OLYCKSÖVERSIKT 2012 Egentliga Finlands Räddningsområde
FÖRORD Den här översikten beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. De första olycksöversikterna av räddningsområden gavs ut år 2008. De tidigare översikterna har vid sidan om att informera om olycksfallssituationen också gett förslag om hur förebygga de vanligaste olyckor. I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: www.tapaturmat.fi. Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: mirka.raback@thl.fi. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2
INNEHÅLL FÖRORD...2 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS...4 2 OLYCKSFALL I FINLAND...5 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA...6 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET...8 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING...10 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN...21 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR...29 3
1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): (källa Statistikcentralen) Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4
2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2010 dog 2 856 finländare i olyckor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Antal dödsfall 3000 2500 2000 1500 1000 Hemma och på fritiden Trafiken Antal döda i arbetsolyckor (åren 2010 är en beräkning) 500 0 Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1986 2010, N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbplatsen som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, www.tapaturmat.fi. 5
3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 2. Olycksfall som tas upp i översikten Dödsfall Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 2 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6
Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2010 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 3. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2010) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2010), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 19% 2% 6% 7% 32% 15% 13% 5% 464 048 Aura 25% 2% 4% 6% 35% 14% 10% 4% 3 876 S:t Karins 24% 2% 4% 5% 36% 14% 12% 3% 30 836 Kimitoön 18% 2% 4% 4% 29% 18% 17% 8% 7 244 Koski Tl 18% 2% 3% 4% 30% 16% 19% 8% 2 443 Gustavs 14% 1% 3% 3% 29% 21% 18% 10% 878 Laitila 20% 2% 5% 5% 32% 15% 15% 6% 8 441 Lundo 26% 2% 3% 4% 37% 14% 11% 3% 16 136 Loimaa 19% 3% 5% 5% 30% 16% 15% 8% 16 960 Väståboland 21% 2% 4% 4% 32% 17% 14% 6% 15 496 Marttila 19% 2% 4% 5% 31% 16% 16% 7% 2 006 Masku 27% 2% 3% 4% 38% 13% 10% 3% 9 576 Mynämäki 22% 3% 4% 4% 32% 16% 13% 6% 8 040 Nådendal 22% 2% 4% 4% 34% 16% 13% 4% 18 585 Nousis 26% 3% 3% 4% 36% 13% 10% 4% 4 844 Oripää 22% 2% 4% 5% 30% 16% 14% 7% 1 408 Pemar 22% 2% 5% 5% 34% 16% 11% 4% 10 368 Pyhäranta 20% 2% 4% 4% 32% 18% 15% 5% 2 234 Pöytyä 22% 2% 4% 5% 31% 15% 14% 7% 8 476 Reso 21% 3% 5% 5% 34% 15% 13% 4% 24 309 Rusko 27% 2% 3% 4% 37% 14% 10% 3% 5 819 Salo 20% 2% 5% 5% 33% 15% 14% 6% 55 062 Sagu 21% 2% 3% 5% 33% 18% 13% 6% 3 042 Somero 19% 2% 4% 4% 29% 16% 18% 8% 9 366 Tövsala 16% 2% 3% 4% 29% 19% 17% 9% 1 696 Tarvasjoki 25% 2% 3% 5% 32% 15% 12% 6% 1 958 Åbo 16% 2% 10% 9% 31% 14% 13% 5% 176 706 Nystad 18% 3% 4% 4% 31% 19% 4% 5% 15 853 Vehmaa 20% 2% 4% 3% 32% 17% 4% 7% 2 389 3 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit. 7
