Ame sičovas gramatika

Relevanta dokument
Kalderash. Barn älskar böcker

Ame sitjuvas gramatika

Romani Shib. Kelderash 1. Sar te djines kado bersh 2007/2008

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? DUJ CHIBIA VAJ MAJ BUT? Råd till flerspråkiga familjer. Informatcia kaj le familji so vorbin duj chibia

Kon hin džoralider ando amaro veš? Me? Vaj. Allan Schwartz

Dikter, texter och barnsånger på rommani

O Ternosko dīves pesko dādesa. Adauva sikjoboski līn hin ramomè pa Allanoske

Romska Nivå 1. Sičarimasko-plano

Amen sikljovaja gramatika

Švedikano romano alavari lafencar ko isi ko Migraciakoro zavod

Paramis thaj čačipe ko romane arli

Undervisning om nationella minoritetsspråk

Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress:

Amen sikjuvaha gramatika

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på

RIKC. Romskt informacija- ta dsanipscentri. Koribasthangla dovanacionaliphaharipan romer an Malmö Kettanesansari

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Lyckas med läsförståelse Minto

BLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan

Bakgrund. Om boken. Om författaren. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Vi läser om romer. av och om romer i Sverige

Vi läser om romer. av och om romer i Sverige

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Alings ås Sven Jo nas son Ste fan By dén

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Romska i undervisningen och på webben

Taas on aika auringon / Jag tror på sommaren

ROMSKA SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Tranor och grågäss runt Draven

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Upptäck Orden. ett material i svenska för nyanlända i åk 5-9 och Språkintroduktion. Innehåller provkapitel

Romska läromedel. Uppdrag till Språkrådet att kartlägga läromedelsresurser för undervisning i romska språk på grundskola och gymnasium.

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Ordbok arabiska - svenska

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Terminsplanering för årskurs 7-9:

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 8 Ärentunaskolan

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

Nationella minoriteter i förskola och skola

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

U tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande"

H13V14 Terminsplanering Ht-13

REVIDERAD Kort om Särskild utbildning för vuxna

Böcker ut & in ut med stereotyper in med möjligheter!

Lär dig Sindarin Interaktiv lektioner

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den andra episoden i serien Bankrånet!

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

År 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter i landet

Star ta Pro/ENG I NE ER

Grammatiken är språkets grund & byggstenar!

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Spanska höstterminen 2014

V13H13 Terminsplanering Vt-13

MASKINELL DOSDISPENSERING AV LÄKEMEDEL INOM HEMVÅRDEN OCH DYGNETRUNTVÅRDEN

Dumtummen. œ œ Œ. som ej är. men er len. - - han. tum ring ga - - œ œ œ. tiskt. fak. till Strunt -för. och. ting. ten. kan. bort... œ œ œ œ œ œ.

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Mål och betygskriterier i Engelska

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Gammal kärlek rostar aldrig

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

H12V13 Terminsplanering Ht-12

Härlighetens väg procession 4. Hur kan jag tro 8. Vi vänder oss till dig Gud förbön 10. Gud, när du bjuder till bordet beredelse 13

Läsnyckel. På plats i tiden 2 Lin vid muren. Av: Åsa Storck Illustrerad av: Anders Végh Blidlöv. Innan du läser. Medan du läser

Lektionsplanering V.41

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

Fyll i ditt namn, adress och telefonnummer: Namn: Adress: Tfn:

Karin Liungmantext Georg Riedelmusik

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den tredje episoden i serien Bankrånet!

Boken Arg är en kort bok. Det är som en bilderbok för vuxna. Berättelsen handlar om en känsla. Känslan är ilska.

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

V15H15 Terminsplanering Vt-15

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

NATIONELLA MINORITETER 2015

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den fjärde episoden i serien Bankrånet!

Gubben Noak (sång nr 35)

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Transkript:

Ame sičovas gramatika Baki Hasan

Ame sičovas gramatika Baki Hasan Illustrationer: amanda eriksson

Kadia gramatikoskikniška si kerdi pe kudo gindo te avel uzime ando romanosičaripe. Kadia kniška sas kerdi ando Šibakokonsiljo (Språkrådet). Katar o skolverket sas mangli sar jekh žutimos tai vazdimos te šai aven kniški tai sičarimaske patria pe sama le minoriteturi national. Denna grammatikbok är tänkt att användas vid modersmålsundervisning i romani chib. Boken har utarbetats vid Språkrådet, inom Skolverkets uppdrag om stöd för utveckling och produktion av böcker och andra läromedel för de nationella minoriteterna. Ame sičovas gramatika Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 11:1231 ISBN: 978-91-86529-47-5 Text: Baki Hasan Bild: Amanda Eriksson Översättning till Kalderas: Jonny Ivanovitch Form: Ordförrådet/Maria Westberg Tryck: DanagårdLiTHO AB 2011 Upplaga: 1 000 ex Lašo djes! Me bušovav Kalem. Tume site aven mantsa ande kadia vriama kai keren buči kadala kniškasa. Kana dikhen man te zjanen ke si tumen buči te keren (läxa). Gata san? Aven žas!!!

