RAPPORT Datum 2007-12-21 Svenska Kraftnäts arbete som systemansvarig myndighet för naturgas
Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Organisation av systemansvaret för naturgas inom Svenska Kraftnät 4 3 Systemövervakning 4 3.1 Allmänt...4 3.2 Åtgärder för balansering...4 3.3 Systemövervakningsavtal...4 4 Balansansvarsavtal för naturgas 5 4.1 Allmänt...5 4.2 Årlig översyn...5 4.3 Flexibiliteten i systemet...5 5 Balansavräkning för naturgas 5 5.1 Allmänt...5 5.2 Balansgas och korrektionsgas...5 6 Systemet med informationsutbyte 6 7 Samarbete med angränsande nät 6 7.1 Allmänt...6 7.2 Samarbete med Energinet.dk...7 8 Samarbete med marknadens aktörer 7 8.1 Branschen...7 8.2 Europa...7 9 Efterlevnad av underrättelseskyldighet enligt 22 Naturgasförordningen 7 10 Övriga förhållanden av betydelse för en utvärdering av gasmarknadsreformen 8 10.1 Ansvarsfördelning mellan Svenska Kraftnät och transmissionsnätägarna...8 10.2 Försörjningssituationen den 8-9 november 2007...9 3 (9)
1 Inledning I enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2007 lämnar Svenska Kraftnät sin rapport om arbetet som systemansvarig myndighet för naturgas. Rapporten skall enligt regleringsbrevet omfatta perioden 1 oktober 2006 till 30 september 2007 och innehålla uppgifter i vissa särskilda frågor. Dessa frågor återfinns i nedanstående rubricering. Denna rapport innefattar även en redogörelse från störningen av naturgasleveranser som inträffade den 8-9 november 2007. 2 Organisation av systemansvaret för naturgas inom Svenska Kraftnät Naturgasverksamheten hos Svenska Kraftnät erfordrar för närvarande årligen drygt fem personår. Verksamheten är i huvudsak integrerad i Svenska Kraftnäts organisation för systemansvaret inom el. Det ekonomiska resultatet för år 2007 kommer att redovisas i Svenska Kraftnäts årsredovisning för 2007. 3 Systemövervakning 3.1 Allmänt Den systemansvariga myndigheten har det övergripande ansvaret för att kortsiktigt säkerställa att landets uttag av naturgas i tillräcklig grad balanseras av motsvarande mängd tillförd naturgas. Som underlag för övervakningen av naturgassystemet används de balansansvarigas prognoser och planer för uttag och inmatning till det svenska naturgassystemet samt övervakning av det faktiska trycket i systemet. 3.2 Åtgärder för balansering Det svenska naturgassystemet medger med dagens förbrukningsnivå relativt stora tryckförändringar. Detta tillsammans med att avräkningsmodellen ställer krav på att de balansansvariga i stor utsträckning själva kompenserar för sina obalanser, gör att behovet av regleråtgärder minimeras. Svenska Kraftnät har framförallt vidtagit regleråtgärder för att upprätthålla aktörernas balanseringsutrymme. Svenska Kraftnät har köpt 38 GWh reglergas och sålt 31 GWh reglergas. För att upprätthålla systembalansen kan Svenska Kraftnät som sista åtgärd beordra begränsning eller avbrytande av överföring av naturgas. Tillsammans med aktörerna arbetar Svenska Kraftnät för att skapa rutiner för hur en sådan begränsning eller bortkoppling i en ansträngd situation skulle kunna ske. 3.3 Systemövervakningsavtal Det systemövervakningsavtal som löpte mellan Svenska Kraftnät och E.ON Gas Sverige AB upphörde att gälla den 30 september 2007. Efter upphandling har ett nytt systemövervakningsavtal ingåtts med Swedegas AB. Avtalet gäller från den 1 oktober 2007 till 30 september 2009. Swedegas AB kommer i och med avtalet att stödja 4 (9)
Svenska Kraftnät med övervakning av tryck och flöden i mät- och reglerstationer, vissa beräkningar samt rådgivning. 4 Balansansvarsavtal för naturgas 4.1 Allmänt Svenska Kraftnäts balansansvarsavtal för naturgas löper årsvis för perioden 1 oktober-30 september och tecknas med de aktörer på marknaden som har valt att ta på sig rollen som balansansvarig. För närvarande finns det fem balansansvariga företag på naturgasmarknaden. Det balansansvariga företaget åtar sig att planera för balans mellan tillförsel och uttag av naturgas i det svenska naturgassystemet. Om det balansansvariga företaget inte varit i balans har det ett ekonomiskt ansvar för detta gentemot Svenska Kraftnät. 