N Riktlinjer för samordnad revision och bolagsrevision inom landstinget 2011-2014 Beslutad av Revisorskollegiet 2011-08-10
Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. I revisionsuppdraget, som är det största inom kommunal verksamhet, ingår granskning av verksamheter med en budgetomslutning på drygt 70 miljarder kronor. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt revisionsansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser har ett revisionsansvar som innebär att de inför fullmäktige ansvarar för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I revisionsansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida www.sll.se/rev. De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se
INNEHÅLL 1. SAMORDNAD REVISION INOM LANDSTINGET... 1 1.1 Samordnad revision... 1 1.2 Samordnad årlig rapportering till landstingsfullmäktige... 1 2. BOLAGSREVISION... 2 2.1 Landstingets bolag... 2 2.2 Formell reglering och ansvarsfördelning... 2 2.3 Samverkan mellan lekmannarevisorerna och auktoriserad revisor 4 2.4 Revisionskontorets roll... 4 2.5 Oberoende och integritet... 5 2.6 Offentlighet och sekretess... 5 2.7 Revisionsprocessen... 6 2.8 Bolagets årsstämma... 9 3. DEN GEMENSAMMA VÅRDORGANISATIONEN I NORRTÄLJE.. 9 4. STIFTELSER... 10 5. DONATIONSFONDER... 10 6. KOSTNADER... 11 7. ANSVAR I BOLAG OCH STIFTELSER... 11 8. FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUND... 12
1. Samordnad revision inom landstinget 1.1 Samordnad revision Landstingets förtroendevalda revisorer inklusive de som utsetts till lekmannarevisorer och till revisorer i stiftelser utgör den samordnade revisionen. Genom den samordnade revisionen kan landstingets verksamheter granskas och ansvarsprövas med helhetssyn och samlade bedömningar och med ett fritt informationsutbyte. Behov av samverkan mellan revisorerna blir särskilt tydligt när verksamheten drivs i många olika drift- och samverkansformer. Till lekmannarevisor i aktiebolag eller revisor i stiftelse ska fullmäktige utse någon av de revisorer som enligt kommunallagen 9 kap. 1 valts för granskning av styrelsen och övriga nämnders verksamhet (kommunallagen 3 kap. 17 ). Personsamband är inte obligatoriskt mellan landstingets revisorer och de som väljs till revisorer i delägda företag, kommunalförbund och finansiella samordningsförbund, men är eftersträvansvärt. I landstinget uppnås personsambandet mellan lekmannarevisorer i bolag och förtroendevalda revisorerna genom att revisorerna i respektive grupp tillika är lekmannarevisorer i de bolag och dotterbolag som ingår i respektive gruppers ansvarsområde. Den samordnade revisionen är ett redskap för fullmäktiges kontroll och uppföljning inom hela landstingskoncernen en del av en aktiv ägarstyrning. Samordningen möjliggör bl.a. en bred granskning av hur landstingsstyrelsen utövar sin uppsiktsplikt. Den möjliggör också ett samlat underlag för fullmäktiges ansvarsprövning av hela verksamheten oberoende av organisationsform. Ägarstyrningen är även i fokus för den samordnade revisionen. Revisorerna ska ha en helhetssyn på sitt revisionsuppdrag. Alla delar av landstingets verksamhet, oavsett juridisk form (nämnd/styrelse/bolag/stiftelse), ska bli föremål för en i princip likartad revision på övergripande nivå. Detta är även fastlagt i landstingets revisionsreglemente ( 10). Revisorerna eftersträvar därför att samordna revisionsprocessen för landstinget inklusive bolagen. 1.2 Samordnad årlig rapportering till landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige ska vid ett och samma tillfälle kunna behandla landstingets årsredovisning samt revisionens revisionsberättelser, granskningsrapporter och övrig rapportering för samtliga verksamheter inom landstingskoncernen, oavsett associationsform. Slutrevisionen för all verksamhet måste därför vara genomförd vid en samordnad tidpunkt. Slutrevisionen i dotterbolagen inom Landstingshuset i Stockholm AB (exkl. SL-koncernen) ska planeras så att den är genomförd i god tid före slutrevisionen i moderbolaget Landstingshuset i Stockholm AB. Samma förhållande gäller för slutrevision i SL-koncernen. 1
