Favoritserien Berwaldhallen onsdag 18 december kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Konsertmästare: Bernt Lysell Adolf Fredriks Musikklasser 4 e-f Susanna Mälkki, dirigent Pelle Olofson, körledare Ingvar Kjellson, recitation Adolphe Adam (1803-1856) Cantique de Noël Trumpetsolist: Mark Schrello Steve Gårdare (f. 1946) arr. Pelle Olofson Vi tänder ett ljus i advent (Gårdare) Carl-Bertil Agnestig (f. 1924) arr. Pelle Olofson Adventstid (Agnestig) Dikt: Zacharias Topelius, Vintergatan Jean Sibelius (1865-1957) Pohjolas dotter Dikt: Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Julmorgon Leevi Madetoja (1887 1947) Dansvision Trad. arr. Anders Högstedt Guds son är född, julvisa från Halland Konserten direktsänds i Sveriges Radio P2 och spelas in för kommande sändningar Det är viktigt att inspelningen blir av högsta kvalitet även tekniskt. Här har du som konsertbesökare möjlighet att hjälpa till. Försök undvik att hosta. Om det är nödvändigt gör det så diskret som möjligt. Glöm inte att stänga av mobiltelefon, personsökare mm!. Beräknad sluttid 19.15 Dikt: Brita af Geijerstam: Jultomten Gunnar Hahn (1908-2001) arr. Pelle Olofson Nu väntar hela jorden (Setterlind) Trad. arr. Pelle Olofson När juldagsmorgon glimmar (okänd) Johannes Brahms (1833-1897) Akademisk festuvertyr 3
Sveriges Radios Symfoniorkester Orkester Bästa orkesterkonsert under 2001 skrev recensenten i Washington Post och talade vidare om musikskapande som innefattade risktagning, sårbarhet och känslomässig utsatthet En konsert som denna återbördar lyssnaren till världen hänförd, och otålig vad gäller allting annat. Dessa uttalanden gällde orkesterns framförande av Verdis Requiem tillsammans med Radiokören och Eric Ericsons Kammarkör. Ytterligare bevis på att Sveriges Radios Symfoniorkester hör till de bästa i världen kom genom nomineringen till Grammy Award i klassen Bästa orkesterframförande med inspelningar av Sibelius. Till de internationella framgångarna hör också turnéframträdanden i Wien, Salzburg, Berlin och Wilhelmshafen. Samtidigt fortsätter orkestern att vara en ensemble för hela Sverige genom de regelbundna radiosändningarna från Berwaldhallen, som ofta också når lyssnare i en mängd länder genom programutbytet inom Europeiska Radiounionen (EBU). Orkestern har fortsatt ett särskilt ansvar för ny musik vilket avspeglas på flera sätt i programmen, inte minst genom en rad beställningar till svenska tonsättare. Det är en lång utveckling som lett fram till orkesterns nuvarande position. 1965 fick Sveriges Radio äntligen en fullt utbyggd symfoniorkester genom sammanslagningen av dåvarande Radioorkestern och Underhållningsorkestern. Den legendariske dirigenten Sergiu Celibidache svarade fram till 1971 för ett intensivt utvecklingsarbete och det var också under denna tid som orkestern började turnera utomlands. Herbert Blomstedt, som var chefdirigent 1977 1982 befäste ytterligare orkesterns internationella renommé och samtidigt gjorde Stig Westerberg som kapellmästare stora insatser för svensk musik: han svarade för över 100 svenska uruppföranden under åren 1958 1983. Esa- Pekka Salonen var chefdirigent 1984 1995 och under denna period befästes orkesterns ställning ytterligare, inte minst genom bejublade turnéer utomlands. Han avlöstes av Evgenij Svetlanov 1997 och sedan två år har Manfred Honeck som chefdirigent fört orkestern till nya framgångar. Ett hundratal välutbildade musiker bildar tillsammans Sveriges Radios Symfoniorkester musiker med den speciella lyhördhet som krävs för ensemblespel. Och den lyhördhet som är förutsättningen för att tolka de många olika typer av musik som står på repertoaren. Som orkestermusiker står man alltid inför nya utmaningar Sveriges Radios Symfoniorkester är fortsatt en ensemble i utveckling. 4
