HS 4 Finlands moderna historia (1808 till idag) Kursens innehåll 'Det finska kriget' den storpolitiska bakgrunden. Varför förlorade Sverige kriget? Varför behöll Ryssland Finland? Den finska autonomin. Finland under tidigt 1800 tal. okt 6 09:11 4. Finlands politiska historia från slutet av 1800 talet och fram till självständighetsförklaringen. Förryskningspolitiken och motståndet mot den i samband med uppvaknandet av den egna nationella identiteten. Vi försöker även placera in Finland i ett storpolitiskt sammanhang. Åren 1905 06. Finland som en del av det ryska riket och hur tsardömets tillfälliga svaghetstillstånd kunde utnyttjas i Finland som för en kort tid förvandlas till ett demokratins föregångsland. Den andra förrysknings perioden samt Finland som en del av Ryssland under det första världskriget. okt 6 09:28 7. Finland och det 2:dra världskriget. Utvecklingen mot vinterkriget, kriget i Finland och ställningstagandet utomlands. Vinterkriget i ett storpolitiskt sammanhang. Tiden mellan krigen. Fortsättningskriget, förhållandet till andra länder samt tanken på ett storfinland. Vapenstilleståndet och kriget mot Tyskland. 8. Tiden efter det 2:dra världskriget. Förhållandet till Sovjetunionen och kontrollkommissionen. "Farans år" den inrikespolitiska oron efter kriget. Fredsslutet och fredsvillkoren. okt 6 09:35 1. Finlands ekonomiska historia under 1800 talet. Här koncentrerar vi oss på industrialiseringen och på vilka sätt denna process påverkade Finland. 2. Finlands sociala historia under 1800 talet. Är en uppföljning av det ovannämnda. Flyttningsrörelserna samt det politiska uppvaknandet. 3. Den ekonomiska utvecklingen under slutet av seklet och fram till självständigheten. Maskinernas frammarsch och återspehlingarna på stads samt landsbygdsliv. okt 6 09:24 5. Finland blir självständigt. De ryska revolutionerna samt den inrikespolitiska oron inför en mycket osäker och oförutsägbar framtid. Utvecklingen mot inbördeskrig, kriget samt den nationella tragedin efter det. 6. "Mellankrigstiden". Frågan om statsskicket. Partiernas roll och frammarsch. Språkstridigheterna och högerradikalismen i Finland. Finlands utrikespolitiska linje. okt 6 09:33 9. Paasikivi Kekkonen linjen. Relationerna till Sovjetunionen. Återuppbyggandet av Finland. Finland i ett internationellt perspektiv. 10. Tiden efter Kekkonen. Strävandena till en egen politisk linjedragning. Kampen mot "Finlandisering". 11. Finlands ekonomiska utveckling efter det andra världskriget fram till idag. Grundläggandet av "välfärdssamhället". 1980 talets högkonjunkturer. Den ekonomiska deppressionen. Framtidsperspektiv. okt 6 09:37 1
Det 'finska kriget' 1808 1809 okt 6 15:22 Napoleons erövringskrig i Europa. Kontinentalblockaden Mötet med Alexander I i Tilsit Alexander lovade att övertala Sverige med i blockaden Gustav IV Adolf såg Napoleon som djävulen okt 6 15:24 finska kriget, i Finland vanligen kallat 1808 09 års krig, utkämpades mellan Sverige och Ryssland och slutade med att Finland avträddes åt tsaren. Kriget var en följd av att kejsar Napoleon 1807 i Tilsit hade ingått ett fördrag med tsar Alexander I i avsikt att förmå denne att bekriga Sverige, den enda felande länken i den kontinentalblockad som Frankrike upprättat mot England. Alexander, vars intresse då främst var inriktat på förvärv av turkiska områden, lät sig efter påtryckningar övertalas att anfalla Finland, i den händelse Sverige inte gick med på att bryta sina förbindelser med