Inför slutrevisionsmötet ska den auktoriserade revisorn för respektive bolag och de berörda lekmannarevisorerna informera varandra om granskningsresultaten genom att kommunicera revisionsberättelse respektive granskningsrapport med underliggande årsrapport. Alla revisionsberättelser avseende nämnder och bolag samt granskningsrapporter från bolagens lekmannarevisorer ska vara överlämnade till landstingsfullmäktige före fullmäktiges sammanträde. Därmed har fullmäktige möjlighet att, i fråga om de landstingsägda bolagen, ge ombud på bolagsstämman erforderliga direktiv. Bolagsstämman, som har att besluta om ansvarsfrihet i landstingsägt bolag, ska göra detta efter fullmäktiges behandling av årsredovisningen och revisionens rapportering. 2. Bolagsrevision 2.1 Landstingets bolag Landstingshuset i Stockholm AB är moderbolag i en koncern med samma namn i vilken alla helägda landstingsbolag utom AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ingår. I landstingshuskoncernen ingår förutom moderbolaget nedanstående bolag: Södersjukhuset AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB Stockholm Care AB Waxholms Ångfartygs AB AB Stockholms läns landstings Internfinans Södertälje sjukhus AB Danderyds sjukhus AB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Folktandvården Stockholms län AB Locum AB MediCarrier AB Därutöver finns de vilande bolagen: Huddinge Universitetssjukhus AB, Terreno AB och Prima Liv i Danderyd AB. Under Danderyds Sjukhus AB finns även intressebolaget BB Stockholm AB. SL-koncernen omfattar moderbolaget och följande dotterbolag: AB SL Finans, SL Kundtjänst AB, SL Infrakteknik AB och Tågia AB (kvarvarande utbildningsverksamhet med inriktning på fordonsunderhåll). Därutöver finns de vilande bolagen Fastighets AB Viggestaberg, SL Lidingötrafik AB och SL HR Service AB. 2.2 Formell reglering och ansvarsfördelning Revisionen av landstingets bolag styrs av aktiebolagslagen (ABL), kommunallagen (KL), God revisionssed i kommunal verksamhet 2010 1, landstingets revisionsreglemente, Riktlinjer för samordnad revision och bolagsrevision inom landstinget. Därutöver ger revisionskontoret ut Instruktion 1 Sveriges kommuner och landstings (SKL) 2
för revision av bolag inom Stockholms läns landsting och övriga anvisningar som styr bolagsrevisionen. För ytterligare information om lekmannarevisorns roll och styrning av bolag och hänvisas till följande skrifter utgivna av SKL: Aktiv lekmannarevision - Demokratisk granskning av kommunala bolag Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag Erfarenheter och idéer I ABL och KL görs åtskillnad mellan revisorer (auktoriserad eller godkänd revisor) och lekmannarevisor (förtroendevald revisor). I enlighet med ABL arbetar lekmannarevisorerna och den auktoriserade revisorn parallellt med sina uppdrag i syfte att ge ägaren ett så brett underlag som möjligt för sin bedömning. Uppdragen överlappar delvis varandra, särskilt vid granskningen av den interna kontrollen som båda har i uppdrag att granska och pröva. Lekmannarevisorerna utses av fullmäktige för hela mandatperioden. Att vara lekmannarevisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. På uppdrag av fullmäktige föreslår revisorskollegiet auktoriserad revisor i bolagen. Den auktoriserade revisorn utses vid respektive bolags årsstämma. Hur lekmannarevisorernas och den auktoriserade revisorns olika uppdrag förhåller sig till varandra framgår av följande bild. Källa: God revisionssed i kommunal verksamhet (SKL) Lekmannarevisorernas uppdrag är att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt enligt ägarens beslut och direktiv samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Uppdraget liknar i allt väsentligt det uppdrag som kommunens förtroendevalda revisorer har med undantag för granskningen av räkenskaperna. Granskningen avser bolagets styrelse och verkställande direktör. Lekmannarevisorernas granskning syftar till att stärka den demokratiska insynen och kontrollen i kommunala aktiebolag. Granskningen ska utföras enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. 3