4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 4 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga.dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2010 Min 2010 enligt ålder och kön 5 6 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik 9 <5 <5 <5 18 13 30 15 Trafik, motofordon 33 16 26 23 105 34 31 17 Fall <5 <5 <5 <5 86 118 258 565 Drunkning 5 <5 9 <5 29 28 40 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 13 15 22 16 Eldsvåda 5 <5 <5 <5 18 13 14 5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 11 8 9 5 Alkoholförgiftning <5 <5 7 8 214 115 54 <5 Övriga förgiftningar 7 <5 13 33 26 120 48 15 7 Annan olycka 5 <5 <5 <5 34 32 40 27 Totalt 60 40 80 70 650 420 510 660 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 52 36 90 - Trafik, motofordon 231 54 290 - Fall 521 514 1 040 - Drunkning 98 19 120 - Kvävning 43 27 70 - Eldsvåda 48 13 60 - Förfrysning 20 14 30-44% Alkoholförgiftning 324 75 400 - Övriga förgiftningar 9 185 77 260 +17% Annan olycka 115 31 150-22% Totalt 1 640 860 2 500-6% 4 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 5 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 6 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 7 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 9 8
Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Annan olycka Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 0 20 40 60 80 100 Päihtyneiden osuus (%) Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 8 2010, %. Antalet dödsfall 0 50 100 150 200 250 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Trafik Fall Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar Annan olycka Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2001 2010, N. 8 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9
5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Fall, 75 år fyllda Tusen vårddagar 0 10 20 30 40 50 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Fall, yngre än 75 år Trafik, motorfordon Gång- och cykeltrafik Eldsvåda Övriga förgiftningar Kvävning Förfrysning Alkoholförgiftning Drunkning Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2001 2010, i tusen dagar. 10
Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 423 12 72 50 467 225 158 74 1 480 Trafik, motorfordon 820 191 347 264 1 017 246 215 54 3 150 Fall 2 668 318 808 870 5 715 3 337 4 407 3 243 21 370 Drunkning 46 <5 <5 5 12 9 <5 <5 80 Kvävning 68 <5 <5 <5 25 12 24 14 150 Eldsvåda 27 11 11 11 115 45 26 <5 250 Förfrysning <5 8 <5 <5 27 15 12 5 70 Förgiftning 115 <5 15 19 85 29 35 13 320 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 95 <5 <5 <5 42 11 5 <5 160 Annan olycka 1 869 392 1 083 959 5 137 2 513 2 848 1 052 15 850 Totalt 6 130 940 2 350 2 180 12 640 6 440 7 730 4 460 42 890 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 228 19 85 94 274 178 225 117 1 220 Trafik, motorfordon 292 63 105 78 384 121 175 61 1 280 Fall 1 624 97 380 316 3 329 2 753 7 188 12 704 28 390 Drunkning <5 <5 <5 <5 6 <5 5 <5 20 Kvävning 64 <5 6 10 26 15 17 10 150 Eldsvåda 12 <5 <5 <5 14 8 9 12 70 Förfrysning <5 <5 <5 <5 10 8 10 16 50 Förgiftning 122 <5 14 15 64 40 40 60 360 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 83 <5 <5 <5 11 5 <5 <5 110 Annan olycka 982 102 370 400 3 363 1 911 3 278 1 865 12 270 Totalt 3 410 290 970 920 7 480 5 040 10 950 14 850 43 910 Totalt 9 540 1 230 3 320 3 110 20 120 11 480 18 690 19 300 86 800 11
Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2006 2010. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. 631 895 400 561 430 304 636 503 918 538 19 833 481 704 838 423 680 853 529 202 577 480 284 761 Jämförelsetal, % -29... -20-19... -10-9... -5 738 734-4... +4 +5... +9 +10... +19 445 +20... +29 322 Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 19 Aura 561 Oripää 202 S:t Karins 577 Pemar 322 Kimitoön 631 Pyhäranta 284 Koski Tl 636 Pöytyä 304 Gustavs 680 Reso 400 Laitila 704 Rusko 423 Lundo 734 Salo 430 Loimaa 738 Sagu 445 Väståboland 761 Somero 480 Marttila 833 Tövsala 481 Masku 838 Tarvasjoki 503 Mynämäki 853 Åbo 529 Nådendal 895 Nystad 538 Nousis 918 Vehmaa 12
Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 330 11 62 42 365 156 117 57 1 130 Trafik, motorfordon 596 145 256 195 663 180 136 45 2 130 Fall 2 139 265 699 720 4 241 2 184 2 556 1 809 14 230 Drunkning 12 <5 <5 5 12 9 <5 <5 50 Kvävning 63 <5 <5 <5 25 12 23 13 140 Eldsvåda 18 8 10 9 63 25 14 <5 150 Förfrysning <5 <5 <5 <5 22 13 12 <5 60 Förgiftning 111 <5 15 16 78 28 33 13 300 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 93 <5 <5 <5 41 9 5 <5 160 Annan olycka 1 527 357 929 807 4 078 1 864 1 905 613 11 830 Totalt 4 600 760 1 860 1 680 8 570 4 020 4 260 2 290 26 930 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 180 16 47 27 208 140 175 88 860 Trafik, motorfordon 220 53 82 56 278 87 115 39 910 Fall 1 307 93 330 275 2 613 1 923 4 215 6 357 16 620 Drunkning <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 20 Kvävning 44 <5 6 5 22 15 17 10 120 Eldsvåda 9 <5 <5 <5 13 7 6 10 50 Förfrysning <5 <5 <5 <5 9 6 7 12 40 Förgiftning 114 <5 13 13 61 35 39 54 330 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 80 <5 <5 <5 11 5 <5 <5 110 Annan olycka 828 93 329 359 2 681 1 468 2 175 1 320 9 090 Totalt 2 670 260 760 710 5 450 3 380 5 980 7 080 25 360 Totalt 7 260 1 020 2 610 2 380 14 020 7 400 10 230 9 370 52 290 13
Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 1 183 168 272 411 3 483 4 107 1 857 2 709 14 190 Trafik, motorfordon 4 215 1 770 3 264 2 302 11 370 2 551 2 426 563 28 460 Fall 4 869 1 218 2 637 3 151 28 475 33 048 61 643 56 967 192 010 Drunkning 244 5 141 7 21 38 16 <5 470 Kvävning 96 5 10 9 139 28 361 122 770 Eldsvåda 216 99 86 50 1 112 592 771 31 2 960 Förfrysning <5 38 15 5 202 138 74 45 520 Förgiftning 166 5 20 77 301 153 223 64 1 010 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 99 <5 <5 <5 202 20 26 6 360 Annan olycka 4 103 1 101 3 145 2 775 19 508 15 239 26 442 18 794 91 110 Totalt 15 190 4 410 9 590 8 790 64 810 55 910 93 840 79 300 331 850 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 786 170 724 968 3 616 1 446 3 394 2 520 13 620 Trafik, motorfordon 1 432 446 793 682 4 163 1 143 2 119 716 11 490 Fall 2 764 238 1 007 1 090 15 377 20 390 111 479 284 510 436 860 Drunkning <5 <5 <5 <5 38 10 22 <5 80 Kvävning 212 5 9 14 59 25 211 55 590 Eldsvåda 17 19 29 73 162 50 139 119 610 Förfrysning <5 <5 <5 <5 36 100 31 351 520 Förgiftning 143 7 24 34 137 135 253 343 1 080 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 89 <5 <5 5 40 7 15 5 170 Annan olycka 2 018 233 1 019 1 222 13 085 10 968 27 206 21 825 77 580 Totalt 7 460 1 120 3 610 4 090 36 710 34 270 144 870 310 440 542 590 Totalt 22 660 5 530 13 210 12 880 101 530 90 190 238 710 389 750 874 440 14
Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Lukumäärä 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Vårdperioder Patienter 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2001 2010, N. 15
Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 1 dag 2-7 dagar 8 dagar eller mer 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2001 2010, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 874 1 137 690 2 701 3 Trafik, motorfordon 1 342 1 888 1 203 4 433 5 Fall 12 759 20 286 16 712 49 757 57 Drunkning 34 56 11 101 0 Kvävning 181 96 25 302 0 Eldsvåda 97 93 123 313 0 Förfrysning 31 57 32 120 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 402 210 62 674 1 Alkoholförgiftning 224 39 7 270 0 Annan olycka 10 410 11 949 5 765 28 124 32 Totalt 26 354 35 811 24 630 86 795 100 16
Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2010, N. Minst 10 patienter 2010, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.stakes.fi/sv/tilastot/verksamhetsenheter/hilmokoder.htm Serviceproducent Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar / Vårdperioder 50230 - TYKS / RAISION SAIRAALA 6 106 5 066 26 706 4.3 40412 - SALON SEUDUN SAIRAALA / SALON ALUESAIRAALA 913 787 3 640 3.9 40425 - VAKKA-SUOMEN SAIRAALA 398 341 1 982 4.9 40406 - LOIMAAN ALUESAIRAALA 383 339 2 009 5.2 60651 - SAIRAALA MEHILÄINEN TURKU 886 850 1 157 1.3 90545 - TURUN TERVEYSKESKUS 690 570 27 640 36.4 60695 - SAIRAALA PULSSI 631 608 648 1.0 60704 - TURUN KORVACENTER OY 286 273 286 1.0 90719 - SALON SEUDUN TERVEYSKESKUS 279 236 7 507 24.9 90697 - KAARINAN-PIIKKIÖN TERVEYSKESKUS 195 160 3 460 16.8 90689 - HÄRKÄTIEN TERVEYSKESKUS 119 102 3 236 24.5 90451 - RAISION TERVEYSKESKUS 113 101 2 832 23.6 90614 - FORSSAN SEUDUN TERVEYSKESKUS 12 11 33 2.8 90703 - LOIMAAN SEUDUN TERVEYSKESKUS 105 89 2 586 22.3 40431 - ÅBOLANDS SJUKHUS / TURUNMAAN SAIRAALA 58 51 571 9.8 90686 - UUDENKAUPUNGIN TERVEYSKESKUS 106 93 2 686 24.0 50200 - HELSINGIN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA 36 30 198 5.5 90369 - NAANTALIN TERVEYSKESKUS TARKENTAMATON 93 80 2 031 20.9 50290 - TAMPEREEN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 21 15 61 2.9 90644 - PAIMION-SAUVON TERVEYSKESKUS 78 63 2 532 28.4 90698 - VÄSTÅBOLANDS HÄLSOCENTRAL /OSPECIFICERAD 80 65 2 073 25.3 90631 - SOMERON TERVEYSKESKUS 72 62 1 835 25.1 60621 - INVALIDILIITON KÄPYLÄN KUNTOUTUSKESKUS /SYNAPSIA 62 61 1 661 26.4 40313 - SATAKUNNAN KESKUSSAIRAALA 18 18 25 1.4 90718 - KIMITOÖNS HÄLSOVÅRDSCENTRAL 87 50 2 442 26.3 90657 - MASKUN TERVEYSKESKUS 55 50 1 832 30.0 90649 - PÖYTYÄN TERVEYSKESKUS 48 42 1 171 23.0 90301 - (nimi ei tiedossa) 52 39 1 296 23.6 90658 - MYNÄMÄEN-MIETOISTEN TERVEYSKESKUS 51 37 985 17.9 40415 - VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE / VÄSTRA NYLANDS SJUKHUS 2 2 4 2.0 40311 - LAPIN KESKUSSAIRAALA 8 7 20 2.5 40308 - ÅLANDS CENTRALSJUKHUS 2 2 3 1.5 40312 - MIKKELIN KESKUSSAIRAALA 2 2 8 4.0 60617 - KAUNIALAN SOTAVAMMASAIRAALA 30 16 2 493 69.2 40426 - HYVINKÄÄN SAIRAANHOITO-ALUE/ HYVINKÄÄN SAIRAALA 40309 - KANTA-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 1 1 2 2.0 60605 - DEXTRA MUNKKIVUOREN LÄÄKÄRIKESKUS OY:N SAIRAALA 19 19 19 1.0 40405 - LOHJAN SAIRAANHOITOALUE/ LOHJAN SAIRAALA 3 3 6 2.0 60613 - INVALIDISÄÄTIÖ/SAIRAALA ORTON 19 17 79 4.2 17
Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 Registrerad som annan eller icke specificerad, hela landet Registrerad som annan eller icke specificerad, räddningsområdet Olyckstyp icke registrerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, räddningsområdet 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 1999 2010, %. 18
Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Antal 0 1000 2000 3000 4000 5000 Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall i skola eller på daghem 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 9. Olycksfallstyper i området 1999 2010, N. 19
Antal 0 10000 20000 30000 40000 Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 10. Olycksfallstyper i hela landet 1999 2010, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 1999 2010 Icke registerad olyckstyp 23 325 Trafik 8 790 Olycksfall i hemmet 25 684 Idrotts- eller motionsevenemang 3 456 Andra olycksfall i fritiden 16 153 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 2 474 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 3 227 Olycksfall i skola eller på daghem 590 Annan eller icke specificerad olyckstyp 10 981 20
6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 9. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 9 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 21
Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld 10 11 12 under femårsperioden 2006 2010 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 57 570-3% 37 200 +4% 488 670-12% 8.3 1 730-7% Aura 490-302 - 5 135-10.3 11 - S:t Karins 3 600-2 437 +12% 24 226-15% 6.6 83-24% Kimitoön 1 230-656 - 12 666-10.1 29 - Koski Tl 390-227 - 3 454-8.6 10 - Gustavs 130-83 - 994 * 7.8 5 * Laitila 1 200-698 - 11 510-9.4 31 - Lundo 1 740-1 143-14 537-8.2 40-29% Loimaa 2 390-1 474-22 864-9.3 85 - Väståboland 1 680-18% 1 146-8% 14 027-31% 8.2 62 - Marttila 250-161 - 1 787-41% 6.9 8 * Masku 1 040-726 +11% 7 531-7.1 19-42% Mynämäki 910-15% 624-8 469-9.1 25 - Nådendal 2 210-1 481 +8% 13 675-30% 6.1 62 - Nousis 580-385 - 4 254-7.2 12 - Oripää 130-29% 90-21% 911 * 6.7 <5 * Pemar 1 190-778 - 10 273-8.4 21-47% Pyhäranta 280-155 - 2 809 * 10.0 9 * Pöytyä 1 160-703 - 10 017-8.4 31 - Reso 2 720-7% 1 910 +5% 19 001-25% 6.9 79 - Rusko 630-434 - 4 460-7.0 13-36% Salo 7 110-4 368-63 527-8.7 212 - Sagu 420-265 - 2 444-37% 5.7 13 - Somero 1 430-821 - 13 612-9.3 54 - Tövsala 300-193 +23% 2 015-32% 6.7 5 * Tarvasjoki 300-188 +22% 1 910-25% 6.3 8 * Åbo 21 460-5% 14 444 +5% 189 933-11% 8.7 734 - Nystad 2 220-1 388 +10% 19 587-8.7 60 - Vehmaa 400-258 +25% 3 037-7.5 11-10 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 11 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 12 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 22
Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 13 14 15 2006 2010. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området 3 590-18% 24 690-15% 4 150 +58% 15 300-10% 9 850 +61% 57 570-3% Aura 62 * 192-24 * 141-67 +88% 490 - S:t Karins 238-14% 1 474-8% 210 +30% 937-11% 738 +107% 3 600 - Kimitoön 67-633 - 48 +67% 275-202 * 1 230 - Koski Tl 54 * 199-10 * 94-36 - 390 - Gustavs 7 * 71 - <5 * 21-24 * 130 - Laitila 53-598 - 66 +65% 341-142 +34% 1 200 - Lundo 125-734 -12% 89-474 -12% 319 +95% 1 740 - Loimaa 200 +28% 1 128-13% 134 +62% 680-243 - 2 390 - Väståboland 113-724 -30% 106 +53% 485-17% 255 +29% 1 680-18% Marttila 19 * 130-7 * 71-26 - 250 - Masku 82-403 -14% 33-284 - 241 +141% 1 040 - Mynämäki 69-398 -26% 35-272 - 137 +67% 