Utredning av luftkvaliteten i vid Klippan i Göteborg år 2014 inför byggande av studentbostäder

Utredning av luftkvaliteten i vid Klippan i Göteborg år 2014 inför byggande av studentbostäder Familjebostäder i Göteborg AB Miljöförvaltningen Utredningsrapport 2014:1 Tomas Wisell

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 BESKRIVNING AV UPPDRAGET... 4 LUFTFÖRORENINGAR... 4 UTREDNINGSOMRÅDET... 4 ALLMÄNT OM LUFTEN I GÖTEBORG... 5 LAGREGLERING AV LUFTKVALITET... 5 Miljökvalitetsnormer... 5 Miljömål... 6 Sammanställning av miljökvalitetsnormer och miljömål... 6 GÖTEBORGSLUFTENS UTVECKLING DE SENASTE 30 ÅREN... 7 Aktuella luftföroreningar... 7 Dagens luftkvalitet i Göteborg... 7 MÄTNING AV LUFTKVALITET... 9 MÄTSTATIONER... 9 PASSIVA MÄTNINGAR MED DIFFUSIONSPROVTAGARE... 10 METOD FÖR BEDÖMNING AV LUFTKVALITET... 11 KVÄVEDIOXID... 11 Spridningsberäkningar NO2... 11 Receptorpunktsberäkningar NO2... 11 PARTIKLAR... 11 Spridningsberäkningar PM10... 11 Receptorpunktsberäkningar PM10... 11 Beräkningar PM2,5... 11 UTVÄRDERING AV MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR... 12 Kvävedioxid (NO2)... 12 Partiklar (PM10, PM2,5)... 13 RESULTAT... 15 RESULTAT KVÄVEDIOXID (NO2)... 15 RESULTAT PARTIKLAR (PM10, PM2,5)... 16 SLUTSATS... 17 2

Sammanfattning I området Klippan i västra Göteborg planeras att studentbostäder ska ställas upp år 2014 med tillfälliga bygglov. Miljöförvaltningen (MF) har därför fått i uppdrag av Familjebostäder i Göteborg AB (FBAB) att göra en utredning av hur luftmiljön i området år 2014 och framåt. Bedömning är utförd med avseende på kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10, PM2,5). Halterna för partiklar (PM10 och PM2,5) underskrider mycket tydligt alla MKN. I jämförelse med miljömålet så klaras även alla dessa med god marginal, utom det nationella miljömålet för PM10 (år 2020) på 15 µg/m3, som ligger på gränsen i den beräkningspunkt med högsta uppskattade halterna. Halterna av NO2 ligger under MKN för årsmedelvärde på alla de åtta platser där NO2-halten har undersökts noggrannare, även på den plats (nr 3) som ligger utanför området för de planerade studentbostäderna mycket nära påfarten till Oscarsleden. Det 8:e högsta dygnet av NO2-halter som har uppskattats ligger på nivåer om ca 50-85 µg/m3, och av de fem platser som ligger inom det planerade området överskrids MKN för 8:e högsta dygnet i samtliga (ca 61-72 µg/m3). Även MKN för 176:e högsta timmen överskrids nära Oscarsleden och det planerade områdets östra gräns bedöms ligga på en nivå i höjd med MKN för 176: högsta timmen. Denna utredning har ett tillfredställande dataunderlag då både spridningsberäkningar, receptorpunktsberäkningar, diffusionsprovanalyser och instrumentmätningar har legat till grund för bedömningen. Dataunderlaget kommer från åren 2011-2013, och området planeras att bebyggas år 2014. Bedömningen är emellertid att dessa data är tillfredställande att använda även för år 2014 utan särskilda omräkningar för framtida år, eftersom tidsskillnaden endast är 1-3 år och inga tydliga trender i luftföroreningshalter har observerats som kan förändra slutsatsen. 3