Adolf Fredriks Musikklasser Kör Adolf Fredriks Musikklasser startade på initiativ av Hugo Hammarström 1939. Sedan dess har skolan fortsatt att utvecklas och är i dag den främsta och mest kända musikskolan sitt slag. Skolan har också gjort sig välkänd utomlands genom många konsertresor och framträdanden i TV och radio. Eleverna provar in till AF och till de 180 platserna brukar 1200 elever söka varje år från hela Storstockholm. En omfattande konsertverksamhet är naturlig för en musikskola som Adolf Fredrik, och förutom skolans egna konserter medverkar eleverna vid produktioner på Kungliga Operan, Berwaldhallen, Konserthuset, TV, radio, privatteatrar etc. Det största evenemang under året är Luciakonserterna på Globen, som i år bejublades av mer än 30 000 personer. 5
Susanna Mälkki Dirigent Susanna Mälkki började sin musikerbana som cellist vid Sibeliusakademin, Edsbergs musikinstitut och Royal Academy of Music i London. Hon deltog i mästarklasser för Yo Yo Ma, Lynn Harrell, Steven Isserlis och Janos Starker och vann första pris i Finska nationella cellotävlingen. 1995-98 var hon alternerande förstacellist i Göteborgs symfoniorkester. Hon har framträtt som solist och kammarmusiker bl.a. i flera uruppföranden av nyskriven musik. 1995 började Mälkki studera dirigering för Jorma Panula, Eri Klas och Leif Segerstam på Sibeliusakademin. Därefter deltog hon i Conductors Workshop 1998 i Carnegie Hall för Jorma Panula och Esa-Pekka Salonen, vilket ledde till dirigentuppdrag för Finska Radions symfoniorkester, Avanti! och andra professionella orkestrar i Finland. Susanna Mälkki är förste gästdirigent för Uleåborgs stadsorkester och konstnärlig ledare för repertoaren från romantiken och 1900-talet vid Stavanger Symfoniorkester. Hon har också snabbt blivit en mycket eftersökt dirigent i internationella sammanhang. I mars 1999 dirigerade hon den skandinaviska premiären av Thomas Adès Powder Her Face vid Musica Novafestivalen i Helsingfors. Efter det blev hon inbjuden av tonsättaren att dirigera fler föreställningar vid 1999 Almeida Festival i London och på turné runt England. Sedan dess har Susanna Mälkki dirigerat bl.a. symfoniorkestrarna i Göteborg, Århus och Lahtis, Deutsche Kammerphilharmonie, Avanti!, Bit20 Ensemble, BBC filharmoniker, BBC skotska symfoniorkestern, Tokyo symfoniorkester och Tokyo filharmoniska orkester. 6
Ingvar Kjellson Recitation Ingvar Kjellson har tillhört Dramatens ensemble sedan 1949 och är utbildad vid Dramatens elevskola. Han är verksam både som regissör och skådespelare. Vi har sett honom gestalta Peachum i Brechts Tolvskillingsoperan (1969, regi Alf Sjöberg), Prospero i Shakespeares Stormen (1982, regi Göran Järvefelt),Orgon i Molières Tartuffe (1991, regi Lars Amble), Kardinalen i Gombrowicz Yvonne, prinsessa av Burgund (1995, regi Ingmar Bergman), Teiresias i Euripides Backanterna (1996, regi Ingmar Bergman), Den tredje Guden i Den goda människan i Sezuan av Bertolt Brecht och Perukmakare Ström i Hjalmar Bergmans Markurells i Wadköping (1999, regi Peter Dalle). Han har bl.a. regisserat Lycko-Pers resa (1971) av Strindberg, Stig Claessons Drottning Jag (1973) och I nöd och lust (1991) av Georges Feydeau. Utanför Dramaten har man kunnat se Ingvar Kjellson i en lång rad roller på TV, film och på teatrar som Upsala Stadsteater och Stockholms Stadsteater. Ingvar Kjellson medverkade i Schillers Maria Stuart, regi Ingmar Bergman, som under våren 2002 gästspelade i New York. Var senast aktuell i Festen av Thomas Vinterberg och Mogens Rukov (2002, regi Christian Tomner). 7
Adolphe Adam Cantique de Noël Baletten Giselle, operan Postiljonen från Lonjumeau och julsången O helga natt (Cantique de Noël) är väl de verk som lever kvar av Adolphe Adam (1803-1856) i dag. Men under sin levnad var han en mycket känd och uppskattad tonsättare av vaudeviller, operor, operetter och lättare pianostycken. Transkriptioner av operaarior och andra kända stycken var den tidens alternativ till skivspelaren, och Adam var flitig producent av sådana pianotranskriptioner. Bakgrunden till Cantique de Noël är följande: Mme Laurey hette en fransk sångerska, som beundrade Adolphe Adam. Hennes man var ingenjör. På en affärsresa träffade han poeten och översättaren Placide Cappeau och bad honom skriva texten till en julsång, som de sedan skulle be Adam tonsätta till hustrun. Förhoppningen var att hon skulle kunna sjunga sången den kommande julen. Cappeau tvekade först men skrev sen texten i en diligens på väg mellan Mâcon och Dijon den 3 december 1847. Sången blev färdig så att Mme Laurey kunde sjunga den vid midnattsmässan i kyrkan i Roquemaure. Därefter blev sången omåttligt populär och sjöngs i kyrkor över hela Frankrike, men också på gator och torg, i caféer och salonger. Katarina Lindblad 8