910-15% Nådendal 122-24% 895-16% 150 +53% 595-10% 450 +103% 2 210 - Nousis 40-264 - 26 * 154-97 +102% 580 - Oripää 7 * 66-6 * 41-14 * 130-29% Pemar 89-503 -16% 55-333 - 206 +63% 1 190 - Pyhäranta 13 * 151 - <5 * 79-28 - 280 - Pöytyä 86-584 - 33-340 - 116-1 160 - Reso 187-1 037-25% 210 +60% 746-14% 543 +80% 2 720-7% Rusko 40-243 -16% 25 * 160-18% 158 +139% 630 - Salo 498-3 296-7% 414 +39% 2 029-872 +21% 7 110 - Sagu 24-180 - 15 * 129-73 +110% 420 - Somero 160 * 679-50 - 396-144 - 1 430 - Tövsala 8 * 148-10 * 69-65 +220% 300 - Tarvasjoki 28 * 125-6 * 88 +42% 53 +196% 300 - Åbo 1 036-39% 8 606-22% 2 249 +108% 5 364-17% 4 202 +77% 21 460-5% Nystad 140-1 052-105 - 602-321 +49% 2 220 - Vehmaa 26 * 172-23 * 95-82 +246% 400 - Total 13 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 14 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 15 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 23
Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 16 17 18 2006 2010. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 2 140-22% 17 370-16% 1 060-8% 1 780-18% 2 320-24 670-15% Aura 17 * 135-7 * 24 * 9 * 190 - S:t Karins 144-1 075-43 - 104-107 - 1 470-8% Kimitoön 37-497 +17% 18 * 39 +67% 42-630 - Koski Tl 11 * 151-9 * 15 * 13 * 200 - Gustavs <5 * 49 - <5 * <5 * 15 * 70 - Laitila 37-382 - 20 * 45-114 +181% 600 - Lundo 54-25% 517-25 - 74-64 - 730-12% Loimaa 86-799 -16% 59 +46% 98-85 - 1 130-13% Väståboland 58-25% 513-31% 24-62 - 67-720 -30% Marttila 9 * 103 - <5 * 9 * 5 * 130 - Masku 31-279 - 9 * 47 +72% 35-400 -15% Mynämäki 48-279 -27% 9 * 25-37 - 400-27% Nådendal 64-32% 657-11% 27-72 - 74-890 -16% Nousis 25-179 - 14 * 25 +98% 20-260 - Oripää <5 * 45-35% <5 * 8 * 7 * 70-33% Pemar 47-341 -16% 29 +80% 47-39 - 500-16% Pyhäranta 13 * 79-6 * 23 * 30 * 150 - Pöytyä 47-439 - 20 * 47-31 - 580 - Reso 108-698 -27% 63-83 - 84-1 040-25% Rusko 37 +107% 141-21% 9 * 36 +111% 19 * 240-17% Salo 249-23% 2 376-6% 136-298 - 237-16% 3 300-7% Sagu 28 * 120-9 * 12 * 11 * 180 - Somero 45-519 - 15 * 61 +74% 38-680 - Tövsala 5 * 90 - <5 * 8 * 43 * 150 - Tarvasjoki 9 * 96-7 * 8 * 5 * 130 - Åbo 851-17% 6 091-23% 466-445 -44% 750-14% 8 600-22% Nystad 62-604 -19% 22-51 - 313 +283% 1 050 - Vehmaa 8 * 119-5 * 13 * 27 * 170 - Totalt 16 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 17 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 18 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24
Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 19 20 21 2006 2010. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området 14 100-13% 1 850-12% 13 060 +9% 1 940-10% 25 560 +5% 1 060-58% 57 570-3% Aura 134-12 * 131 +47% 15 * 194 - <5 * 490 - S:t Karins 866-134 - 814-106 -22% 1 660 +13% 17-78% 3 600 - Kimitoön 431 +27% 22-262 +29% 39 +54% 467 - <5-74% 1 230 - Koski Tl 153 +37% <5 * 72-20 * 140 - <5 * 390 - Gustavs 37 - <5 * 38 +86% <5 * 44 - <5 * 130 - Laitila 364-32 - 330 +51% 45-426 - <5 * 1 200 - Lundo 462-71 - 333-14% 68-798 - 9-61% 1 740 - Loimaa 769-67 - 612 +29% 99 +39% 805-17% 33-52% 2 390 - Väståboland 392-32% 56-393 - 50-747 -10% 45-1 680-18% Marttila 99-11 * 37-13 * 92 - <5 * 250 - Masku 265-40 - 211-28 - 491 +13% 8-45% 1 040 - Mynämäki 250-16% 24-194 - 34-404 - 5 * 910-15% Nådendal 490-14% 79-516 - 84-1 016 +10% 27-56% 2 210 - Nousis 197 +49% 13 * 114-28 +72% 226 - <5 * 580 - Oripää 38-7 * 41 +72% 9 * 38-36% <5 * 130-29% Pemar 275-44 +86% 