Bakgrund och syfte Göteborg växer och flera nya bostadsområden planeras inom kommunen. Det finns även ett stort behov av fler studentbostäder. I området Klippan i västra Göteborg planeras att studentbostäder ska ställas upp år 2014 med tillfälliga bygglov. Miljöförvaltningen (MF) har därför fått i uppdrag av Familjebostäder i Göteborg AB (FBAB) att göra en utredning av hur luftmiljön i området år 2014 och framåt. Utredningen syftar till att ge information om hur luftkvalitetsaspekter kan vara begränsande för tillåtelse att ställa upp studentbostäderna. Utredningen är utförd av Tomas Wisell och granskad av Erik Bäck, båda på Miljöförvaltningen i Göteborg. Kontaktperson på FBAB har varit Maria Paulsson. Beskrivning av uppdraget Luftföroreningar Denna utredning är en bedömning luftkvaliteten år 2014 med avseende på kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10, PM2,5) baserat på mätningar och beräkningar under åren 2011-2013. Genomförandet antas vara klart under år 2014 vilket kommuniceras med FBAB. Som indikator på den allmänna luftmiljön som till stor del beror av fordonstrafiken, används NOx/NO2- halter (avgaser). Spridningsberäkningar av NOx/NO2 för åren 2011 finns att tillgå och är en viktigt grund för bedömningen i denna utredning. Halter av PM10 och PM2,5 inom området har uppskattats utifrån spridningsberäkningar av PM10 för år 2011, samt relationer mellan dessa och uppmätta halter på mätstationer. Utredningen utgår ifrån de dokument som finns i ärendet och diskussion har även skett med projektledaren Maria Paulson på FBAB. Utredningsområdet Geografiskt omfattar utredningen det inringade området nedan, som idag i stort sett sammanfaller med en inhägnad parkeringsplats. Uppdraget omfattar utredning enbart inom detta område. Utredningen omfattar ungefär det geografiska området inom den röda inringningen i flygfotot nedan: 4

Figur 1. Flygfoto över det aktuella området där tillfälliga studentbostäder planeras. Utredningsområdets area är ca 0,3 ha, och ligger nära ett antal betydande lokala emissionskällor; Oscarsleden, påfarten till Älvsborgsbron, Jaegerdorffsmotet, Stenas Majnabbe-kaj och lastbilsterminal, Älvsnabbens station Klippan samt flera parkeringsplatser, och är således direkt påverkad av den lokala stadsmiljön. Allmänt om luften i Göteborg Lagreglering av luftkvalitet Miljökvalitetsnormer Samhället har infört många olika styrmedel med syfte att minska belastningen av luftföroreningar ett av dessa är miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Regelverket för miljökvalitetsnormer utvecklades under 1990-talet och 1994 infördes gränsvärden för luftkvalitet utomhus. Vid införandet av miljöbalken 1999 vidareutvecklades systemet med gränsvärden i det svenska regelverket och MKN infördes. Syftet med miljökvalitetsnormerna var att ge ett ökat skydd för hälsan och miljön genom att i ökad utsträckning kunna begränsa påverkan från så kallade diffusa utsläppskällor. Dessutom sågs normerna som ett instrument för att styra mot nationella mål för miljökvalitet. Systemet har kontinuerligt utvecklats och år 2004 infördes olika typer av MKN, bland annat sådana som var av målsättningskaraktär och under 2010 infördes olika avvägningsregler för olika former av MKN. Kommuner och myndigheter har enligt miljöbalken ett ansvar att se till att MKN följs. Verktygen för detta kan vara åtgärdsprogram, men även att tillämpa MKN vid prövning, tillsyn, planering och planläggning. Verksamhetsutövare är skyldiga att i sin verksamhet iaktta miljöbalkens regler inklusive MKN. MKN finns för aktuella föroreningar i denna utredning; NO2 (år, dygn (max 7 överskridanden/år) och timme (max 175 överskridanden/år)), PM10 (år, dygn (max 35 överskridanden/år)). Från och med år 2010 finns det 5

