rörande löner och allmänna anställningsvillkor för tjänstemän vid dagstidningar m. fl.

KOLLEKTIVAVTAL mellan TIDNINGSUTGIVARNA och LEDARNA rörande löner och allmänna anställningsvillkor för tjänstemän vid dagstidningar m. fl. 1 april 2004 tills vidare

2 Innehållsförteckning Sid 7 Ledaravtal Huvudavtal om lönebildning 12 1 Avtalets omfattning 12 1.1 Omfattning 12 1.1.1 Enskild överenskommelse (dispositivitet) 13 1.2 Tillämpning 13 1.3 Uppnådd pensionsålder 14 1.4 Utlandstjänstgöring 15 2 Anställning 15 2.1 Anställning tills vidare 15 2.2 Tidsbegränsade anställningar 16 2.3 Provanställning 16 2.3.1 Provanställnings upphörande 16 2.4 Information vid provanställning, överenskommen visstidsanställning och anställning vid arbetstopp 17 3 Allmänna förhållningsregler 17 3.1 Lojalitet 17 3.2 Bisyssla och uppdrag 18 4 Allmänt om arbetstid 18 4.1 Inledning 18 4.2 Undantag 18 4.2.1 Annan arbetsplats 18 4.2.2 Enskilda överenskommelser 18 4.2.3 Lokala överenskommelser 19 5 Ordinarie arbetstid 19 5.1 Arbetstidens längd och begränsningsperiod 19 5.1.1 Lokala överenskommelser, annan begränsningsperiod 19 5.2 Helgarbete 20 6 Övertid 20 6.1 Övertidsarbete 20 6.1.1 Förberedelse- och avslutningsarbete 20 6.1.2 Beräkning av övertid Innehållsförteckning

3 20 6.1.3 Övertidsarbete som inte ansluter till ordinarie arbetstid 20 6.1.4 Reskostnader vid övertidsarbete 20 6.1.5 Varierande ordinarie arbetstid 21 6.2 Allmän övertid 21 6.2.1 Allmän övertid 21 6.2.2 Övertidsgräns 21 6.2.3 Återföring av övertid 22 6.2.4 Lokal överenskommelse om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid 22 6.2.5 Extra övertid 22 6.2.6 Nödfallsövertid 22 6.2.7 Jourtid 22 6.2.7.1 Lokal överenskommelse 23 6.2.8 Anteckning av övertid och jourtid 23 6.3 Övertidskompensation 23 6.3.1 Rätten till övertidskompensation 23 6.3.2 Enskilda överenskommelser 24 6.4 Kompensation för övertid 24 6.4.1 Pengar ledighet 24 6.4.2 Ersättningens storlek 25 6.5 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) 25 6.5.1 Ersättning för mertid 25 6.5.2 Beräkning av mertid 25 6.5.3 Övertidskompensation vid mertidsarbete 26 7 Lön för del av löneperiod 27 8 Militärtjänst 27 8.1 Löneavdrag 27 8.2 Definition av månadslön 28 9 Restidsersättning 28 9.1 Rätten till restidsersättning 28 9.2 Restid 29 9.3 Ersättning 30 10 Semester 30 10.1 Allmänna bestämmelser 30 10.2 Intjänandeår och semesterår 30 10.3 Semesterns längd 30 10.3.1 Antal semesterdagar Innehållsförteckning

4 31 10.3.2 Ändring av semesterdagar 31 10.4 Semesterlön, semesterersättning m m 31 10.4.1 Semesterlön och semestertillägg 32 10.4.2 Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrundande frånvaro 32 10.4.3 Utbetalning av semesterlön 33 10.4.4 Semesterersättning 33 10.4.5 Obetald semester 33 10.4.6 Ändrad sysselsättningsgrad 33 10.5 Semester för nyanställda 34 10.6 Sparande av semester 34 10.6.1 Sparande av semesterdagar 34 10.6.2 Uttag av sparade semesterdagar 34 10.6.3 Semesterlön för sparade semesterdagar 36 11 Sjuklön m m 36 11.1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan 36 11.1.1 Rätten till sjuklön 36 11.1.2 Sjukanmälan 36 11.2 Försäkran och läkarintyg 36 11.2.1 Skriftlig försäkran 37 11.2.2 Läkarintyg 37 11.3 Sjuklönens storlek 37 11.3.1 Sjuklönens storlek 37 11.3.2 Sjukdom till och med 14 kalenderdagar per sjukperiod 37 11.3.3 Sjuklön från första dagen i vissa fall 37 11.3.4 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar 38 11.3.5 Sjukdom från och med den 15:e kalenderdagen 39 11.3.6 Definition av månadslön och veckoarbetstid 39 11.3.7 Högsta sjukavdrag per dag 40 11.3.8 Sjuklönetidens längd 41 11.4 Vissa samordningsregler 41 11.4.1 Ersättning från TFA-försäkring 41 11.4.2 Ersättning från annan försäkring 41 11.4.3 Annan ersättning från staten 41 11.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön 41 11.5.1 Tjänstemannen har fyllt 60 år 41 11.5.2 Upplysning om sjukdom 41 11.5.3 Inte lämnat friskintyg 42 11.5.4 Nedsatta sjukförmåner 42 11.5.5 Skada vid olycksfall vållad av tredje man 42 11.5.6 Bisyssla Innehållsförteckning

