets krigsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Flygvapnet bidrar då med både personal och materiel. Ett antal flygvapenförband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Flygvapnets förband i grundorganisationen Skaraborgs flygflottilj (F 7) Blekinge flygflottilj (F 17) Norrbottens flygflottilj (F 21) Helikopterflottiljen (Hkpflj) Luftstridsskolan (LSS) Flygskolan på Malmslätt är underställd LSS. Basförbanden och stridslednings- och luftbevakningsförbanden är spridda över landet. 32 33
Flygvapenförbanden delas in i flygförband, basförband och ledningsförband: Stridsflygförband kan med stor precision, hög flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken, i luften eller över havet samt utnyttjas för underrättelseinhämtning och för att hävda Sveriges territoriella integritet. Transportflygförband genomför flygtransporter och används i bland annat humanitära insatser, nationellt och internationellt. Signalspaningsflygförband genomför signalspaning och underrättelseinhämtning. Radarflygförband används främst för att förbättra den lägesbild som skapas av markbundna och sjöburna sensorer. Exempel på materiel Helikopter 10A/B/D Helikopter 14 Helikopter 15 Helikopter 16 JAS 39 Gripen C/D - stridsflygplan S 100 B - radarspaningsflygplan S 102 B Korpen - signalspaningsflygplan TP 100 - transportflygplan TP 102 - transportflygplan TP 84 Hercules - transportflygplan C-17 Globemaster III Helikopterförbandet står beredda med utrustning och personal för att genomföra flyg- och sjöräddning, om regering och riksdag beslutar att förbanden ska återta dessa uppgifter. Helikopterflottiljen utvecklar en helikopterbataljon med mark- och sjöoperativ inriktning. Förbandet ska med de nya helikoptersystemen (HKP14 och 16) kunna genomföra fyra olika insatser samtidigt, nationellt eller internationellt. Därutöver ansvarar Helikopterflottiljen för utbildning av två hemvärnsbataljoner och stödjer frivilligverksamheten i Östergötland. Förbandet är sedan april 2011 insatt i ISAF, Afghanistan, med en helikopterenhet. Basförbandens huvuduppgift är att betjäna flygförbanden. Ledningsförbandens huvuduppgift är territoriell integritet (luftbevakning), och att leda flygförbanden (stridsledning). 34 35
Ledning LEDNINGSFÖRBAND EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ALLA TYPER AV INSATSER Olika stödfunktioner och specialförmågor är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter. Några exempel på dessa är driftövervakning av telenätet, IT-stöd och utbildning i telekrig och psykologiska operationer. Ledningsförband Försvarsmaktens ledningsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Ledningsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Förbanden bidrar då med både personal och materiel. Ledningsförbanden utgörs bl a av telekrigsförband, PSYOPS förband (psykologiska operationer), (F)HQ (rörlig operativ ledning), IT-försvarsförband, ledningsplatsbataljon, sambandsbataljon, nationell underrättelseenhet, fyra stycken regionala staber och metocc, meteorologi- och oceanograficentrum samt HKV.. Ledningsförband i grundorganisationen Ledningsregementet (LedR) Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) Försvarsmaktens Underrättelse- och säkerhetstjänstcentrum (FM UndSäkC) Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) ansvarar för driftövervakning och driftledning av Försvarsmaktens telekommunikationer. Exempel på dessa är Försvarsmaktens telenät, marinens telenät och Försvarsmaktens satellitkommunikationer. Förbandet arbetar även med driftövervakning och driftledning av fasta insatsledningssystem, olika sensorsystem och radiosystem. fmtm har verksamhet på 16 orter. Förbandsledningen är placerad i Örebro. Förbandet stöder nationella och internationella insatser. Ledningsregementet (LedR) ligger i Enköping. Regementets verksamhet omfattar ledning, informationshantering och förmågan att kunna verka på i informationsmiljön. Ledningsregementet utbildar bland annat stabs- och sambandsförband. Regementet utbildar och tränar också Försvarsmaktens personal i ledning, samband, telekrig, meteorologi och oceanografi samt psykologiska operationer, och utvecklar metoder och system inom dessa förmågor. Regementet stödjer nationella och internationella insatser inom dessa områden. Vid LedR utbildas även personal från övriga delar av totalförsvaret och andra myndigheter. Vid Ledningsregementet finns Totalförsvarets signalskyddsskola och Ledningsskolan. Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, fmundsäkc, genomför utbildning och bedriver studier och försök inom Försvarsmaktens nationella och internationella underrättelseoch säkerhetstjänst. Militära regionala staber MR staberna lokaliseras till Södra skånska regementet (P7) i Rrevingehed, Skaraborgs regemente (P4) i Skövde, Livgardet (LG) i Kungsängen samt till Norrbottens regemente (I 19) i Boden. De regionala cheferna har uppgiften att leda främst bevakningsoch skyddsuppgifter, genomföra civil militär samverkan samt stöd till samhället. I uppgifternas lösande kan de då föra befälet över såväl krigs- som hemvärnsförband. Vid Försvarsmaktens utbildningsförband finns resurser i beredskap i form av t ex personal, fordon och om möjligt annan efterfrågad utrustning. Försvarsmakten avdelar alltid särskilt utbildad militär insatschef (MIC) för att underlätta samarbetet civilt militärt. 36 37
logistik Logistik är inte allt men allt är ingenting utan logistik Logistik ger stöd åt Försvarsmaktens hela verksamhet, såväl insatsorganisation som grundorganisation. Stödet består av tjänster, förnödenheter och andra tillgångar som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas. För insatser innebär logistikstödet att insatsförbanden får den tillgänglighet, rörlighet och uthållighet som efterfrågas. Försvarsmaktens logistikchef är ansvarig för logistikområdet och sammanhåller olika specialområden. Logistikförband i grundorganisationen TrängR, FMLOG, FMTS, FömedC Försvarsmaktens logistik (FMLOG) ger stöd till insatser samt till förband, centrum och skolor inom hela Försvarsmakten. I verksamheten ingår förråd, IT-stöd, systemförvaltning, expeditioner, arkiv, tullhantering, transportkontor, organisations- och masterdatakontor samt hantering av markverkstadsbeställningar. Förbandet bildades 2002 för att effektivisera och rationalisera underhålls- och stödverksamheten. För att uppfylla detta krav genomgår verksamheten löpande omstruktureringar. Några av åtgärderna är att samla produktionen till färre ställen, nyttja civila leverantörer samt minska administration. Vid årsskiftet 2012/13 lämnades, efter politiskt beslut, delar av verksamheten, till exempel verkstäder, upphandling, rese- och ekonomiredovisning samt centrala förråd över till FMV. Trängregementet (TrängR) är lokaliserat till Skövde. I verksamheten ingår utveckling, ledning och utbildning av logistik-, movcon-* och sjukvårdsförband. * trafik- och transportledning Förutom att grundutbilda soldater har TrängR även uppgiften att utveckla förbandslogistiken och att utbilda förband för insats. Regementet stödjer insatsorganisationen i områden och på platser där civila aktörer inte kan agera. Det kan handla om att leverera mat, vatten, drivmedel, ammunition och sjukvård till förband ur hela Försvarsmakten. Till Logistikskolan kommer elever från hela Försvarsmakten för att läsa längre eller kortare kurser inom logistikområdet. Vid skolan finns också Försvarsmaktens motorskola. Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) är Försvarsmaktens centrum för teknisk utbildning och utveckling. Vid skolan utbildas soldater, blivande officerare, officerare, specialistofficerare och civila för teknisk tjänst i hela Försvarsmakten. Alla försvarsgrenar armén, marinen och flygvapnet finns representerade vid skolan. Skolan ansvarar även för den tekniska utbildning som genomförs vid andra förband, skolor eller centra i Försvarsmakten. FMTS svarar för teknik och teknisk tjänst inom Försvarsmakten, vilket innebär att följa utvecklingen på teknikområdet, förutse kommande behov och föreslå förändringar och förbättringar. Försvarsmedicincentrum, FömedC, svarar för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård genom utveckling och produktion av försvarsmedicinska förmågor. FömedC arbetar också med miljö- och hälsoskyddsfrågor, utveckling och sjukvårdsmateriel, försörjning av sjukvårdsförnödenheter och utbildar och rekryterar sjukvårdspersonal för hela Försvarsmaktens behov. 38 39