även en MKN för partikelmassa av partiklar mindre än 2,5 µm (PM2,5) som målsättningsnorm, från år 2015 blir denna norm en gränsvärdesnorm (skall följas). Miljömål Miljömålen har sedan deras tillkomst 1999 varit samlande i miljövårdsarbetet på olika nivåer i stat, region, kommun och enskilda verksamheter, samt inom samhällets olika sektorer. De tidigare delmålen har haft betydelse som vägledning vid planering och beslut. MKN och åtgärdsprogrammen fungerar som åtgärder för att styra i riktning mot miljömålen. När det gäller miljömålet Frisk luft, som är det mål som ska vägleda luftkvalitetsarbetet, innebär målet att de hälsobaserade riktvärden som bl.a. tagits fram av Världshälsoorganisationen (WHO) ska nås till år 2020. I Göteborg finns även lokala miljömål till år 2013 och 2020. De lokala miljömålen i Göteborg saknar formell legal status. Miljömålet anses av Miljöförvaltningen i Göteborg vara viktig information vid utredningar och förutsättningarna för att klara miljömålen måste framgå i presentationen av utredningen. Alla förvaltningar är ansvariga för att miljömålen kommer att nås och alla verksamheter i staden kan betraktas ha ett delansvar i detta. Sammanställning av miljökvalitetsnormer och miljömål I tabellen nedan visas en sammanställning av alla svenska MKN, tillsammans med miljömål för Sverige och Göteborg. Siffran i parentes avser antal tillåtna överskridanden. Tabell 1. Sammanställning av MKN och miljömål i Sverige och Göteborg. Miljömål 2013, 2020 MKN 2005, 2015* År Dygn Timme År Dygn Tim Göteborg 2013/2020* Nationellt 2020 Göteborg 2013 Nationellt 2020 NO2 20* (95 % av bostäder, skolor och förskola) 20 - - 60 (175) 40 60 (7) 90 (175) PM10-15 35 (37) 30 (35) - 40 50 (35) - PM2,5 12 (taknivå) 10-25 (3) - 25* - - PM2,5 exponerin gsminskni ng - - - - - % sänkning** ** Det procentuella minskningsmålet bestäms i enlighet med kraven i bilaga XIV A dir 2008/50/EG. - - 6

Göteborgsluftens utveckling de senaste 30 åren Aktuella luftföroreningar De föroreningar som har svårast att uppnå MKN i Göteborg är kvävedioxid (NO2) och partikelmassa mindre än 10 µm (PM10) respektive mindre än 2,5 µm (PM2,5). Huvudkällan för NO2 i centrala Göteborg är vägtrafik, men hur höga halterna blir vid ett speciellt tillfälle beror mer av metrologiska förhållanden, i synnerhet på temperatur, nederbörd och vindhastighet. Partikelhalternas variation är komplex och påverkas betydligt av vägtrafiken i kombination med ogynnsamma väderförhållanden, men även bakgrundshalten (intransport från avlägsna källor) har stor påverkan på totalhalterna. Dagens luftkvalitet i Göteborg Under 2011-2012 skedde ett stort antal överskridanden av MKN på timme och dygn för NO2 i Göteborg. Dygnsnormen för NO2, som oftast är den norm som är svårast att klara, överskreds både på mätstationerna i Haga och i Gårda. Årsmedelvärdet är lättast att klara och klarades på alla stationer förutom den mest utsatta (Gårda), som också ligger intill den mest trafikerade leden i Göteborg (Kungsbackaleden E6/E20). Beräkningar av halter visar emellertid att MKN för NO2 även överskrids på andra platser. NO2-halterna hade en snabbt nedgående trend mellan åren 1976 ca 1990, därefter har halterna i bakgrundsluften och urbana ytterområden fortsatt sjunka men i långsammare takt. I central urban miljö som Haga och Gårda har halterna legat på ungefär samma nivå de senaste 10 åren. I diagrammet nedan visas NO2- halternas utveckling under de senaste 35 åren: Figur 2. Utveckling av NO2- halterna i Göteborgsområdet de senaste 35 åren. MKN för partiklar har klarats under 2011 och 2012 med ganska god marginal vid samtliga mätstationer, både för PM10 och för PM2,5, vilket också har varit fallet sedan 2007. 7

Partiklar (PM10) har mätts på Femman (bakgrundsluft) i 20 år och visar på stabila nivåer, men en viss nedgång har skett de senaste fem åren. PM2,5 började mätas 2006 och har liksom PM10 haft en nedgående trend under de senaste fem åren och korrelerar väl med PM10- halterna. Partikelmassan som mäts som PM10 härrör i första hand från slitageprocesser mellan däck och vägbana, uppvirvling, förbränning, byggnadsarbeten, långväga transporter och industrier. PM2,5 består av avgaser, långdistanstransporterade partiklar, samma processer som PM10, samt till viss del av avgaser. På kort sikt beror halternas nivå till stor del dessutom av metrologiska förhållanden och lokal påverkan från den fysiska stadsmiljön. Detta tillsammans med osäkra prognoser om källornas storlek gör att den framtida utvecklingen av partikelhalter är mycket osäker. I diagrammet nedan visas partikelhalternas utveckling de senaste 20 åren. Figur 3. Utveckling av partikelhalterna i Göteborgsområdet de senaste 20 åren. 8