5 42 11.5.7 Olyckfall hos annan arbetsgivare 42 11.5.8 När sjukpension betalas ut 42 11.5.9 Uppnådd pensionsålder 42 11.5.10 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön 43 11.6 Statligt personskadeskydd 44 12 Ledighet 44 12.1 Permission, kort ledighet med lön 44 12.2 Tjänstledighet, ledighet utan lön 44 12.3 Löneavdrag vid tjänstledighet 44 12.3.1 Löneavdrag för heltidsanställd, hel dag 45 12.3.2 Löneavdrag för deltidsanställd, hel dag 46 12.3.3 Löneavdrag för del av dag, hel- och deltidsanställda 46 12.3.4 Löneavdrag för hel kalendermånad 46 12.4 Definition av månadslön vid ledighet 46 12.5 Tjänstledighet vid barns födelse 46 12.5.1 Villkor för föräldralön 46 12.5.2 Föräldralönens storlek 47 12.5.3 Utbetalning av föräldralön 47 12.5.4 Reduktion av föräldralön 47 12.5.5 Ledighet utan föräldralön 47 12.6 Ledighet med tillfällig föräldrapenning 47 12.6.1 Löneutfyllnad 48 12.6.2 Löneavdrag 48 12.7 Särskild kompensationsledighet 3 dagar 49 13 Uppsägning 49 13.1 Uppsägning från tjänstemannens sida 49 13.1.1 Uppsägningstid 49 13.1.2 Skriftlig uppsägning 49 13.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida 49 13.2.1 Uppsägningstid 50 13.2.2 Förlängd uppsägningstid i vissa fall 50 13.2.3 Varsel 50 13.3 Övriga bestämmelser vid uppsägning 50 13.3.1 Lön under uppsägningstid 51 13.3.2 Överenskommelse om annan uppsägningstid 51 13.3.3 Uppnådd pensionsålder upphörande av anställning 51 13.3.4 Uppnådd pensionsålder enligt ITP-planen uppsägningstid 51 13.3.5 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Innehållsförteckning

6 51 13.3.6 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden 52 13.3.7 Tjänstgöringsbetyg 52 13.3.8 Intyg om uttagen semester 52 13.4 Turordning vid driftsinskränkning och återanställning 54 14 Tvistefrågors lösning 54 14.1 Samförstånd 54 14.2 Lokal och central förhandling 54 14.3 Förtroenderåd och Arbetsdomstolen 55 14.4 Preskription 56 15 Giltighetstid 57 Bilaga 1 Riktlinjer avseende kompetensutveckling 60 Förhandlingsprotokoll, Uppgörelse om allmänna villkor m m 62 Förteckning över avtal som ej medtagits i avtalstrycket 63 Alfabetisk uppställning Innehållsförteckning

7 HUVUDAVTAL OM LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN MELLAN SVENSKA TIDNINGSUTGIVAREFÖRENINGEN OCH LEDARNA SvenskaTidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) och Ledarna träffar följande huvudavtal, som gäller för Tidningsutgivarnas och Ledarnas medlemmar inom parternas gemensamma verksamhetsområde. 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER a. Ledarskapets betydelse Tidningsutgivarna och Ledarna vill med detta avtal bidra till ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft inom företagen. Därigenom skapas bättre förutsättningar för en god löneutveckling. Arbetsledare och övriga chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett särskilt ansvar för verksamhetens utveckling. De förutsätts därför vara delaktiga i och kunna kommunicera företagets affärsidéer, framgångsfaktorer och mål. Ledarskapet och företrädarskapet grundas på engagemang, ömsesidig lojalitet, ömsesidigt ansvar och förtroende. Arbetsledarens och övriga chefers kompetensutveckling utgör ett betydelsefullt led i utvecklingen av arbetsprocesser, medarbetare och ledningsformer. Det är även angeläget att arbetsledare som erbjuds insatser i detta syfte ställer sig positiv till sådana åtgärder. b. Produktivitetsutveckling genom förändrad arbetsorganisation Betydelsen av en flexibel och serviceinriktad arbetsorganisation såsom ett konkurrensmedel och en framgångsfaktor för företaget ökar i takt med den tekniska och strukturella utvecklingen inom branschen. Denna utveckling föranleder även en kontinuerlig omprövning av organisations- och ledningsformer i företagen, i syfte att stärka konkurrenskraften och säkra överlevnaden. Ledaravtal Huvudavtal om lönebildning