Den auktoriserade revisorn granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Lekmannarevisorerna och den auktoriserade revisorn arbetar sidoordnade och självständigt med sina respektive uppdrag. Vanligtvis granskar lekmannarevisorn den interna kontrollen i verksamhetens styrning, uppföljning och kontroll. Den auktoriserade revisorn granskar den interna kontrollen i redovisningen och de administrativa rutinerna. Enligt landstingets revisionsreglemente ( 18) ska lekmannarevisorerna i sin granskning biträdas av revisionskontoret som har utsett granskningsansvariga för respektive bolag, se vidare avsnitt 2.4 Revisionskontorets roll. 2.3 Samverkan mellan lekmannarevisorerna och auktoriserad revisor Lekmannarevisorernas och den auktoriserade revisorns uppdrag överlappar varandra vad gäller granskning av den interna kontrollen. De behöver därför kommunicera och samverka. Konkret handlar det om informationsutbyte, planering, gemensamma möten och avstämning av resultat. Samverkan innebär inte en gemensam granskning och bedömning. Det är viktigt att varje bolagsorgan är tydligt i sitt uppdrag. Granskningsansvarig vid revisionskontoret samråder med den auktoriserade revisorn om arbetsuppdelning främst vad gäller den interna kontrollen. Att tydliggöra uppdragens självständighet men också överlappning är viktigt, inte bara för lekmannarevisorerna och den auktoriserade revisorn, utan också för styrelse och ledning i bolaget som inte alltid har kunskap om uppdragens skilda karaktär. Det ställs ofta frågor om varför bolaget ska ha lekmannarevisorer när det redan finns en auktoriserad revisor. En tydlighet mellan de båda revisorsorganen kan bidra till en ökad förståelse. 2.4 Revisionskontorets roll Lekmannarevisorerna ska i sin granskning biträdas av granskningsansvariga vid revisionskontoret. Granskningsansvariga ska ha tillräcklig insikt och kunskap om och erfarenhet av kommunal verksamhet och revision och dess förutsättningar samt kunskaper och erfarenhet om de verksamheter, processer eller funktioner som revisorerna granskar. De granskningsansvariga ska tillämpa god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionskontorets uppgifter inom bolagsrevisionen innebär att: Biträda lekmannarevisorerna med planering, avstämningar och vid sammanträden (kallelser, dagordningar, minnesanteckningar m.m.). I dessa uppgifter bistår revisorsgruppernas sekreterare och granskningsansvariga. Biträda lekmannarevisorerna vid granskning enligt ABL, kap 10, vad avser årlig revision och verksamhetsrevision (granskning av intern kontroll och effektivitetsgranskning) samt vid upprättande av delårsrapportspm, årsrapporter och projektrapporter. Verka för att erforderlig samverkan mellan den auktoriserade revisorn och lekmannarevisorerna kommer till stånd. 4
Utfärda instruktioner och anvisningar för den auktoriserade revisorns granskningen av delårsrapport, löpande granskning och granskning av årsbokslut. 2.5 Oberoende och integritet För revisionen är oberoende och integritet två grundläggande principer och en förutsättning för förtroende hos uppdragsgivaren, de verksamheter som granskas och andra intressenter. Diskussionen kring dessa begrepp måste ständigt hållas levande för såväl lekmannarevisorerna, auktoriserade revisorer som granskningsansvarig vid revisionskontoret. Revisorerna ska vara både formellt och sakligt oberoende i förhållande till dem de är satta att granska. Formellt markeras oberoendet av kommunallagens föreskrifter om jäv och god revisionssed och att revisorernas budgetäskanden behandlas av ett särskilt beredningsorgan. Sakligt innebär oberoendet att revisorerna utför sitt uppdrag