Kartläggning av sysselsättningseffekter från vindkraft

Kartläggning av sysselsättningseffekter från vindkraft 2012-02-20 Ecoplan på uppdrag av Power Väst

Sammanfattning När man från offentligt håll skall satsa för att skapa nya jobb, väljer man gärna att satsa på branscher som bedöms växa. Det finns en förväntan att antalet jobb inom miljöteknik skall bidra till den framtida svenska sysselsättningen. Miljöteknik är ett vitt begrepp men mer konkret är just vindkraftsbranschen ett sådant område där det sker en kraftig tillväxt. Vindkraften är en av de energikällor som växer snabbast i världen. Den årliga tillväxten har legat i snitt på 27,5 % de senaste 10 åren. 1 Även i Sverige är tillväxten stark och Sverige ligger nu på 10:e plats av länder med mest installerad vindkraft i världen, en lista som leds av Kina och USA. 2. Det finns sannolikt inget rakt samband mellan tillväxt i vindkraftsproduktionen i Sverige och antal jobb i Sverige. Det beror på vilken typ av tjänst, företag och produkt det avser och hur de berörda företagen resonerar vid en expansion av verksamheten. Power Väst har genom denna studie försökt skapa en bättre bild över om satsningar inom vindkraftssegmentet ger sysselsättning i Sverige och i så fall hur. Syftet var att försöka svara på följande frågor: Hur ser de berörda företagen på utvecklingen? Vilka hinder ser man? Var skapas jobben vid en till växt? Hur många jobb är det idag i Sverige inom vindkraftsområdet och dess leverantörer? Detta har gjorts genom att intervjua branschföreträdare och gå igenom befintliga studier. Beskrivning av marknaden I denna studie har vi delat in marknaden i fyra delar: Tillverkning för vindkraft Projektering & energibolag Bygg & anläggning Drift & underhåll Totalt har över 200 företag kartlagts och 38 företag intervjuats. Omsättningen hos de kartlagda företagen ligger totalt på 166 Mdkr (de svenska delarna av koncernbolagen), varav 9,4 Mdkr direkt kunde knytas till vindkraftssegmentet. Då ingår inte bygg och anläggning där omsättningen inte kartlagts. Huvuddelen av omsättningen (runt 7 Mdkr) finns inom tillverkningsindustrin. Troligen är lejonparten av dessa 7 Mdkr tillverkning för export då vindkraftverkstillverkning inte finns i någon större omfattning i Sverige. 1 Global cumulative installed wind capacity 1996-2010. Global Wind Energy Council. 2 Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april 2011.

Alla delmarknader utom Tillverkning för vindkraft är beroende av den svenska vindkraftsutvecklingen och en tillväxt på hemmamarknaden skapar jobb i Sverige. Det har varit en god tillväxt och företagen tror på en fortsatt god utveckling. De hinder för utvecklingen som lyfts fram är kopplade till vindraftsutvecklingen i Sverige, som elcertifikatsystemets fortsättning, finansie ring och tillståndsprocesser. Delmarknaden Tillverkning för vindkraft består till allra största delen av klassisk svensk verkstadsindustri. Den omfattar inte enbart tillverkning av vindkraftverk eller komponenter till dem, utan även marknaden för kringinstallationer som kabel och transformatorer. Delmarknaden skiljer ut sig genom att vara mycket mer exportorienterad, mindre beroende av hemmamarknaden och betydligt mer internationellt orienterade avseende var sysselsättningen hamnar vid en tillväxt. Potentialen för jobb är därför betydligt högre än vad hemmamarknaden kan skapa. Företagen inom delmarknaden är sällan enbart Figur 1. Systemgränserna inom inriktade på vindkraftsmarknaden, utan det är delmarknaden tillverkning för vindkraft. ett segment av flera som man levererar sin teknik till. Eftersom Sverige har en stark tradition inom fordonsindustri, visar det sig att en stor andel av företagen även är underleverantörer till fordonsindustrin. Av de företag vi kartlagt var det hela 57 % som även levererade till fordonsindustrin. Figur 2. Beskrivning av villkoren för de olika delmarknaderna i studien baserat på intervjuerna. Företagens beskrivning av marknaden och deras syn på hinder för tillväxt i svenska bolag. Avseende hindret tillståndsprocessen har företagen lyft fram att det tar lång tid i tillståndsprövningen, samt osäkerheter kring beslut som det kommunala vetot och försvarets hållning. Med hindret finansiering menades finansiell osäkerhet bland annat på grund av elcertifikatssystemets begränsningar men även generellt problem att finna kapital.

Antal jobb Det har i studien visat sig att den offentliga statistiken är mycket bristfällig och att företagen ofta själva inte kan ange andelen sysselsatta eller ens omsättning inom detta segment. Det finns schabloner på sysselsättning från andra studier och statistik från andra länder, där sysselsättningen beräknas baserat på den svenska utbyggnaden av vindkraft. Då uppskattas antalet årsarbetskrafter inom hela sektorn 2010 ligga på mellan 6 900 12 700 årsarbetskrafter. Dessa siffror stämmer troligen ganska bra avseende själva projekteringen, anläggning av vindkraftverket samt drift och underhåll. Men inte inom tillverkning av komponenter och kringinstallationer eftersom detta går på export. I studien undersöktes därför främst antalet sysselsatta inom de tillverkande företagen. Dessa har haft svårt att särskilja just vindkraftsjobb eftersom de levererar till många olika branscher och energislag. De företag inom tillverkning som intervjuats, där de kunnat ange antalet sysselsatta inom vindkraftssegmentet, har angett över 1 800 årsarbetskrafter, men mörkertalet är stort. Hur kan sysselsättning skapas inom vindkraftsbranschen? Det är två huvudsakliga insatsområden som behövs och som stärker varandras effekt: Skapa sysselsättning genom att stärka tillverkningsindustrin Skapa sysselsättning genom utbyggnad av vindkraft Dessa två områden stärker varandra. Om hemmamarknaden för vindkraft utvecklas väl, ökar samverkan mellan de olika delarna exempelvis genom att kompetens kan delas mellan företagen och därmed stärks hela klustret. Skapa sysselsättning inom tillverkningsindustrin Eftersom svenska företag redan skaffat sig en stark position i underleverantörsled både till vindkraftstillverkarna och till energibolagen, de är redan idag konkurrenskraftiga globalt med en exportorienterad organisation och ser just vindkraftssegmentet som en delmarknad i tillväxt. Det finns därmed sannolikt mycket goda förutsättningar för att de skall lyckas i att ta väsentliga marknadsandelar på en växande marknad. Kompetensförsörjning och stöd för forskning och utveckling efterfrågas av företagen. Där finns goda exempel på sådant stöd, som till demonstrationsprojekt för ABB vilket har bidragit till att de är en av huvudleverantörerna av elinfrastruktur för de stora havsbaserade vindkraftsparkerna som nu byggs i exempelvis Storbritannien och Tyskland. Något som skapat hundratals jobb i Karlskrona och Ludvika. Kopplingen mellan fordonsindustrin och vindkraftsindustrin är intressant, särskilt för Västsverige. Just förekomst av angränsande branscher, konkurrerande företag, tillgänglig kompetens och förekomsten av en livskraftig hemmamarknad avgörande för livskraftigt kluster 3. Det finns då mycket goda förutsättningar för ett stärkt kluster inom 3 Den som vill fördjupa sig inom ämnet rekommenderas att läsa någon av Michael Porters böcker i ämnet. Han är professor på Harvard Business School och är en ledande auktoritet.