8 För att uppnå optimalt rationella arbets- och produktionsförhållanden krävs utbildnings- och andra kompetensutvecklingsinsatser, som även skapar förutsättningar för utvidgade arbetstuppgifter och personalrörlighet inom företaget. Det är av vitalt intresse att en utveckling mot ett mera integrerat arbetssätt i företagen främjas. Förekomsten av olika avtalsområden bör inte försvåra en rationell fördelning av olika arbetsuppgifter. Parterna vill framhålla att den syn på ledarskapets betydelse som kommer till uttryck i detta avtal står i samklang med den här beskrivna utvecklingen. Det är ett väsentligt inslag i arbetsledarens uppgifter att initiera och medverka till en produktivitetsutveckling innefattande utveckling av arbetsprocesser, medarbetare och ledningsformer. 2. GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN 2.1 Lönesättningen och löneutvecklingen sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och arbetsledarnas och övriga chefers bidrag härtill. 2.2 Lönesättningen skall vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser. Lönesättningen skall vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet och uppnådda arbetsresultat. 2.3 Vid den individuella lönesättningen skall stor vikt läggas vid hur satta mål uppfyllts och de resultat som vederbörande uppnått med beaktande av rådande förutsättningar. Härvid utgör exempelvis lednings- och samarbetsförmåga, omdöme, tekniskt, ekonomiskt och personellt ansvar, förmåga att utveckla medarbetare samt initiativ, idérikedom och innovationskraft betydelsefulla bedömningsgrunder. Ledaravtal Huvudavtal om lönebildning

9 3. LÖNER OCH LÖNEUTVECKLING 3.1 En genomgång sker årligen av lönen för varje medlem i Ledarna med utgångspunkt från riktlinjerna i punkt 2 ovan. Det är av stor vikt att en dialog förs mellan chef och berörd individ om bedömningen. Inriktningen är att skapa en process där individens resultat och löneutveckling vägs samman. 3.2 Vid befordran sker en översyn av lönen. 3.3 De lokala parterna har ansvaret för lönebildningen i företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden skall de lokala parterna genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka till en väl avvägd lönebildning. Lönebildningen enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gemensamt går igenom avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. De centrala parternas uppgift är att ge stöd och råd beträffande tillämpningen av principerna för lönebildningen. 4. FÖRHANDLINGSORDNING 4.1 De lokala parterna överenskommer om dag för årlig lönerevision. Arbetsgivaren överlämnar förslag till individuella löner på sätt som de lokala parterna överenskommit. Påkallande av lokal förhandling skall ske senast sju dagar efter det att arbetsgivaren lämnat sitt förslag. Förhandling skall upptas senast tre veckor efter påkallandet. För individ som inte erbjuds löneökning, skall särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifter och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder. Saknar Ledarna klubb vid företaget lämnas förslag till och förs förhandling med de representanter vid företaget som medlemmarna i Ledarna utsett. Ledaravtal Huvudavtal om lönebildning

10 4.2 Syftet med detta avtal är att lokal överenskommelse om lönerevisionen skall uppnås. Vid oenighet bör organisationerna rådfrågas om tillämpningen av avtalet innan lokal förhandling avslutas. Inriktningen skall vara att centrala förhandlingar inte skall behöva tillgripas. Kan de lokala parterna likväl inte enas vid lokal förhandling kan central förhandling påkallas. Central förhandling skall påkallas senast tre veckor från den dag lokal förhandling förklarats avslutad. 4.3 Kan parterna ej enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för Lönefrågor för utlåtande. Detta skall ske senast tre veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutas. Nämnden har att inom tre månader avge utlåtande i tvistefråga som uppkommit inom ramen för detta avtal. 4.4 Part som ej iakttar de tidsfrister som anges i punkterna 4.1 4.3, förlorar rätten att föra frågan vidare och arbetsgivaren äger rätt att fastställa lönerna. 5. FREDSPLIKT Detta avtal om lönebildning innebär att fredsplikt gäller för såväl de lokala som de centrala parterna för de frågor som regleras i detta avtal. Om överenskommelse om de individuella lönerna ej har kunnat uppnås vid central förhandling enligt punkt 4.2, äger Tidningsutgivarna eller Ledarna säga upp avtalet till upphörande såvitt avser den berörda arbetsplatsen. För att en sådan uppsägning skall vara giltig måste tvistefrågan ha prövats i Nämnden för Lönefrågor och nämndens utlåtande ha delgivits parterna. Uppsägningstiden enligt denna punkt uppgår till sju dagar. Om endera parten godtar utlåtande varom flertalet ledamöter i Nämnden för Lönefrågor enats får stridsåtgärder inte vidtas i den omtvistade lönefrågan. Ledaravtal Huvudavtal om lönebildning

11 Behörig att besluta om konfliktåtgärder rörande ifrågavarande arbetsplats är endast Ledarnas förbundsstyrelse och Tidningsutgivarnas styrelse. I övrigt tillämpas konfliktreglerna i gällande lagstiftning och avtal. 6. NÄMNDEN FÖR LÖNEFRÅGOR Nämnden för Lönefrågor består av fyra ledamöter varvid Tidningsutgivarna och Ledarna utser två ledamöter vardera samt var sin sekreterare. Om nämnden är ense därom kan den fungera som skiljenämnd med en av nämnden utsedd opartisk ordförande. 7. AVTALETS GILTIGHETSTID Detta avtal gäller från och med den 1 april 1993 och gäller därefter tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader. Stockholm den 27 september 1993 SVENSKA TIDNINGSUTGIVAREFÖRENINGEN LEDARNA Ledaravtal Huvudavtal om lönebildning