Steve Gårdare Vi tänder ett ljus i advent Steve Gårdare är musikpedagog och har tidigare arbetat som musiklärare i skolan. Han skrev då ett stort antal musikaler, visor och sånger; bruksmusik att användas av eleverna, ofta framvuxen tillsammans med eleverna. Vi tänder ett ljus i advent är egentligen slutet på en musikal. Gårdare skrev på 70-talet en adventsmusikal till sina mellan- och högstadieelever. Musikalen tog upp evangeliet, för och emot, och väckte frågor kring julberättelserna, utan att ta ställning för det ena eller andra synsättet. Den centrala frågan blev kan man förenas kring något bra oavsett om man tror eller inte?. Det hela mynnade ut i ett slags humanistisk utformning av kyrkans budskap. Men slutet fattades, det behövdes en slutlåt. Och Vi tänder ett ljus föddes, under en lunchrast där på skolan i Örby. Sången har spritt sig och blivit mycket populär, till en början utan att ens vara publicerad. Jag tror att den formulerar något som barn och vuxna kan förenas kring säger Gårdare. 9
Carl-Bertil Agnestig Adventstid Alla barn som spelar något instrument eller sjunger i kör kommer förr eller senare i kontakt med Carl-Bertil Agnestig och hans musik. Han är en av de viktigaste pedagogiska kompositörerna i vår tid. En stor del av hans kompositioner har vuxit fram ur det dagliga arbetet som musiklärare. Erfarenheterna från mötet med eleverna ledde till en lång rad spelböcker; för pianister, violinister, klarinettister, trumpetare och många andra. Böckerna är pedagogiskt upplagda, så att styckena är tekniskt överkomliga samtidigt som de är musikaliskt stimulerande. En stor del av Agnestigs kompositioner är körstycken. Som barnkörledare har han bl.a. vunnit körtävlingar och spelat in över 200 barnvisor för Sveriges Radio. Till sången Adventstid har Agnestig skrivit både text och musik. 10
Jean Sibelius Pohjolas dotter Jean Sibelius (1865-1957) kom att bli något av en symbol för den finska självständighetskampen. Det som gjorde att han vann respekt både hos finländare och finlandssvenskar var att han själv visade lika stor respekt för båda sidor. Han lärde sig tidigt finska lika bra som svenska och läste Kalevala och Kivi lika gärna som Runeberg och Topelius. Framför allt det finska nationaleposet Kalevala blev en stor inspirationskälla för Sibelius. Jag tycker Kalevala är helt musik, tema med variationer som han formulerade det. Pohjolas dotter är komponerad 1906. Sibelius stod på toppen av sin karriär och var vid sidan av Grieg Skandinaviens mest kände tonsättare. Han hade just avslutat sitt arbete med violinkonserten och komponerade sin tredje symfonin strax därefter. Sibelius dirigerade själv uruppförandet i december 1906 med Marinskijteaterns orkester i St. Petersburg. Katarina Lindblad Pohjolas dotter är en symfonisk dikt inspirerad av ett avsnitt ur Kalevala, där den åldrade spelmannen och magikern Väinämöinen är på väg hem när han träffar Pohjolas vackra dotter. Hon sitter grensle över en regnbåge och spinner. Väinämöinen faller genast för henne men hon är oemottaglig för hans inviter. Hon ställer alla sina uppvaktare inför omöjliga prövningar. Väinämöinen ger hon i uppdrag att göra en båt av bitar från hennes trasiga slända och knyta osynliga knopar av ett ägg. Trots att han har magiska krafter, klarar Väinämöinen inte att lösa sina uppgifter. Sorgsnare men klokare fortsätter han sin resa ensam. 11