272-31 -30% 557-7 * 1 190 - Pyhäranta 59 - <5 * 97 +79% 16 * 94-7 * 280 - Pöytyä 415 +25% 24-269 +19% 62 +78% 384-16% 5 * 1 160 - Reso 559-24% 82-603 - 79-28% 1 384 +13% 16-72% 2 720-7% Rusko 141-28 - 117-28 - 306-6 * 630 - Salo 2 021-272 - 1 725 +20% 318 +26% 2 733-6% 40-84% 7 110 - Sagu 129-10 * 94-12 * 174 - <5 * 420 - Somero 473-24 - 313 +18% 70 +75% 542-7 - 1 430 - Tövsala 86-5 * 76 +82% 5 * 127 - <5 * 300 - Tarvasjoki 92 +47% 16 * 54 +48% 10 * 128 - <5 * 300 - Åbo 4 308-31% 696-16% 4 482-549 -33% 10 639 +14% 783-16% 21 460-5% Nystad 471-18% 70-782 +82% 101 +34% 770-11% 26-46% 2 220 - Vehmaa 125-7 * 77 +48% 13 * 173 +31% <5 * 400 - Totalt 19 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 20 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 21 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25
Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under 22 23 24 femårsperioden 2006 2010. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 3 400 +11% 690 +12% 1 740-1 970 +13% 9 960-4 680-4 520-12% 2 700-22% 29 660-2% Aura 29-7 * 12 * 15-99 - 59-18 -46% 22 * 260 - S:t Karins 282 +20% 56-77 - 89-726 - 319-280 - 131-1 960 - Kimitoön 52-15 * 11-44% 20-147 - 162 * 136-90 - 630 - Koski Tl 13 - <5 * 8 * 6 * 45-46 - 52-23 - 200 - Gustavs 5 * <5 * <5 * <5 * 17-9 * 13 * 12 * 60 - Laitila 40-32% 13-34 - 30-219 - 98-124 - 64-620 - Lundo 160-17 - 43-54 - 322-13% 154-113 -24% 76-940 - Loimaa 126-35 - 60-62 - 388-217 - 191-17% 136-28% 1 220 - Väståboland 107-19 - 40-24 -36% 285-13% 159-125 -37% 96-33% 860-20% Marttila 9 - <5 * 7 * <5 * 28-35% 15-43% 37-27 - 130 - Masku 89-23 * 32 +64% 31-220 - 85-90 - 29-600 - Mynämäki 62-9 * 18-21 - 172-76 - 65-32% 50-470 -14% Nådendal 148-25 - 45-80 +66% 476 +18% 208-187 - 80-34% 1 250 - Nousis 55 - <5 * 9 * 11-132 - 43-68 - 25 * 350 - Oripää 10 * <5 * <5 * 5 * 26-15 * 13 * 8 * 80 - Pemar 87-12 - 24-19 -37% 228-84 -25% 96-75 - 630 - Pyhäranta 8-47% 5 * 5 * <5 * 51-32 - 39-14 * 160 - Pöytyä 72-18 - 21-39 +65% 151-82 - 126-84 - 590 - Reso 202-37 - 67-102 +36% 568-191 -24% 216-17% 81-44% 1 460-6% Rusko 69 - <5 * 8-12 - 112-44 - 54-33 - 340 - Salo 429 +15% 72-198 - 182-1 069-8% 620-621 - 393-3 580 - Sagu 17 - <5 * 7 * 8 * 90-47 - 35-21 - 230 - Somero 67-10 - 27-22 - 177-97 - 182-102 - 680 - Tövsala 12 * <5 * <5 * 7 * 36-36 - 29-32 - 160 - Tarvasjoki 37 +139 <5 * 6 * 11 * 46-17 - 14 * 30-170 - Åbo 1 096 +15% 248-899 - 1 041 +10% 3 690 +6% 1 502-7% 1 381-22% 845-33% 10 700-4% Nystad 97-36 - 69 +49% 68 +51% 396 +16% 227-178 - 85-27% 1 160 - Vehmaa 20-7 * 8 * 5 * 47-40 - 34-36 * 200-22 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 23 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 24 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26
Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under 25 26 27 femårsperioden 2006 2010. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 2 120 +15% 350-970 +24% 920 +20% 6 010 +10% 3 690-5 770-14% 8 090-15% 27 910-4% Aura 22-5 * 12 * <5 * 60-22 - 38-63 - 230 - S:t Karins 183 +22% 19-32 - 51-407 - 232-353 - 360-1 640 - Kimitoön 40 - <5 * 8 * 5 * 72-73 * 130-260 - 590 - Koski Tl 8 * <5 * <5 * 12 * 29-13 -38% 51-78 - 200 - Gustavs 6 * <5 * <5 * <5 * 6 * 12 * 20 * 21-50% 70 - Laitila 32 - <5 * 8 * 9 * 100-72 - 155-198 - 580 - Lundo 85-9 * 12-12 - 213-156 +39% 144-171 - 800 - Loimaa 68-16 * 18-16 - 236 +28% 152-275 - 389-24% 1 170-8% Väståboland 