Försvarsmaktens centrum En bred bas med specialistkompetens Försvarsmakten har centrum som ansvarar för specifika kompetensområden. Flertalet av Försvarsmaktens centrum agerar som remissinstans för riksdagen och arbetar med utveckling av bland annat taktik, teknik och metoder inom sitt område. Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FMDNC, ansvarar för utbildning och utveckling inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet. Utöver detta så gör FMDNC även prov och försök när ny dykarutrustning ska tas fram och genomför haveriutredningar efter dykarolyckor. Försvarsmaktens HR-centrum, FM HRC, är ett kompetenscentrum för personaltjänst, human resources. HR-centrum stödjer förbanden med bland annat rekrytering, bemanning, utveckling och avveckling av personal, personaladministration och arbetsmiljöfrågor. Försvarsmusiken, FöMus, ansvarar för parad-, ceremoni- och tjänstemusik för försvaret och statsledningen samt bevarar och utvecklar den militärmusikaliska traditionen. Man ger även konserter och framträdanden för allmänheten. Försvarsmaktens Meteorologi- och oceanograficentrum, metocc, ansvarar för att leverera meteorologiskt och oceanografiskt beslutsunderlag som en viktig del i planering, genomförande och utvärdering av Försvarsmaktens verksamhet nationellt och internationellt. Här genomförs även utbildningar inom meteorologi och oceanografi. Vädertjänstens unika kompetens är att göra bedömningar av vädrets inverkan på militära operationer. Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, ansvarar för, utvecklar och utbildar inom militär och humanitär ammunitions- och minröjningsverksamhet på land. Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, utbildar och övar totalförsvarspersonal i CBRN*-skydd. SkyddC utvecklar också materiel och metoder för att förbättra CBRN-skyddet. * CBRN=kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär UMEÅ SkyddC Försvarsmaktens internationella centrum, Swedint, förbereder svenska och utländska officerare, poliser och civila tjänstemän för arbete i multinationella fredsoperationer inom ramen för EU, FN och Nato/PFF (Partnerskap för fred). Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, fmundsäkc, genomför utbildning och bedriver studier och försök inom Försvarsmaktens nationella och internationella underrättelseoch säkerhetstjänst. Försvarsmedicincentrum, FömedC, svarar för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård genom utveckling och produktion av försvarsmedicinska förmågor. FömedC arbetar också med miljö- och hälsoskyddsfrågor, utveckling av sjukvårdsmateriel, försörjning av sjukvårdsförnödenheter och utbildar och rekryterar sjukvårdspersonal för hela Försvarsmaktens behov. GÖTEBORG FömedC ENKÖPING METOCC KUNGSÄNGEN FöMus, Swedint EKSJÖ Swedec UPPSALA FMUndSäkC STOCKHOLM FM HRC 40 KARLSKRONA FMDNC
Specialförband När situationen kräver mer Försvarsmaktens specialförband är en militärstrategisk resurs som ökar antalet möjliga handlingsalternativ. En insats med specialförbanden kännetecknas av hög effekt på säkerhetspolitisk nivå. Det kan till exempel handla om att frita eller rädda svenskar i internationell tjänst eller att inhämta underrättelser. Inom specialförbanden strävar man efter enkelhet i såväl planering som i genomförande, oförutsägbarhet genom okonventionella metoder samt målmedvetenhet, precision och beslutsamhet. Beredskapen för Försvarsmaktens specialförband är hög och personalen är särskilt uttagen, utbildad och utrustad för att klara sina uppgifter. Specialförbanden används främst inom ramen för multinationella insatser i internationella krisområden. I sådana insatser ska specialförbanden kunna bidra med en behovssammansatt special-operationsgrupp, internationellt betecknad som en Special Operations Task Group (SOTG), för att lösa huvuduppgifterna strid, underrättelseinhämtning och rådgivnings- och utbildningsstöd till internationella partners. Försvarsmaktens specialförband består av Specialförbandsledningen (SFL) och Särskilda Operationsgruppen (SOG), som är kärnförbandet inom specialförbanden. Vidare består Specialoperationsförbanden av Sjötransportenheten (STE) som genomför transporter främst i samband med bordningsuppdrag, Air Tactical Unit (atu) och Särskilda Helikoptergruppen (SHG) som genomför strategiska och taktiska lufttransporter, Särskilda Sambandsenheten (SSE) för ledningssystemstöd samt Sektionen för operativteknik (SOT). Tillsammans utgör enheterna ett system som ska kunna verka enskilt eller i samverkan med andra förband. Specialförbandens uppgift är att när som helst, över hela världen, leverera unika och väldigt eftertraktade förmågor. 42 43