Mätning av luftkvalitet Mätstationer Miljöförvaltningen och Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen mäter kontinuerligt partiklar (PM10), kväveoxider (NO2, NOx) och andra luftföroreningar på ett antal platser i Göteborg. Dessa platser är i Haga, i Gårda, på Femmans tak och i tre mobila stationer som flyttas mellan olika platser i staden. I Haga och i en mobil station mäts även mindre partiklar specifikt (PM2,5). Under 2013 stod de mobila stationerna på Masthugget, Friggagatan och Centralstationen. Tabell 2. Mätstationer vars mätdata används för att uppskatta halter inom planområdet. Mätstation Typ av miljö Används i utvärdering Kommentar Femman Urban bakgrund Jämförelse med diffusionsprover, PM10-mätning Haga Stadsgata, Uppskattning av PM2,5- centralt mätning, jämfört med andra halter, PM10-mätning Gårda Vid motorväg, PM10-mätning öppen stadsmiljö Masthugget (mobil 1) Friggagatan (mobil 2) Centralstationen (mobil 3) Öppen stadsmiljö Gaturum stadsmiljö Stadsmiljö, centralt Jämförelse med diffusionsprover och jämförelsestation med halter i Klippan, PM2,5-mätning, PM10- mätning Jämförelse med diffusionsprover, PM10-mätning PM10-mätning Taknivå, passivmätning gjordes NO2 mäts med DOAS, PM2,5 mäts NO2 mäts med DOAS Passivmätning gjordes, PM2,5 mäts Passivmätning gjordes NO2 mäts med DOAS I tabellen nedan visas uppmätta halter av NO2 och partiklar för år 2013, och NO2-halterna under den period som diffusionsprovtagarna satt uppe. Tabell 3. Mätresultat från mätningar under åren 2013. Röda siffror överskrider MKN. Mätstation Halter (µg/m3) Kommentar Medel, 10 dec-20 dec 2013 Årsmedel 2013 Dygn (x högsta dygnet)* Timme (176:e högsta) Femman 23,5 22,0 53,7 73,6 Taknivå NO2 Masthugget 19,7 19,7 46,4 62,1 Friggagatan 27,9 29,9 68,2 93,8 Femman 17,7 15,1 25,0 - Taknivå PM10 Masthugget 25,8 21,7 35,8 - Friggagatan 18,1 17,7 35,1 - PM2,5 Masthugget 7,1 7,5 25,2 - Haga - 6,5 14,1 - * olika dygn beroende på vilken mätparameter, 4:e högsta för PM2,5, 8:e högsta för NO2, 36:e högsta för PM10 9

Passiva mätningar med diffusionsprovtagare Inom det aktuella planområdet har ingen mätstation varit placerad de senaste åren, varför det är svårt att göra en bedömning av luftkvaliteten. I detta fall är det därmed lämpligt att sätta upp s.k. diffusionsprovtagare i området som mäter NO2 under en begränsad tid. Diffusionsprovtagaren består av en liten dosa och sätts upp på ca 2,5 m höjd på ett träd eller stolpe och absorberar NO2 (passivt), för att sedan analyseras på ett laboratorium och NO2-halten i luften kan bestämmas. Provtagaren beskriver således bara NO2-halten under den tid den sitter uppe (max några veckor) och ger ingen information om haltvariationer över tiden. Provtagare har satts upp på åtta platser under 10 dygn inom området som ska bedömas (se bild nedan) och på tre mätstationer. De tre mätstationerna som valdes ut (Femman, Masthugget och Friggagatan) mäts NO2 genom att luften sugs i en punkt och analyseras i ett instrument (Kemiluminiscens). Syftet att även sätta upp diffusionsproverna på mätstationerna är att få en koppling mellan resultatet i diffusionsproverna inom området och de kontinuerliga mätningarna på stationen, och på så sätt kunna göra en uppskattning av helårshalter och extremvärden (dygn, timme) inom området som ska bedömas. Platserna där diffusionsprovtagarna sattes upp visas i figur 5. 8 1 7 6 2 5 4 3 Figur 4. Karta som visar positionen av diffusionsprovtagarna med en röd fyrkant, och deras identitet. 10

