Mötets öppnande Olle Olsson öppnade mötet och hälsade välkomna, varefter en presentationsrunda hölls.

Relevanta dokument
Anteckningar expertgruppsmöte berglinjen

Anteckningar expertgruppsmöte säkerhetsredovisning

Expertmöte Projektering

Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

Expertmöte projektering

Måndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda.

Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande förvarsdjup

Slutförvarsanläggningen och dess

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/ Björn Dverstorp och Bo Strömberg

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

Uppbyggnad av projekt Kärnbränsleförvaret som del av SKB inför uppförande och drift

Information om kärnbränsleförvarsyttrandena. Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018

Ansökan enligt kärntekniklagen

Oskarshamns LKO-projekt och villkor på systemanalys

Hantering av SSMs granskningsrapporter UDS och GLS. Johan Andersson Kristina Skagius Anders Ström Allan Hedin

SKB:s övergripande tidsplan Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet Kärnbränsleförvaret

Mötesprotokoll Samrådsmöte om platsundersökningsskedet

Protokoll Samråd om platsundersökningsskedet

Ansökan enligt miljöbalken

Expertmöte om KTL-ansökan för slutförvar för använt bränsle

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

Expertmöte om KTL-ansökan för slutförvar för använt kärnbränsle

92 Svar på domstolens frågor 4 och 5 (a, b) från 2 oktober

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning

R Platsundersökning Oskarshamn. Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Kärnämnesrapportering i samband med inkapsling av använt kärnbränsle och dess transport till slutförvar

Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering

Deltagare: Christina Lilja (SKB) Peter Wikberg (SKB) Jan Linder (SSM) Josefin Päiviö Jonsson (SSM) Bo Strömberg (SSM)

92 Svar på domstolens fråga 4 och 5 från 13 oktober

Frågan om kopparkorrosion i syrefritt vatten

Fud-program

Samrådsmöte om system- och säkerhetsanalys

Expertmöte om KTL-ansökan för slutförvar för använt bränsle

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

19 Lokalisering av KBS-3-systemets anläggningar

Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen

SSI Rapport 2008:01. Myndigheternas granskning av SKB:s preliminära säkerhetsbedömningar för Forsmark och Laxemar. SKI Rapport 2008:03

Bortledande av grundvatten i samband med uppförande av Clink

Datum: 1 oktober 2004, klockan Plats: Stora konferensrummet, SFR, Forsmark.

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm. Sofie

Fud Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys

Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet

Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.

Projektnamn Uppdragsgivare Kontaktperson Tid Citybanan Bygghandling, BHU 7, Etapp. WSP Marie von Matérn Osäkerheter i bergprognoser vid

SKB:s replik på synpunkter från MKG m fl om lokalisering av Kärnbränsleförvaret

En skriftlig inbjudan skickades till boende i Misterhults församling, inklusive fritidsboende. Inget underlag framtaget särskilt för mötet.

R Slutförvar för använt kärnbränsle Preliminär anläggningsbeskrivning layout D. Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering AB.

YTTRANDE 1 (4) Dnr Miljödepartementet STOCKHOLM

Slutförvaring av kärnavfall

Granskningsgruppens arbetsplan 2010

DokumentID Författare. Version 1.0. Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström

Bästa hälsningar, Catharina Lihnell Järnhester

Samrådsmöte utbyggnad av SFR

Ombud: Advokaterna Bo Hansson, Per Molander och Martin Johansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box Stockholm

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

MKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

DISTRIBUTION GRANSKAD DATUM Deltagarna, Avd S. Samråd om SKB:s platsundersökningar med SKI och SSI, möte nr 10

Ansökansplan för inkapslingsanläggningen. för använt kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB. September 2006

Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Yttrande och komplettering KBS-3 tillåtlighet och tillstånd

P Samrådsredogörelse. Samråd enligt miljöbalkens 6:e kapitel 4 avseende mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle

DATUM REG.NR FÖRFATTARE Ingrid Aggeryd. Samråd om SKB:s platsundersökningar med SKI och SSI, möte nr 4

Rapport Granskning av. MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december Hans Roos Konsult

Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring. Preliminär MKB och vattenverksamhet. Presentationer och samrådsmöte 9 februari 2010

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR

Jordskalv i slutförvaret för kärnavfall? Samverkan Oskarshamn Östhammar

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

Säkerhet efter förslutning Metodval och platsval

Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 25 augusti 2014 kl 09:00 12:00 Plats: Stadshuset, Kristdalarummet