Frivilliga försvarsorganisationer Tjänar riket, tjänar inget De frivilliga försvarsorganisationerna är självständiga organisationer som har tillkommit på medborgarnas egna initiativ och daterar tillbaka till början av 1900-talet. De är ideella och fristående i förhållande till varandra och till Försvarsmakten och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som de samverkar med. frivilliga försvarsorganisationer 2020 Organisation Medlemmar Frivilligavtal inom FM Svenska försvarsutbildningsförbundet 26 527 74 I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för uppgifter inom försvaret och bidrar till att höja landets beredskap i såväl kris som krig inom en rad olika områden. Frivilligorganisationerna är en viktig resurs för Försvarsmakten. Genom kurs- och utbildningsverksamhet säkerställer organisationerna att särskild specialistkompetens tillvaratas och placerar även ett stort antal personer på specialistbefattningar inom försvaret. Insatsingenjörernas riksförbund 408 9 Flygvapenfrivilligas riksförbund 4 338 216 Frivilliga automobilkårernas riksförbund 4 504 8 Frivilliga flygkåren 2 094 279 Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund 5 036 626 Frivilliga radioorganisationen 3 539 651 Förvarets personaltjänstförbund 454 - Svenska blå stjärnan 6 166 - Svenska röda korset 147 775 666 Riksförbundet Sveriges lottakårer 6 697 1 366 Sjövärnskårernas riksförbund 4 088 131 Svenska brukshundklubben 57 287 664 Svenska fallskärmsförbundet 1 500 - Svenska pistolskytteförbundet 16 180 - Svenska skyttesportförbundet 63 717 - Sveriges civilförsvarsförbund 19 520 - Sveriges bilkårers riksförbund 4 567 2 161 Totalt antal medlemmar/avtal 2010-12-31 373 797 6 655 44 45
Här finns försvarsmakten Ett Sverige, TRETTIOfyra förband försvarsmakten i sverige 2011 ARVIDSJAUR BODEN LULEÅ Boden I 19, A 9 Luleå F 21 Umeå SkyddC Uppsala FMUndSäkC, LSS Kungsängen LG/SWEDINT Enköping LedR Stockholm HKV, FMHRC, MHS K, FMLOG: Ledning Vällinge HvSS Berga/Muskö Amf 1, 4.sjöstridsflj Örebro fmtm Karlsborg K 3 Såtenäs F 7 Skövde p 4, TrängR, MSS Linköping Hkpflj Göteborg FömedC Eksjö Ing 2, SWEDEC Halmstad Lv 6, MHS H, FMTS Ronneby F 17 Karlskrona 3.sjöstridsflj, 1.ubflj, MarinB, SSS Revingehed P 7 För enheternas fullständiga namn, se adresslistan längst bak i broschyren. Förutom orterna på kartan finns Försvarsmakten representerad genom FMLOG på ett 80-tal platser runt om i landet. ENKÖPING ÖREBRO ARBOGA KARLSBORG LINKÖPING SÅTENÄS SKÖVDE GÖTEBORG EKSJÖ HALMSTAD UPPSALA KUNGSÄNGEN STOCKHOLM VÄLLINGE BERGA/MUSKÖ VISBY UMEÅ RONNEBY KARLSKRONA REVINGEHED 46 47
Vi går mot en Försvarsmakt med högre användbarhet och tillgänglighet. Den framtida insatsorganisationen kommer ha ett stort behov av välutbildade civila, officerare, specialistofficerare, gruppbefäl, soldater, sjömän och hemvärnsmän. Försvarsmakten rekryterar 4000-5000 personer per år, vilket gör oss till en av Sveriges största rekryterare. Försvarsmakten kan därför erbjuda flera intressanta yrkesutvecklingsvägar beroende på intresse och fallenhet. karriär I FÖRSVARSMAKTEN Hur långt är du beredd att gå? Frivillig grundutbildning av blivande militära medarbetare Ett engagemang i Försvarsmakten förutsätter tidigare genomförd värnplikt eller genomförande av den ca tre månader lång grundläggande militär utbildning (GMU). Efter genomförd GMU följer provanställning vid ett krigsförband eller tjänstgöring i hemvärnet. Under denna period genomförs den inledande befattningsutbildningen mot planerad befattning i form av yrkes- och befattningskurser (ybk ). Som gruppbefäl, soldat och sjöman kan man tjänstgöra antingen kontinuerligt, eller tidvis, i Försvarsmaktens krigsförband eller i hemvärnet. Kompletterande militär utbildning För de som ska utbildas vidare till officerare eller specialistofficerare genomförs även förberedande officerskurser under upp till ca tre månader. För en del av de som väljer ett engagemang i Hemvärnet så genomförs även förberedande hemvärnskurser under upp till ca tre månader. Utbildning för officerare och specialistofficerare Utbildningsverksamheten för officerare och specialistofficerare kännetecknas av ett sammanhängande system av utbildning, kurser och förbandstjänstgöring med kompetensutveckling som röd tråd. Det viktigaste för blivande officerare och specialistofficerare är utbildning inom kärnkompetenserna, till exempel personlig stridsduglighet, förmåga att leda väpnad strid, utbildarförmåga och ledarskap. De tydligaste skillnaderna mellan en officer och en specialistofficer är att specialistofficeren är mer specialiserad inom visst område eller viss funktion, mer inriktad mot att vara instruktör, medan officeren är mer generell och tydligt inriktad mot att vara chef. Som officer och specialistofficer kan man tjänstgöra antingen kontinuerligt eller tidvis. En officer eller specialistofficer som tjänstgör kontinuerligt benämns yrkesofficer, och den som tjänstgör tidvis benämns reservofficer. 48 49