opartiskt och med objektivitet. Oberoende och integritet är av grundläggande betydelse för granskningsansvarigas förtroende hos lekmannarevisorerna, granskade verksamheter och andra berörda. Årligen prövar granskningsansvarig om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för honom/henne som granskare. Det gäller årlig revision och verksamhetsrevision och prövning dokumenteras. I avtal som tecknats mellan auktoriserad revisor och respektive bolag ställs krav på att revisionsbyrån, där den anlitade auktoriserade revisorn är verksam, inte får lämna råd eller utföra arbete i sådan omfattning eller under sådana förhållanden att förtroendet för byråns opartiskhet eller självständighet kan ifrågasättas när det gäller det avtalade uppdraget. Konsultuppdrag i anslutning till revisionsuppdraget kan endast accepteras om detta sker i enlighet med fastställda oberoenderegler. Oberoendet ska i dessa fall dokumenteras i enlighet med revisorslagen och den modell för prövning av oberoendet som FAR 2 har utarbetat. Sådana uppdrag ska också skriftligen anmälas till revisionskontoret. 2.6 Offentlighet och sekretess Lekmannarevisorerna omfattas av tystnadsplikten och får inte till utomstående lämna upplysningar om sådant som kan skada bolaget. Lekmannarevisorerna har samma skadeståndsansvar som den auktoriserade revisorn, styrelse och VD om han/hon uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar bolaget skada, se vidare avsnitt 7. Ansvar i bolagen. Lekmannarevisorerna behåller ansvaret vad gäller sekretesskyddade uppgifter i bolagen vid sitt agerande i revisorsgrupperna. Informationsfrågorna regleras i ABL 9 kap. 41 och 10 kap. 16 samt i offentlighets- och sekretesslagen. 2 Föreningen Auktoriserade Revisorer, branschorganisationen för revisorer och rådgivare. 5
Genomförda granskningar avrapporteras vanligtvis i revisionsrapporter som publiceras på Landstingsrevisorernas hemsida. Därmed finns rapporteringen tillgängliga för allmänheten, massmedia och andra intressenter. 2.7 Revisionsprocessen ABL förutsätter ett fortlöpande informationsutbyte mellan lekmannarevisorerna och auktoriserad revisor i respektive bolag, bland annat genom en ömsesidig upplysningsplikt. Informationsutbyte mellan auktoriserad revisor och lekmannarevisorerna, sker vid minst ett tillfälle per år, i samband med slutrevision (mars). Vid behov kan avrapportering och informationsutbyte ske i samband med den löpande granskningen (under hösten). Vid informationsutbyte mellan auktoriserad revisor och lekmannarevisorerna enligt nedan, företräds lekmannarevisorerna av granskningsansvarig vid revisionskontoret. Planering av årets revision (vanligtvis i april-maj) Avrapportering av revisionen av delårsrapporten (augusti) Avrapportering av den löpande granskningen (oktober) Detta arbetssätt regleras i avtalet mellan respektive bolag och revisionsbyrån. Revisionsprocessens samtliga delar under revisionsåret framgår nedan. A Planering För att genomföra sitt uppdrag måste lekmanarevisorerna prioritera och planera sina revisionsinsatser utifrån en riskbedömning. Målet med riskbedömningen är att klargöra de övergripande granskningsområdena för att lekmannarevisorerna ska få det faktaunderlag som behövs för att med rimlig säkerhet kunna göra uttalande i granskningsrapporten som upprättas vid årets slut. Riskbedömningen ligger till grund för beslut om revisionsplan och ger underlag för val av omfattning och inriktning liksom prioriteringar av granskningar under revisionsåret. Planeringen av särskilda granskningsinsatser i respektive bolag i form av förstudier/projekt framgår av revisionsplanen. Utgångspunkten för lekmannarevisorernas riskbedömning är fullmäktiges uppdrag, mål och riktlinjer till bolaget, tidigare granskningar och resultat från årets granskning. Det gäller även förändringar i landstingets organisation, lagstiftning och andra förändringar i landstingets omvärld. Lekmannarevisorerna behöver även skaffa