vindkraft i Sverige, under förutsättningen att det finns tillgänglig kompetens och en hemmamarknad. Där skulle Västsverige ligga mycket väl till med sin stora tyngdpunkt inom fordonsindustri och kraftiga utbyggnad av vindkraft. De underleverantörer som idag levererar till både fordonsindustri och vindkraftsindustri kan kanske kompensera en del av bortfallet inom fordonsindustrin med en mer medveten satsning mot vindkrafts eller energimarknaden. Den kompetens som nu friställs inom fordonsindustri kan kanske vara intressant för att försörja underleverantörer inom vindkraftsindustrin med den kompetens de efterfrågar. Från det offentligas håll kan man stötta tillverkningsindustrin genom exempelvis: Kompetensförsörjning inom de teknikområden verkstadsindustrin generellt efterfrågar. Detta behöver inte vara specifika kunskaper för just komponenttillverkning av vindkraftsdelar. Ökade anslag för forskning och utveckling, för att både stärka konkurrenskraften hos svenska underleverantörer och för att stärka tillgången på specialiserad kompetens inom området. Idag ligger statens stöd för vindkraftsforskning på en bråkdel av det stöd som finns för andra energikällor. Stöd till de underleverantörer som idag levererar till både fordonsindustri och vindkraftsindustri för att bibehålla jobb eller ökad tillväxt. Här tror vi inte på några nya generella insatser, utan istället på att med befintliga aktörer kartlägger vad de berörda enskilda företagen behöver för specifika insatser. Exempel på sådana aktörer i Västra Götaland är Connect Väst, Business Region Göteborg, Innovatum och kommunernas näringslivssekretariat. Skapa sysselsättning genom utbyggnad av vindkraft En utbyggnad av vindkraften i Sverige skapar sysselsättning direkt via projektering, bygg och anläggning. Dessa jobb är direkt knutna till nybyggnation av vindkraft, så fort nybyggnationen går ner, försvinner jobb. Inom drift och underhåll skapas jobb på längre sikt. Där finns jobb knutet till vindkraftverken under hela driftstiden, som ligger runt 30 år. En sektor som Sverige kan satsa på är havsbaserad vindkraft. De fysiska förutsättningarna är mycket goda här. Sannolikt kommer just havsbaserat bli mycket mer intressant i framtiden. Om man avvaktar denna utveckling kommer Sverige missa chansen att bygga upp en tjänstesektor för havsbaserat och en framtida utbyggnad i Sverige kommer i mindre grad ge sysselsättning här. Från det offentligas håll kan man stötta hemmamarknaden genom exempelvis: Ett fortsatt stöd för utbyggnad inom vindkraften. Där har elcertifikaten visat sig vara effektiva för landbaserad vindkraft. Men det finns en oro i branschen för förändringar i systemet t.ex. i kvoter och/eller utökning av marknaden då landbaserad vindkraft bedöms styra marginalkostnaden för elcertifikat 4 och är därför den kraftkällan som påverkas först av förändringar. En effektiv process för miljöprövning av utbyggnaden av vindkraft, exempelvis genom omarbetning av det kommunala vetot eller ett tydliggörande om hur 16 kap 4 i miljöbalken ska hanteras av kommunerna. 4 Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. ER 2010:28 Energimyndigheten.

Genom att Svenska kraftnät betalar för anslutningen av havsbaserade anläggningar och eventuella förstärkningar av nätet. Havsbaserad vindkraft är betydlig billigare att bygga i Sverige än långt ut i Nordsjön men inte tillräckligt kostnadseffektiv för att byggas med dagens ersättningsnivåer. Men om kostnaden för nätet skulle tas av Svenska kraftnät så skulle utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kunna genomföras. Stödet skulle även stödja och vågkraft och på så sätt inte vara teknikspecifik. Foto 1. Benny Ottosson, Rabbalshede Kraft.

Innehållsförteckning 1 Syfte med denna studie...8 2 Vindkraft en bransch i kraftig tillväxt...9 3 Vindkraft och sysselsättning... 13 4 Metod... 15 4.1 Kartläggning av företag... 15 4.2 Genomgång befintliga studier och beräkningar... 15 4.3 Intervjuer... 16 5 Resultat från intervjuer och kartläggning... 17 5.1 Marknaden generellt... 17 5.2 Delmarknad: Tillverkning för vindkraft... 18 5.3 Delmarknad: Projektering och energibolag... 21 5.4 Delmarknad: Bygg och anläggning... 22 5.5 Delmarknad: Drift och underhåll... 23 6 Resultat från beräkningar av antal jobb... 25 6.1 Tillverkning för vindkraft... 25 6.2 Övriga jobb... 26 6.3 Totalt... 27 6.4 Antal sysselsatta i Västra Götaland... 28 7 Slutsatser och diskussion... 29 7.1 Skapa sysselsättning i tillverkningsindustrin... 29 7.2 Skapa sysselsättning via utbyggnad av vindkraft... 32 8 Källor... 35 9 Fotografer... 36 Foto 2. Fotograf Per Pixel Petersson, Rabbalshede Kraft.

1 Syfte med denna studie Många politiker och tjänstemän förväntar sig en tillväxt av jobb inom vindkraftsbranschen. Men på vilket sätt och i vilken omfattning är inte helt klargjort. Denna studie ska komplettera den statistik och information som finns tillgänglig. Därigenom kan en bättre kunskap byggas om satsningar inom vindkraften kan bidra till ökad sysselsättning i Sverige, utöver att det bidrar till en mer hållbar energiförsörjning. Stu dien har som syfte att försöka svara på följande frågor: Hur ser de berörda företagen på utvecklingen? Vilka hinder ser man? Var skapas jobben vid en tillväxt? Hur många jobb är det idag i Sverige inom vindkraftsområdet och dess leverantörer? Foto 3. Delar till vindkraftstorn i Uddevalla hamn. Fotograf Benny Ottosson, Rabbalshede Kraft. Denna studie är genomförd under 2011 av Ecoplan på uppdrag av Power Väst. Power Väst är ett nätverk för vindkraftsfrågor som har bildats på initiativ av Västra Götalandsregionen. Andra intressenter i Power Väst är Triventus, Rabbalshede Kraft, Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Chalmers, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västsvenska Industri och Handelskammaren, Öckerö kommun, och Region Värmland, samt noden för tillståndsfrågor inom Nätverket för vindbruk. De som arbetat i studien är Lotta Göthe, Fredrik Dolff och Maria Länje på Ecoplan samt Henrik Aleryd på Innovatum. Slutsatserna i rapporten är Ecoplans. 8

2 Vindkraft - en bransch i kraftig tillväxt Vindkraften är en av de energikällor som växer snabbast i världen. Den årliga tillväxten har legat i snitt på 27,5 % de senaste 10 åren. 5 Den främsta orsaken till detta är ett ökande energibehoven nödvändig omställning av energiproduktionen där just vindkraft ses som en av flera lösningar. Målet att minska utsläppen av CO 2 är en av orsakerna till att vindkraften byggs ut så kraftigt. Enligt den internationella energimyndighetens (IEA) utredning Energy Outlook 2011 är vi inom energiområdet redan fastinvesterade i teknik som bidrar med 80 % av den totalt tillåtna mängden CO 2 utsläpp. Om det inte genomförs kraftfulla förändringar inom investeringarna i energiproduktionen, så kommer vi redan år 2017 att vara fast i en energiinfrastruktur som genererar alla de CO 2 utsläpp som tillåts inom energisektorn fram till år 2035. Detta innebär att det inte lämnas utrymme för ytterligare kraftverk, fabriker och annan infrastruktur såvida de inte är helt koldioxidfria. Det är helt enkelt avgörande, om målen för CO 2 minskningar skall klaras, att det investeras i koldioxidfri elproduktion. Vindkraft är då ett ofta valt alternativ. Utredningen säger också att om man väntar med att göra investeringar till efter år 2020 blir det 4,3 gånger dyrare. 6 I Sverige görs det också flera satsningar för att öka andelen vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft har från början på 90 talet ökat kraftigt. Tidigare var den årliga installationen i Sverige 50 60 MW. Men mellan åren 2007 och 2009 ökade den årliga installationen till 250 360 MW per år. 7 Diagram 1. Utbyggnaden av vindkraften i Sverige från år 1985 till 2011. För år 2011 har uppgifter från elcertifikatsystemet använts, för tidigare år är det från Energiläget i siffror 2011. 8 & 9 5 Global cumulative installed wind capacity 1996-2010. Global Wind Energy Council. 6 World Energy Outlook 2011, IEA (International Energy Agency). November 2011. 7 Energiläget i siffror 2011. Energimyndigheten. 8 Elcertifikatsystemet, angiven normalårsproduktion uppförda anläggningar t.o.m. 2011-10-03. Energimyndigheten. 9

År 2010 nästan dubblerades den årliga installerade effekten, då det installerades 604 MW i Sverige. Därmed är Sverige nu på 10:e plats av länder med mest installerad indkraft i världen, en lista som leds av Kina och USA. v 10 Länder Installerad effekt 2010 Kina 18928 USA 5115 Indien 2139 Spanien 1516 Tyskland 1493 Frankrike 1086 Storbritannien 962 Italien 948 Kanada 690 Sverige 604 Övriga 4785 Tabell 1 och Diagram 2. Installerad effekt [MW] under år 2010. 11 Vindkraftens årliga tillväxtökning i Sverige ligger i snitt på 36 % under åren 2007 2010. Fram till och med den 3 oktober 2011 fanns över 500 MW ny vindkraft som ännu inte rapporterats till elcertifikatsystemet, vilket motsvarar en tillväxtökning på 26 %. 12 En marknad kommer inte alltid ha en tillväxtökning, en avmattning kommer förr eller senare vilket kunde ses under 2010 för den landbaserade vindkraften globalt även om tillväxten fortfarande är mycket hög. Internationellt är det nu den havsbaserade vindkraften som har den största tillväxtökningen. Där förutspår branschen en lika kraftfull tillväxt som den som varit på land d.v.s. ca 30 % årligen. 13 9 Energiläget i siffror 2011. Energimyndigheten. 10 Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april 2011. 11 Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april 2011. 12 Elcertifikatsystemet, angiven normalårsproduktion uppförda anläggningar t.o.m. 2011-10-03. Energimyndigheten. 13 Oceans of Opportunity Harnessing Europe s largest domestic energy resource. EWEA (European Wind Energy Association). September 2009. 10