Soisipe Pa čača kniška... 4 Om den här boken... 6 Pa romani šib... 7 Om romska språket... 8 Vorbenge klassi... 9 Substantivo... 10 O žukel Džuko... 14 Sar hulavelpe o substantivo... 16 Adjektivo... 18 Muri familja... 19 Lači tai Bektas... 20 Tradav zor, sastipe tai baxh ande lumia... 22 So si so?... 22 Verbo... 24 Milaj... 24 Le verboski forma... 28 Pronomo... 30 Personako pronomo... 30 Possesivno pronomo... 32 Pušimasko pronomo... 33 Kaver pronomuria... 33 Prepozitci... 34 O Lindralo Safet... 36 Djinimaske vorbi... 38 Fundamentoske siffri... 38 Arakhimaskodjes... 40 Ordinake siffri... 42 Ramomaskosemno (interpunctia)... 44 Pušimaskosemno... 44 Punkto... 45 Punktoski pori... 46 Čipimaskosemno... 47 Djinimaskosemno... 48 Trin punktsi... 49 Citrimaskosemno... 50 Parantesuri... 51 soisipe 3

Pa čača kniška Kača kniška si kerdi le romane glatenge kai djan ande angluni fundavni škola ande maškarune klasora. Kamel te phenel pe katar e štarto zi kai šovto klassa. Kado si o angluno sičarimasko materialo kai si lašardo tai malado kai halome studenturi. Pačas ke kadia metodabučaki si te avela jekh normalnio buči te sai keres sičarimaski kniška pe mai angle. O gor kadala kniškako si te das le romane studenton splikimos anda uni fundoske gramatikoske haliarimos. Sar naprimer: Adjektivo, verbo, substantivo tai kaver vorbiklassake. Le romane studenturi vi šai len kado sičarimos katar kaver šiba. Numa anda kado sičarimos pe peski šib šai zuriaviol lengo kamimos ži ka peski šib, tai mai but avela len maro te sičon e gramatika. E kniška la ramome Arli tai pala kudo tolmačime pe lovariska, kelderašiska tai kalo. Trubul vi phendo ke kadia kniška la ramome pe jekh vušoro sib. Antrego kniška si anzardi pe jekh principo. Pervo pušes variso, pala kudo des jekh atveto tai kadia porme anklel o divano suvdo ande exempluri. Pala kudo lel o manuš sama sari haliarde le studenturi o ramomos anda kadia buči. 4 pa čača kniška

Le skolaria si te len sama ke ande antrego kniška si parantesuria. Von si todine kaste sai haliaren le glati mai vušoro le neve vorbi. Numa či le skolaria tai či le glati nai todine pe zor te servinpe anda kudia djela. Dosta si te zjanen ke exestin ande šib e romani. E kniška la vi tolmačime pe jekh bučaki versiona pe svediska šib. O gor kadala djelasa si kaste mai vušoro te les sama le splikasionuri tai te sai kerdjonpe paruimata ande la bučaki djela. Tela sa o processo la bučako sas man but zjutimos katar mure bučake vortača ando šibako konsiljo. Me kamav te naisiv savorenge, tai o pervo ka Erika Lyly tai Birgitta Lindgren. pa čača kniška 5

Om den här boken Den här boken är gjort för romska elever som går i grundskolan på mellanstadiet. Det vill säga från fjärde till sjätte klass. Den är det första läromedel där materialet är planerat och anpassat till en bestämd grupp elever. Jag hoppas att den här arbetsmetoden ska vara ett normalt sätt att skapa läromedel i romska i framtiden. Syftet med detta läromedel är bland annat att ge romska elever förklarningar av en del fundamentala grammatiska begrepp. Som till exempel: adjektiv, verb, substantiv och andra ordklasser. De romska eleverna får också den här kunskapen via andra språk. Men genom att de får den här kunskapen på det egna språket kommer deras känsla för sitt språk att stärkas, och de blir mera stimulerade att lära sig lite grammatik. Boken är ursprungligen skriven på arli och sedan översatt till lovari, kelderaš och kalo. Det är bör också sägas att boken är skriven på ett enkelt språk. Hela boken bygger på en princip. Först ställer man frågan, därefter ger man en definitionoch så konkretiseras det hela med exempel. Efteråt kontrollerar man huruvida eleven har förstått innehållet genom att ge den uppgifter. Lärarna kommer att upptäcka det att i hela boken finns ord inom parantes. De finns för att barnen lättare ska kunna förstå de nya orden. Men varken lärarna eller eleverna är tvungna att använda dem. Det räcker att man vet att de finns i romska språket. Boken är också översatt till en arbetsversion på svenska. Syftet med den översättningen är att man ska kunna lättare kontrollera definitionerna och genomföra ändringar under arbetets gång. Under hela arbetsprocessen har jag får mycket hjälp av mina arbetskollegor på Språkrådet. Jag vill tacka dem alla, framför allt Erika Lyly och Birgitta Lindgren. 6 om den här boken