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning

Överlämnande av ansökningar om tillstånd till anläggningar för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle

Ansökan enligt miljöbalken komplettering III mars 2015

Omfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle

Synpunkter på valda delar av SKB:s Fud-program 2013

R Slutförvar för använt kärnbränsle Preliminär anläggningsbeskrivning layout D. Oskarshamn, delområde Laxemar. Svensk Kärnbränslehantering AB

Utbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010

DISTRIBUTION GRANSKAD DATUM Deltagarna. Samråd om SKB:s platsundersökningar med SKI och SSI, möte nr 8

Närboendemöte i Forsmark

PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro. RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson

R Slutförvar för använt kärnbränsle Preliminär anläggningsbeskrivning layout D. Oskarshamn, delområde Simpevarp. Svensk Kärnbränslehantering AB

Slutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef

Oskarshamns kommun: Lars Blomberg, Bo Carlsson, Rigmor Eklind, Charlotte Liliemark, Antonio Pereira, Rolf Persson, Lars Tyrberg och Peter Wretlund.

Protokoll Samråd om platsundersökningsskedet

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 438. Presentation MMD m (Bild tillagda efter muf)

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan Östhammar. sfr.samrad@skb.se

Transkript:

Minnesanteckningar DOKUMENT-ID VER TILLHÖR SIDA 10569931 0.2 1 (7) ÄRENDENR GÄLLER FR O M GÄLLER T O M FÖRFATTARE DATUM Kerstin Strand 2006-08-29 DISTRIBUTION GRANSKAD DATUM Maria Nordén, Björn Dverstorp, Anders Wiebert, Fritz Kautsky, Öivind Toverud, Ove Stephansson, Bengt Hedberg, Olle Olsson, Rolf Christiansson, Kjell Mårtensson, Stig Pettersson, Sverker Nilsson, Anders Siljeström, Erik Lindgren, Eva Widing, Mats Holmberg, Bo Svedlund, Leif Lagerstedt, Kerstin Strand GODKÄND DATUM Olle Olsson 2006-06-30 Närvarande: SSI: SKI + INSITE: SKB + konsulter: Maria Nordén, Björn Dverstorp, Anders Wiebert Fritz Kautsky, Öivind Toverud, Ove Stephansson, Bengt Hedberg Olle Olsson, Rolf Christiansson, Kjell Mårtensson, Stig Pettersson, Sverker Nilsson, Anders Siljeström, Erik Lindgren, Eva Widing, Mats Holmberg, Bo Svedlund, Leif Lagerstedt, Kerstin Strand. Mötets öppnande Olle Olsson öppnade mötet och hälsade välkomna, varefter en presentationsrunda hölls. SKB arbetar med projekteringsfrågor parallellt med platsundersökningar och platsmodellering. Syftet med det här mötet är att presentera det arbete som görs i idag och vad som planeras framöver. Mötet bör också diskutera hur informationsutbytet mellan SKB och myndigheterna avseende projektering bör fortsätta. SKB:s arbete med projektering övergripande struktur och planering Eva Widing Eva Widing höll en presentation utifrån bilderna i appendix 1, där hon beskrev projekteringssteg Layout D1, dess mål, genomförande och strategier, vilka frågor som prioriterats och vilka resultat och erfarenheter arbetet har givit. Den tillämpade projekteringsmodellen från förstudier till byggskedet redovisades och nyckelfrågor, såsom passage av vattenförande zoner, stabilitetsfrågor relaterade till bergspänningar i Forsmark etc. identifierades. Som återkoppling under slutfasen av Layout D1-arbetet har seminarium hållits tillsammans med platsundersöknings- och modelleringsgrupperna och resultatet av detta har sammanställts. Återkoppling har också gjorts från UDP D1, SR-CAN och MKB till projektering samt från systemprojektering och PSAR till anläggningsutformningen. 1. Fråga från SSI: Har krav och kriterier för projekteringen ändrats med tiden? Postadress Box 5864, 102 40 Stockholm Besöksadress Brahegatan 47 Telefon 08-459 84 00 Fax 08-661 57 19 www.skb.se Org nr 556175-2014 Säte Stockholm