14, 15 & 16 Diagram 3. Vindkraftens årliga tillväxtökning i Sverige och världen, samt för havsbaserad vindkraft. Enligt EWEA kommer den havsbaserade vindkraften ha en lika bra utveckling som den landbaserade har haft, med en prognos för årlig tillväxt på 30 %. Den havsbaserade vindkraften kommer då att vara utbyggd till mellan 40 55 GW till år 2020 från dagens 2 GW i Europa. Investeringarna kommer att öka från ca 30 till 100 Mdkr per år fram till 2020. Då denna marknad ännu inte mognat kan det finnas en möjlighet för svenska företag att positionera sig inom området. Diagram 4. Utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften i Europa, med EWEA:s prognos på utbyggnad fram till och med år 2020. 14 Energiläget i siffror 2011. Energimyndigheten. 15 Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april 2011. 16 The European offshore wind industry key trends and statistics 2010. EWEA (European Wind Energy Association) January 2011. 11

Power Väst har tidigare genomfört en studie 17 om förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Där man konstaterar att det finns goda fysiska förutsättningar i Sverige. Sverige har en lång kust och en stor ekonomisk zon samt relativt goda anslutningsmöjligheter till elnätet. Tekniken för havsbaserad vindenergi blir allt mognare och Sverige har goda möjligheter att bidra till utvecklingen då vi har flera underleverantörer till havsbaserade vindkraftsanläggningar och har haft en ledande position när det gäller utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Just nu byggs en marknad upp med företag som levererar produkter och tjänster. När det gäller leverantörer av produkter finns här goda möjligheter till export. Både ABB och SKF är goda exempel på det. När det gäller tjänster så köps dessa oftast lokalt eller 18 regionalt. Foto 4. Från ABB 17 Förutsättningar för havsbaserad vindkraft med förslag på åtgärder som behövs för att Sverige ska fortsätta vara en aktör inom den havsbaserade vindkraften, Power Väst, 2010-09-10. 18 Förutsättningar för havsbaserad vindkraft med förslag på åtgärder som behövs för att Sverige ska fortsätta vara en aktör inom den havsbaserade vindkraften, Power Väst, 2010-09-10. 12

3 Vindkraft och sysselsättning När man från offentligt håll skall satsa för att skapa nya jobb, väljer man gärna att satsa på branscher som bedöms växa. Miljöteknikområdet har generellt av många regeringar pekats ut som ett tillväxtområde där framtidens jobb kan förväntas. Även i Sverige ser man från regeringshåll att miljöteknikföretag är en tillväxtbransch och flera satsningar har gjorts genom åren. Bland annat förväntas det vara en exportindustri med framtiden för sig: Det finns stora behov av investeringar i miljöteknik i alla delar av världen. Ny och miljövänlig teknik efterfrågas i allt högre grad, till exempel när energi och transportsystem ska ställas om för att möta miljö och klimatutmaningarna 19. Foto 5. Foto från SKF Det finns alltså en förväntan att antalet jobb inom miljöteknik skall bidra till den framtida svenska sysselsättningen. Miljöteknik är ett vitt begrepp men mer konkret är just vindkraftsbranschen ett sådant område där det sker en kraftig tillväxt. Sannolikt är det inget rakt samband mellan tillväxt i vindkraftsproduktionen i Sverige och antal jobb i Sverige. Det beror på vilken typ av tjänst, företag och produkt det avser och hur de berörda företagen resonerar vid en expansion av verksamheten. Frågan är hur stor sysselsättningen är inom branschen idag. Enligt uppgifter från Swentec och SCB är det 1 700 sysselsatta inom vindkraftsbranschen år 2009. 20 SCB anger själva att detta inte är helt enkelt att ta fram, först måste man identifiera företag och arbetsställen som är verksamma inom området. Små företag som har en hyfsat homogen verksamhet har SCB räknat med i sin helhet. Men de större företagen har en tämligen diversifierad verksamhet, vilket gör det svårt att bara räkna med den verksamhet som kan hänföras till miljöteknik. SCB har därför valt att genomföra studier av de större välkända vindkraftsföretagen och utifrån dessa räknat med andelar av deras omsättning, export o.s.v. 21 Systemgränsen för vad som räknas som vindkraftföretag är mycket oklar. Vindkraft genererar också jobb i branscher som inte klassas som vindkraftsföretag, som hos komponentleverantörer och inom byggindustrin. Svensk Vindenergi har i rapporten Jobb i medvind 22 gjort en bra kartläggning över den förväntade sysselsättningen kopplat till etablering av vindkraft i Sverige. Då beräknades antalet sysselsatta till 2 000 under 2008. Med samma beräkningsmodell uppgår antalet sysselsatta år 2010 till nära 9 300 årsarbetskrafter. Men när man gör prognoser på vindkraftens sysselsättningseffekter till år 2020 är den enbart kopplat till utbyggnaden 19 Strategi för utveckling och export av miljöteknik 2011 2014. Promemoria 2011-09-01. 20 Svensk miljöteknik i siffror 2009 Statistik och analys för den svenska miljöteknisektorn, Swentec/SCB. 21 Mailkontakt med SCB. 22 Jobb i medvind vindkraftens sysselsättningseffekter, Svensk Vindenergi mars 2009. 13

av vindkraften i Sverige. I studien ingår alltså inte den sysselsättning som genereras i de företag som tillverkar produkter för export till vindkraftsetableringar internationellt. Vindkraften sysselsätter kort sagt fler idag än vad den officiella statistiken från SCB säger. Foto 6. Vindkraftverket Big Glenn. Bild från Göteborg Energi. 14

4 Metod 4.1 Kartläggning av företag Genom kontakter med leverantörer, kunder, branschorganisationer och andra aktörer i branschen genomfördes en kartläggning över 200 företag och organisationer som är aktiva inom vindkraftsmarknaden. Vindkraftsmarknaden har vi valt att avgränsa som företag som på något sätt ökar omsättningen vid en tillväxt inom vindkraftsmarknaden. Det betyder att det omfattar såväl företag direkt verksamma vid etablering av vindkraft som underleverantörer till vindkraftsindustrin (allt från enskilda komponenter till kablar). Alla är i slutändan beroende av hur utvecklingen av vindkraftsproduktionen ser ut. De fördelades inom följande delbranscher : Tillverkning för vindkraft Projektering och energibolag Bygg och anläggning Drift och underhåll Övrigt För alla företag utom kategorin övrigt gjordes sedan en sammanställning av allmänt tillgänglig data om: Vilken omsättning de har i Sverige Hur många anställda de har i Sverige 4.2 Genomgång befintliga studier och beräkningar En genomgång av befintliga studier och statistik genomfördes. Där resultat inte kunde fås fram genom kartläggningen eller intervjuer, beräknades antal anställda genom schabloner som finns i andra studier: Jobb i mervind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi mars 2009. Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Strömsunds Kommun Vindkraftcentrum 2011 02 28. Wind at wor k Wind energy and j ob creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association) JEDI WIND, job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy, 2008. 15

4.3 Intervjuer Ett urval på 38 företag gjordes. Det var företag som från sammanställningen verkade ha flest anställda inom vindkraftssegmentet eller var av strategisk vikt, exempelvis marknadsledande inom en delbransch även om de int e har många anställda i Sverige. Nyckelpersoner på dessa företag djupintervjuades under senvåren 2011, ibland flera personer på samma företag, för att fånga både kvalitativa och kvantitativa resultat. Intervjuerna var på mellan 20 och 90 minuter och belyste följande: Antal anställda i Sverige, totalt. En uppskattning av antalet anställda som arbetade inom vindkraftsegmentet. Marknaden, utvecklingen av denna, vilka kunderna är. Företagens framtidssyn, förväntad utveckling fram till 2020. Hinder för utvecklingen. Hur de resonerar kring var jobben hamnar inom deras företag, vid en omsättningsökning inom vindkraftssegmentet. Vilken roll hemmamarknaden spelar. Hur de ser på utvecklingen för havsbaserad vindkraft. Foto 7. Från Göteborg Energi. 16