Pa romani šib E romani šib si jekh šib sar vi le kaver šiba numa čira kaver fialo. Amari šib nai standarime tai nai amen jekh gramatika pangli ande sa le romane dialekturi. Nai amen či jekh alfabeto sa le romenge. Numa sa jekh da ando gor te inkerdjol žuvindi pašti ande. Sa le thema tai te bariol. But rom, vi therne tai vi phure, vačinpe butivar ke amari šib nai dosta barvali. Numa kana das duma pa romani šib trubul te na bistras ke jekh bari šib si, kadia šib den duma but milivoja manuš ande lumia (gindin ke zji ande 18 milivoja manuš ande Europa, Amerika tai Australia). Amen si amen but dialekturi numa jekh šib. Kana či arakas jekh vorba pe varisosko dialekto atunči sai las jekh vorba katar jekh kaver romano dialekto. Ame či bešas ande jekh them, ame sam rispime pe antrego lumia. Sa le kaver kaver civilime thema line pe te keren buči peska šibasa de but sela berš palpale. Sa le kaver keren buči la šibasa systematik Zji adjes. La romaja šibasa linepe te keren buči tomna pala duito marimos. Ande uni thema si e romani šib prinzardi tai vi keren buči lasa, sar naprimer ando švedo. Ande but thema nai prinzardi e romani šib tai nai la či baro rindo. Anda kudo trubulas svako jekh anda mende te sikavas mai but haliarimos kai romani šib, laki situationa tai te las sama latar. pa romani šib 7

Om romska språket Romska språket är ett språk som alla andra språk men ändå lite anorlunda. Vårt språk är inte standardiserat och vi har inte en grammatik som är gemensam för alla romska dialekter. Vi har inte heller något alfabet som gäller alla romer. Men ändå har romska språket lyckats överleva nästan i alla länder och utvecklas. Många romer, både yngre och äldre, klagar ofta över att romska språket är fattigt på ord. Men när vi pratar om romskan får vi inte glömma att det är ett stort språk, det talas av flera miljoner människor i världen (man uppskattar att det talas av upp till 18 miljoner personer i Europa, Amerika och Australien). Vi har många dialekter men ett språk. När det saknas ett ord i en dialekt då kan man ta ord från en annan romsk dialekt. Vi bor inte i ett land, vi är utsprida i världen. Alla andra civiliserade länder började arbeta med sitt språk för flera hundra år sedan. Alla andra arbetar med sitt språk systematiskt även idag. Med romska språket började man arbeta efter andra världskriget. I vissa länder är romska språket erkänt och man arbetar med det, till exempel i Sverige. I många länder är romskan inte erkänt och har inte någon hög status. Därför borde var och en av oss visa mera förståelse för romska språket, dess situation och vårda det. 8 om romska språket

Vorbenge klassi Sar vi ande le kaver šiba kadia vi ande amari šib si mija vorbi. Kaste te šai sičol o manuš te prinžarel kadala vorbi mai mišto, holadele ande uni gruppuri kai phenas lenge vorbi klassake. Site dikhas cira mai paše pe kadala vorbenge klassi naprimer substantivo, verbo, adjektivo, prepositonuri tai pronomuri, djinimaske vorbi tai vi site dikhas sar bandjarel o manuš kadala vorbi. Ande kadia kniška site sičuvas vi pa semnuri ramomaske interpunktioni. vorbenge klassi 9

Substantivo Ame uzis o substantivo kana das duma pa naprimer manuš, luludja, žigenji, djeli. Si but substantivuri. Kadia but si ta našti djinas le. Šai phenas ke sa so dikhas kruglom amendar si substantivo. Katse telal šai dikhes differente vorbi tai patretsi. Tu šai ramos vai makes kudola kai si substantivo. 10 substantivo

Hirtso Jag Bar Manro substantivo 11

Kher Matora 12 substantivo

Kham Luludži Gras Televizia substantivo 13

O žukel Džuko Ande jekh djes gelo o žukel te phirevelpe ando veš. O veš dur sas katar o than kai vo bešelas. Kana anklisto avri anda foro dikhla sar vi kaver žene žanas karing o veš. Angla leste sas manuš kai line pesa peske mutsen tai žukelen te phiraven len. O Dzuko ašilo angla jekh luluži tai lape te sungal pe late. Pe jekh data anklisti avri jekh birovli katar e luluži atunči darailo o Džuko tai lape te našel. Sar našelas putaisailo ande peske punre tai pelo. Kana pelas pe phuv avile strazom šiov efta čiria tai line te dindalen lesko nakh. Soj tumentsa soste dindalen man? Sar či dikhes ke opral pa amaro kher bešes? Pala tute našti das či andre tai či avri, Åh jertin man, či kamavas te paravav tumaro kher. E birovli kamelas te dindalel Uštilo opre tai gelotar kotsar tai lape te dikel krujal. Atunči dikla sar jekh manuš phiravelas jekh papagajka po dumo. Kana dikla o Dzuko kado porada peske jakha ke nasles pačamos. Šai haliarav ke le manuš phiraven peske zjukelen tai mutsen numa či haliarav sostar phiravel jekh papagajka? Phenda o Dzuko. Kana phenda kado divano atunči avilo anglaleste jekh phuro ruv tai phenda: Vorta phenes Dzuko či trubulas te bešel pe manušesko dumo, me šai inkerav les ande mure dand. Mmmm, mišto sas te avel! Če dand si vi tut phuria ruva, nai tut či dand te dindales e čar sar šai dindales les atunči? Na dara tu anda kudo, muro mui lo kadia baro ta či trubul te dindalav var te čambav. Akana strazom te žastar katsar te na kamesa te mai dindalas tut! OK, ok žavtar 14 substantivo