4.2 Årlig översyn Under året har en översyn av balansansvarsavtalet gjorts tillsammans med de balansansvariga. Utifrån erfarenheterna från de första avtalsåren genomfördes vissa justeringar i avtalet. Den största förändringen är införandet av en modell för att minska de ekonomiska riskerna med korrektionsgas för Svenska Kraftnät. Modellen innebär att Svenska Kraftnät veckovis genomför en handel med de balansansvariga. Denna veckohandel ligger också till grund för det balansgrundpris som tillämpas i balansansvarsavtalet. En annan förändring är en harmonisering med europeiska rekommendationer (EASEE-gas) genom att de balansansvariga kan ändra sina planer under hela gasdygnet med två timmars varsel. 4.3 Flexibiliteten i systemet Under året har diskussioner förts mellan Svenska Kraftnät och Swedegas AB om möjliga lösningar på parternas olika syn på hur flexibiliteten i systemet tillhandahålls marknaden. Som redovisades i förra årets årsrapport anmälde Svenska Kraftnät i november 2006 Swedegas AB:s lagringstariff till Energimarknadsinspektionen. Något svar på denna anmälan har ännu inte mottagits. 5 Balansavräkning för naturgas 5.1 Allmänt Den balansavräkningsmodell som tillämpas för naturgas innebär att marknaden får del av den förhållandevis stora flexibilitet som det svenska naturgassystemet med dagens förbrukningsnivå har. Modellen innebär att varje balansansvarig har ett konto, balanskonto, där obalanser ackumuleras dygnsvis. Svenska Kraftnät meddelar inför varje dygn tillåten övre och undre gräns för obalanserna på dessa konton. Först när den balansansvariges ackumulerade obalans ligger utanför dessa gränser kommer balansgas att uppstå. 5.2 Balansgas och korrektionsgas Balansgas innebär att Svenska Kraftnät köper eller säljer gas från/till den balansansvarige, till ett pris med inbyggd straffkomponent. Svenska Kraftnät har under året köpt 33 GWh balansgas och sålt 14 GWh balansgas. 5 (9)
Balansavräkning genomförs preliminärt efter dygnet, varvid bland annat saldot på balanskontot meddelas till den balansansvarige. Efter leveransmånaden görs en slutlig avräkning, baserad på de av nätägarna inskickade korrigerade mätvärden för leveransmånaden. Dessa korrigeringar beror på att det preliminära värmevärde som används under månaden ersätts med ett uppmätt slutligt värmevärde, samt på mätvärdesfel. De justeringar som detta ger upphov till utmynnar i köp och sälj av så kallad korrektionsgas, vilken handlas till ett neutralt pris (balansgrundpriset) mellan Svenska Kraftnät och den balansansvarige. Svenska Kraftnät noterar att det har skett en avsevärd ökning av mängden korrektionsgas under året. Den främsta anledningen till ökningen är mätvärdesfel i rapportering från nätägarna. Svenska Kraftnät har köpt 66 GWh korrektionsgas och sålt 79 GWh korrektionsgas. Svenska Kraftnät vill i sammanhanget poängtera vikten av formellt fastlagda regler för mätvärdesrapportering från nätägarna. Några sådana mätföreskrifter finns ännu inte utgivna. 6 Systemet med informationsutbyte För informationsutbytet mellan aktörerna på den svenska naturgasmarknaden används ett system för elektroniskt datautbyte, kallat SGIX. Datautbytet mellan Svenska Kraftnät och de balansansvariga regleras i balansansvarsavtalet. Det rör dels planeringsskedet, då de balansansvariga lämnar en plan över sitt uttag från och sin inmatning till det svenska systemet, dels avräkningsskedet, då Svenska Kraftnät lämnar resultatet av balansavräkningen till de balansansvariga. Svenska Kraftnät upplever generellt att de balansansvariga på ett tillfredsställande sätt lever upp till de krav som ställs på dem som balansansvariga. Som back-up för den elektroniska meddelandetrafiken finns viss möjlighet att använda telefax och e-post. Det faktum att antalet aktörer på gasmarknaden är begränsat underlättar också i situationer då direktkontakt behöver tas. De balansansvariga använder avräkningsresultatet från föregående dygn i sin balansplanering vilket ställer stora krav på nätägarnas mätvärdesrapportering redan dygnet efter leveransdygnet. Det är också viktigt att rapporteringen av avräkningsresultatet sker i avtalsenlig tid från Svenska Kraftnät till de balansansvariga. Svenska Kraftnät har uppfattningen att systemet för informationsutbyte generellt har fungerat väl. 7 Samarbete med angränsande nät 7.1 Allmänt Det svenska naturgassystemet möter det danska systemet i Dragør söder om Köpenhamn. Svenska Kraftnäts motpart i angränsande nät är Energinet.dk som är transmissionsnätägare och systemansvarig på den danska naturgasmarknaden. Den dagliga hanteringen mellan Svenska Kraftnät och Energinet.dk domineras av hanteringen av handeln mellan svenska och danska aktörer. De svenska 6 (9)