5 Resultat från intervjuer och kartläggning 5.1 Marknaden generellt Intervjuerna har gett en ganska bra bild över de skilda förutsättningarna inom de olika delarna av marknaden. Delmarknaden Tillverkning för vindkraft består till allra största delen av klassisk svensk verkstadsindustri, där komponentleverantörerna är i klar majoritet. Den marknaden skiljer ut sig genom att vara mycket mer exportorienterad, mindre beroende av hemmamarknaden och betydligt mer internationellt orienterade avseende var sysselsättningen hamnar vid en tillväxt. Övriga delmarknader är mycket mer beroende av den svenska vindkraftsutvecklingen och sysselsättningen vid en svensk utbyggnad hamnar till större del här. Figur 3. Beskrivning av villkoren för de olika delmarknaderna i studien baserat på intervjuerna. Företagens beskrivning av marknaden och deras syn på hinder för tillväxt i svenska bolag. Avseende hindret tillståndsprocessen har företagen lyft fram att det tar lång tid i tillståndsprövningen, samt osäkerheter kring beslut som det kommunala vetot och försvarets hållning. Med hindret finansiering menades finansiell osäkerhet bland annat på grund av elcertifikatssystemets begränsningar men även generellt problem att finna kapital. Foto 8. Vindkraftspåret i Ludvika. Fotograf Fredrik Dolff. 17

Omsättningen hos de kartlagda företagen ligger totalt på 166 Mdkr (de svenska delarna av koncernbolagen), varav 9,4 Mdkr direkt kunde knytas till vindkraftssegmentet. Då ingår inte bygg och anläggning där omsättningen inte kartlagts. Huvuddelen av omsättningen (runt 7 Mdkr) finns inom tillverkningsindustrin. Troligen är lejonparten av dessa 7 Mdkr tillverkning av komponenter och kringinstallationsprodukter för export då vindkraftverkstillverkning inte finns i någon större omfattning i Sverige. Samtliga delmarknader beskrev en marknad i tillväxt och en tro på en ytterligare tillväxt. En av de frågeställningar som behandlades i intervjuerna var företagens syn på den havsbaserade vindkraften. Detta eftersom den framtida tillväxtökningen förväntas vara högre inom havsbaserad vindkraft. Flera av energibolag och komponentleverantörer beskrev marknaden som intressant. Företagen beskrev dock generellt havsbaserad vindkraft som en stendöd marknad i Sverige så länge stödsystemen inte ändras. Däremot såg man en kraftig tillväxt i Europa och flera framhöll att det på lång sikt skulle utgöra en dominerande del av utbyggnaden. 5.2 Delmarknad: Tillverkning för vindkraft Delmarknaden utgörs till stora delar klassisk svensk verkstadsindustri. I Sverige finns ingen omfattande tillverkning av färdiga vindkraftverk, men det finns många underleverantörer av komponenter som behövs vid en vindkraftverksetablering. Där ingår förutom direkta delar till vindkraftverken även transformatorstationer och kabel. Kunderna man vänder sig till är i huvudsak: Vindkraftverkstillverkare Köper komponenter till verk, allt från växellådor till bultar och reglersystem. Energibolag och vindkraftbolag Köper exempelvis färdiga verk, transformatorer och kabel. Komponenttillverkare Köper delkomponenter till komponenter till vindkraftverk. Figur 4. Systemgränserna inom delmarknaden tillverkning för vindkraft. Denna studie har alla tre nivåerna. I kartläggningen framgår att de flesta av företagen är verksamma inom tillverkning av komponenter eller kringinstallationer. Det betyder att företagen sällan är enbart inriktade på vindkraftsmarknaden, utan det är ett segment av flera som man levererar sin teknik till. Detta var även tydligt i intervjuerna, många av företagen kunde därför inte ange storleken på vindkraftssegmentet, de levererar exempelvis till energibolag men har inte en klar bild över exakt hur mycket som går till just vindkraftsetableringar. 18

En annan sak som framkom i intervjuerna var kopplingen till fordonsindustrin, en stor andel av företagen även underleverantörer till fordonsindustri. Vid en genomgång av samtliga kartlagda tillverkare inom studien visade det sig att nära 60 % även levererade till fordonsindustrin. Tabell 2. Kartläggningen för delmarknad tillverkning för vindkraft. Tillverkning för vindkraft samtliga kartlagda (svenska AB) Antal företag kartlagda i denna studie Omsättning Antal anställda i Sverige 46 st 135 Mdkr 24 381 st Andel av de kartlagda som även levererar till fordonsindustrin 57 % Tillverkning för vindkraft intervjuade företag Antal intervjuade företag Anställda inom vindsegmentet för de som kunde ange detta i intervjun Omsättning inom vindsegmentet för de som kunde ange detta i intervjun/ har enbart vindenergi 24 st 1 827 st 7,1 Mdkr I intervjuerna framhåller företagen det globala perspektivet. De levererar på en global marknad, i global konkurrens. Det finns därför ett starkt exportfokus hos företagen. Det dessa företag har gemensamt är att en generell tillväxt av vindkraft gynnar deras tillväxt. Vad gäller utvecklingen av marknaden anger samtliga intervjuade att de förväntar sig en god tillväxt inom segmentet fram till 2020. Det är en mycket positiv bild som lyfts fram. Exempel ABB ABB levererar kabel och transformatorer till vindkraftsindustrin över hela världen. Ett starkt växande segment för dem är havsbaserad vindkraft. Anledningen till detta är att det sker en kraftig utbyggnad av havsbaserade parker i exempelvis Storbritannien och Tyskland och där krävs mycket mer kabel och transformatorer för likström, vilket är en specialitet inom ABB. Figur 5. Artikel från Svenska Dagbladet webbplats den 2 augusti 2011, om order på kabel för havsbaserad vindkraft. 19

Bara under 2010 har ABB tagit hem orders värda 6 Mdkr enbart inom havsbaserad vindkraft, där lejonparten av tillverkningen hamnat i Sverige, främst Västerås, Ludvika och Karlskrona. Ytterligare ett exempel på att havsbaserad vindkraft växer starkt och genererar arbetstillfällen i Sverige kom den 2 augusti då ABB meddelade att man har vunnit ytterligare en stor order på 6,3 Mdkr. Foto 9. Foto från SKF Exempel SKF På SKF har omsättningen kopplat till vindkraft ökat från 1 % 2005 till 4-5 % 2010, d.v.s. ca 2,4-3 Mdkr. Under 2011 kommer det troligen öka ännu mer, då SKF har fått en order värd cirka 500 MSEK i Kina inom vindkraft. Detta är en av de största beställningarna någonsin för SKF inom vindkraftsindustrin, skriver SKF i ett pressmeddelande den 21 februari 2011. Vad gäller hinder för tillväxten är det självklart den globala marknadens utveckling som lyfts fram av företagen. Om tillväxt skall ske just i det svenska bolaget, är det två faktorer som berörs i intervjuerna. Det är tillgången till rätt kompetens och företagsinterna synergier. Finansiering, forskning och utveckling fanns också med i intervjuerna, men ofta i samband med just resonemangen kring kompetens och finansieringsfrågor. Med företagsinterna synergier menas att företagen ofta har tillverkande enheter runt om i världen. När beslut fattas om var en tillverkning skall hamna är det många olika 20

interna faktorer som kan väga tungt, som logistik, lokaler, var nyckelpersoner bor, närhet till huvudkontor, var maskinparken finns, strategiska överväganden, interna finansiella villkor o.s.v. Hur detta ser ut varierar mellan företagen och är svårt att beskriva generellt. Bristen på rätt kompetens är något som verkstadsindustrin generellt lyft fram länge. Det är oftast olika typer av specialiserad teknisk kompetens som efterfrågas. Den kompetensen är inte alltid så specialiserad just kring vindkraftsteknik utan en specialistkompetens kopplad till företagets produktion där komponenter till vindkraft inte skiljer sig från övriga komponenter. Finns rätt kompetens inte tillgängligt i Sverige kommer lokaliseringen ske där sådan kompetens finns. Med lokaliseringen följer då även mindre avancerade arbetstillfällen. Teknikföretag i Sverige har en relativt ogynnsam ålderssammansättning. Andelen 55 år eller äldre inom teknikindustrin har ökat och är idag 19 % av de anställda, hela 56 000 personer är i dagsläget 55 år eller äldre. 23 En genomgång av exakt vilken kompetens som efterfrågas i anslutning till just vindkraftsindustrin finns i rapporten Wind at work 24 från 2009. 5.3 Delmarknad: Projektering och energibolag Inom delmarknad Projektering & vindenergibolag finns följande företag: Vindkraftsbolag som både projekterar, bygger och ibland är energiproducenter. Konsulter. Det är stora tekniska konsulter, där flera är verksamma internationellt, som arbetar med alla former av projektering. Här finns också och mindre mer specialiserade och nischade konsultföretag, som kan arbeta med enbart vindkarteringar eller naturinventeringar. Energibolag, som har vindkraft som en del i sin produktion. Kunderna man vänder sig till är i huvudsak energibolag, eller vindkraftsbolag som köper projekteringstjänsterna. Energibolagen vänder sig till både företag, organisationer och privatpersoner. Särskilt konsultmarknaden, men även i viss mån energiföretagen, är beroende av en geografisk närhet mellan personalen som levererar tjänsten och kunden. Företagen beskriver att den personal som genomför projekteringen ofta måste ha en god lokalkännedom. Det betyder att en tillväxt inom företagen baserad på orders på svenska marknaden också kommer medföra arbetstillfällen i Sverige. 23 Teknikföretagens konjunkturprognos, maj 2011. 24 Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association) där yrkeskategorierna för varje delbransch är listade på sidan 27. 21