England. Sverige Finland var illa förberett för kriget. Armén i Finland, som uppgick till ca 20 000 man, var föga övad och illa utrustad. Då ryssarna 20/2 1808 utan krigsförklaring överskred gränsen med omkr. 24 000 man under befäl av generalen, greve von Buxhövden, hade hären i Finland dock hunnit sättas på krigsfot. Den ryska fälttågsplanen gick ut på att med en kniptångsrörelse erövra hela s., s.v. och v. Finland. Svenskarna, som leddes av general Klingspor, drog sig dock ur snaran genom snabb reträtt norrut. Enligt den tidens strategiska tänkesätt utgjorde fästningarna i landets s. delar, främst Sveaborg, huvudförutsättningen för ett framgångsrikt försvar. Men då även Sveaborg föll 3/5 efter en tids belägring syntes kriget förlorat. okt 6 15:32 okt 6 21:23 okt 6 21:29 okt 6 15:42 2
okt 6 21:29 okt 6 21:25 okt 6 21:30 okt 6 21:28 okt 6 21:28 okt 6 21:28 3
FINLAND INDUSTRIALISERAS NÄR OCH VAR BÖRJADE INDUSTRIALISERINGEN? I England, Belgien och Holland under slutet av 1700 talet. Spred sig söder och österut som ringar på vattnet för att nå de nordiska länderna under den senare delen av 1800 talet. I Finland ägde det industriella genombrottet rum nästan hundra år senare än i v. Europa, 1860 70 talet, GRUNDEN LADES FÖR DET "MODERNA FINLAND". okt 9 10:56 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INDUSTRIALISERINGEN (s.8) 1. Det gröna guldet virke blir värdefullt p.g.a ökad efterfrågan (Varför ökade efterfrågan?) 2. Tillgång till arbetskraft befolkningstillväxt och mekaniserat jordbruk frigjorde "arbetare". 3. Tillgång till energi a)vatten b)ånga c)el LIBERALISERING Även politiskt och socialt inleddes en ny fas, LIBERALISMEN (Alexander II, efterträdde Nikolaj I 1855) nådde Finland i medlet av 1800 talet. En reformperiod inleddes på så gott som alla sektorer politiska partier (språkpartierna), en aktiv tidningspress en finländsk medvetenhet. okt 9 10:58 SKOGSBRUKET Fr.o.m 1500 talet hade det funnits vattenhjuldrivna sågkvarnar i Finland men de var klumpiga. Visserligen förbättrades de under 1700 talet men trots det kunde inte dessa tidigaste sågverk växa till sig till en sågindustri i.o.m. de begränsningar de hade. Under 1800 talets förra hälft var skogsbruket ännu en binäring vid sidan av det huvudsakliga lantbruket (tjärbränningen var den viktigaste sysslan). Först på 1850 talet går träexporten förbi tjärexporten men sågningen var hårt reglementerad p.g.a rädslan att skogen skulle ta slut. 4. Tillgång till kapital försäljningsprofiter kunde börja investeras (medveten bondklass) okt 9 11:35 Efter 1850 talet slår skogsbruket igenom. År 1857 tilläts användningen av ångsågar och tre år senare togs den första ångsågen i bruk. 1861 blev sågningen helt fri. Utvecklingsoptimismen var stark och koncentrerade sig till Kymmenedalen (9 sågar grundades på 1870 talet vid Kymmeneälvs mynning). Redan på 1840 talet hade man lärt sig att tillverka papper av trä (istället för lump) och 1842 importerades de första pappersmaskinerna till Tammerfors från England (Frenckell) vilket samtidigt lade grunden för den finska pappersindustrin. På 1860 talet anlades träsliperier. Samtidigt ökade den utländska efterfrågan och men började anlägga ett fungerande transportnät (t.ex. Saima kanal (1856) som öppnade vägen till östra Finlands skogar men också öppnade möjligheterna att frakta smör och trävaror till Petersburg). okt 12 19:51 okt 9 11:40 I.o.m att man insåg skogarnas värde ville man även utveckla skogsvården. Forststyrelsen grundades 1859 (för att sköta statens skogar) och 1862 grundades den första forstmästarutbildningen (Evois forstinsitut). I en början gjorde skogsinköparna enorma vinster men så småningom insåg skogsägarna värdet och den rikare bondklassen växer fram (samtidigt blir det betydligt kärvare för de som inte ägde skog och som tidigare hade haft fri tillgång till den). I.o.m. att skogspriserna gick upp fick den skogsägande bondklassen pengar som kunde investeras i lantbruket okt 12 19:53 4