Svar av SKB: I princip har samma krav och kriterier för projekteringsarbetet bibehållits. Några mindre förändringar har gjorts och redovisats i SKB:s rapporter, i första hand de preliminära säkerhetsredovisningarna (PSE). 2 (7) 2. Fråga från SSI: Hur sker interaktion med säkerhetsanalysen för att ta fram alternativa lösningar? Svar av SKB: Granskningsgrupper med personer från projektering och säkerhetsanalys tar delbeslut i val mellan olika alternativa lösningar och delfrågor inom ett projekteringssteg. 3. Fråga från SSI: Vilken säkerhetsanalys/utvärdering görs för att testa olika utformningar? Svar av SKB: Endast en layout tas fram för varje plats. Inga storskaligt alternativa layouter tas fram, däremot sker en utvärdering av alternativ av delfrågor som en del av projekteringsmetodiken, t.ex. val av riktning på deponeringstunnlar (Se delfrågorna i projekteringsmetodiken UDP D1 i rapport R-04-60). Forsmarkslayouten på 400 m djup och Laxemarslayouten på 500 m djup har gått in som underlag i arbetet med Preliminary Safety Evaluation (PSE) och SR-CAN. 4. Fråga från SKI: Generisk design ger möjlighet att jämföra platserna, men om man inte gör designen nog platsspecifik, så riskerar man prioritera för tidigt. Vilka för- och nackdelar ser SKB med en generisk approach? Svar av SKB: Den projekteringsmetodik vi valt bygger på en anpassning till platsen av ett antal moduler som i och för sig kan ses som generiska. Till exempel så bestäms dimensioner på tunnlar för olika ändamål av de maskiner som är tänkta att användas och planerad transportkapacitet. SKB har inte funnit en platsanpassning av t.ex. tunneldimensioner ändamålsenlig i detta skede. 5. Fråga från SKI: INSITE vill se fler alternativ, inte bara på modellering utan även på projekteringsarbetet. Är de alternativ som finns tillräckligt genomgripande för att kallas alternativ? Vore inte KBS-3H ett tydligare alternativ? Svar av SKB: SKB ämnar ansöka för KBS-3V och projekterar för detta. SKB ser de två alternativa lägena för ovanjordsanläggningen som olika alternativ. KBS-3H är ännu inte färdigutvecklat för att utgöra grund för en ansökan. 6. Fråga från SKI: Hur kommer allmänheten att reagera om KBS-3H inte tas upp som alternativ. Svar av SKB: SKB återkommer med kommentar på frågan efter samråden i maj/juni. 7. Fråga från SSI: Hur gör man optimeringen i säkerhetsanalysen om inte alla alternativa utformningar finns att utgå från? Svar av SKB: Känslighetsanalyser genomförs för olika parametrar som påverkar layouten. Inom projekteringssteg D1 utförs känslighetsanalys i första hand för att svara på frågan om förvaret ryms eller ej på den undersökta platsen. Detta kommer att tas upp i Rolfs presentation, senare idag.

8. Fråga från SSI: Borde inte de stora frågorna behandlas så tidigt som möjligt i projektet? Svar från SKB: Kraven på långsiktig säkerhet för slutförvaret ingår i projekteringsanvisningarna och är på så vis med i processen redan tidigt. 3 (7) Som ytterligare svar på fråga 8 redovisar Stig Pettersson projekteringsprocessen enligt appendix 1b. Projekteringsprocessen och de produkter som ska komma ur denna redovisades av Stig Pettersson. Stig gick igenom motiven för den stegvisa processen, där olika delar av slutförvaret färdigställs och projekteras vid olika tider. Denna process skiljer sig på flera punkter från den process som används för projektering av t.ex. kärnkraftverk, beroende på att slutförvaret byggs i berg, men också för att byggverksamheten pågår under lång tid. 9. Fråga från SKI och SSI: Fortsätter KPLU-programmet efter det att ansökan har lämnats in? Svar av SKB: Nej, det gör det inte. Vissa kompletterande undersökningar kommer dock säkert att tillkomma även efter att ansökan har lämnats in för att få underlag till upphandling av bergentreprenaderna. 10. Fråga från SSI: Ingår deponeringsmaskinen i designen? Svar av SKB: Vi måste alltid kunna visa att tekniken fungerar. I samband med ansökan redovisas en preliminär lösning. Sedan dröjer det ytterligare ett decennium till detta implementeras och blir verklighet. SKB vill ha möjlighet att göra förändringar och förbättringar under den tiden. Det blir en successiv utbyggnad av slutförvaret. SKB kan inte följa projekteringsmodellen för kärnkraftverksbyggen rakt av. Anläggningsbeskrivning R-06-31 Kjell Mårtensson Kjell Mårtensson höll en presentation utifrån bilderna i appendix 2. I presentationen beskrevs de anläggningsbeskrivningar som har tagits fram inom Layout D1. Anläggningsbeskrivningarna finns publicerade i R-06-31, R-06-32 och R-06-33 för Simpevarp, Laxemar respektive Forsmark. Layout D1 uppfyller inte alla aktuella SKIFS-krav, utan detta kommer att uppdateras i senare versioner av anläggningsbeskrivningen. 11. Fråga från SSI: Finns det en prioritering mellan olika alternativa områden? Svar av SKB: Nej, utvärdering av lämpliga områden görs i andra dokument. 12. Fråga från SSI: Har hänsyn tagits till att en inkapslingsanläggning kan ligga i Forsmark? Svar av SKB: Det bedöms inte göra någon skillnad i det här fallet. 13. Fråga från SKI: Riskerar man få problem med strukturerna (de mindre deformationszonerna) för centralområdet i det västra läget i Laxemar? Svar av SKB: Detta har inte analyserats ännu. Läget på de mindre zonerna är osäkert ännu. 14. Fråga från SKI: Clab och slutförvaret har olika säkerhetskrav. Det talas om nya stängsel. Hur påverkar det?