Djin kadia cinori paramiči tai ankalav avri substantivuri. 15

Sar hulavelpe o substantivo Tume žanen ke o substantivo šai avel maskulino vai feminino tai vi šai aven singular tai plural. Katka sai dikhen uni exempluri pe žigenji ande romani šib save si muršikane tai zjuvlian: Jekhipe (singular) Muršikane Zjuvliane Gras Grasni Žukel Žukluri Balo Bali Sar kai ramolpe katka opral šai avel jekh vai mai but: Grasta Žukela Bale Butipe (plurali) Grasnja Žukeluria Balja 16 substantivo

Akana šai dikhas sar si kana ramol pa manuš. Jekhipe (singular) Muršikane Žuvliane Akana šai ramos korkoro uni substantivos. Šai les variso katar či klassa, ramo o mai čira deš exempluria. Dad Dej Phral Phej Kak Bibi Butipe (plurali) Muršikane Žuvliane Dada Deja Phral Phenja kak Bibia substantivo 17

Adjektivo Phendam mai anglal ke o substantivo si anav pe djeli kai dikhas. Numa sa so dikhas nai sa jekh, či manuš, žigenji vai djeli či miazon sa jekh fialo. Anda kudo sai phenas ke o adjektivo žutil amen te haliaras tai te splikis sar miazol jekh manuš, jekh luluži vai jekh mobiltelefono. Ame sai las duje muršen kai si ande sa kudola berš naprimer. Jekh anda lende si skurto tai jekh si lungo. Vai šaj las duje zuvlian kai naprimer. Jekh anda lende si thuli tai jekh si sani. Sar dikhes phenel amenge o adjektiveto sar variso vai varikon si: Me sim baro. Voi si bokhali. Von le xoliariko. 18 adjektivo

Muri familja O kham lo tato Djin kača čigni djili tai ramo tele sa le adjektivuri kai dikhes. Paruv kadala adjektivuri te kerdjon pe žuvljani forma: kalo, parno, čigno, sano, lungo, melalo, kovlo. Muro phral si baro Muro dad si lašo Muri dej si gugli Muri phej si šukar Sa muri familja si raduime adjektivo 19

Djin e paramiči tai zumav ta rode adjektivuri tai ker jekh rata kruglom lendar. Lači tai Bektas Kana o Lači avilo katar e škola sas defial xoliariko. Avilo andre bi te phenel kanči, či phenda či lašo djes mamo! Leski dej tordjili tai dikhla pe leste. So si tusa Lači? Soste san xoliariko? Sar te na avav xoliariko? Adjes diminiats kana arakhlem mure vortakos o Bektas, ašilam ke pala škola te žas mande khere te keras la skolaki buči ketane. Defial šukar vriama sas tai vo sas te avel mande khere. Numa kana avilam avri tai vorta sas te žas mande khere avili leski bari phej tai phenda ke musai te avel khere ke avili lengi bibi anda e Austria. Vo phenda mange ke kana godi voi avel anel leske but podarki tai leske drago kudia djela. 20 adjektivo

Numa vo vi mai phenda mange ke si uni djeli late kai nai leske drago. Kana voi dikhel les čidel les pe peste tai čumidel les pe buka atunči vo lažial tai loliol ando mui dikhava so phenela mange tehara. Pe kaver djes kana gelo kai škola, našlo o Bektas leste dikhla po Lači tai phenda: Åh, Lači, te dikhes so da man muri bibi. Či pačasa če jakhen! Atunči phenda ka Lači te lel lesko zejango gono. Soste si kadia pharo? So si tut andre? Ažuker sikavava tuke. Numa dikh kado mai anglal. Thoda pesko vas ande posoči. E posoči sas kadia bari ta gela leske vriama te ankalavel o vas avri anda posoči tai kana ankalada o vas avri sas les jekh kalo mobiltelefono. Dikh, dikh! Mai diklan kasavestar telefono? Sa si les tai vušoro sar jekh phor! Phenda o Lači. Thoda palpale pesko telefono ande posoči tai punterda pesko zejango gono. Dikh pe kado akana! Dikhla krujal tai las opre dui bare chokolaturi. Halo savo kames! Jekh anda le chokolaturi sas akhorentsa tai o duito sas drakentsa. Vo las kudo le akhorentsa tai phenda: Najis tuke Bektas! Numa nastiv te xav o chokolato akana. Si te garavav les tai xav les savatone. Dar mange anda mure dand te na dukhal man kana xav guglimata. Si man jekh gropa ando dand. Musai te lav sama lestar. Jo ker sar kames phenda o Bektas, tai la jekh kotor anda pesko chokolato tai xala. Porme gelo ande peski klassa. adjektivo 21