Tabell 3. Kartläggning av delmarknaden projektering och energibolag. Projektering & energibolag samtliga kartlagda (svenska AB) Antal kartlagda i denna studie Omsättning Antal anställda i Sverige 75 st 29 Mdkr 18 400 st Projektering & energibolag intervjuade företag/enbart vindenergi Antal intervjuade företag Omsättning inom vindsegmentet för de som kunde ange detta i intervjun eller som har enbart vindenergi Anställda inom vindsegmentet för de som kunde ange detta i intervjun eller som har enbart vindenergi 9 st 1,7 Mdkr 416 st Vad gäller utvecklingen av marknaden anger de flesta att de förväntar sig en god tillväxt fram till 2020. Några är lite mer avvaktande, med anledning av att det planeras några mycket stora parker som kan påverka finansieringsmöjligheterna då certifikatsystemet inte kommer att rymma alla. Eftersom denna delmarknad är beroende av hemmamarknadens utveckling, är de hinder som lyfts fram gemensamt inom denna delmarknad de välkända generella hinder för utbyggnaden av vindkraften i Sverige, som elcertifikatens begränsningar, finansieringen, de utdragna tillståndsprocesserna och det kommunala vetot. På kort sikt lyfter dock konsulterna fram att den komplicerade projekteringen och omfattande och utdragna tillståndsprocesserna gynnar verksamheten då det innebär mer köpta konsulttjänster, även om de framhåller att det missgynnar marknaden totalt på sikt. 5.4 Delmarknad: Bygg och anläggning Här är många av de stora byggföretagen leverantörer och väldigt många underentreprenörer. Vi har i denna studie inte försökt sätta samman siffror på värdet eller antal sysselsatta av bygg och anläggning av vindkraftverk. Det beror dels på att gränsdragningen är svår då det förutom själva monteringen av verken tillkommer exempelvis infrastruktur, kabeldragningar o.s.v. där just vindkraftsdelen är svår att avgränsa. Det skulle dessutom kräva mycket utredning för att särskilja alla de leverantörer som har levererat till vindkraftsbyggen under 2010 och de som går att urskilja särredovisar inte vindkraftssegmentet av samma skäl som ovan. Men värdet på marknaden för anläggning av vindkraftverk skiljer sig inte på avgörande sätt mot andra delar av EU. Därför var vi utgått från internationella sammanställningar av kostnaderna. Enligt EWEA 25 är 25 The Economics of Wind Energy, EWEA (European Wind Energy Association), March 2009. 22

kostnaden per MW för anslutning till nätet, väganslutningar och fundament inom EU i snitt 200 000 EURO/MW, vilket skulle motsvara 1009 MSEK inom segmentet under 2010 i Sverige. Tabell 4. Kartläggningen av delmarknaden bygg och anläggning. Bygg & anläggning (svenska AB) Antal kartlagda i denna studie Omsättning inom vindsegmentet (baserat på EWEAs sammanställning) Årsarbetskraft inom vindsegmentet (baserat på erfarenheterna från Energimyndighetens fallstudie för Havsnäs respektive JEDI WIND av US Department of Energy) Antal djupintervjuade 1 miljard Ca 2 300 3 400 3 st företag Vi har intervjuat representanter för tre större företag inom bygg och anläggning som idag är verksamma inom vindkraftssegmentet, för att få deras bild av marknaden. De verkar internationellt, men arbetskraften för projekten tas mestadels lokalt ofta via underentreprenörer även om det även anlitas utländska underentreprenörer. Ur svenskt sysselsättningsperspektiv är det avgörande med en hemmamarknad. Alla tre intervjuade företag tror på en marknad i god tillväxt fram till 2020, men reserverar sig för sådant som kan påverka marknaden generellt, som regeringens planeringsramar och elpriserna. För havsbaserad vindkraft är det inte lika lokalt med tjänsterna för bygg och anläggning, utan specialiserade arbetslag kan anlitas från andra länder. Det finns alltså en tjänsteexport för denna typ av tjänster. 5.5 Delmarknad: Drift och underhåll Inom drift och underhåll är det delvis vindkraftstillverkarna som med egen personal underhåller under garantitiden, eller som handlar upp tjänsten. Efter garantiperioden finns det flera specialiserade företag som genomför underhållet, men det förekommer också att energibolagen genomför underhållet med egen personal. Drift och underhåll är en marknad som har en mer kontinuerlig tillväxt och inte är lika konjunkturberoende eller beroende av ekonomiska styrmedel som de övriga delarna av marknaden. Den är inte lika beroende direkt av den årliga utbyggnaden av vindkraft eftersom verken efter att de är byggda kommer att underhållas i 20 30 år. 23

Tabell 5. Kartläggningen av delmarknaden drift och underhåll. Drift & underhåll samtliga kartlagda (svenska AB) Antal kartlagda företag i denna studie 8 st Omsättning 2,2 Mdkr Antal anställda i Sverige 1 355 st Drift & underhåll intervjuade företag / företag inom enbart vindkraft Antal intervjuade företag 2 st Omsättning inom vindsegmentet för de som kunde 0,6 Mdkr ange detta i intervjun/ har enbart vindenergi Anställda inom vindsegmentet för de som kunde ange 157 st 26 detta i intervjun/ har enbart vindenergi I intervjuerna beskrev företagen att de såg framför sig en god tillväxt på marknaden, även om någon uttryckte oro för en avmattning i nybyggnation på grund av brister i tillståndsprocesser och elcertifikatmarknadens framtid. Exempel Triventus Triventus är en koncern inom förnybar energi med sex dotterbolag, framförallt inom vindkraftsområdet men även biogas. Verksamheten omfattar bland annat projektering, byggnation och försäljning av vindkraftsanläggningar samt drift och underhåll. Bolaget har haft en mycket stark tillväxt. Omsättningen har ökat med 1 911 % under perioden 2007-2010. Dagens Industri har två år i rad har utnämnt bolaget till årets Gasell i Hallands län. Exempel Northern Offshore Services En relativt ny nisch inom drift och underhåll är Northern Offshore services ett exempel på. Det är ett rederi på Donsö som tillhandahåller transporter av tekniker och material till offshore vindkraft. Deras kunder är energibolag och vindkraftverksleverantörer (service). Huvuddelen av parkerna de levererar till ligger i Tyskland, Danmark och Storbritannien. Många av de anställda är fd fiskare, som kompetensmässigt passar mycket bra. Det är för företaget idag inte så avgörande var parkerna finns, de jobbar ändå till havs och personalen transporteras dit. Verksamheten startades 2008 och har vuxit snabbt. Idag sysselsätter de ca 75 personer och tror på en god tillväxt de närmaste åren. Idag är fartygen danskflaggade av praktiska och skattemässiga skäl. Att vara danskflaggade är också en konkurrensfördel, Danmark är också mer framåt på området. Sjöfartsreglerna är idag inte anpassade för denna nya bransch och företaget efterlyser att svenska myndigheter kunde vara mer snabbfotade att anpassa reglerna efter hur sjöfartsnäringen utvecklas så att de även passar nya nischer. 26 Här ingår inte ca 75 personer, mestadels svenskar (fd fiskare) som är anställda inom Northern Offshore Services vars fartyg av skatteskäl flaggats ut och därmed inte räknas som sysselsatta i Sverige. 24

