Mätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson

Relevanta dokument
Utvärdering/test av ViessmannVitola200 med BlueFlame pelletsbränare

1. Identifikation Baxi Bonus Light

Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU

Lignin i pulverpannor

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Flexibla villavärmesystem -Ackumulatortankar och systemteknik

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003.

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning

Eassist Combustion Light

Installationsanvisning I 40/ /

Integrerade system för biooch solvärme

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem. Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Opop H418/Bio Comfort Trä Pelletspanna

Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer

PRODUKTBLAD. A Företagets namn Cylinda SIB 5262 KV RF

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

PRODUKTBLAD. A Företagets namn Cylinda S 6364 KVE RF

ASTRA Pelletskamin P7. Manual för inloggning i servicemenyn.

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

Semantic and Physical Modeling and Simulation of Multi-Domain Energy Systems: Gas Turbines and Electrical Power Networks

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Klimatanpassning bland stora företag

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

Reglerprinciper för villasystem med pelletkaminer och solvärme. Tomas Persson

INSTALLATIONS OCH SKÖTSELANVISNING AV ULMA VARMLUFTSPANNA 20-40kW

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Osby P till 1000 kw

PRIVATA OCH MINDRE KOMMERSIELLA UPPVÄRMNINGSANLÄGGNINGAR FRÅN BIO MOBITEK BIO HEATING TECHNOLOGY. BMT PowerCont KW.

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Sotbeläggningar. och brandrisk

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!

Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon

INSTALLATION INSTRUCTIONS

kommer klar att installeras och anslutas till ett värmesystem.

Om Svanmärkta. Pannor för fasta biobränslen. Version 2.0. Bakgrund för miljömärkning. Datum Nordisk Miljömärkning

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

Miljövärden. Vad är det vi mäter?

Ny Tjeckisk förbränningsteknik för Agropellets

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs kl

Kyltekniska Föreningen

Kvantifiering och karakterisering av faktiska utsläpp från småskalig biobränsleeldning. Biobränsle Hälsa Miljö

Förbränningsförloppet be

KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw kw

Utvärdering av småskalig pelletbrännare

Ved eller pellets?

Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv. kristin andrée

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Jämförande mätning Hovhultsverket

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala SVANESUND

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Manual till paketmärkningsverktyg

Sammanställning av bränsledata

INSTALLATION. Val och bedömning av panna och skorsten. Programmet - funktions beskrivning. Potentiometrarnas placering

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Nordisk studie om SLCP

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Namn: Mikael Kronström Johan Sidenberg Tel: E-post:

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)

Solcellsanläggningar i världsklass en workshop om prestanda och tillförlitlighet

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Osby PB2 350 till 3000 kw

Why Steam Engine again??

Tekniska krav och anvisningar. Rörsystem. Biobränslesystem 1 (10)

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

( ) ( ) Optimering av byggnadsstommen med avseende på minimal uppvärmning under köldknäppar. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Förbränning av otorkad havre och havrefrånrens

Signatursida följer/signature page follows

Elda spannmål i. Baxi Multiheat 2,5

Kiselkarbidbaserat sensorsystem

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

MG O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden

Förstudie: Provningssystem för småskalig biobränsle eldning

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Drift och underhåll Pelletspannan Mini Q

Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar

Thermorossi H20 14 Easy

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Country report: Sweden

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening

Transkript:

Mätning och utvärdering av PM brännaren Tomas Persson ISSN 1401-7555 ISRN DU-SERC- -93- -SE Maj 2007

Abstract The PM-brännaren (pellets burner) have on commission by the company been measured and evaluated in the combustion laboratory of SERC. The objective was to measure the performance and the emissions of CO and NO for three different combustion powers and for start and stop conditions. The burner have been mounted in the Bionett-boiler from Ariterm and been adjusted by the company. The boiler has been connected to a buffer store that admits firing during long period with constant inlet temperature to the boiler. The measurements have been performed by operating the boiler on constant power until stationary conditions are reached. Thereafter the following two hours of operation have been evaluated. The results show that the burner fulfils the limit values for Blauer Engel labelling and the proposed limit values for Nordic Eco labelling. The measured concentration of NO is far below all organisations limit values for NO x. Concerning the start and stop emissions there are no demands from organisations to compare with, but comparing with other boilers measured at SERC, the CO emissions from PM-brännaren is in the same order of magnitude. Sammanfattning PM brännaren (pelletbrännare) har på uppdrag av företaget uppmäts och utvärderats i SERC:s förbränningslaboratorium främst med avseende på emissioner. Syftet var att mäta upp prestanda och emissioner av CO och NO vid tre olika effektlägen samt vid uppstart och nedsläckning. Brännaren har monterats i Bionett-pannan från Ariterm och trimmats in av företaget (PM-brännaren). Pannan har kopplats mot en ackumulatortank som medger kontinuerlig eldning under lång tid med konstant inloppstemperatur till pannan. Mätningarna har genomförts genom att pannan får brinna på konstant effekt tills alla mätdata är konstanta. Därefter får pannan brinna ytterligare två timmar och mätdata från denna period tas ut och medelvärdesbildas. Resultaten visar att brännaren skulle uppfylla kraven från Blauer Engel och det föreslagna hårdare kravet från Nordic Eco labelling beträffande CO. Den uppmätta koncentrationen av NO ligger också långt under samtliga organisationers gränsvärden för NO x. Beträffande start- och stoputsläppen finns inga normer eller krav, men jämfört med mätningar på andra pannnor hos SERC ligger utsläppen i samma storleksordning. Innehållsförteckning Abstract... 1 Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 1 Syfte och metod... 2 Resultat och slutsatser... 3 Referenser... 6 1