sig goda kunskaper om bolaget. De behöver därför inhämta information om bolagsordning, ägardirektiv, aktuella lagar och förordningar, viktiga överenskommelser och avtal samt annan relevant information om marknadssituation m.m. Revisionen indelas i årlig revision och verksamhetsrevision. Den årliga revisionen indelas i sin tur i basrevision och fördjupningar. Basrevisionen genomförs i verksamheter inom landstinget oberoende av genomförd riskbedömning. Inom ramen för den årliga revisionen genomförs för vissa verksamheter även fördjupningar som bygger på genomförd riskbedömning. Fördjupningar avrapporteras löpande under året eller i årsrapporten för respektive bolag. 6
Utöver den årliga revisionen genomförs även verksamhetsrevision i form av projekt som syftar till att fördjupat granska och bedöma om verksamheten lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten framför allt vad gäller effektivitet och kvalitet. Verksamhetsrevisionen utgår från de områden som definierats utifrån lekmannarevisorernas riskbedömning och vad som framgår av revisionsplanen. För varje bolag tar granskningsansvarig på revisionskontoret fram en granskningsplan där det framgår vad som specifikt ska granskas under revisionsåret (årlig revision och verksamhetsrevision). Granskningsplanen ska kommuniceras med den auktoriserade revisorn och bolagsledning. Samråd om granskningsinsatser ska ske mellan auktoriserad revisor och granskningsansvarig på revisionskontoret. Det gäller framför allt granskningen av den interna kontrollen. Information om lekmannarevisorernas och den auktoriserade revisorns granskningsinsatser lämnas till berörd bolagsledning. Vid informationsmötet deltar bland annat granskningsansvarig vid revisionskontoret och den auktoriserade revisorn. B Kommunikation Kommunikation sker i alla delar av revisionsprocessen för att initiera granskning, kommunicera granskningsresultat och för ett allmänt informationsutbyte om verksamheten och dess utveckling. Lekmannarevisorerna har sammanträffanden med hela eller delar av bolagsstyrelsen i den utsträckning som bedöms nödvändig under revisionsprocessens olika steg. Vid behov av kontakt med bolaget anordnas t.ex. informationsmöte och studiebesök. Dessa hanteras av revisionskontoret, i kontakt med revisorsgruppens ordförande. C Årlig revision - granskning och rapportering Revisionskontoret utfärdar instruktioner och anvisningar för den auktoriserade revisorns granskningen av delårsrapport, löpande granskning och granskning av årsbokslut 3. Detta kommuniceras med de auktoriserade revisorerna och granskningsansvariga vid uppstartsmöte inför årets revision och inför granskningen av årsbokslut. Den auktoriserade revisorns granskning av delårsrapport, löpande granskning och granskning av årsbokslut utgör underlag för revisionskontorets rapportering för respektive bolag. Den auktoriserade revisorn ska delta vid underhandskommunikation av årsrapport med berörd bolagsledning och vid revisorsgruppens slutrevisionsmöte och vid behov i samband med den löpande granskningen. Detta gäller såvida inte annat överenskommit. 3 Instruktion för revision av bolag inom Stockholms läns landsting 7
D Verksamhetsrevision - avrapportering Genomförda projekt redovisas i särskilda revisionsrapporter som tillställs lekmannarevisorerna för ställningstagande och överlämnas därefter till berörda bolagsstyrelser för yttrande eller eventuellt yttrande. Granskningsansvarig på revisionskontoret ska informera den auktoriserade revisorn om resultatet av genomförd granskning och vid behov överlämna revisionsrapporten för kännedom. E Lekmannarevisorernas bedömning Lekmannarevisorerna avslutar årets granskning med att upprätta och lämna en granskningsrapport för respektive bolag. Lekmannarevisorernas granskningsrapport ska bifogas den auktoriserade revisorns revisionsberättelse. Granskningsrapporten ska delges fullmäktige innan den tillställs bolagets styrelse och bolagsstämman. Granskningsrapporten