Leevi Madetoja Dansvision Leevi Madetoja (1887-1947) är en av de viktigaste finska tonsättarna i generationen efter Sibelius. Han undervisade, dirigerade och var musikkritiker i Helsingin Sanomat. Som tonsättare är han förmodligen mest känd för sin körmusik och för operan Österbottningarna, där han lyckades kombinera folkmusik och symfonisk musik med en berättelse som gjorde operan till en finsk nationalopera. Han har också komponerat tre symfonier och en del kammarmusik. Dansvision hör till Madetojas tidiga orkesterverk. Han skrev den under sitt andra studieår utomlands, i Wien 1911. Från början kallade han den Öinen karkelokuva, som betyder ungefär nattligt dryckeslag eller fest. I musiken finns spår av wienervals, men tydligare är inflytandet från Paris, den stad som låg Madetojas hjärta närmast. Katarina Lindblad Madetoja studerade en period för Sibelius, men fortsatte sen till Paris, Wien och Berlin. Under 20- och 30-talen bodde han långa perioder i Paris och tog stora intryck av musiken och konstnärslivet där. 12
Trad. Guds son är född Advent är den mest kända av Otto Olssons körvisor för jultiden. I samma samling finns också ett arrangemang på julvisan Guds son är född, en folkmelodi från södra Halland. Arrangemanget för blåsare är skrivet av Anders Högstedt, tubaist och arrangör hos Stockholms läns blåsarsymfoniker. 13
Gunnar Hahn Nu väntar hela jorden Gunnar Hahn debuterade som pianist när han var 17 år och framträdde sedan internationellt som solist och ackompanjatör. Men hans första instrument var dragspelet. När han var tre år började han spela på ett dragspel som föräldrarna hittat på vinden. Redan som femåring kunde han spela till dans på släktträffar och liknande. Med folkmusiken som grund komponerade han också egen musik för kör, orkester och mindre ensembler. Texten till Nu väntar hela jorden är av Bo Setterlind, som sedan genombrottet på 50-talet höll fast vid en romantisk stil, gärna i bundna diktformer som psalmer och visor. Gunnar Hahn blev snart intresserad av svensk folkmusik och gick ofta på Skansen och lyssnade på spelmän. Folkmusikintresset ledde till en rad arrangemang av folkmusik och visor. Han bildade också en spelmanskvartett bestående av fiol, klarinett, fagott och dragspel. 14
Johannes Brahms Akademisk festuvertyr Johannes Brahms (1833-1897) sinne för humor är väl dokumenterat. Han var snabb och vass i repliken och försatte ofta sin omgivning på gott humör. Samtidigt kunde han vara nog så elak, vilket vänner och bekanta fick lov att acceptera. Om det är någon av er som jag inte har förolämpat i dag så ber jag om ursäkt ska han ha sagt vid en fest bland nära och kära. Det låg ofta ironi i hans skämtlynne. Och han gjorde gärna tvärtom mot vad som förväntades av honom. Han var ingen stor vän av att uppfylla förväntningar eller bete sig fint bara för att så skulle vara. ode. I den mest uppsluppna anda har han vävt ihop fyra kända tyska student- och dryckesvisor, bl.a. den melodi som vi svenskar känner igen som När juldagsmorgon glimmar, och den livsbejakande Gaudeamus igitur där texten lyder ungefär: Låt oss slå klackarna i taket, medan vi ännu är unga. Brahms dirigerade själv uruppförandet av uvertyren i Breslau 1881. Katarina Lindblad Brahms studerade aldrig vid något universitet. Hans främsta erfarenhet av universitetslivet var när han som tjugoåring hälsade på sin vän Josef Joachim på universitetet i Göttingen, och njöt studentliv i två månader utan att öppna en enda bok. När han dryga 20 år senare blev utnämnd till hedersdoktor i filosofi vid universitetet i Breslau, skickade han ett vykort som tack. Han fick till svar från mottagaren, som också var en god vän, att universitetet förväntade sig en doktorssymfoni, eller åtminstone ett högtidligt ode, som tack. Mer än ett år senare komponerade Brahms sin Akademisk festuvertyr, som är allt annat än ett högtidligt 15