12 A V T A L mellan Tidningsutgivarna och Ledarna rörande allmänna anställningsvillkor. Vid fullgörandet av sin uppgift är tjänstemannen arbetsgivarens representant på arbetsplatsen. Detta nödvändiggör att tjänstemannen är solidarisk med arbetsgivaren och lojalt eftersträvar att tillvarata dennes intressen. Förutsättningen är jämväl, att tjänstemannen tillförsäkras en tryggad ställning och åtnjuter arbetsgivarens förtroende och stöd. Förhållandet mellan parterna måste sålunda grundas på ömsesidigt ansvar och förtroende. I det organisationerna är eniga i den angivna principiella uppfattningen om förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman har organisationerna träffat följande avtal. 1 Avtalets omfattning 1.1 Omfattning Avtalet avser till Ledarna anslutna faktorer, tjänstemän och därmed jämställda, som inte tillhör arbetares organisation, och som är anställda vid företag anslutna till Tidningsutgivarna och som i egenskap av arbetsgivares representant leder, fördelar eller kontrollerar arbete, i vilket han inte annat än tillfälligt deltager. 1.1.1 Enskild överenskommelse (dispositivitet) Tjänsteman som omfattas av detta avtal kan träffa enskild individ- och företagsanpassad överenskommelse med arbetsgivaren om andra villkor utan hinder av detta avtal. Sådan överenskommelse skall vara skriftlig och särskilt redovisa villkoren. Villkoren i den enskilda överenskommelsen gäller tillsvidare och kan revideras vid nästa lönedialogstillfälle. Från lönedialogstillfället gäller i så fall de allmänna villkor som har överenskommits mellan de centrala parterna. En part som vill att villkoren skall upphöra skall underrätta den andre parten senast en månad före lönedialogstillfället. Från lönedialogstillfället 1 Avtalets omfattning

13 gäller i så fall de allmänna villkor som överenskommits mellan de centrala parterna. Den enskilda överenskommelsen får inte strida mot för de centrala parterna tvingande lagstiftning. Anmärkning Att parterna överenskommer om att konsekvent ändra terminologin från arbetsledare till tjänstemän innebär inte någon materiell förändring avseende avtalets omfattning. Begreppet tjänsteman respektive tjänstemannaklubb innefattar arbetsledare respektive Ledarnas klubb. 1.2 Tillämpning Avtalet gäller inte - tjänstemän i företagsledande befattning - tjänstemän vars anställning är att betrakta som bisyssla, utom vad gäller sjuklön under arbetsgivarperioden (de tjugoen första kalenderdagarna enligt 3 lagen om sjuklön) enligt 11 i detta avtal. 1.3 Uppnådd pensionsålder För tjänstemän som uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller för dem enligt ITP-planen kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att andra anställningsvillkor skall gälla än de som framgår av detta avtal. För rätt till sjuklön efter arbetsgivarperioden krävs en särskild överenskommelse. Detsamma gäller dem som anställs efter att ha uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller vid företaget. 1 Avtalets omfattning

14 1.4 Utlandstjänstgöring Vid utlandstjänstgöring skall anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras genom - överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller - särskilt utlandsreglemente eller liknande som finns i företaget. Under utlandsvistelsen skall tjänstemannen tillförsäkras social trygghet motsvarande de avtals- och lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner som gäller vid arbete i Sverige. Protokollsanteckning Tidningsutgivarna och Ledarna noterar att samtliga berörda PTK-förbund har enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK-området kan beträffande omställningsavtalet och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ (PTK-L). Detta organ skall anses "vara den lokala tjänstemannaparten" i de nämnda avtalen. PTK-L skall även anses vara "den lokala arbetstagarorganisationen" enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Kan tjänstemannaparten inte uppträda som PTK-L, skall företaget kunna träffa överenskommelse med varje tjänstemannaorganisation för sig. 1 Avtalets omfattning

15 2 Anställning 2.1 Anställning tills vidare En anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har kommit överens om att anställningen skall vara tidsbegränsad eller på prov. 2.2 Tidsbegränsade anställningar Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om tidsbegränsad anställning - för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder en sådan anställning. - vid vikariat för att ersätta en tjänsteman vid till exempel dennes ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet - vid vikariat för att upprätthålla en ledig befattning under högst sex månader, om arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten inte kommit överens om annat. - för att avlasta en tillfällig arbetstopp. - utan att ange särskilt skäl (överenskommen visstidsanställning). Sådan överenskommelse får inte omfatta kortare tid än en månad och får omfatta högst tolv månader under en treårsperiod för en och samme tjänsteman. En arbetsgivare får ha högst fem arbetstagare anställda för överenskommen visstidsanställning vid en och samma tidpunkt. - för skolungdom och studerande när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna samt vid praktikarbete. - för tjänstemän som uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen. 2 Anställning