Svar av SKB: Säkerhetsklassningen är: Clab är klass 1 enligt SKIFS 2005:1, Inkapslingsanläggning och slutförvaret är klass 2. SKB kommer att närmare utreda innebörden av de nya bestämmelserna om fysiskt skydd. 4 (7) 15. Fråga från SKI: Det finns en del ny design i rapporten, bland annat övergången mellan deponeringshål och tunnelgolv med fasad slits. Har ni någon kommentar om det? Svar av SKB: Syftet är att kunna minska höjden på deponeringstunneln. 16. Kommentar från SKI: Layouterna är spatiösa i bergrummen. Utformningen måste anpassas till spänningsförhållandena. Detta kan dessutom spara berg. Kommentar av SKB: En bearbetning av centralområdet funktioner och bergrum kommer att ske inom projekteringsstegen. Detta omfattar även anpassning till platsspecifika spänningsförhållanden. 17. Fråga från SKI: Analyseras spalterna mellan berget, kapseln och bentoniten? Svar av SKB: Erfarenheterna från Äspö är goda och det försiggår diskussioner om att krympa spalterna. Detta kommer att testas i Äspö. 18. Fråga från SKI: Vad är läget vad det gäller TBM? Svar av SKB: TBM-borrning torde vara svårt i detta fall med relativt korta deponeringstunnlar. TBM lämpar sig bättre för långa tunnlar. Borrning/sprängning anser SKB vara den bästa metoden (R-04-62). 19. Fråga från SSI: När kommer nästa detaljerade redovisning av deponeringsförloppet? Svar av SKB: Detta har setts över internt, men finns ännu ej i extern rapport. Det kommer att ingå bland annat i systemanalysen. Passage av zoner Mats Holmberg Mats Holmberg höll en presentation utifrån bilderna i appendix 3. Presentationen baseras på rapport R-05-25 och behandlar passage av vattenförande zoner på stort djup. Studien bygger på erfarenheter från passage av zon NE-1 i Äspö, där omfattande undersökningar genomfördes för att karakterisera zonen och för att utvärdera dess hydrogeologiska egenskaper innan och under drivning genom zonen. Olika metoder för att hantera passage av vattenförande zoner, bland annat genom injektering och frysning, redovisades också. 20. Fråga från SKI: Hur mycket vatten håller EW-7 jämfört med NE-1? Svar av SKB: EW-7 innehåller mindre vatten, men med ett högre tryck om den ska passeras på förvarsdjup. 21. Fråga från SKI: Vad har SKB för förberedelse för passage av horisontella zoner, t.ex. i Forsmark? Har SKB några studier på gång angående detta? Svar av SKB: Det handlar om att hantera vatten. Detta har nyss gjorts i ONKALO-projektet i Olkiluoto i Finland. Utvecklingsprojekt inom bland annat injekteringsområdet pågår. 22. Fråga från SSI: Hur nära ett deponeringsområde kan man gå igenom en sådan zon?