Ande kadala dui dikturi si adjektutivuri arakle. Tradav zor, sastipe tai baxh ande lumia Adjes činore vai bare terne save tai šeja traden But sastipe tai bax ande lumia: Marimos tai čorimos či kamas Jekhipe numa rodas tai kamas Kamas savorenge te avel mišto Šavore tai šejora te na aven bokhale Šavore tai šejora te na daran Svako jekh te sovel mišto tai te dikhel gugle sune Svakones te avel les mišto. So si so? O čajo si tato O zaro si guglo O morozo si šudro E pošom si kovli Tai me sim zurlo 22 adjektivo

Maškar kadala vorbi si tu adjektivo, rode o adjektivo tai anzar divanuri lesa: Guglo, sastipe, avel, sovel, zuralo, baro, xal, činoro, phuro, pašlol, kovlo, lungo, dikhel, parno, avilo, lolo, kalo, galbeno. adjektivo 23

Verbo Sar si o adjektivo tai substantivo si vi o verbo jekh vorbenge klasi. O verbo phenel amenge so varikon vai variso keren, naprimer phirel, uštel, xal, sovel, čipil, našel, avel. Djin e paramiči tai ankalav avri o verbo. Milaj Avri si tato, o kham pečarel, kadia tato si ta či le čiriklia či ašundjon, amborim huraile varikai paša pai te freškinpe. Adjes sas o pazletno djes le glaten ande škola. O Romčo bešelas ande peski klassa tai dikhelas pa feliastra. Šai dikhes pa leste ke leske ginduria sas ande kaver rig. E skolaritsa phenelas variso pa soturi numa vo savsem či ašunelas. Romčo! Romčo! Romčo! Å, kon, so? So keres? Či šunes ke dav mui pe tute? O jertisar skolaritsa, či ašundem tu, davas man gindo pe vari soste. Kana si ame šotoskivriama (matematika) trubul numa pe soturi te des tu gindo tai na pe kaver djeli. Akana. Kamav te phenes amenge pe soste desas tu gindo? O Romčo dikhelas pe skolraitsa tai zavarisailo kamelas te phenel, numa phares sas leske te arakel vorbi. Vorbi sas les numa pares sas leske te arakhel le. Sas pai, o kham tačarel, le glati khelen pe ando pai kotsar katar najolaspe nakhenas činore paraxoduri. 24 verbo

verbo 25

Zumavelas te lel peske zor te šai phenel tai kana lape te phenel miazolas leske ke čačes sas kotse. Strazom nakhlo o gažo kai bičinelas morozo, atunči sa le glati našle karing leste tai spidenas jekh avres te šai aresen mai anglal te činen morozo te sai freškinpe čira. Mišto, mišto Romčo či trubul te phenes mai but. E vriama nakhli akana. Kado djes sas o pazletno ande kado termino. Najisiv tumenge anda kado termino, me pačav ke sičilan ande kadia vriama tai dikhas amen pale ando iven kana lena tume ande panšto klasa. Ašun nai man vriama te phenav tuke akana, numa kana lasame pale ande skola o kaver termino pušesama pale. Phenda kudo divano tai vi našlo katar o Neaz tai mukla les palal. Kana areslo o Romčo khere dikhla ke lesko dad tai leski dej čidenas ande peske čumadaia tai leski mai phuri pej e Lelja tai lesko činoro phral o Hamdi čiden peske gada. Vo la pesko bufari anda pudrumo tai lape te čidel peske gada. Pala šiov časuria huraile ži ka Italia. Le glati line te čiden peske djeli tai gele avri. Avri našlo o Neaz ka Romčo tai phenda: Ažuker pra sigo phires! Von bešen paša jekh avreste anda kudo zjanas ketane khere. Na sov gribi tu. Ažuker phen mange so mai sas te phenes? 26 verbo

Te arakhesa verburi ramo o mai čira deš divanuri lentsa. verbo 27

Le verboski forma Mai si jekh djela kai trubul te žanas pa o verbo, tai kudia djela si ke kai o verbo si but fialuri formi numa ame trubul te zumavas te koncentris amen mai but vriama akana vai šai phenas presens sar kai bušol tai ande vriama atunči bušol (preterium). Vriama akana (presens) Ande romani šib phenen ke ande vriama akana phenel amenge pa so kerdjol akana tai kudo si: phirel, avel, del, perel, piel, xal, našel. Me žav po bazari te činav jekh telefono mobili. Tu žas če phralesa te čines numa či aves mantsa. Vi e Nelsifa žal ka lavka te činel peske variso. Ame žas amare phralesa te čina. Tume žan tumare phralesa te činen mantsa či aven. Von žan te kinen variso. 28 verbo

Ramon deš divanuri ando imperfekt (vriama kai nakhli). Atunči (imperfekt) Vriama atunči (imperfekt kai adjes bušol preterium) si jekh forma verboski kai phenel amenge pa so kerdjila arači vai de jekh minuto palpale: gelotar, avilo, da, pelas, pila, našlo. Arači čindem jekh telefono mobil. Tu čindan če phralesa na mantsa. Nelsifa činda peske variso. Ame čindam phabaja. Tume čindan variso kaver. Von činde telefono mobil. Ramo des vorbi kai si o verbo ande vriama akana (imperfekti). verbo 29