lämnas till bolagsstyrelsen senast tre veckor före den ordinarie årsstämman. Styrelsen vidarebefordrar rapporten till årsstämman. I granskningsrapporten görs en sammanfattande bedömning av bolagets verksamhet bl. a. om den interna kontrollen och ändamålsenligheten. Lekmannarevisorerna har inte uppdraget att uttala sig om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte, det gör den auktoriserade revisorn. Lekmannarevisorerna kan dock rikta anmärkning. Om lekmannarevisorerna finner anledning att rikta anmärkning mot styrelsen, enskild styrelseledamot eller mot VD, ska detta framgå i granskningsrapporten och uppgift ska lämnas om anledningen. Innan lekmannarevisorerna överväger att rikta anmärkning ska lekmannarevisorerna aktivt och tydligt kommunicera sina iakttagelser och synpunkter för att ge berörda möjlighet att vidta åtgärder. Om lekmannarevisorerna är oeniga eller vill göra skiljaktiga uttalanden lämnas flera granskningsrapporter alternativt en granskningsrapport med tydligt redovisade skilda uttalanden och vilka som står för dessa. Till granskningsrapporten ska biläggas revisionskontorets årsrapport som underlag för uttalandena i granskningsrapporten. Årsrapporten innehåller en sammanfattning av den granskning som har utförts under året samt granskningen av årsbokslutet med iakttagelser, bedömningar och rekommendationer. Inför slutrevisionsmötet ska auktoriserad revisor och lekmannarevisorerna ha underrättat varandra om granskningsresultaten genom att med varandra kommunicera revisionsberättelse respektive granskningsrapport och underliggande årsrapport. Enligt KL 9 kap. 16 ska granskningsrapport enligt ABL 10 kap. 5, 13 och 14 som har lämnats för ett aktiebolag som avses i KL 3 kap. 17 eller 18 också fogas till revisionsberättelsen för landstingsstyrelsen. Detta innebär att lekmannarevisorernas iakttagelser utgör en viktig del vid de förtroendevalda revisorernas ställningstagandena i slutrevisionen avseende landstingsstyrelsen. 8
2.8 Bolagets årsstämma Efter fullmäktiges samlade behandling sammankallas bolagsstämmor för vart och ett av bolagen. Vid stämmorna fattas de slutliga besluten om fastställande av bokslut och om ansvarsfrihet ska medges för bolagets styrelse och VD. Granskningsrapporten läggs fram på årsstämman tillsammans med årsredovisning och den auktoriserade revisorns revisionsberättelse. Granskningsrapporten ska dessförinnan hållas tillgänglig och sändas till fullmäktige. Resultatet av lekmannarevisorernas granskning breddar stämmans underlag inför dess beslut i ansvarsfrågan. I den auktoriserade revisorns revisionsberättelse finns uttalandet om ansvarsfrihet ska tillstyrkas eller inte för styrelse och VD. Lekmannarevisorn har rätt att närvara på stämman och skyldighet att göra så när anmärkning har lämnats. Lekmannarevisorn är också skyldig att lämna de upplysningar som bolagsstämman begär, om detta kan ske utan att bolaget väsentligen lider skada. Följande ordning tillämpas vad gäller lekmannarevisorernas medverkan vid stämmorna: Revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport ska föredras vid den årliga bolagsstämman. Auktoriserad revisor och lekmannarevisorer ska kallas till stämman. Hela revisorsgruppen ska kallas men kan själv välja vem som ska företräda gruppen. Den auktoriserade revisorn förutsätts delta vid stämman. Efter bolagsstämman ska årsredovisningen överlämnas till Bolagsverket. I den slutliga årsredovisningen ska upplysas om när lekmannarevisorerna avgivit sin granskningsrapport. Denna ska som regel också i sin helhet införas i årsredovisningen på samma sätt som den auktoriserade bolagsrevisorns revisionsberättelse. Granskningsrapporten har i likhet med revisionsberättelsen en kortfattad och enhetlig disposition, som sammanfattar lekmannarevisorernas bedömning av året. 3. Den gemensamma vårdorganisationen i Norrtälje I Norrtälje bedriver kommunen och landstinget sedan år 2006 hälso- och sjukvård och omsorg i en gemensam organisation. En gemensam nämnd (TioHundranämnden) har befolkningsansvaret samt utövar myndighetsansvaret och beställarrollen. De tidigare landstings- och kommundrivna verksamheterna drivs i ett gemensamägt bolag (TioHundra AB). Dessutom finns ett kommunalförbund (Ägarsamverkan i Norrtäljes sjukvård och omsorg) med enda uppdrag att formellt utöva ägarrollen för bolaget. För granskning av dessa tre organ har fullmäktige utsett revisorer/lekmannarevisorer i särskild ordning. 9