16 2.3 Provanställning Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen, - om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade eller - om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav eller - om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upptagen i Trygghetsrådets clearingregister. Provanställning kan omfatta högst sex månader. Då synnerliga skäl föreligger kan provanställningen efter lokal överenskommelse förlängas, dock längst ytterligare sex månader. 2.3.1 Provanställningens upphörande Provanställningen kan upphöra på endera arbetsgivarens eller tjänstemannens begäran en månad efter underrättelse. 2.4 Information om provanställning, överenskommen visstidsanställning och anställning vid arbetstopp Innan arbetsgivaren och tjänstemannen träffar avtal om anställning på prov, överenskommen visstidsanställning eller anställning för att avlasta en tillfällig arbetstopp, bör arbetsgivaren underrätta berörd ledarklubb, om det är praktiskt möjligt. Underrättelsen skall dock alltid lämnas inom en vecka efter det att avtal om anställning har träffats. 2 Anställning

3 Allmänna förhållningsregler 17 3.1 Lojalitet Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman skall iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter o dyl. 3.2 Bisyssla och uppdrag En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbetsgivaren. En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag. 3 Allmänna förhållningsregler

18 4 Allmänt om arbetstid 4.1 Inledning Tjänstemän som omfattas av detta avtal undantas från arbetstidslagen förutom 13 17 om dygnsvila, veckovila, raster, måltidsuppehåll och paus. Undantagen görs med beaktande av vad som i 3 4 st arbetstidslagen sägs om rådets direktiv 93/104/EG. 4.2 Undantag 4.2.1 Annan arbetsplats För tjänstemän som utför arbete i sitt hem, eller under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är anordnat, gäller inte reglerna avseende ordinarie arbetstid, övertid och jourtid. 4.2.2 Enskilda överenskommelser Tjänstemän som träffar överenskommelse om att rätten till övertidskompensation skall ersättas med längre semester och/eller högre lön kan träffa överenskommelse om att de skall vara undantagna från bestämmelserna om ordinarie arbetstid, övertid och jourtid. En sådan överenskommelse skall vara skriftlig. Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision. En part som vill att villkoren skall upphöra skall underrätta den andra parten senast en månad dessförinnan. 4.2.3 Lokala överenskommelser Om tjänsteman med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller om särskilda omständigheter föreligger kan arbetsgivare och ledarklubb träffa skriftlig överenskommelse om att viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skall vara undantagen från bestämmelserna avseende ordinarie arbetstid, övertid och jourtid. 4 Allmänt om arbetstid

19 5 Ordinarie arbetstid 5.1 Arbetstidens längd och begränsningsperiod Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om fyra veckor såvitt de lokala parterna ej enas om annat. Om företagets redovisning är så ordnad får dock som begränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad. För tjänsteman i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar per helgfri vecka och år. Vid kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden för heltidsanställda tjänstemän ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år. Treskiftsarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag. 5.1.1 Lokala överenskommelser, annan begränsningsperiod Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och Ledarnas klubb träffas skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän. Anmärkning Tidningsutgivarna och Ledarna är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året skall kunna tillämpas. 5.2 Helgarbete Om ordinarie arbete utföres på helgdag, som inte är söndag, utgår motsvarande ledighet på annan dag. Samma förhållande gäller om sådan helgdag är tjänstemannens ordinarie fridag. Sistnämnda regel gäller inte då arbetstiden kontinuerligt förlägges måndag - fredag. Beträffande arbete på vissa helgdagsaftnar, se 12.1 st 2. 5 Ordinarie arbetstid

20 6 Övertid 6.1 Övertidsarbete Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation och som avräknas från det allmänna övertidsutrymmet avses arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen, om övertidsarbetet - har beordrats på förhand eller - har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. 6.1.1 Förberedelse- och avslutningsarbete Tid som går åt för att utföra förberedelse- och avslutningsarbeten som är nödvändiga och normalt förekommande för tjänstemannens befattning berättigar inte till övertidskompensation och avräknas inte från det allmänna övertidsutrymmet. 6.1.2 Beräkning av övertid Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med. Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, skall de båda övertidsperioderna räknas ihop. 6.1.3 Övertidsarbete som inte ansluter till ordinarie arbetstid Om en tjänsteman utför övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, ges övertidskompensation för minst tre timmars övertidsarbete. Detta gäller dock inte om endast ett måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden. 6.1.4 Reskostnader vid övertidsarbete Om tjänstemannen inställer sig för övertidsarbete som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden och det uppstår reskostnader, skall arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även i de fall tjänstemannen inte har rätt till kompensation för övertidsarbete. 6.1.5 Varierande ordinarie arbetstid Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (till exempel sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden skall tillämpas, 6 Övertid