balansansvarigas planerade handel stäms av mot de danska aktörernas (shippers) inskickade handelsvärden och särskilda handelsregler träder i kraft om inskickade värden avviker från varandra. Överföringen av värden mellan de två systemansvariga sker med elektronisk meddelandekommunikation. 7.2 Samarbete med Energinet.dk Ett samarbetsavtal för systemdriften mellan det svenska och danska systemet är under utarbetande. Detta arbete har bedrivits gemensamt med Swedegas AB eftersom avtal även behöver utarbetas mellan dem och Energinet.dk för sammankopplingen mellan det svenska och det danska transmissionsnätet. Avtalet mellan Svenska Kraftnät och Energinet.dk avser att reglera bland annat frågor om gastryck, fysisk balansering i gränspunkten Dragør och rättningsregler för handeln i Dragør (matchning). Svenska Kraftnäts uppfattning är att samarbetet med Energinet.dk fungerar bra. 8 Samarbete med marknadens aktörer 8.1 Branschen Tillsammans med de båda transmissionsnätägarna Swedegas AB och E.ON Gas Sverige AB leder Svenska Kraftnät arbetet i det gemensamma Gasmarknadsrådet. Här finns både balansansvariga bolag och distributionsnätägare representerade liksom slutförbrukare och gasmarknadens branschförening. I Gasmarknadsrådet har Svenska Kraftnät och transmissionsnätägarna möjlighet att med sina respektive avtalsparter diskutera och utveckla avtalsvillkor. Rådet används också för andra frågor inom naturgas av gemensamt intresse för branschens aktörer. Svenska Kraftnät deltar i en samarbetsgrupp inom branschen, Gasverksamhetsgruppen, där gemensamma frågor runt verksamhetsrutiner inom naturgasområdet behandlas. Svenska Kraftnät har även bidragit med ekonomiska medel till branschens avregleringsprojekt under 2007. 8.2 Europa Svenska Kraftnät har under året medverkat i ett gemensamt europeiskt arbete för att förbättra konkurrensen på den europeiska naturgasmarknaden. Det är ett arbete som inleddes av de europeiska reglermyndigheterna under 2006, och som bedrivs i nära samarbete med marknadens aktörer, framförallt företagen med systemansvar för transmissionsnäten. Svenska Kraftnät deltar i arbetet i den nordvästra regionen. Svenska Kraftnät är också medlem i den europeiska intresseorganisationen Gas Infrastructure Europe (GIE). 9 Efterlevnad av underrättelseskyldighet enligt 22 Naturgasförordningen Den som bedriver överföring av naturgas har enligt 22 Naturgasförordningen (tidigare 17b ) skyldighet att hålla Svenska Kraftnät kontinuerligt underrättad om temperatur, tryck, flöde och ventillägen i mät- och reglerstationer och om sådana driftstörningar som kan påverka driften av det svenska naturgassystemet. Även 7 (9)
planerade åtgärder som kan påverka driften av det svenska naturgassystemet skall Svenska Kraftnät hållas underrättad om. Denna rapportering har enligt Svenska Kraftnäts uppfattning fungerat tillfredsställande. Enligt 22 Naturgasförordningen skall den som bedriver överföring av naturgas även hålla Svenska Kraftnät underrättad om uppgifter om hur stor volym naturgas som kan avbrytas. Svenska Kraftnät har hittills erhållit vissa uppgifter från aktörerna och ett arbete fortgår i den arbetsgrupp som Svenska Kraftnät samarbetar med i frågor om eventuell bortkoppling vid en ansträngd situation. 10 Övriga förhållanden av betydelse för en utvärdering av gasmarknadsreformen 10.1 Ansvarsfördelning mellan Svenska Kraftnät och transmissionsnätägarna Efter några års erfarenhet med dagens regelverk kring naturgas är det Svenska Kraftnäts uppfattning att den svenska marknadsmodellen fungerar väl. Det kan dock konstateras att det delade ansvaret mellan den systemansvarige och transmissionsnätägarna försvårar en effektiv hantering av vissa frågor. Här kan nämnas till exempel ett effektivt nyttjande av linepack och genomförande av sådana underhållsåtgärder i transmissionsnätet som kräver tryckrestriktioner. Detta är frågor som involverar både den systemansvarige och transmissionsnätägaren. Ytterligare en sådan fråga som i framtiden kan tillkomma är flaskhalshantering. Idag försörjs den svenska marknaden genom en enda tillförselledning från Danmark och det råder inga kapacitetsbrister i det svenska transmissionsnätet. I och med den planerade nya tillförselledningen från Norge, Skanled, skulle denna situation förändras. Med två tillförselledningar kommer Sverige att kunna försörjas från såväl Danmark som Norge vilket innebär att olika driftsmässiga