Pronomo So si pronomo? Pronomo si jekh vorbaki klasa. E vorba pronomo avel katar e latin tai snačil ando than le anavesko. Anda kudo bušol kadia ke univar čačes thol pe ando than le substantivoske. Mai tele sai dikhes uni pronomuri. Ande kado kapitelo site keras buči čira mai but le pronomonesa. Kado si jekh exemplo sosi pronomo: Muro, lesko, čiro, tu, ame, tut Personako pronomo Le personake pronomuri ando singular si: me, tu, vo/voi tai ando plural si ame, tume, von. Mai tele šai dikhes jekh cini paramiči. Tai lake žutimasa šai ašares mai mišto so si personako pronomo. 30 pronomo

Ramo deš divanuria kai si substantivo tai deš divanuria kai tos pronomo ando tsan le substantivosko. Muro vurtako Adam Muro anav si Asip. Me phirav ande 4 klassa. Me phenav ka Adam: tu san muro mai lašo vurtako. O Adam tai leski phej phiren ande škola, voi la mai phuri lestar. Le Adamoski dej kerel buči ande jekh patika, voi nai defial phuri. Le Adamosko dad tradel buzo, vo si traditori. Me tai o Adam phiras ande sa jekh škola, ame či xasaras či jekh djes ande skola. Jekh djes phenda amenge amari skoleritsa: Tume san mure mai laše studenturi Ka Adam si, dej, dad, tai jekh phej, von si štar žene ande familja. Ande kado exemplo sai dikhas ke uzis pervo substantiv osar phej, dej, dad tai pala kudo uzis pronomo voi, vo, vai von. pronomo 31

Possesivno pronomo O possesivno pronomo phenel amenge so si varikon tai bandjarenpe kadia: Ramo deš divanuria kai dičol possesivno pronomo. Ando singular: 1. Manuš: Muro dad si traditori, muri dej bešel ande kassa tai mure phral studajin te anklen ingenjeria. 2. Manuš: Čo dad si traditori, či dej bešel ande kassa tai če phral studajin te anklen ingenjeria. 3. Manuš: Lesko dad si traditori, leski dej bešel ande kassa, leske phral studajin te anklen ingenjeria. Ando plural: 1. Manuš: Amaro dad si traditori, amari dej bešel ande kassa, amare phral studajin te anklen ingenjeria. 2. Manuš: Tumaro dad si traditori, tumari dej bešel ande kassa, tumare phral studajin te anklen ingenjeria. 3. Manuš: Lengo dad si traditori, lengi dej bešel ande kassa, lenge phral studajin te anklen ingenjeria. 32 pronomo

Pušimasko pronomo Na personako pronomo šai avel: Pušimaske vorbi kana pušes (kon, so, karing). Sar naprimer: Kon si kudo kai avilo tumende? Kudo sas muro kakh, vo avilo anda Amerika. Soski podarka da tut? Vo dama jekh cd te šai khelav po computer. Šai avav tute te khelav tusa po computer. Jo šai keras kudo pala e škola. Kaver pronomuria Si vi kasavendar pronomuri kai kan nai siguro, kana či žanes vorta kon si kudo kai si kudo vai so si kudo (varikon, variso, varikai). Te si ke avile leske niamuri siguro dine les variso. E vorba konik, kanči, tai katendar si pronomeno. Soste či avila konik anda če niamuri pe niamongočidipe? Me či žanav khančik numa gindiv ke nas len vriama kai keren buči. Me ažukeravas numa khonik nas khate. Vi le vorbi svako, sa, tai savore si pronomeno. Akana musai svako studento te den man e buči kai kerdan. Me naštivas te kerav buči školaki khere ke sa mure phraleske glati sas khere amende. Sai gelanas ande či soba te keres či buči. Sar šai kerdemas buči kana savore le glati čipinas? Me gindiv ke varikon anda le Muharemoski familja avila. Sostar phenes kadia. Či avilo ka škola pe dui djes. Faima gelo varikai vai nasvalo lo. pronomo 33

Prepozitci Le Prepozitci si vivon klassake vorbi tai šai aven maskulino vai feminino nalizil pala substantivo. Le prepozitci sai miazon kadia: palal, telal, opral, pase, pe, maianglal, kaver t.m.d (tai mai dur). E kniska la pe skafidi. E cirikli la pe salka. O roplano huliel po. Muro vortako našel pala mande. O žukel lo maskar amende. Me phirav ando veš. Muro činoro phral našelas angla mande. 34 prepozitci