Svar av SKB: Vad det gäller små strukturer, så är detta förmodligen mest en fråga om vattnets kemiska sammansättning. På djupare nivåer krävs dock ett större avstånd till en vattenförande zon för att undvika vatteninläckage och stabilitetsproblem. 5 (7) Undermarksprojektering Bo Svedlund Bo Svedlund höll en presentation utifrån bilderna i appendix 4. Presentationen omfattade metodik och resultat av undermarksprojekteringen av slutförvaret. Projekteringen har utförts av tre olika konsulter i separata uppdrag, och i enlighet med metodiken i UDP D1. Arbetet baseras på preliminär information, platsmodeller för bergdomäner, deformationszoner, bergtekniska och termiska egenskaper samt geooch hydro-dfn-modeller. Avvikelser och avsteg från UDP:n har dokumenterats, arbetet har stämts av mot platsbeskrivningarna version 1.2 och projekteringsresultatet har granskats av oberoende bedömare som har engagerats av SKB. Optimeringen av olika delar av förvaret har varit en viktig del av arbetet, kopplat till resultat från säkerhetsanalysen SR-97. Orientering av deponeringstunnlar och avstånd mellan deponeringshål är centralt i detta arbete. Bedömning av tekniska risker på de tre undersökta platserna och en utvärdering av designmetodiken i UDP beskrevs också i presentationen. 23. Fråga av SSI: Varför har 400 m valts som förvarsdjup i Forsmark? Svar av SKB: Vi har sett de höga bergspänningarna som ett problem i Forsmark och de tenderar att öka med djupet. Genom att lägga förvaret på mindre djup, som i detta fall 400 m, förväntar vi oss mindre bergmekaniska problem som t.ex. spalling. 24. Fråga från SSI: Är ett bortfall av deponeringshål ett fullständigt bortfall (dvs att man helt hoppar över hålet) eller flyttar man det bara lite? Svar av SKB: I dessa layouter har vi tillämpat ett fullständigt bortfall, i layout D2 kommer vi att flytta hålet till en position som uppfyller kraven. 25. Fråga från SSI: Hur känsligt är det med avvikelser och osäkerheter i beräkningarna av värmeledning? Tas osäkerheterna omhand i säkerhetsanalysberäkningarna? Svar av SKB: Ja, osäkerheten behandlas i säkerhetsanalysen. Sannolikheten för att ett antal kapslar ska överskrida en viss temperatur beräknas. 26. Fråga från SSI: I Forsmark var det 80 % sannolikhet att förvaret kommer att rymmas. SSI har trott att Simpevarp var mer kritiskt. Svar av SKB: Det är analyser gjorda med olika förutsättningar. Begränsningarna av tillgänglig yta är styrda av layoutens utbredning i Forsmark. 27. Fråga från SSI: Med ändliga linjära element i två dimensioner är det svårt att definiera tredimensionella områden. Hur har detta gjorts rent matematiskt? Svar av SKB: Detta står troligen beskrivet i UDP/D1, rapport R-04-60. 28. Fråga från SKI: När kommer dokumentationen i slutgiltig form av rapport R- 06-35 som skickades som draft? Svar av SKB: Rapporten är på gång. Den kommer gissningsvis vecka 18 19.