förhållanden måste kunna hanteras effektivt. Det svenska transmissionsnätet är i den norra delen klenare dimensionerat än i den södra delen. Detta faktum skulle i en situation där inmatningen till dominerande del sker från Norge kunna leda till att flaskhalsar uppstår. Även transitering av volymer till andra marknader kan leda till detta. Flaskhalsar är per definition ett nätproblem, det vill säga transmissionsnätet räcker inte till för att klara marknadens behov. Om flaskhalsar i det svenska naturgassystemet skulle uppstå enligt ovan kommer Svenska Kraftnät i sin roll som systemansvarig se till att sådana situationer hanteras, sannolikt bland annat genom inmatning av gas från Danmark. När kostnaderna för denna hantering blir omfattande är det samhällsekonomiskt sett en signal om att förstärkningsåtgärder borde vidtas för att bygga ut transmissionsnätet. Denna utbyggnad hanteras dock enligt dagens modell av nätägarna och inte av Svenska Kraftnät. Den ansvarsfördelning som i dag gäller mellan Svenska Kraftnät och transmissionsnätägarna säkerställer därmed inte att kostnaderna för flaskhalshantering hanteras effektivt. Svenska Kraftnät anser därför att det finns skäl att framöver överväga alternativ till den rådande ansvarsfördelningen. 8 (9)
10.2 Försörjningssituationen den 8-9 november 2007 Den 8-9 november 2007 drabbades det danska och det svenska naturgassystemet av en allvarlig störning. Produktionen av naturgas på de danska plattformarna i Nordsjön stängdes då helt respektive delvis under cirka ett dygn vilket medförde att försörjningen in till det danska naturgassystemet blev avskuren under samma tid. Orsaken till produktionsstoppet var ett stormväder som orsakade vågor som översteg de för plattformarna kritiska nivåerna. Energinet.dk deklarerade att nödförsörjningsläge rådde för den danska naturgasmarknaden, vilket innebär att särskilda regler träder ikraft för det danska naturgassystemet. Detta var första gången som det inträffade ett kritiskt stopp i försörjningen från Nordsjön till de danska och svenska naturgassystemen. Ett nödförsörjningsläge i Danmark innebär att Energinet.dk med grund i dansk lagstiftning övertar leveransansvaret för den danska marknaden från handelsaktörerna. Det främsta verktyget för försörjningen i ett sådant läge är gas från de danska gaslagren. För svensk del innebar nödförsörjningsläget den 8-9 november att handelsaktörernas införsel av gas till det svenska systemet kraftigt begränsades. Detta berodde på att handeln från Nordsjön in till det danska systemet var stoppad samt att Energinet.dk kraftigt begränsade de kommersiella aktörernas utmatning från de danska lagren. På svensk marknad vidtog därför aktörerna åtgärder för att minska förbrukningen framförallt i anläggningar som kunde drivas med annat bränsle. På detta sätt kunde en del av bortfallet i handelsaktörernas införsel mötas. Eftersom stängningen av produktionen genomfördes med några timmars framförhållning kunde det danska och svenska systemet förberedas på situationen. Inom ramen för samarbetet mellan Svenska Kraftnät och Energinet.dk höjdes trycket inför produktionsstoppet genom en införsel av gas utöver handelsaktörernas införsel. Därigenom kunde trycknivån upprätthållas även under den kritiska perioden. Svenska Kraftnät vidtog inte några ytterligare åtgärder inom ramen för systemansvaret för att upprätthålla systembalansen. Svenska Kraftnät kan konstatera att försörjningen av den svenska marknaden är hotad när den danska marknaden går in i ett nödförsörjningsläge. En anledning till detta är att Energinet.dk:s försörjningsansvar i en krissituation bara omfattar den danska marknaden, men att det samtidigt begränsar marknadsaktörernas möjligheter att försörja den svenska marknaden. Gas som lagrats i danska lager av kommersiella aktörer, även om den är avsedd för den svenska marknaden, kommer med stor sannolikhet att tas i anspråk av Energinet.dk för nödförsörjning av den danska marknaden. Svenska Kraftnät menar att det av denna anledning finns skäl att ytterligare analysera den svenska försörjningssituationen i en kris. Svenska Kraftnät kommer att arbeta vidare med att utröna i vilken mån försörjningen i krissituationer kan förbättras för den svenska marknaden. Svenska Kraftnät har också identifierat och påbörjat förbättringsåtgärder i det egna arbetet, framförallt vad gäller rutiner och informationshantering i en krissituation. 9 (9)