prepozitci 35

O Lindralo Safet O časo si efta tai dešupanž. O Safet inke sovel. O časo le uštimasko kai tordjol pe la račaki skafidi Paša lesko šero bašol numa vo či ašunel. Katar e kuxnia del mui leski dej: Safet ušti! Ušti opre! O časo duvar bašlo tai sa tu či uštes! Vorta atunči pale lape o časo te bašel. O Safet putrel jekh jakh, anzarel pesko vas opral pa časo tai ašavel les. Uštilo opre bute činosa tai zorasa tai gelo ande banja te xalavel peske vas tai le dand. Le dromesa palpale našli e mutsa angla lesko drom ta mai čira sas te perel tele. Avilo palpale kai peski soba tai rodelas peske gada. Arači račko sas lesko vortako o Dano leste. Kana khelda pe gata či mai čide pala peste. Ta sa e soba sas tele mosa. Arači kana sas te lel pe peste peski pižama, či toda peske gada vorta pe rig. Jekh strinfa sas šudini tela pato, o spenčo sas pe skafidi. Leske kaltsi sas šudine pala o skafo numa o punro le kaltsengo amblajolas opral pa le skafoske vudara. Vo bešelas paša peski phej e Benijana tai bandjarelas lake o mui te kerel la te asal. Numa dičolas ke xoliariko la pe leste. Atunči pašilo paša late tai čumida la pe buka. Jertisar man pheno. Či mai xoliarava tut. Anzilo karing e feliastra. Pe feliastra sas jekh vaza luludjantsa. Vo la jekh luludji tai todala angla late pe skafidi. O muro drago phraloro! Či haliares ke jertiv tuke. Numa kaver data kana avena če vortača, či trubul te aves kadia loviardo tai te keres tut barimasko angla lende. Lengi dej či phenda kanči. Voi lašarelas lenge te xan tai dikhelas (telajakh). Thoda lenge tijaria angla lende pe skafidi tai phenda: Xan akana te na aven pozno ka skola. Naštiv te xav akana. Sai lav čo vas? Šai xav le dromesa kai škola. 36 prepozitci

Niči Safet. Žanes ke nai mange drago kasavendar djeli. Xa čira barim te šai kerel buči čo dji. Dikta pe kadala vorbi telal tai ankalav avri prepozitsi tai ker divanuri anda le: Baro, opral, čigno, tele, kai, anglal, anav, palal, maškar, katar, andre, thulo, paše. So gindis ke kerdjol mai dur? Ramo tu. Kana ramosa le sama te avel tut but prepozitsi. prepozitci 37

Djinimaske vorbi Vi le djinimaske vorbi si är vorbiklassake. Le djinimaske vorbi phenen amenge sodi anda vari soste tai ande če than le. Le djinimaske vorbi huladjon ande fundamentoske vai ordinake siffri. Fundamentoske siffri Le fundamentoske siffri phenen amenge vorta sodi si anda varisoste vai variso. Exempelo pe fundamentoske siffri: Jekh...1 Dui...2 Trin...3 Štar...4 Panž...5 Šov...6 Efta...7 Oxto...8 Inja...9 Deš...10 Dešujekh...11 Dešudui...12 Dešutrin...13 38 djinimaske vorbi

Dešuštar...14 Biš...20 Bištajekh...21 Bištaoxto...28 Bištainja...29 Tranda...30 Trandajekh...31 Trandašov...36 Trandainja...39 Štarvardeš...40 Štarvardeštajekh...41 Panžvardeštapanž...55 Injavardeštainja...99 Šiel...100 Šieltajekh...101 Šieltajdeš...110 Šieltadešuinja...119 Šieltainjavardeštainja...199 Oxtošela...800 Injašelatainjavardeštainja...999 Mija...1000 Mijatajekh...1001 Štarvardeštainja... 49 Panžvardeš...50 djinimaske vorbi 39

Arakaimaskodjes Adjes perdjuvav dešujekh berš. Adjes site den man but podarki, o mai čira dešujekh podarki. O kaver berš dinema dešuinja podarki. Numa te djinava kusa so dinema sa mure vortača atunči anklel bištašov podarki. Interesanto avela te dikhav e pirozna, či žanav te avela than pe dešujekh memelja. Faima činel muri dej tai muro dad mai bari pirozna kado berš. O kaver berš kana kerdam muro djes o baro avile kadia but manuš ta nas len kai bešen.nas amen skamina savorenge. Anda kudo la muro dad tai činda oxto skamina ka IKEA. Čačes ke interesanto avela te ašunav sar savore phenen mange: te trajil tut o Del ande jekh šiel berš. 40 djinimaske vorbi

Ramo deš divanuri kai si andre le fundamentoske siffri andre. djinimaske vorbi 41

Ordinake siffri Ordinake sifri sar kai phendam mai anglal phenel amenge pe če than (tsan) varikon vai variso tordjol. Kadala vorbi miazon naprimer kadia: pervo, duito, trito, štarto, panžto mai tele si jekh mai baro tabello sar miazon la ordinake siffri. Arači pherdjilem dešujekheberšengi tai kerdam muro dešujekhto djes. Vo avilo po pervo tsan ande kursa našimaski. Me bešav ando štarto kher pe čači rig. Me sim e panžto glata ande muri familja, le pervo star si mai phure mandar. Le rojale le opral ande duito kutia. La menčako ecip anda amaro foro, aresle po duito tsan ande lumia. Te aves baxtalo ando bers dui miji! Tabello pe ordninake siffri: Pervo...1-ta Duito...2-ra Trito... 3-dje Štarto... 4-de Panžto...5-te Šovto... 6-en Eftato... 7-de Oxtoto... 8-de Injato... 9-de Dešto... 10-de Dešujekto...11-te Dešuduito...12-te Dešutrito... 13-de Dešustarto... 14-de Bišto... 20-de Bištajekhto...21-te Bištaoxtoto... 28-de Bištainjato... 29-de Trandato... 30-de 42 djinimaske vorbi