Metod för bedömning av luftkvalitet Kvävedioxid Spridningsberäkningar NO2 Spridningsberäkningar av NO2 har utförts för det aktuella området inom projektet Ren stadsluft (senast 2011), och resultaten har använts i denna utredning. Beräkningarna utförs i programmet Enviman som använder sig av spridningsmodellen AIRMOD (gaussisk) och genererar ett koncentrationsfält på 2 m höjd över marken med beräkningspunkter var 20:e meter. Modellen tar inte hänsyn till topografi och byggnader, men använder en generell råhetsfaktor (markfriktion) i spridningsalgoritmen som beskriver stadsmiljö. Vädret påverkar spridningen och den meteorologiska data som används är generaliserad (360 olika timmar på ett år) och beskriver ett medelväder av åren 2006-2011. Spridningsberäkningen hämtar emissionsdata från Miljöförvaltningens emissionsdatabas (EDB) som uppdateras varje år. De beräknade halterna kalibreras sedan efter mätningar genom att hela koncentrationsfältet räknas om med formler baserade på förhållanden mellan beräkningsdata och mätdata från alla mätstationer i Göteborg. Receptorpunktsberäkningar NO2 Receptorpunktsberäkningar är spridningsberäkningar fast bara till enstaka fritt valda punkter, även dessa på 2 m höjd. Genom att enbart beräkna halten i några fåtal punkter kan man istället använda sig av komplett meteorologisk data för ett år (8760 olika timmar), istället för generaliserad som används i den heltäckande spridningsberäkningen. Halterna som beräknas på detta sätt är således en säkrare uppskattning, och därmed en värdefull kompletterande information för att bedöma halterna i sin helhet inom ett område. Partiklar Spridningsberäkningar PM10 För partiklar uttryckt som PM10 har en heltäckande kartläggning gjorts under 2013 som har använts i denna utredning för att beskriva en övergripande situation. Denna kartläggning tar emellertid inte hänsyn till alla specifika faktorer som t.ex. dubbdäcksandel eller sandning på vägar. Bakgrundskällor som sjöfart och långdistanstransporterade partiklar finns emellertid med liksom byggnaders påverkan på båda sidor om vägar, vilket gör att dessa beräkningar ska vara direkt jämförbara med mätningar. Receptorpunktsberäkningar PM10 Receptorpunktberäkningar för PM10 har inte utförts då Miljöförvaltningen saknar verktyg för detta, och hänvisar till partikelkartläggningen beskriven ovan. Beräkningar PM2,5 Det finns idag inga möjligheter att med modeller beräkna tillförlitliga PM2,5-halter då EDBer för PM2,5 saknas. För att ändå försöka uppskatta halterna i Klippan år 2014 kan man utgå ifrån dagens kvoter mellan PM10 och PM2,5-halter. För att uppskatta årsmedelvärdet för PM2,5 på området vid Klippan har 11

relationen i Masthugget använts PM2,5-halterna är således betydligt mer osäkra än PM10, som i sin tur är mer osäkra än NO2- där direkta mätningar på plats har utförts. Utvärdering av mätningar och beräkningar Kvävedioxid (NO2) I diagrammet nedan visas en sammanställning av generella spridningsberäkningar (2011), receptorpunktberäkningar (2011), passiva diffusionsprovtagare (från IVL) samt instrumentmätningar (kemiilluminiscens). Viktigt att notera är att spridningsberäkningarna och receptorpunktberäkningarna avser år 2011 medan instrumentmätningar avser år 2013, diffusionsproverna avser en period på 10 dagar under 2013 som också har jämförts med ett utdrag av instrumentmätningar för samma 10 dagar. Figur 5. Medelhalter av NO2 på de åtta mät- och beräkningsplatserna inom området 2011, 2013 och 10 dagar under 2013, samt vid Masthugget och på Friggagatan. Som diagrammet visar råder det generellt god överensstämmelse mellan halterna framtagna med olika metoder. Diffusionsprover och instrumentmätningarna på Masthugget och Friggagatan under samma period visar mycket god överstämmelse, vilket innebär att instrumentmätningarna kan användas för att uppskatta halter vid Klippan genom att relaterade dem till diffusionsproverna. Metoden för att uppskatta årsmedelhalter i området vid Klippan har gjorts genom att utgå ifrån diffusionsproverna (det enda mätvärdet i området), och justera dem genom att jämföra relationer med instrumentmätningar, dels samma period och dels helår. Detta kan utgå både ifrån Masthugget och Friggagatan, men Masthugget har valts då denna ligger närmast geografiskt och är mest lik med avseende på omgivning. Som diagrammet visar råder utmärkt överensstämmelse i Masthugget mellan 12