Syfte och metod PM-brännaren (pelletbrännare) har på uppdrag av Patrik Miettinen uppmäts och utvärderats i SERC:s förbränningslaboratorium främst med avseende på emissioner. Syftet var att mäta upp prestanda och emissioner vid tre olika effektlägen samt vid uppstart och nedsläckning. - Ingen bedömning gjordes av brännarens säkerhet. Brännaren monterades och intrimmades av företaget och mätningarna genomfördes av SERC/Högskolan Dalarna. Brännaren monterades i pannan Bionett-pannan från Ariterm som redan fanns uppställd i förbränningslaboratoriet (Bild 1). Pannan har kopplats mot en ackumulatortank som medger kontinuerlig eldning under lång tid med en inloppstemperatur på ca 65ºC till pannan. Bild 1. SERC:s förbränningslaboratorium med PM-brännaren monterad i Bionett-pannan från Ariterm. Figur 1 nedan redovisar mätuppställning med mätpunkter markerade i rött. Det som mättes var momentan pelletförbrukning (Wm), Omgivningstemperatur (T29), förbränningslufttemperatur (T27), rökgastemperatur (T25 och T26) rökgashastighet ( p), CO 2, O 2, CO samt NO i rökgasen (Gas analyser), pannvattentemperatur (T14.1), ingående och utgående vattentemperatur (T13 och T14.2) samt vattenflöde (Flowsensor). Den använda pelleten har skickats till laboratorium för analys av fukthalt, energiinnehåll och beståndsdelar. Mätningarna har genomförts genom att pannan får brinna på konstant effekt tills alla mätdata är konstanta. Därefter får pannan brinna ytterligare två timmar och mätdata från denna period tas ut och medelvärdesbildas. 2

Wm Weight cell Gas analyser p T26 Flue gas Pellet store T29 T25 T14.1 T14.2 T13 Flowsensor AB A B Pellet boiler T27 Combustion a Figur 1. Mätuppställning med mätpunkter markerade i rött. Resultat och slutsatser Tabell 1 visar uppmätta och beräknade data för tre olika effektlägen. För den lägsta effekten användes ett specialtillverkat roster. Energibalansen redovisas som förbränningseffekt, energi till vattenkretsen, skorstensförluster och värme till rummet. Dessa data beror först och främst på pannans konstruktion, men det luftöverskott som brännaren körs med inverkar också på skorstensförlusterna. Pannverkningsgraden är beräknad utifrån att endast värme till vattenkretsen betraktas som nyttig värme. Förbränningsverkningsgraden beräknas på olika sätt i olika standarder och har inte beräknats för detta arbete. I vissa standarder ingår förluster till skorsten både i form av oförbränt och termiska förluster, men inte oförbränt i aska. I andra standarder skall oförbränt i både aska och rökgas ingå. Min bedömning är det inte går att bedöma en brännares termiska prestanda utan hänsyn till pannan, då båda är beroende av varandra. SP har tydligen gjort samma bedömning och beräknar inte heller någon förbränningsverkningsgrad vid brännartester [1]. 3