Sveriges Radios Symfoniorkester VIOLIN I Bernt Lysell 1:e konsertmästare Kjell Lysell 1:e konsertmästare Jannica Gustafsson Alt 1:e konsertmästare Ulrika Jansson 2:e konsertmästare Ulf Forsberg Lars Stegenberg Christian Bergqvist Per Sporrong Leander Belladestino Alexandra Kramer Aleksander Migdal Olle Markström Gunnar Eklund Torbjörn Bernhardsson Lena Röjder Åsa Hallerbäck Thedéen Hanna Göran Per Hammarström Stanka Simeonova Svein Harald Martinsen VIOLIN II Per Sandklef Torsten Nilsson Per Öman Anders Nyman Eva Jonsson Bo Söderström Tomas Andersson Jan Isaksson Ann-Marie Lysell Veneta Zaharieva Blendulf Saara Nisonen Öman Roland Kress Renate Klavina Martin Stensson Paul Waltman Frida Hallén VIOLA Lars Arvinder Håkan Olsson Ingegerd Kierkegaard Mikael Sjögren Leopold Rapoport Håkan Roos Hans Åkesson Kristina Arvinder Elisabeth Arnberg Ranmo Tony Bauer Ann Christin Ward CELLO Ola Karlsson, solocellist Jan-Erik Gustafsson, solocellist Ulrika Edström, Alt solocellist Helena Nilsson Staffan Bergström Kjell Bjurling Peter Molander Per Blendulf Johanna Sjunnesson Jana Boutani Åsa Strid KONTRABAS Entcho Radoukanov Ingalill Hillerud Robert Röjder Maria Johansson Martin Bergstrand Jan Dahlkvist Carina Sporrong Peter Lysell FLÖJT Tobias Carron Susanne Hörberg Anu Jämsä (även piccolaflöjt*) Per-Olof Sköld (även altflöjt*) OBOE Bengt Rosengren Ulf Bjurenhed Bo Eriksson (även engelskt horn*) Björn Uddén KLARINETT Kjell-Inge Stevensson Niklas Andersson Dag Henriksson (även ess-klarinett*) Mats Wallin (även bas-klarinett*) VALTHORN Hans Larsson Ivar Olsen Susan Sabin Tom Skog Rolf Nyquist Bengt Ny FAGOTT Katarina Agnas (även kontrafagott*) Henrik Blixt Fredrik Ekdal Maj Widding TRUMPET Mark Schrello Joakim Agnas Mats-Olov Svantesson Torben Rehnberg TROMBON Mikael Oskarsson Christer Torgé Göran Brink BASTROMBON John Lingesjö TUBA Lennart Nord PUKA Tomas Nilsson Jan Huss (även slagverk) SLAGVERK Seppo Asikainen Mats Nilsson HARPA Lisa Viguier *Huvudansvarig för biinstrument 16
Kommande konserter December 2002 Sö 22/12 Intima serien Januari 2003 Radiokören Barockorkestern med sångsolister Stefan Parkman, dirigent Bach: Juloratorium Del IV-VI Söndag 22 december kl 16.00 Berwaldhallen Biljetter: 195:- fr 2/12 Sö 5/1 Trettondagskonsert Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Josep-Caballé Domenech, dirigent Peter Mattei, baryton Kerstin Avemo, sopran Niklas Andersson, klarinett Johanna Sjunnesson cello Preliminärt program: Sjostakovitj: Moskva Tjerjomusjki, sats 1 (SRSO) Massenet:Manons Gavotte (Kerstin Avemo) Orff: ur Carmina Burana (RK) Tan Dun: Tema till Crouching tiger hidden dragon (Johanna Sjunnesson) Alban Berg: Die Nachtigall (Kerstin Avemo) Mozart (Kerstin Avemo/Peter Mattei) Stravinskij: Infernal Dance ur Eldfågeln (SRSO) Donizetti: Brunnsarian ur Lucia di Lammermoor (Kerstin Avemo) Nelson: Klarinettkonsert, sats 1 (Niklas Andersson) Wagner: Sången till aftonstjärnan, ur Tannhäuser (Peter Mattei) Söndag 5 januari kl 15.00 och kl 17.00 Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 4/12 Konserten spelas in av SVT Direktsänds i P2 Fr 10/1 Festkonsert för att fira fullbordandet av Svenska Moderna Klassiker på skiva Sveriges Radios Symfoniorkester Övriga medverkande meddelas senare Fredag 10 januari kl 19.30 Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 23/12 Sö 12/1 Intima serien Amadékvintetten Lysellkvartetten Nielsen: Blåskvintett Stenhammar: Stråkkvartett nr 3 Söndag 12 januari kl 16.00 Berwaldhallen Biljetter: 120:- fr 23/12 Direktsänds i P2 Fr 17/1 Vårserien Sveriges Radios Symfoniorkester Stockholm kammarbrass Thierry Fischer, dirigent Leifs: Geysir Rabe: L assiuolo caprese för brasskvintett och orkester -Paus- Stravinsky: Symfoni i tre satser Fredag 17 januari kl 19.30 Berwaldhallen Biljetter: 50-245:- fr 7/1 Direktsänds i P2 och EBU Lö 18/1 Körserien Radiokören Eric Ericsons Kammarkör Stefan Parkman, dirigent Lidholm: a riverder le stelle Rautavaara: Cancion de nuestro tiempo S-D Sandström: Ur Drömmar Bax: Mater ora filium E Suchon: Na Veselici Lördag 18 januari kl 15.00 Berwaldhallen Biljetter: 120:- fr 7/1