diffussionsprover och instrumentmätningar under perioden 11/12 till 20/12 2013, men också med årsmedelhalten, vilket innebär att mätperioden är representativ för hela året. Extremhalterna för dygn och timme, skulle kunna uppskattas genom att jämföra årsmedelhalter och extremhalter uppmätta på helår vid Masthugget eller annan mätstation, men då dessa relationer kan skilja sig avsevärt mellan olika miljöer och beroende av närliggande källor, bedöms det som säkrare att använda receptorpunktsberäkningarna som utförts för det aktuella området. Receptorpunkterna i Masthugget och Friggagatan visar också god överstämmelse med mätningarna, varför dessa beräkningar bedöms som trovärdiga. Resultatet av dess justeringar visas i avsnittet Resultat. Partiklar (PM10, PM2,5) För att kunna uppskatta partikelhalterna inom området vid Klippan kan man utgå ifrån partikelkartläggningen utförd för år 2011. Dessa beräknade halter kan sedan korrigeras mot mätningar, dels för att uppskatta verkliga PM10-halter, men också PM2,5 genom att använda sig av relationen PM10-PM2,5 från instrumentmätningar. I det aktuella området vid Klippan saknas uppmätta partikelhalter varför en bedömning måste göras hur representativa de beräknade halterna är. Genom att jämföra PM10-halter från mätningar under åren 2011-2013 med beräknade halter på samma platser, får man fram hur denna relation ser ut. Diagrammen nedan visar kvoten mellan den uppmätta och beräknade halten (PM10), som visas tillsammans med totalhalten för varje plats (dividerat med 10 för att få liknande storleksordning). Mätplatserna i diagrammen har sorterats för att få en fallande totalhalt från vänster till höger. 2,5 Kvoter mätt/beräknat PM10, årsmedelvärde 2 1,5 1 0,5 Halt /10 Kvot mätt/beräknat 0 Figur 6. Relationer mellan uppmätta och beräknade PM10-halter (årsmedel) på ett antal mätplatser i Göteborg åren 2011-2013. Värden visas som kvoten mellan uppmätt och beräknat, samt uppmätta halten/10. 13

4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kvoter mätt/beräknat PM10, 90%-il dygn Halt /10 Kvot mätt/beräknat Figur 7. Relationer mellan uppmätta och beräknade PM10-halter (90%-il dygn) på ett antal mätplatser i Göteborg åren 2011-2013. Värden visas som kvoten mellan uppmätt och beräknat, samt uppmätta halten/10. Diagrammen ovan visar att kvoten kan variera ganska mycket (0,72-1,46 för år; 0,66-1,54 för 90%-il dygn) mellan olika platser, men sammantaget råder mycket god överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter- medelkvoten för år är 1,00 och för 90%-il dygn 1,03!. Kvoterna visar ingen korrelation med varken totalhalten, mätår eller i vilken typ av miljö som mätningen är gjord. Utifrån detta görs bedömningen att det inte går att välja enbart en mätplats som anses vara den som bäst beskriver förhållandena vid Klippan och basera uppskattningarna av PM10-halterna på den, utan det mest rimliga bör vara att baserar uppskattningen på ett medelvärde av samtliga data. Eftersom dessa medelkvoter ligger på 1,00 respektive 1,03 är bedömningen att de beräknade halterna i det aktuella området vid Klippan är trovärdiga och kan användas utan justering. För att uppskatta halterna av PM2,5 finns endast mätningar på ett fåtal mätstationer att utgå ifrån, och sedan relatera dessa till mätningar av PM10 på samma plats. 14