21 skall ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden. 6.2 Allmän övertid 6.2.1 Allmän övertid När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 150 timmar per kalenderår. Beträffande deltidsanställda tjänstemän skall arbete som ersätts med mertid enligt avtalet räknas av från allmänna övertidsutrymmet. 6.2.2 Övertidsgräns Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Begränsningarna får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, till exempel när det är nödvändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, skall kunna slutföras. 6.2.3 Återföring av övertid Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt avtalet återförs motsvarande antal timmar till allmänna övertidsutrymmet. Exempel En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under fyra timmar. Dessa övertidstimmar räknas av från allmänna övertidsutrymmet. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen skall kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 timmar x 1,5 tim = 6 timmar kompensationsledighet). När kompensationsledigheten har tagits ut tillförs allmänna övertidsutrymmet de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten. Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till allmänna övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och ledarklubben enas om annat. De lokala parterna kan också träffa överenskommelse om att kompensationsledighet skall läggas ut inom en viss tidsperiod. 6 Övertid

22 6.2.4 Lokal överenskommelse om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid De lokala parterna kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän träffa skriftlig överenskommelse om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överenskommelse om annan omfattning av allmän övertid (mer eller mindre än 150 timmar) skall underställas Tidningsutgivarna och Ledarna för godkännande. 6.2.5 Extra övertid Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extra övertid tas ut under kalenderåret enligt följande: 1 högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och ledarklubben 2 ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna eller, om dessa enas om detta, mellan arbetsgivaren och ledarklubben. 6.2.6 Nödfallsövertid Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av allmän övertid och övertidsgräns. 6.2.7 Jourtid Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning. 6.2.7.1 Lokal överenskommelse Mellan arbetsgivaren och ledarklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid. 6 Övertid

23 6.2.8 Anteckning av övertid och jourtid Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid och jourtid. Tjänstemannen, ledarklubben eller central representant för Ledarna har rätt att ta del av dessa anteckningar. Även för tjänstemän som är undantagna från arbetstidsbestämmelserna är det av ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och ledarklubben att ha en uppgift om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om ledarklubben så begär skall de lokala parterna gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen även för dessa tjänstemän. 6.3 Övertidskompensation 6.3.1 Rätten till övertidskompensation Tjänstemän har rätt till övertidskompensation om inte annat framgår nedan. 6.3.2 Enskilda överenskommelser Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbete inte utgår genom att övertidsarbete ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester. Sådana överenskommelser skall gälla främst för tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänstemannen dagligen skall utföra egentligt förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställes med hänsyn härtill skall tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får 28 dagars semester. En överenskommelse skall avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte kommit överens om annat. 6 Övertid

24 Arbetsgivaren skall underrätta berörd ledarklubb när en överenskommelse har träffats. 6.4 Kompensation för övertid 6.4.1 Pengar ledighet Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. Vid samrådet bör arbetsgivaren så långt det är möjligt beakta tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten skall tas ut. 6.4.2 Ersättningens storlek Övertidsersättning per timme ges enligt följande: Övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar - fredagar månadslönen 94 eller efter överenskommelse kompensationsledighet med 1 1/2 timme för varje övertidstimme. Övertidsarbete på annan tid månadslönen 72 eller efter överenskommelse kompensationsledighet med 2 timmar för varje övertidstimme. Divisorerna 94 och 72 inbegriper semesterlön. Övertidsarbete på tjänstemannens arbetsfria vardagar jämställs med övertidsarbete på annan tid. Detsamma gäller övertidsarbete på midsommar-, jul- och nyårsafton. 6 Övertid

25 Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. 6.5 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) 6.5.1 Ersättning för mertid Om en deltidsanställd har utfört arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för deltidsanställningen, betalas ersättning per överskjutande timme med månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. Divisorn 3,5 inbegriper semesterlön. Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad. 6.5.2 Beräkning av mertid Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen, skall de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen. 6.5.3 Övertidskompensation vid mertidsarbete En deltidsanställd har rätt till övertidskompensation om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller för den ordinarie dagliga arbetstiden för en heltidsanställd i motsvarande befattning vid företaget. Vid beräkning av övertidsersättning skall lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. 6 Övertid

7 Lön för del av löneperiod Om tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt. För varje kalenderdag som anställningen omfattar utgår en dagslön. 26 Beträffande begreppet dagslön se 12.3.1. 7 Lön för del av löneperiod

27 8 Militärtjänst 8.1 Löneavdrag Tjänstemannen äger dels vid all annan militärtjänst än första tjänstgöring samt utbildning till reservbefäl och dels civilförsvarstjänst erhålla 90 % på den del av månadslönen som överstiger (7,5 x basbeloppet) / 12 månader. Undantagna härifrån är reservofficerare och reservunderofficerare. Då tjänsteman fullgör första tjänstgöring och repetitionsövning i en följd, räknas repetitionsövningen som första tjänstgöring. På lön och lönedelar upp till 7,5 basbelopp utgår inte någon ersättning från arbetsgivaren. Vid övrig tjänstgöring i totalförsvaret utgår ersättning enligt samma regler som gäller för jämförbara grupper på arbetsmarknaden. 8.2 Definition av månadslön Med månadslön avses den aktuella månadslönen. I månadslönen ingår - fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift- eller övertidstillägg) - den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med rörliga lönedelar bör arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om vilket lönebelopp som skall utgöra den månadslön som sjukavdrag skall göras från. 8 Militärtjänst