6 Resultat från beräkningar av antal jobb Det har i studien visat sig att den offentliga statistiken är mycket bristfällig och att fö retagen ofta själva inte kan ange andelen sysselsatta eller ens omsättning inom detta segment. I denna studie har vi försökt komplettera de siffror som finns snarare än att ta fram helt nya. Vi vet att det finns ett stort mörkertal med antal anställda i förhållande till den statistik som finns. Det är sannolikt liknande antal årsarbetskrafter som behövs för planeringen, bygget och underhållet av ett vindkraftverk oavsett vilken marknad det rör sig om. Detta gäller inte för komponenter och tillverkning av vindkraftverk då detta ser väldigt olika ut mellan länderna eftersom exporten utgör en viktig del av sysselsättningen. Vi har därför framförallt fokuserat på att få fram siffror på årsarbetskrafter inom tillverkningsindustrin, men även gjort en sammanställning av de vindkraftsjobb som vi hittat i samband med kartläggningen för att jämföra med de schablonvärden som används. 6.1 Tillverkning för vindkraft Intervjuerna stärkte bilden av hur svårt det är att särskilja vindkraftsjobb hos de som tillverkar komponenter och kringinstallation till vindkraftsmarknaden. I huvudsak levererar dessa företag produkter eller tjänster inom andra sektorer och särskiljer inte vindkraftsdelen organisatoriskt eller ekonomiskt inom sina företag. Vi har genom intervjuerna och kartläggningen ändå lyckats identifiera 1 827 årsarbetskrafter inom området, endast hos de 24 företag som vi intervjuat, vi vet att de finns många fler. Av intervjuerna och kartläggningen har det framgått tydligt att det finns många fler jobb och leverantörer som inte kan fastställas, ett stort mörkertal. I den kartläggning för den svenska marknaden som genomfördes i Jobb i Medvind är totala antalet årsarbetskrafter inom denna sektor 1 900, vilket vi genom denna studie kan anta är mycket underskattat 27. Därför har vi försökt uppskatta inom vilket härad mörkertalet är. Då har vi utgått från hur andelen komponentleverantörer i förhållande till övriga leverantörer i branschen ser ut i Tyskland då de har en liknande industriell struktur som Sverige med stor tyngd inom verkstadsindustrin och fordonsindustri. Och denna studie har visat på en koppling mellan just vindkraftsleverantörer och fordonsindustri. Samtidigt har Tyskland egen tillverkning av vindkraftverk, vilket kan betyda att andelen tyska komponentleverantörer är hög. Detta blir alltså en mycket osäker skattning, men skall ses som en indikation inom vilket härad antalet jobb kan ligga. Vid en sådan grov uppskattning skulle mörkertalet uppgå till ytterligare 3 400 årsarbetskrafter, vilket inte är helt osannolikt med tanke på hur många kartlagda företag det finns där vindkraftsdelen inte kunde urskiljas. 27 Räknat på installerad effekt 2010. 25

6.2 Övriga jobb Det finns bra sammanställningar över hur många jobb som är knutna till anläggningen av vindkraftverk i Sverige, baserat på både svenska och internationella studier. Det rör framförallt bygg och anläggning samt drift och underhåll, där det finns schabloner på hur många årsarbeten som krävs per installerad MW. Vi har utgått från tre studier för att uppskatta sysselsättningseffekterna i dessa led. Dels Jobb i medvind, som baseras på siffror från en amerikansk studie Jedi Wind28 samt Wind at Work 29. För drift och underhåll har vi funnit 157 årsarbetskrafter inom sektorn via kartläggningen, som inte varit komplett. Via schablonberäkningarna ovan baserat på installerad effekt 2010 har vi kommit fram till att det finns totalt 700 drift och underhållsjobb idag. För nyare verk är schablonsiffran troligen lägre, dels eftersom den tekniska utvecklingen gått framåt, dels eftersom verken är större och därmed minskar underhållet per MW. Motsvarande gäller även för projektering där vi funnit 416 årsarbetskrafter, men schablonmässigt kan räkna ut att antalet jobb troligen ligger runt 1 900. Avseende bygg och anläggning har vi även utgått från de beräknade årsarbetskrafterna i Havsnäsprojektet, som är något lägre. 30 Schablonmässigt kan vi uppskatta antalet sysselsatta under 2010 till mellan 2 300 och 3 400 årsarbetskrafter. Tabell 6. Beräknad årsarbetskraft utifrån "JEDI-WIND" och "Havsnäs". Bygg & anläggning Årsarbetskraft/ MW Moment JEDI WIND Havsnäs Montering 2 1 Vägar mm 1,5 1 Underentreprenader 2,5 2 Summa 6 4 Årsarbetskraft baserad på installerad effekt 2010 3 444 2 296 Inom kategorin Övrigt ingår exempelvis inom myndigheter, konsulter inom arkeologi, energi, naturinventeringar, jurister, försäkringsbolag och finansiärer. I denna kategori har vi funnit 76 olika företag och organisationer som har en del av sin verksamhet inom vindkraftssektorn. Hur många årsarbetskrafter som finns där har vi inte kartlagt i denna studie. Men om man utgår ifrån schabloner, enligt Wind at Work, på hur många årsarbetskrafter som krävs per installerad MW blir det ca 900 som sysslar uteslutande med vindkraft. Andra studier har lagt till en kategori multiplikatoreffekter vilket även omfattar alla typer av tjänster och produkter som alla vindkraftsföretag köper, från exempelvis hotell och restaurangbranschen eller revisorer. De anges sammanlagt uppgå till cirka 3 årsarbeten per MW som installeras. 31 Denna siffra har denna studie valt att inte använda då den är för svår att särskilja från den kategori som här betecknas som Övrigt. 28 JEDI-WIND, Job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy, 2008 29 Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association). 30 Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Strömsunds Kommun Vindkraftcentrum 2011-02-28. 31 Jobb i mervind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi mars 2009. 26

6.3 Totalt Sammanlagt har vi kunnat belägga 2 400 årsarbetskrafter inom vindkraftssektorn, där huvuddelen finns inom tillverkningsindustrin, som varit studiens fokus avseende antalet jobb. Då ingår stora delar inte alls, som bygg och anläggning samt alla involverade övriga (myndigheter, konsulter, finansiärer mm). Om dessa räknas in via schabloner och mörkertalet (där vindkraftsjobben inte kunnat särskiljas från övriga jobb) inom övriga sektorer beräknas ligger antalet jobb på mellan 6 900 12 700 årsarbetskrafter. Tabell 7. Antal årsarbetskrafter i olika delmarknader inom vindkraftsbranschen. Fördelat på vilka som kunnat särskiljas i studien respektive uppskattade årsarbetskrafter enligt schablon. Delmarknad Tillverkning för vindkraft Antal årsarbetskrafter funna i studien Beräknade årsarbetskrafter via schablon Beräkningsgrund (använd schablon) 1 827 1 900 5 200 Den lägre siffran enligt schablon i Jobb i medvind vilken inte tar hänsyn till export. 32 Den högre siffran vid en jämförelse med Tyskland som har en liknande verkstadsindustritradition som Sverige med mycket export, där vi jämfört andelen komponentleverantörer i förhållande till övriga företag inom vindkraft (55 % av antalet jobb ligger där). Mycket osäker uppskattning, mer en indikation. 416 1 100 2 000 16 % av alla direkta jobb. D.v.s. alla led utom Multiplikatoreffekt. 33 Projektering & energibolag Bygg & anläggning Ej undersökt 2 300 3 400 Resultaten från en amerikansk studie 3 4 re spektive en studie 35 från Havsnäs vindkraftpark. Drift & underhåll 157 700 1 200 Den lägre siffran enligt schablon på 0,34 årsarbeten per installerad MW totalt. 36 Övriga t.ex. myndigheter, övriga underleverantörer och konsulter Den högre siffran enligt schablon på 0,7 årsarbeten per installerat vindkraftverk. 37 Ej undersökt Ca 900 1,3 årsarbeten per årlig installerad MW + 0,07 för den totala installerade effekten. 38 Totalt 2 400 6 900 12 700 Utöver ovanstående årsarbetskrafter kan den så kallade multiplikatoreffekten räknas in. Det vill säga jobb utanför vindkraftsektorn som skapas på grund av de andra 32 Jobb i mervind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi mars 2009. Utgår ifrån den amerikanskastudien JEDI-WIND men antar att bara 1/3 kommer från svensk baserade företag. 33 Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association). 34 JEDI-WIND, Job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy, 2008. 35 Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Strömsunds Kommun Vindkraftcentrum 2011-02-28. 36 JEDI-WIND, Job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy, 2008. 37 Jobb i mervind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi mars 2009. 38 Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association). 27