Resultat Resultat kvävedioxid (NO2) Uppskattade NO2-halter på de åtta platserna inom det aktuella området justerat efter mätningar och beräkningar, visas i tabellen nedan. Röda siffror överskrider MKN. Tabell 4. Uppskattade NO2-halter på de åtta platserna inom det aktuella området justerat efter mätningar och beräkningar. Röda siffror överskrider MKN. Halter NO2 (µg/m3) Mätpunkt År Dygn (8:e högsta) Timme (176:e högsta) Punkt 1 26,0 61,2 76,5 Punkt 2 30,2 70,3 86,6 Punkt 3 36,9 84,1 101,9 Punkt 4 30,9 71,8 90,1 Punkt 5 26,1 61,2 77,2 Punkt 6 25,9 60,7 76,0 Punkt 7 21,5 50,9 64,0 Punkt 8 23,9 56,5 70,5 För att få en tydligare bild av NO2-halterna i området har dessa märks ut i ett flygfoto med färgade cirklar, placerade på de åtta punkterna inom området där halter har uppskattats. Den nedre cirkeln representerar år, den övre vänstra 8:e högsta dygnet och den övre högre 176:e högsta timmen. Röd färg överskrider MKN. Mätpunktens identitet visas i cirkeln som representerar år, se bild nedan. I bilden är även röda streckade linjer inlagda som visar var överskridande av MKN bedöms gå. Kvävedioxid År Dygn (8:e högsta) Timme (176:e högsta) 15

Bedömning > MKN (dygn) 8 1 Bedömning > MKN (timme) 7 6 2 5 4 3 Figur 8. Bild över området med de beräknade halterna av NO2 visualiserade med färgade ringar på de åtta platser som mätningar och beräkningar har utförts. Årsmedel längst ner, 8:e högsta dygnet uppe till vänster och 176:e högsta timmen uppe till höger. I bilden är även röda streckade linjer inlagda som visar var överskridande av MKN bedöms gå. Resultat partiklar (PM10, PM2,5) De beräkningspunkter som ligger inom det aktuella området (ca 130 st totalt) och har de högsta halterna enligt partikelkartläggningen, visas i diagrammet nedan. MKN och miljömål som ligger inom skalan är inlagda i diagrammet som röda och blå linjer. 16

Miljömål 2020 PM10 MKN 2015 PM2,5 Miljömål 2020 PM2,5 Miljömål 2020 PM10 Miljömål Gbg 2013 PM2,5 Miljömål 2020 PM2,5 Figur 9. Högsta halterna av PM10 och PM2,5 inom det aktuella området, och gränserna för miljömålen är inlagda med linjer. Slutsats Halterna för partiklar (PM10 och PM2,5) underskrider mycket tydligt alla MKN. I jämförelse med miljömålet så klaras även alla dessa med god marginal, utom det nationella miljömålet för PM10 (år 2020) på 15 µg/m3, som ligger på gränsen i den beräkningspunkt med högsta uppskattade halterna. Halterna av NO2 ligger under MKN för årsmedelvärde på alla de åtta platser där NO2-halten har undersökts noggrannare, även på den plats (nr 3) som ligger utanför området för de planerade studentbostäderna mycket nära påfarten till Oscarsleden. Det 8:e högsta dygnet av NO2-halter som har uppskattats ligger på nivåer om ca 50-85 µg/m3, och av de fem platser som ligger inom det planerade området överskrids MKN för 8:e högsta dygnet i samtliga (ca 61-72 µg/m3). Även MKN för 176:e högsta timmen överskrids nära Oscarsleden och det planerade områdets östra gräns bedöms ligga på en nivå i höjd med MKN för 176: högsta timmen. Denna utredning har ett tillfredställande dataunderlag då både spridningsberäkningar, receptorpunktsberäkningar, diffusionsprovanalyser och instrumentmätningar har legat till grund för bedömningen. Dataunderlaget kommer från åren 2011-2013, och området planeras att bebyggas år 2014. Bedömningen är emellertid att dessa data är tillfredställande att använda även för år 2014 utan särskilda omräkningar för framtida år, eftersom tidsskillnaden endast är 1-3 år och inga tydliga trender i luftföroreningshalter har observerats som kan förändra slutsatsen. 17