Trandajekhto...31-ta Trandašovto... 36-de Ramo deš divanuri kai si andre la ordinake siffri. Trandainjato... 39-de Štarvardešto... 40-de Štarvardeštajekhto...41-ta Štarvardeštainjato... 49-de Panžvardešto... 50-de Panžvardeštapanžto...55-te Injavardeštainjato... 99-de Šielto... 100-de Šieltajekhto...101-ta Šieltadešto... 110-de Šieltadešuniato... 119-de Šieltainjavardeštainjati... 199-de Oxtošelato... 800-de Injašelatainjavardeštainja... 999-de Mija... 1000-de Mijatajekhto...1001-ta djinimaske vorbi 43

Ramomaskosemno (interpunctia) Kaste te sai haliarel o manuš mai vušoro so si ramome thol o manuš jekh halomaskosemno. Katka telal šai dikas sar tson pe ande praktika. Pušimaskosemno Kado semno uzis kana site pušes variso. Pašti ande sa le šiba tson kado semno kana getol o divano, numa ande spanjuliska šib si todino anda o gor tai kana getol o divano numa tele šeresa. Ramo pe svako semno panž divanuria. Ka če časo žas kai škola? Sostar či gelan kai škola adjes? So sičilan ande škola adjes?? 44 ramomaskosemno

Punkto Kana getos jekh gindo ande jekh divano tsol pe jekh punkto, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Adjes či avili amari školaritsa kai škola. Jo vi me ašundem kudo. Anda kudo si amentsa e Fatima. Voi si defial domolo skolaritsa.. ramomaskosemno 45

Punktoski pori Hodinako semno uzil o manuš sar te phenes tai tai kana djines variso. Kana si jekh hodinakosemno ande jekh texto sai hodinis čira, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Vo sas vojako, zuralo, sasto tai kamelas te žal kai škola. Me, muro phral, muri phej., 46 ramomaskosemno

Čipimaskosemno Kado semno uzil o manuš kana kames te sikaves dušo, naprimer kana si o manuš xoliariko vai vojako. Ramo pe svako semno panž divanuria. E školaritsa phenda ke defial mišto djinav! Phendem tuke te na našes kadia zurales! Čipimaskosemno šai uzilpe kai kasavendar vorbi: Ašav! Ža! Niči! Jo!! ramomaskosemno 47

Djinimaskosemno Kado semno (:) uzis kana kames te djines variso, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Ande muri soba si but djeli sar: skafidi, skamin, datoro, kniški, telefono, karandašuri, ramomaskepatria, piri, skafo tai but kaver djeli. : 48 ramomaskosemno

Trin punktsi Kado semno uzil o manuš kana naprimer pala but gora či getos o divano ži kai o agor. Kudo šai avel kana mišajil tut varikon, kana či san siguro vai daras. Ramo pe svako semno panž divanuria. Sostar či avilan kai škola arači? Apo či avilem ke me Phen amenge sostar? Me ramomaskosemno 49

Citrimaskosemno Uzilpe kana kames te tolmačis so varikon phenda, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Kamav sa le studenton te avel tumen jekh lašo tai šukar milaj phenda o baro la skolako tai hulisto tele pa stena. 50 ramomaskosemno

Parantesuri Uzil pe kana kames te splikis variso, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Naštiv te pačav (gindiv) ke vo šai kerel kadia. () ramomaskosemno 51

Tume dikhlan sar uzil o manuš le hulajimaske semnuri. Mišto sas teavel te sai ramon jehk činori paramiči. Ande paramiči trubun te uzin hulajimaske semnuri sar kai sičilan zi akana. 52 ramomaskosemno

Najis tumenge ke kerdan buči mantsa. Me gindiv ke sičilan mišto anda kadia kniška gramatikoski. Mai dikhasamen ande jekh mai baro paso kai site sičuvas neve djeli!!

Ame sičovas gramatika si kerdi le romane studentonge kai phiren ande pervi klassi tai ande maškarune klassi. O gor kadale sičarimaske patriantsa si te sai len peske le romane studenturi jekh splikimos pa gramatisko vorbi. Jekh kniška pe čiri šib sai uštavel le studentongo haliarimos te vazden e romani šib. Ame sičovas gramatika, är gjort för romska elever som går i grundskolan på mellanstadiet. Syftet med detta läromedel är att ge romska elever förklarningar av en del grammatiska begrepp. En bok på det egna språket kan öka elevens känsla för den romska kulturen. Boken bidrar förhoppningsvis även till att öka elevernas förmåga att utveckla det romska språket och till att göra jämförelser med svenskan.