29. Fråga från SSI: Är beräkningarna som görs på värmeledning skalberoende? Svar av SKB: Ja, det finns beskrivet i platsmodellrapporterna hur beräkningarna görs. 6 (7) 30. Fråga från SSI: Kan man dra slutsatser för större dimensioner utifrån mätningar som är i centimeterstorlek? Svar av SKB: Ja, INSITE har begärt en dragning av detta på mötet i juni, så det kommer mer information om detta då. Logistik under bygge och drift Stig Pettersson Stig Pettersson höll en presentation utifrån bilderna i appendix 5. Presentationen behandlade logistik under bygge och drift av ett slutförvar. Begreppen byggverksamhet och driftverksamhet definierades och innebörden av samtidig utbyggnad och driftverksamhet diskuterades. För att undvika störningar mellan de olika verksamheterna beskrevs användningen av låsta portar som separerar deponeringsområdet i en sida för byggverksamhet (bergarbetssida) och en sida för driftverksamhet (deponeringssida). 31. Fråga från SSI: Klarar SKB av återfyllningsprocessen nu? Svar av SKB: Det har varit, och är till viss del fortfarande en utmaning, men det fungerar nu. 32. Fråga från SSI: Kommer samma schakt att användas för transport av återfyllnad och för bergmassor? Svar av SKB: Transporterna kommer att ske i olika plan på skipen, så att olika material hålls separerade. 33. Fråga från SSI: Kommer alla demonstrationer att göras på Äspö, eller kommer man också att gör någon typ av test av tekniken i slutförvaret? Svar av SKB: Någon typ av test/provning/generalrepetition utan kärnbränsle kommer troligen att genomföras även på plats i slutförvaret. Projekteringsförutsättningar berg UDP D2 Rolf Christiansson Rolf Christiansson höll en presentation utifrån bilderna i appendix 6 Presentationen behandlade projekteringsförutsättningarna i berg, även kallade UDP D2, inför projekteringen av Layout D2. Att tillvarata alla de erfarenheter som har dragits under projekteringen av Layout D1 är en viktig del av UDP D2 och har bland annat genomförts med ett internt seminarium. Andra viktiga frågor som har avhandlats i seminarieform är riskhanteringsfrågan i undermarksprojektering och byggande samt gränssnitten mot leverantörer av indata till projekteringen samt mot avnämarna av projekteringsresultaten. För att underlätta användandet av indata till projekteringsarbetet har en arbetsgrupp tillsatts för att skapa en Site Engineering Report. Fördelarna med detta arbetssätt diskuterades också under presentationen. 34. Fråga från SKI: Kommer Site Engineering Report att behandla frågan om respektavstånd? Svar av SKB: Ja, det kommer den att göra. SKB:s specialister inom detta område anlitas för den delen av arbetet.

Status of Program for Rock Mechanics Derek Martin and Rolf Christiansson Derek Martin höll en presentation utifrån bilderna i appendix 7 och Rolf Christiansson höll en presentation utifrån bilderna i appendix 8. Båda presentationerna behandlar statusen för bergmekanikprogrammet och i synnerhet tester och beräkningar för bestämning av omfattningen av och potentialen för spalling. I presentationerna visades bland annat tester och resultat från Äspö och Forsmark. Den metod som redovisas baseras på resultat från in situ experiment. De största osäkerheterna i metoden härrör från variationerna i den horisontella spänningsparametern. Termiska effekter utreds för närvarande. 7 (7) Inom bergmekanikområdet sker mycket arbete för att få klarheter i två osäkerheter, dels gällande oklarheter i storleken på bergspänningarna i Forsmark och dels gällande oväntat låg hållfasthet i Ävrögraniten. 35. Fråga från SSI: Är detta (spalling) endast en teknisk byggutmaning, eller kan det skapa problem efter förslutning av förvaret? Svar av SKB: Spalling skulle kunna ske även efter förslutning i deponeringshål på grund av termoinducerade spänningar. SKB utreder behovet av, och möjligheten att fylla spalten mellan buffert och berg. 36. Fråga från SKI: Vilken ny information finns om borehole breakouts? Svar av SKB: Det finns ett utkast till en rapport på området. Resultaten i denna rapport är för närvarande under granskning. 37. Kommentar av SKI: Om borehole breakouts förekommer så bör dess utveckling analyseras. Svar av SKB: De borehole breakouts vi ser kan eventuellt bero på termomekaniska effekter av borrningen. Avslutande diskussion SKB vill veta hur SKI och SSI planerar fortsätta bevakningen av projekteringsarbetet. På SKI har ännu inga interna diskussioner om detta hållits, men man kommer att återkomma med svar i ärendet under INSITE/OVERSITE-seminariet i juni. SSI önskar få en övergripande bild av vad som sker inom projekteringsarbetet, medan SKI troligen kommer att önska någon form av återkommande expertgruppsmöten. SKB:s tolkning av SKIFS 2004:1 avseende säkerhet vid drift ska anges i ansökan. SKB kommer att ta fram ett förslag för SKI att kommentera. SKB vill i god tid före ansökan ha klargjort om SKB:s förslag strider mot SKI:s uppfattning. Kommentar av SKI: Det krävs en dialog om vad som är styrande och vad som inte är det. Kommentar av SKB: Inom SKB:s Djupförvarsprojekt pågår en Systematisk kravhantering med ett kravråd. SKB kommer att meddela resultat av arbetet så småningom. Inget nytt möte planeras i dagsläget angående projekteringsarbetet.