October 14, 2008 Cellulosafabriker samt pappersbruk byggdes och från början av 1900 talet lärde man sig tillverka faner samtidigt som trådrullarna började tillverkas av trä. Träindustrins uppsving ledde till andra industriers uppsving (t.ex. Läder och skoindustri, livsmedelsindustri). Utvecklingen gynnades av UTSTÄLLNINGAR (Den första världsutställningen i London 1851). I världsutställningen i Paris år 1867 deltog Finland som en rysk underavdelning. En av de första egna utställningarna var i Helsingfors 1876 (industri och konst). JÄRNVÄGEN: bildade stommen i Finlands kommunikationsnät. Efter en intensiv debatt ifall man skulle satsa på järnvägs eller kanalbygge började man året efter det att Saima kanal blivit färdig bygga Finlands första järnväg. Spåret mellan H:fors och Tavastehus blev färdigt 1862. Banan Riihimäki Petersburg (1870) intensifierade exportnäringen österut. okt 12 19:56 okt 12 20:01 FINLANDS SOCIALA HISTORIA UNDER 1800 TALET, följderna av industrialiseringen. Industrialiseringen satte igång en flyttningsrörelse av aldrig tidigare skådade mått i Finland (men samma utveckling gällde alla länder som industrialiserades och gäller det för övrigt än idag). Den främsta orsaken var naturligtvis den att mänskor sökte sin utkomst var det kunde finnas arbete. Den första stora flyttningsrörelsen tvingades fram av nödåren (1866 68) men den blev bestående även efter dethär. NÖDÅREN 1867 68 Landsbygdens sociala struktur förändrades permanent industrialiseringen och urbaniseringen började forma ett helt nytt samhälle. EMIGRATIONEN; Blev en folkrörelse i slutet av 1800 talet Sverige, Norge, Ryssland och Amerika var de vanligaste länderna. Den främsta orsaken var ekonomisk men under förryskningstiden även flykt. Emigrationstoppen nåddes mellan åren 1901 1910 (nästan 160 000). Här kan vi se en pull push effekt. Utvandringen till Amerika avtog efter det här p.g.a strängare immigrationslagar. okt 12 20:02 okt 12 20:06 STUDENTEXAMENSFRÅGA; PÅ VILKA OLIKA GRUNDER KAN 1860 TALET ANSES VARA EN VÄNDPUNKT I FINLANDS HISTORIA? 3p. Alexander II och lantdagsarbetet återupptas 1863. Språkreskriptet. Den ekonomiska verksamheten startar. 5p. Dessutom något av följande; Snellman, språkpartiernas uppkomst. Den ekonomiska utvecklingen:liberalismen förverkligas, jordbruket utvecklas, eget mynt. Den kulturella utvecklingen: folkundervisningen och den finska litteraturen. Reformerna i lantdagsordningen och den kommunala sjölvstyrelsens utveckling. okt 12 20:08 Alexander II och lantdagen; Den nya regenten, som trodde på liberala idéer, beslöt att reformera storfurstendömet och lantdagen sammankallades för första gången sedan 1809 och därefter regelbundet ända till den ryska tidens slutskede. En stor reformperiod inleddes också och så gott som alla sektorer av samhället utvecklades. Lantdagens sammankallande möjliggjorde lagstiftningsarbete som var av nöden för att utveckla det finländska samhället. Resulterade i LO 1869 ståndslantdagen