4. Stiftelser För granskning av stiftelser gäller stiftelselagen. Minst en revisor ska vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt stiftelselagen. Förtroendevalda revisorer för stiftelse där landstinget är ensam bildare utses normalt genom landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser revisorer i stiftelserna. Det formella uppdraget för de av fullmäktige utsedda revisorerna är detsamma som för företagens auktoriserade revisor. De granskar företagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande ledningens (VD eller motsvarande) förvaltning. Detta förhållande hindrar inte att den förtroendevalda revisorn därtill anlägger samma perspektiv på sin granskning som lekmannarevisorerna i ett bolag. Att fullmäktige väljer att utse revisorer i stiftelser kan med stöd av kommunallagen tolkas som en avsikt att ge ägaren en förstärkt demokratisk insyn och kontroll utöver styrelsens uppsikt och den lagstadgade revision som företagets auktoriserade revisor genomför. Med stöd av denna avsikt genomför den av fullmäktige utsedda revisorn sitt uppdrag enligt god revisionssed i kommunal verksamhet och kan utöver sitt grunduppdrag fokusera på hur stiftelsen genomför ägarens avsikter d.v.s. ändamålsenligheten. I en stiftelse uttrycks stiftarens avsikt i stiftelsens förordnande/stadgar. Gentemot revision i bolag föreligger bl.a. den skillnaden att revisionsuppdraget är sammanhållet (ingen uppdelning i yrkesdel och lekmannadel). Det innebär att även förtroendevalda revisorer ska underteckna revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen lämnas till styrelsen inför stiftelsens årsstämma (motsvarande). I stiftelser kan förordnandet definiera i vilken ordning revisionsberättelse ska avlämnas. 5. Donationsfonder Donationsstiftelser/förvaltade fonder är medel donerade för särskilda ändamål och förvaltas av AB Stockholms läns landstings Internfinans. Att granska dessa stiftelser ingår inte i revisorernas uppdrag om inte fullmäktige särskilt beslutat att lägga uppdraget på revisorerna. Landstingsfullmäktige har beslutat att revisorsgrupp I ska utföra granskningen av landstingets donationsstiftelser. Uppdraget är att granska respektive stiftelses bokföring, årsredovisning och förvaltning och att upprätta en revisionsberättelse. Revisorerna i revisorsgrupp I och den auktoriserade revisorn lämnar en gemensam revisionsberättelse för varje stiftelse. 10
6. Kostnader Revisorernas granskning av Stiftelsen Clara och Donationsfonderna finansieras via landstingsbidrag. Enligt fullmäktiges budgetbeslut 2011-06-14--15 har Landstingsrevisorerna rätt att debitera de landstingsägda bolagen för utförd lekmannarevision. Revisorskollegiet har 2011-08-10 beslutat om debiteringen av de landstingsägda bolagen från och med 2012. Beslutet innebär att de kostnader som uppstår som en följd av den årliga revisionen kommer att debiteras i form av en årlig avgift. Här ingår kostnader för lekmannarevisorerna liksom revisionskontorets kostnader som biträde åt lekmannarevisorerna. Avgiftens storlek har bestämts utifrån dels historiska uppgifter om de resurser som krävts för den årliga revisionen av respektive bolag, dels utifrån en riskbedömning av behovet av granskning under det närmaste året/åren. Om det uppstår behov av en betydligt större revisionsinsats inom ramen för den årliga revisionen än tidigare bedömning kan bolaget komma att debiteras en extra avgift motsvarande nedlagda resurser. Verksamhetsrevision i form av projekt finansieras i sin helhet inom ramen för Landstingsrevisorernas landstingsbidrag. 