företagens verksamhet, som sysselsättning inom hotell och restaurangsektorn eller revisorer. De beräknas i studien JEDI WIND uppgå till 3 årsarbetskrafter per installerad MW men vi har bedömt den siffran så pass osäker och svår att särskilja från Övriga ovan så vi har inte uppskattat den i totalsiffran. Enligt Jobb i medvind som är den enda tidigare studien för Sverige vi har funnit, uppgår antalet sysselsatta till nära 7 000 personer enligt prognosen för år 2011. 6.4 Antal sysselsatta i Västra Götaland En fråga som studien hade som ambition att svara på initialt, var hur många sysselsatta som finns inom sektorn i Västra Götaland. I studien har det inte kunnat beläggas hur mån ga arbetstillfällen som finns inom tillverkningsindustrin, eftersom företagen själva sällan kan särskilja denna del varken ekonomiskt eller personalmässigt. De tillverkande företag som intervjuades kunde inte heller särskilja arbetstillfällen just i Västra Götaland. Västra Götaland har en stark fordonsindustri och kopplat till detta därför en stark verkstadsindustri. Vi har i studien sett en koppling mellan fordonsindustriklustret och tillverkning av komponenter och kringinstallationer till vindkraftssegmentet. Därför kan det antas att det finns många arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin i Västra Götaland kopplat till just vindkraft. Avseende jobb kopplade till själva u tbyggnaden, kan detta räknas fram någorlunda rätt genom de schablo ner som finns. Detta eftersom de företagen i studien beskrivit att arbetstillfällena inom sektorn framförallt finns regionalt. U tgår man från att fördelningen av jobb följer utbyggnaden regionalt, skulle det motsvara mellan 1300 och 2500 jobb i Västra Götala nd eftersom regionen har nära 20 % av Sveriges installerade effekt. Ru nt 30 % av de jobben skulle i så fall vara inom tillverkningsindustrin. 28

7 Slutsatser och diskussion Det är inte helt okomplicerat att beskriva hur sysselsättningseffekterna kring vindkraft ser ut. Det är inte en bransch som enbart består av tydliga vindkraftsföretag, utan det är både tjänster och produkter, leverantörer och underleverantörer. Branschen är i varierande grad beroende av den svenska utbyggnaden av vindkraft. Det står däremot helt klart att det är en marknad i kraftig tillväxt som troligen sysselsätter över tiotusen i Sverige idag. Skall det o ffentliga satsa för att skapa sysselsättning inom vindkraftssektorn behövs olika typer av insatser, anpassat efter villkoren i de enskilda branschdelarna. Det är två huvudsakliga insatsområden som behövs och som stärker varandras effekt: Skapa sysselsättning genom att stärka tillverkningsindustrin Skapa sysselsättning genom utbyggnad av vindkraft 7.1 Skapa sysselsättning i tillverkningsindustrin Tillverkningen av vindkraftsverk är något som efterfrågats från politiskt håll, för att skapa sysselsättning i Sverige. Det är en mogen marknad med stora, globala tillverkare som slåss om marknadsandelarna. Det är mycket svårt att komma in som ny aktör på marknaden och förenat med stora risker. Vindkraftsmarknaden bör istället ses mycket bredare om man vill dra nytta av den globala tillväxten för att skapa jobb i Sverige. Svenska företag har redan skaffat sig en stark position i underleverantörsled både till vindkraftstillverkarna och till energibolagen, med alla kringinstallationer. Där finns en rad, ofta högteknologiska verkstadsindustriföretag, som idag verkar på en global marknad och har starka kopplingar till fordonsindustrin. De är redan idag konkurrenskraftiga globalt med en exportorienterad organisation och ser just vindkraftssegmentet som en delmarknad i tillväxt. Det finns därmed sannolikt mycket goda förutsättningar för att de skall lyckas i att ta väsentliga marknadsandelar på en växande marknad. Det är redan idag tusentals anställda i Sverige som tillverkar för vindkraftsindustrin och antalet ökar. En fördel för Sverige med att ha den företagsstrukturen avseende vindkraftsbranschen, är att den inte är helt beroende av just vindkraft utan står på flera ben. Kopplingen mellan fordonsindustrin och vindkraftsindustrin är intressant, särskilt för Västsverige. Just förekomst av angränsande branscher, konkurrerande företag, tillgänglig kompetens och förekomsten av en livskraftig hemmamarknad avgörande för livskraftigt kluster 39. De underleverantörer som idag levererar till både fordonsindustri och vindkraftsindustri kan kanske kompensera en del av bortfallet inom fordonsindustrin med en mer medveten satsning mot vindkrafts eller 39 Den som vill fördjupa sig inom ämnet rekommenderas att läsa någon av Michael Porters böcker i ämnet. Han är professor på Harvard Business School och är en ledande auktoritet. 29

energimarknaden. Den kompetens som nu friställs inom fordonsindustri kan kanske vara intressant för att försörja underleverantörer inom vindkraftsindustrin med den kompetens de efterfrågar. Eftersom utbyggnaden av vindkraft är särskilt stark i just Västsverige ökar möjligheterna till ett starkt kluster där. I studien framgår att dessa verkstadsföretag inte ser utbyggnaden av vindkraft i Sverige som helt avgörande för antalet jobb i Sverige inom deras företag. De framhåller istället kompetensförsörjning som avgörande. Då menas i brett perspektiv, inte bara utbildningsplatser och ingenjörer utan även forskning och utveckling som. Att arbeta generellt med stöd för verkstadsindustrin, exempelvis inom utbildning och stöd för forskning och utveckling även ino m vindkraft skulle kunna vara en bra väg för att skapa långsiktiga arbetstillfällen i Sverige. Det finns goda exempel på sådant stöd, som till demonstrationsprojekt för ABB vilket har bidragit till att de är en av huvudleverantörerna av elinfrastruktur för de stora havsbaserade vindkraftsparkerna som nu byggs i exempelvis Storbritannien och Tyskland. Något som skapat hundratals jobb i Karlskrona och Ludvika. Foto 10. Verksamhetsbild från ABBs fabrik i Karlskrona. Fotograf Morgan Karlsson, ABB. 30

Exempel på offentligt stöd: HVDC light tekniken Varje år satsar staten hundratals miljoner kronor på energiinriktad forskning och utveckling samt införande av nya energitekniker och energieffektivisering. Ett lyckat exempel är utbyggnaden av framtidens kraftsystem. När Energimyndigheten satsade 40 MSEK för att stötta ett kraftledningsprojekt med ny likströmsteknik visste man inte att det skulle blev starten för en utveckling av framtidens kraftsystem som dessutom skulle skapa sysselsättning i Sverige. När HVDC Light skulle introduceras på marknaden var det en obeprövad och dyrare teknik och därför en stor ekonomisk risk för beställaren. Det rörde sig om en investering på uppemot 150 MSEK. Stig Göthe, Vattenfalls dåvarande forskningschef, minns beslutet att satsa på HVDC light. Jag kände flåset i nacken. Det handlade ju dels om att få en bra lösning för öns elkunder och för vindkraften på södra Gotland och då vill man ju gärna ha beprövad teknik, dels om att utvecklingen av den nya tekniken inte skulle gå någon annanstans och därmed att få jobben att stanna kvar i landet Han konstaterar också att utan pengar från staten hade Vattenfall aldrig tagit det här beslutet. Satsningen gjorde att ABB fick en möjlighet till att demonstrera och visa upp tekniken för nya intressenter vilket har resulterat i att HVDC Light teknik har vuxit till en marknad som omsätter flera miljarder kronor per år. Det handlar om många jobb, framför allt i Sverige. Produkterna har extremt högt svenskt innehåll. Nästan allt kommer från Sverige, säger Bo Normark, tidigare vd för ABB Power Systems. Från det offentligas håll kan man stötta tillverkningsindustrin genom exempelvis: Kompetensförsörjning inom de teknikområden verkstadsindustrin generellt efterfrågar. Detta behöver inte vara specifika kunskaper för just komponenttillverkning av vindkraftsdelar. Ökade anslag för forskning och utveckling, för att både stärka konkurrenskraften hos svenska underleverantörer och för att stärka tillgången på specialiserad kompetens inom området. Idag ligger statens stöd för vindkraftsforskning på en bråkdel av det stöd som finns för andra energikällor. Stöd till de underleverantörer som idag levererar till både fordonsindustri och vindkraftsindustri för att bibehålla jobb eller ökad tillväxt. Här tror vi inte på några nya generella insatser, utan istället på att med befintliga aktörer kartlägger vad de berörda enskilda företagen behöver för specifika insatser. Exempel på sådana aktörer i Västra Götaland är Connect Väst, Business Region Göteborg, Innovatum och kommunernas näringslivssekretariat. 31