83-10 * 21-24 - 160-111 - 171-29% 248-28% 830-18% Marttila 8 * <5 * <5 * <5 * 30-11 * 35-40 -32% 120 - Masku 59-9 * 7 * 10 * 108-70 - 73-108 - 440 - Mynämäki 49-9 * 8 * <5 * 80-50 - 93-146 -25% 440-17% Nådendal 79-9 * 19-29 - 250-131 - 224-222 -20% 960-8% Nousis 31 - <5 * <5 * <5 * 37-39% 29-60 - 71-240 - Oripää 8 * <5 * <5 * <5 * 8-47% 5 * 16-17 -52% 50-44% Pemar 59-10 * 19 * 13-130 - 72-113 - 145-560 - Pyhäranta <5 * <5 * <5 * <5 * 22-7 -66% 38-45 - 120 - Pöytyä 37 - <5 * 6 * 6 * 85-72 - 140-216 - 570 - Reso 102-17 - 37-36 - 338-202 - 271-21% 256-22% 1 260-7% Rusko 39 - <5 * 13 * 6 * 94-33 - 41-61 - 290 - Salo 307 +36% 34-82 - 89-723 - 466-738 -11% 1 086-3 530 - Sagu 22 - <5 * <5 * <5 * 28-30 - 31-79 - 200 - Somero 39-5 * 7 * 49 * 107-83 - 174-281 - 750 - Tövsala 8 * <5 * <5 * <5 * 25-15 - 33-56 - 140 - Tarvasjoki 15 * <5 * <5 * <5 * 23-20 - 43-32 - 140 - Åbo 648 +14% 161-619 +29% 506 +19% 648 +20% 1 321-2 030-23% 3 079-22% 10 760-7% Nystad 59-7 * 20-17 - 194-216 +37% 248-303 - 1 060 - Vehmaa 16 * <5 * 6 * 19 * 52 +84% 18-28 -32% 62-200 - 25 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 26 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 27 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27
Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2006 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,5 dygn. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 117 euro. 28 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 29. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2010. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 640 065 Hela räddningsområdet 67 042 Aura 533 Oripää 243 S:t Karins 2 962 Pemar 1 068 Kimitoön 1 229 Pyhäranta 247 Koski Tl 308 Pöytyä 747 Gustavs 94 Reso 2 558 Laitila 1 300 Rusko 370 Lundo 1 408 Salo 6 839 Loimaa 2 732 Sagu 572 Väståboland 1 918 Somero 1 451 Marttila 155 Tövsala 359 Masku 876 Tarvasjoki 253 Mynämäki 655 Åbo 33 591 Nådendal 1 796 Nystad 2 149 Nousis 399 Vehmaa 231 28 Hujanen T, Kapiainen S, Tuominen U, Pekurinen M (2008): Terveydenhuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2006. Stakesin työpapereita 3/2008. 29 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009 http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 28
7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 30 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2001 2010 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 31. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 30 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 31 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 29
Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2001 2010, N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 158 62 220 10-19 390 69 459 20-29 411 82 493 30-39 429 89 518 40-49 574 169 743 50-59 582 193 775 60-69 350 165 515 70-79 192 113 305 80-89 76 103 179 90+ 6 18 24 Yhteensä 3 168 1 063 4 231 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2001 2010, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 729 187 916 10-19 2 758 344 3 102 20-29 3 003 640 3 643 30-39 3 848 594 4 442 40-49 5 753 1 659 7 412 50-59 6 091 1 909 8 000 60-69 4 125 1 812 5 937 70-79 2 749 1 441 4 190 80-89 521 1 092 1 613 90+ 175 139 314 Yhteensä 29 752 9 817 39 569 Vårddagar 0 200 400 600 800 Vårddagar 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2001 2010. 30