28 9 Restidsersättning 9.1 Rätten till restidsersättning Tjänstemän har rätt till restidsersättning enligt 9.3 med följande undantag: Undantag 1 Om tjänstemannen inte har rätt till ersättning för övertidsarbete och/eller förberedelse- och avslutningsarbete kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att bestämmelserna om restidsersättning inte skall gälla. 2 Arbetsgivare och tjänsteman kan komma överens om att kompensation för restid skall ges i annan form, till exempel genom att förekomsten av restid beaktas när lönen fastställs. 3 Tjänsteman med arbete som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, till exempel resande försäljare och servicetekniker, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen kommit överens om detta. 9.2 Restid Restid är den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för att resa till bestämmelseorten. Vid beräkning av restid som ger rätt till ersättning tas endast sådan restid med som ligger före eller efter tjänstemannens ordinarie arbetstid. Om restiden ligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag skall de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller en del av denna, skall tiden kl 22-08 inte räknas med. Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej. 9 Restidsersättning

29 Resan skall anses påbörjad och avslutad enligt de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag. 9.3 Ersättning 1 Restidsersättning per timme månadslönen 240 Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalenderdygn. 2 När resan skett under tiden fredag kl 18 - måndag kl 06 månadslönen 190 3 När resan skett under tiden från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag till kl 06 dag efter helgdag månadslönen 190 Divisorerna 240 och 190 inbegriper semesterlön. Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. För deltidsanställda skall lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. 9 Restidsersättning

30 10 Semester 10.1 Allmänna bestämmelser Semester utgår enligt lag med följande tillägg och undantag. 10.2 Intjänandeår och semesterår Intjänandeåret räknas från och med den 1 april till och med den 31 mars året därpå. Semesteråret är den därpå följande 12-månadersperioden. Arbetsgivaren kan komma överens med en enskild tjänsteman eller med den lokala tjänstemannaparten om att intjänandeåret och/eller semesteråret skall förskjutas. 10.3 Semesterns längd 10.3.1 Antal semesterdagar Semesterns längd är följande: antal semesterdagar 25 antal semesterdagar 28 antal semesterdagar 30 om tjänstemannen har rätt till särskild övertidskompensation enligt 6.3.1 om överenskommelse har träffats enligt 6.3.2 första eller tredje stycket om överenskommelse har träffats enligt 6.3.2 första stycket. Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänsteman med flera semesterdagar än 25 fastställes antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 semesterlagen. För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman skall i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag. 10 Semester

31 10.3.2 Ändring av semesterdagar Om detta avtal träder i kraft för en tjänsteman som omfattas av ett enskilt avtal eller tjänstereglemente vid företaget, har tjänstemannen rätt till minst samma antal semesterdagar som tidigare. Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelser i gällande reglemente, skall arbetsgivaren meddela ledarklubben, och om denna begär det skall förhandlingar äga rum innan beslut fattas. 10.4 Semesterlön, semesterersättning m. m. 10.4.1 Semesterlön och semestertillägg Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället samt semestertillägg. För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. Semestertillägget för varje betald semesterdag är - 1,0 % av tjänstemannens månadslön som är aktuell vid semestertillfället samt eventuella fasta lönetillägg per månad. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se 10.4.6. - 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret. Om tjänstemannen inte tjänat in full semester skall semestertillägget 0,5 % justeras upp enligt följande: 0,5 % x det antal semesterdagar som tjänstemannen har rätt till Antalet betalda semesterdagar som tjänstemannan har tjänat in. Med fasta lönetillägg avses här t.ex. fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande. Med rörlig lönedel avses här till exempel provision, tantiem, bonus, premielön, skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen. 10 Semester

32 Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats. I övertids-, mertids- och restidsersättning ingår semesterlön. 10.4.2 Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrundande frånvaro Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret skall för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Genomsnittlig dagsinkomst = Under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel Antalet anställningsdagar, minus semesterledighetsdagar och hela dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Skift-, jour-, beredskapsersättning och/eller ob-ersättning eller liknande skall inte tas med i ovanstående genomsnittsberäkning, om tjänstemannen under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst sextio kalenderdagar. 10.4.3 Utbetalning av semesterlön Semestertillägget om 1,0 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med junilönen. Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut. Undantag 1 Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar, har tjänstemannen rätt att à conto få ett semestertillägg som grundar sig på de rörliga lönedelarna. Arbetsgivaren skall uppskatta tilläggets storlek. Tillägget betalas ut samtidigt med lönen vid den ordinarie utbetalningen i samband med semestern. Arbetsgivaren skall senast vid semesterårets utgång betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt 10.4.1 och 10.4.2. 2 Om en överenskommelse har träffats om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla, kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön som avser rörliga lönedelar efter semesterårets utgång. Detta skall göras vid den första ordinarie löneutbe- 10 Semester

33 talningen på det nya intjänandeåret när ordinarie lönerutin kan tilllämpas. 10.4.4 Semesterersättning Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt 10.4.1 och 10.4.2. För sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphör. 10.4.5 Obetald semester För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön, se 10.4.1. 10.4.6 Ändrad sysselsättningsgrad Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid som gällde vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under flertalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se 10.4.1. 10.5 Semester för nyanställda Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar, kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att tjänstemannen skall vara tjänstledig eller ledig utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. En sådan överenskommelse skall vara skriftlig. Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, skall avdrag göras från innestående lön eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet, men räknas på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag skall inte göras om anställningen upphört på grund av 10 Semester