7. Ansvar i bolag och stiftelser Liksom bolagsorganens styrelse, VD och auktoriserad revisor, har lekmannarevisorer i aktiebolag och förtroendevalda revisorer i andra företagsformer ett skadeståndsansvar för ekonomisk skada som revisorn själv eller dennes biträde förorsakar företaget uppsåtligt eller genom oaktsamhet. Risken för att ett skadeståndsansvar kommer att utkrävas av en lekmannarevisor eller förtroendevald revisor bör varken överdrivas eller underskattas. Därför är det viktigt att det uppmärksammas och framförallt förebyggs genom att arbeta enligt god revisionssed med en väl underbyggd granskning och bedömning samt tillräcklig dokumentation över granskningen. De auktoriserade revisorerna har sitt skadeståndsansvar återförsäkrat via sin arbetsgivare exempelvis genom försäkring. Någon motsvarande försäkring går inte att teckna för förtroendevalda revisorer och lekmannarevisorer. Landstingsfullmäktige beslöt 1996-01-16 4 att anta en garantiförbindelse för förtroendevalda bolagsrevisorer. Förbindelsen innebär att landstinget förbinder sig att inte självt eller över respektive bolag/stiftelse utkräva skadestånd i annat fall än då sådant ansvar hade kunnat aktualiseras mot förtroendevald med motsvarande uppgift i nämnd eller styrelse eller mot tjänsteman vid fullgörande av normala uppgifter inom förvaltningen. 4 LS 9408-0565 Garantiförbindelse för förtroendevalda revisorers ansvarsfrågor 11
Stockholms läns landsting förbinder sig vidare att för det fall skadeståndsanspråk på grund av uppdraget av annan riktas mot i föregående stycke omnämnd person, ersätta denna för vad hon/han på grund av lag tvingats utge i den mån skadeståndet inte kunnat utkrävas av förtroendevald med motsvarande uppgift i landstingskommunal verksamhet eller av tjänsteman vid fullgörande av normala arbetsuppgifter i förvaltning. 8. Finansiella samordningsförbund Den 1 januari 2004 infördes en lagstiftning om Finansiell samordning (Lag 2003:1210, med förändrad lydelse 2004:793). Lagstiftningen innebär en möjlighet till permanent samverkan mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting. Syftet var att ge lokala aktörer bättre möjlighet att prioritera gemensamma insatser. Målgruppen är individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Den finansiella samordningen bedrivs genom fristående samordningsförbund som utgör en offentligrättslig juridisk person där de fyra parterna är representerade. Landstingsfullmäktige utser revisorer i finansiella samordningsförbund. Samordningsförbunden liknar kommunalförbunden till sin form men regleras i egen lagstiftning. Förbundsordningen reglerar organisation, hur revisorer utses, styrning, ekonomi mm. Revisorerna ska granska förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Samtidigt har lagtexten en hänvisning till revisionsuppdraget i kommunallagen. Uttolkningen blir därför att granskningen omfattar verksamhetens ändamålsenlighet och ekonomi, räkenskapernas riktighet och att den interna kontrollen är tillräcklig. Uppdraget ska utföras på samma sätt som i kommunens revision och enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar revisorerna (landsting och kommun) med den revisor som för statens del utses av Försäkringskassan. Revisorerna från landsting och kommun upphandlar tillsammans eller var för sig sakkunniga biträden. För landstingets och kommunernas del sker ansvarsprövning i fullmäktige med samordningsförbundets revisorers granskning som grund. Fullmäktige ska pröva ansvaret enligt lagen om finansiell samordning 26: Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsförmedlingen. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas. För statens del sker ansvarsprövningen i Försäkringskassans styrelse. Respektive finansiellt samordningsförbund svarar för kostnaderna för den revision som utförs. 12