Tabell 1. Uppmätta och beräknade data för PM-brännaren i tre olika effektlägen, samt för start och stopfasen. Låg Effekt (Nytt roster) Medel effekt Hög Effekt förbränningseffekt 8230 10650 13830 W till vatten 7240 9150 11930 W till skorsten 470 750 1220 W till rum 550 750 680 W Pannverkningsgrad 88 86 86 % CO-Emissioner 177 103 52 mg/mj CO-Emissioner 384 201 98 mg/nm 3 (vid 10% O 2 och 0 C) CO-Emissioner 282 147 72 mg/nm 3 (vid 13% O 2 och 0 C) NO-Emissioner 64 64 69 mg/mj NO-Emissioner 138 129 136 mg/nm 3 (vid 10% O 2 och 0 C) NO-Emissioner 101 95 100 mg/nm 3 (vid 13% O 2 och 0 C) O2-halt vid mätning 9.6 9.6 9.8 % CO-halt vid mätning 321 177 87 ppm NO-halt vid mätning 106 107 113 ppm CO-emissioner, start 2.9 - - g/start CO-emissioner, stop 4.1-4.1 g/stop - Pålitligt värde har ej kunnat beräknas Emissioner av CO och NO är omräknade till mg/mj och mg/nm 3 för både 10 och 13% O 2 - halt. Beräkningsmetoden redovisas i ref [2]. Emissionerna uttryckta i mg/ MJ kan användas för att beräkna årliga utsläpp under drift vid känt energibehov (energiinnehåll i förbrukad pellet). Gränsvärden för några olika miljömärkningar för pelletpannor och kaminer redovisas som mg/nm 3 och har sammanställts i Tabell 2 (från ref [3]). Resultaten i Tabell 1 visar att brännaren skulle uppfylla kraven från Blauer Engel som har de hårdaste kraven och det föreslagna kravet från Nordic Ecolabelling beträffande CO. Observera att emissionerna för Blauer Engel skall anges för 13% O 2 -halt, medan de övriga gränsvärdena anges för 10% O 2 -halt. SERC:s rökgasanalysator kan enbart mäta NO, (alltså inte NO 2 ), men då NO är den dominerande komponenten i NO x för träbränslen och då koncentrationen av NO ligger långt under samtliga organisationers gränsvärden för NO x är det troligt att även detta gränsvärde kan klaras. Beträffande start och stop utsläppen av CO finns inga normer eller krav att jämföra med, men utsläppen för PM-brännaren ligger i samma storleksordning jämfört som andra pannor testade på SERC [2, 4]. Genom att multiplicera med årliga antalet start och stop för pannan kan de årliga utsläppen av CO relaterade till start och stop uppskattas 4

Under mätningarna observerades att någon enstaka glödande pellet ibland föll ner i asklådan vilket ökade emissionerna, speciellt då brännaren stängdes av. Om detta kunde undvikas, skulle nog stoppemissionerna kunna reduceras avsevärt. Inverkan på verkningsgraden genom oförbränt i askan beräknades för en av mätsekvenserna och den var mindre än 1% trotts att några oförbrända pellettar föll ner i asklådan. Tabell 2. Gränsvärden för emisioner från pelletspannor och kaminer med en effekt under 50 kw. Tabellen är från ref. [3] Regulation EN 303-5 (class 3) SP-Swedish testing institute, P-mark Boiler efficiency Limit value for emission % NOx CO OGC Particles mg/m 3 dry flue gas with 10 vol-% O 2, 0 C, 1013 mbar 67+6 log P N - 3000 100 150 80-2000 75 - Nordic Ecolabelling, Svanmark Nordic Ecolabelling, Svanmark, proposed 2006 72 + 6 log P N - 1000 70 70 75 + 6 log P N 340 400 25 40 Blauer Engel 1 Pellet stoves 90 at P N 88 at P min 150 200 at P N 400 at P min 10 at P N 15 at P min 35 at P N Pellet boiler 90 at P N and P min 150 100 at P N 300 at P min 5 at P N and P min 30 at P N 1 To be measured with 13vol-% O 2 5

Referenser [1] Personlig kommunikation med Henrik Persson, SP, Borås. [2] Persson, T., Fiedler, F., Nordlander, S. Methodology for identifying parameters for the TRNSYS model Type 210 wood pellet stoves and boilers. Report ISRN DU-SERC--92--SE, 2006, Solar Energy Research Center, Högskolan Dalarna, Borlänge. Tillgänglig via: <http://dalea.du.se/research/>. [3] Fiedler, F. Combined solar and pellet heating systems. -Studies of energy use and CO-emissions. Doctoral Thesis No. 36. Institutionen för Samhällsteknik, Mälardalens Högskola, Västerås. Tillgänglig via: <http://www.diva-portal.org/mdh/abstract.xsql?dbid=167>. [4] T. Persson, Combined solar and pellet heating systems for single-family houses: -how to achieve decreased electricity usage, increased system efficiency and increased solar gains, Doctoral Thesis, Trita REFR Report No. 06/56, KTH, Stockholm, 2006. (ISBN 91-7178-538-8) Tillgänglig via: <http://www.diva-portal.org/kth/theses/abstract.xsql?dbid=4204> 6