34 1 tjänstemannens sjukdom eller 2 att tjänsteman frånträder sin anställning under förhållande som avses i 4 tredje stycket i lagen om anställningsskydd eller 3 uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till tjänstemannen personligen. För dem som fått fler betalda semesterdagar än de har tjänat in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 tredje stycket semesterlagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats. 10.6 Sparande av semester 10.6.1 Sparande av semesterdagar Tjänstemän som har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 får efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att de inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och tjänstemannen skall komma överens om hur sparade semesterdagar skall läggas ut. Det gäller såväl vilket semesterår de sparade dagarna skall tas ut som hur de skall förläggas under detta semesterår. 10.6.2 Uttag av sparade semesterdagar Sparade semesterdagar skall tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag skall tas ut före semesterdagar som sparats enligt 10.6.1 under samma år. 10.6.3 Semesterlön för sparade semesterdagar Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt 10.4.1 och 10.4.2. Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % gäller dock att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester skall behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro. Semesterlönen för sparad semesterdag skall anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se 10.4.6. 10 Semester

35 11 Sjuklön m m 11.1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan 11.1.1 Rätten till sjuklön Sjuklön från arbetsgivaren under de första 21 kalenderdagarna i sjukperioden betalas enligt lagen om sjuklön med tillägg enligt 11.2.2 andra stycket. Hur sjuklönen beräknas anges i 11.3.1 11.3.2. Sjuklön från arbetsgivaren från och med den 22:a kalenderdagen i sjukperioden betalas enligt 11.3.6 11.3.8 och 11.4 11.6. En sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Rätten till sjuklön under de första 21 dagarna är begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad (3 lagen om sjuklön). 11.1.2 Sjukanmälan Den tjänsteman som blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra skall snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Tjänstemannen skall så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när arbetet beräknas kunna återupptas. Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta som ger rätt till ersättning enligt lagen om ersättning till smittbärare. Sjuklön skall som huvudregel inte betalas för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 första stycket lagen om sjuklön). 11.2 Försäkran och läkarintyg 11.2.1 Skriftlig försäkran Tjänstemannen skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att tjänstemannen har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 lagen om sjuklön). 11 Sjuklön m m

36 11.2.2 Läkarintyg Tjänstemannen skall styrka nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg för att arbetsgivaren skall vara skyldig att betala sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan (8 andra stycket lagen om sjuklön). Om arbetsgivaren begär det, skall tjänstemannen lämna sådant läkarintyg från en tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. 11.3 Sjuklönens storlek 11.3.1 Sjuklönens storlek Sjuklönen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan. 11.3.2 Sjukdom till och med 21 kalenderdagar per sjukperiod För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande: för den första frånvarodagen månadslönen x 12 (karensdagen) i sjukperioden 52 x veckoarbetstiden från och med den andra frånvarodagen 20 % x månadslönen x 12 i sjukperioden 52 x veckoarbetstiden Tjänsteman som skulle ha arbetat på schemalagd förskjuten arbetstid får dessutom sjuklön från och med den andra frånvarodagen med 80 % av den skift- eller ob-ersättning som de gått miste om. 11.3.3 Sjuklön från första dagen i vissa fall För en tjänsteman som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % redan från och med den första sjukfrånvarodagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller från och med den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden. 11.3.4 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar Antalet karensdagar får enligt lagen inte överstiga tio under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att tjänstemannen 11 Sjuklön m m

37 fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, skall avdraget för den första frånvarodagen beräknas enligt vad som gäller från och med den andra frånvarodagen. 11.3.5 Sjukdom från och med den 22:a kalenderdagen För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag. Sjukavdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som 7,5 x basbeloppet 12 Exempel 2004: Basbeloppet för år 2004 är 39 300 kr. Lönegränsen blir därför: 7,5 x 39 300 kr 24 563 kr för år 2004 12 För tjänsteman med månadslön som uppgår till högst lönegränsen: 90 % x månadslönen x 12 365 För tjänsteman med månadslön över lönegränsen: Sjukavdrag görs med 90 % x 7,5 x basbeloppet + 365 + 10 % x månadslönen x 12-7,5 x basbeloppet 365 Med månadslön avses utöver vad som anges i 11.3.6 även förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt RSV:s anvisningar. 11 Sjuklön m m

38 11.3.6 Definition av månadslön och veckoarbetstid Månadslön Med månadslön avses den aktuella månadslönen. I månadslönen ingår - fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift- eller övertidstillägg) - den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med rörliga lönedelar bör arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om vilket lönebelopp som skall utgöra den månadslön som sjukavdrag skall göras från. Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst två decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön. 11.3.7 Högsta sjukavdrag per dag Sjukavdraget per dag får inte överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12 365 Med fast kontant månadslön jämställs här - fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift- eller övertidstillägg) 11 Sjuklön m m