bibehölls men rösträtten utsträcktes och ständermötena blev periodiska (först vart 5 år men senare vart 3 år). Senare tillkom bestämmelser som gav lantdagen nya befogenheter. Ständerna fick bestämma om hur finanserna skulle användas (budgetmakt) och dessutom fick de rätt att kontrollera Finlands makt. Motionsrätt erhöll lantdagen 1886 (gällde inte grundlag eller militärlagstiftning) Samhällsutvecklingen var så snabb att de centrala myndigheterna inte klarade av alla uppgifter vilket resulterade i en decentralisering av förvaltningen. Den kommunala självstyrelsen återinfördes genom de nya kommunallagar som lantdagen stiftade. År 1865 utkom en förordning för kommunalförvaltningen på landet och städerna fick en motsvarande 1873. För att klara av alla nya uppgifter erhöll kommunerna beskattningsrätt enligt skatteöresprincipen (fattig, sjukvård, folkskolor, gator och vägar, kommunala sjukhus med läkare). Nu kyrkolag 1869 en stor del av kyrkans uppgifter övergick till kommunerna och kyrkan förlorade sin domsrätt i äktenskapsmål. Religionsfrihet. Strafflag 1889 humananre straffslag, kropps och skamstraff slopades helt. Värnpliktslag 1878 Allmän värnplikt infördes men endast en liten del uttogs till aktiv tjänstgöring genom lottning. Språkreskriptet 1863 J.V. Snellman lyckades övertyga storfursten att utfärda en förordning enligt vilke landets två språk skulle bli jämställda 20 årig övergångstid varefter landets myndigheter skulle vara skyldiga att verka även på finska. okt 12 20:10 5
October 14, 2008 EKONOMISK UTVECKLING; Mellan åren 1857 79 reformerades näringslagstiftningen (Fabian Langenskiöld); ångsågar tilläts de flesta tullar slopades handel och hantverk fick bedrivas fritt skråväsendet upphörde 1879 ny lag om näringsfrihet STIMULERADE EKONOMISK TILLVÄXT Aktiebolagslag 1864; möjligt att grunda aktiebolag. Andelsrörelsen utvecklades också ALLT FLER MÄNNISKOR DELAKTIGA AV DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I LANDET. 1860 INFÖRDES ETT SJÄLVSTÄNDIGT MYNT myntreform, silvermyntfot, från 1877 guldmyntfot stabilt penningvärde självständigt från Ryssland Affärsbanker grundades för att tillfredsställa industrins och handelns kreditbehov, 1862 Föreningsbanken. Ny banklag 1864 som stimulerade grundandet av affärsbanker KOMMUNIKATIONER Saima kanal 1856 därefter koncentration på utvecklandet av järnvägsnät. Även andra kommunikationsformer utvecklades. FLYTTNINGSRÖRELSEN Det industriella samhället var dynamiskt och utmärktes av en större rörlighet. Människorna lämnade sina hemtrakter för att söka sin utkomst där det fanns bättre möjligheter. POLITISK OCH IDEELL AKTIVITET Den ökade friheten gav större möjlighet till politisk och ideell aktivitet. Partier och föreningar kunde grundas och de s.k. folkrörelserna uppstod. Då lantdagen började samlas regelbundet uppstod politiska partier. Språkfrågan kom att ligga som grund för partibildningen ända fram till förryskningen. Fennomanerna skapade det finska partiet medan svekomaner mobiliserade sig i det svenska partiet. Det förekom också ett liberalt parti som försökte medla mellan de föregående men istället förtvinade. Partierna hade också sina språkrör vilka var landets första moderna dagspress. 1899 grundades också Finlands arbetarparti som 1903 antog namnet SDP. Kvinnorörelsen Nykterhetsrörelsen Folkbildningsarbetet för att höja folkets bildningsnivå; folkbibliotek, ungdomsföreningar, folkhögskoleidén, arbetarinstitut, idrottsföreningar. okt 12 20:11 6