Officersprogrammet (OP) Officersprogrammet är en treårig akademisk utbildning som genomförs av Försvarshögskolan vid Militärhögskolan Karlberg. I programmet ingår verksamhetsförlagd utbildning på någon av Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor. Utbildningen ger 180 högskolepoäng och leder till en officersexamen på grundnivå. Specialistofficersutbildningen (SOU) Specialistofficersutbildningen är en praktiskt orienterad utbildning på cirka tre terminer. Huvuddelen av utbildningen genomförs vid Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor. Efter genomgången utbildning kan man anställas som antingen kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande specialistofficer. Reservofficersutbildningen (ROU) Reservofficersutbildningens framtida utformning utreds f n inom Försvarsmakten. Utbildningens omfattning och innehåll kommer att anpassas efter Försvarsmaktens nya behov av kompetenta medarbetare som officerare och specialistofficerare. Från 2012 genomförs utbildning till specialistofficer/reservofficer vid militärhögskolan Halmstad och fack- och funktionsskolor. Efter genomgången ROU och avlagd akademisk examen på grundnivå, kan man anställas som reservofficer. GRUNDLÄGGANDE MILITÄR UTBILDNING (GMU) Frivillig utbildning på ca 90 dagar KMU Förberedande officerskurser SOLDAT/SJÖMAN Anställning som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande KMU Förberedande hemvärnskurser OFFICER/SPECIALIST- OFFICERSUTBILDNING Utbildning till kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande HEMVÄRNET Tidvis tjänstgöring i hemvärn med nationella skyddsstyrkor Särskild officers- och specialistofficersutbildning Särskild officers- och specialistofficersutbildning är en militär kompletteringsutbildning som främst riktar sig till individer med genomförda civila högskolestudier och där officersutbildning krävs i avsedd befattning (t ex meteorologer och läkare). Fortsatt specialistofficersutbildning Fortsatt specialistofficersutbildning utreds f n inom Försvarsmakten. Utbildningens omfattning och innehåll kommer att anpassas efter Försvarsmaktens behov av kompetenta medarbetare som specialistofficerare. Stabsutbildning (SU) Stabsutbildningen ger generell stabskompetens och är inriktad mot högre förbandsnivåer inom egen arena. Utbildningen innehåller bl a grunder för operativ planering och kunskap om organisation och arbetsprocesser för högre förband. Stabsutbildning är en uppdragsutbildning som genomförs vid Försvarshögskolan. Högre stabsofficersutbildning (HSU) UtbUtbildningen genomförs som uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan. Utbildningen omfattar ett spektrum av olika militära operationer från storskaliga till småskaliga internationella operationer i olika konfliktnivåer, olika typer av militära uppgifter och samspel med civila beslutsorgan och organisationer. 50 51
Här finns utbildningarna FORTSATT SPECIALISTOFFICERSUTBILDNING YBK OCH FRISTÅENDE KURSER (YBK = Yrkes- och befattningskurser) SOU ANSTÄLLNING Specialistofficersutbildningen Sker efter ansökan SOU Specialistofficersutbildningen HSU Högre Stabsofficersutbildning SU Stabsutbildning FRISTÅENDE KURSER OP Officersprogrammet BEFORDRAN Sker efter ansökan och urval Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Boden (del i A 9). Fältarbetsskolan (FarbS) i Eksjö (del i Ing 2). Försvarshögskolan (FHS) i Stockholm. Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg. Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad. Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) i Uppsala och Halmstad. Hemvärnets stridsskola (HvSS) i Vällinge. Ledningsstridsskolan (LedSS) i Enköping (del i LedR). Logistikskolan (LogS) i Skövde (del av TrängR). Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala och Linköping och Halmstad. Luftvärnets stridsskola (LvSS) i Halmstad (del i Lv 6). Markstridsskolan (MSS) i Skövde och Kvarn. Militärhögskolan Halmstad (MHS H) i Halmstad. Militärhögskolan Karlberg (MHS K) i Solna. Sjöstridsskolan (SSS) i Karlskrona. Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC) i Eksjö. Swedint i Kungsängen (del i Livgardet). Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) i Umeå. 52 53