Diagram 5. Fördelning av statens medel för forskning, utveckling och demonstration inom energi- respektive 40 & 41 fordonssektorn under 2009-2011. U töver stöd riktat till tillverkningsindustri, kan en väl utvecklad hemmamarknad bidra positivt. Om hemmamarknaden för vindkraft utvecklas väl, ökar samverkan mellan de olika delarna exempelvis genom att kompetens kan delas mellan företagen och därmed stärks hela klustret. 7.2 Skapa sysselsättning via utbyggnad av vindkraft En utbyggnad av vindkraften i Sverige skapar sysselsättning direkt via projektering, bygg och anläggning. Dessa jobb är direkt knutna till nybyggnation av vindkraft, så fort nybyggnationen går ner, försvinner jobb. Inom drift och underhåll skapas jobb på längre sikt. Där finns jobb knutet till vindkraftverken under hela driftstiden, som ligger på 20 30 år. Tillsammans med alla tillverkare knutna till vindkraftsbranschen medför en utbyggnad av vindkraft i Sverige mycket goda förutsättningar för ett stärkt kluster inom vindkraft i Sverige. En sektor som Sverige kan satsa på är havsbaserad vindkraft. De fysiska förutsättningarna är mycket goda här. Sannolikt kommer just havsbaserat bli mycket mer intressant i framtiden. Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk för att trimma driftkostnader och byggkostnader per MW. Med riktigt stora verk blir landbaserad vindkraft omöjlig rent praktiskt och störningsmässigt. Om man avvaktar denna utveckling kommer Sverige missa chansen att bygga upp en tjänstesektor för 40 Energimyndighetens rapportering i IEA. Energimyndigheten. 41 Fouriertransform AB. 32

havsbaserat och en framtida utbyggnad i Sverige kommer i mindre grad ge sysselsättning här. Från det offentligas håll kan man stötta hemmamarknaden genom exempelvis: Ett fortsatt stöd för utbyggnad inom vindkraften. Där har elcertifikaten visat sig vara effektiva för landbaserad vindkraft. Men det finns en oro i branschen för förändringar i systemet t.ex. i kvoter och/eller utökning av marknaden då landbaserad vindkraft bedöms styra marginalkostnaden för elcertifikat 42 och är därför den kraftkällan som påverkas först av förändringar. En effektiv process för miljöprövning av utbyggnaden av vindkraft, exempelvis genom omarbetning av det kommunala vetot eller ett tydliggörande om hur 16 kap 4 i miljöbalken ska hanteras av kommunerna. Genom att Svenska kraftnät betalar för anslutningen av havsbaserade anläggningar och eventuella förstärkningar av nätet. Havsbaserad vindkraft är betydlig billigare att bygga i Sverige än långt ut i Nordsjön men inte tillräckligt kostnadseffektiv för att byggas med dagens ersättningsnivåer. Men om kostnaden för nätet skulle tas av Svenska kraftnät så skulle utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kunna genomföras. Stödet skulle även stödja och vågkraft och på så sätt inte vara teknikspecifik. Foto 11. Vindkraftens dag i Kalmarsund. Fotograf: Fredrik Dolff. 42 Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. ER 2010:28 Energimyndigheten. 33

Exempel: Swedish Wind Industry Database (SWID) Swedish Wind Industry Databas (SWID) är ett verktyg som har tillkommit för att underlätta att hitta olika aktörer i samband med etablering av vindkraft. I databasen kan man söka nya leverantörer, kunder eller samarbetspartners utifrån kompetensområden och komponenter samt utifrån geografiska lokaliseringar. Ett av syftena med webbplatsen SWID är att främja försäljning av svenska miljöteknikprodukter och tjänster i och utanför Sverige. Det är idag kostnadsfritt att vara med på webbplatsen, som ger marknadsföring för de som vill visa upp s in pro dukt eller tjänst och på så sätt synliggöra sig för potentiella kunder, samarbetspartners, eller investerare i Sverige och internationellt. Figur 6. Bild över SWID Swedish Wind Industry Database www.windindustry.se. Swedish Wind Industry Databas är ett projekt inom Nätverket för vindbruk som samordnas av Energimyndigheten. Projektet drivs av Regionförbundet i Kalmar län, Power Väst i Västra Götalandsregionen samt Triple Steelix i Bergslagsregionen. 34

8 Källor Global cumulative installed wind capacity 1996-2010. Global Wind Energy Council. http ://www.gwec.net/fileadmin/images/publications/5global_cumulative_installed_ wind_capacity_1996-2010.jpg Global Wind Report - Annual market update 2010, Global Wind Energy Council, april 2011. http://www.gwec.net/fileadmin/images/publications/gwec_annual_market_update_2010_-_2nd_edition_april_2011.pdf Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. ER 2010:28 Energimyndigheten. http://energimyndigheten.se/global/press/er2010_28.pdf World Energy Outlook 2011, IEA (International Energy Agency). November 2011. http://www.iea.org/weo/docs/weo2011/executive_summary.pdf Energiläget i siffror 2011. Energimyndigheten. http://energimyndigheten.se/global/statistik/energiläget/energiläget%20i%20siffror%202011.pdf http://www.energimyndigheten.se/global/statistik/energiläget/kopia%20av%20energiläget%20i%20siffror%202011.xlsx Oceans of Opportunity Harnessing Europe s largest domestic energy resource. EWEA (European Wind Energy Association). September 2009. http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/publications/reports/offshore_report_2009.pdf The European offshore wind industry key trends and statistics 2010. EWEA(European Wind Energy Association) January 2011. http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/00_policy_document/offshore_statistics/110120_offshore_stats_exec_sum.pdf Förutsättningar för havsbaserad vindkraft med förslag på åtgärder som behövs för att Sverige ska fortsätta vara en aktör inom den havsbaserade vindkraften, Power Väst, 2010-0910. http://www.powervast.se/upload/power%20väst/havsvind%20rapport.pdf Strategi för utveckling och export av miljöteknik 2011 2014. Promemoria 2011-09-01. http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/40/71/f06ab2d4.pdf Svensk miljöteknik i siffror 2009 Statistik och analys för den svenska miljöteknisektorn, Swentec/SCB. http://swentec.se/documents/swentec/bibliotek/svensk%20miljöteknik%20i%20siffror%202009.pdf Jobb i medvind vindkraftens sysselsättningseffekter, Svensk Vindenergi mars 2009. http://www.vindkraftsbranschen.se/wpcontent/uploads/2011/10/jobb-i-medvind_2009.pdf Teknikföretagens konjunkturprognos, maj 2011. http://www.teknikforetagen.se/documents/ekonomisk_analys/konjunkturprognos_maj_2011.pdf Wind at work - Wind energy and job creation in the EU, EWEA (European Wind Energy Association) där yrkeskategorierna för varje delbransch är listade på sidan 27. http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/publications/wind_at_work_final.pdf The Economics of Wind Energy, EWEA (European Wind Energy Association), March 2009. http://www.ewea.org/fileadmin/ewea_documents/documents/00_policy_document/economics_of_wind_energy March_200 9_.pdf JEDI-WIND, Job and Economic Development Impact Model, United States Department of Energy, 2008 http://www.nrel.gov/analysis/jedi/download.html 35

Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Strömsunds Kommun Vindkraftcentrum 2011-02-28. http://www.natverketforvindbruk.se/global/arbetskraftsforsorjning/projektet Arbetskraft,kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk.pdf Lyckad insats inom energiforskningen: Stark utbyggnad av kraftsystemet. Energimyndigheten, ET2009:22. http://www.energimyndigheten.se/global/press/lyckade%20insatser/hvdc_webb.pdf Energimyndighetens rapportering i IEA. Energimyndigheten. Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. ER 2010:28 Energimyndigheten. http://energimyndigheten.se/global/press/er2010_28.pdf 9 Fotografer Framsida: Maria Allebring, Rabbalshede Kraft Foto 1: Benny Ottosson, Rabbalshede Kraft. Foto 2: Per Pixel Petersson, Rabbalshede Kraft. Foto 3: Benny Ottosson, Rabbalshede Kraft. Foto 4: ABB Foto 5: SKF Foto 6: Göteborg Energi Foto 7: Göteborg Energi Foto 8: Fredrik Dolff Foto 9: SKF Foto 10: Morgan Karlsson, ABB Foto 11: Fredrik Dolff 36

Power Väst är ett nätverk för vindkraftsfrågor som har bildats på initiativ av Västra Götalandsregionen. Andra intressenter i Power Väst är Triventus, Rabbalshede Kraft, Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Chalmers, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västsvenska Industri och Handelskammaren, Öckerö kommun, och Region Värmland, samt noden för tillståndsfrågor inom Nätverket för vindbruk. Västra Götalandsregionen, Miljösekretariatet Diariet, 462 80 Vänersborg. Besöksadress: Regionens hus Solhem, Ekenäsgatan, Borås. Telefon: 010-441 00 00. e-post: info.miljo@vgregion.se, www.vgregion.se 37