INSAMLING AV AVFALL I REGION 10 Nulägesanalys Kommunerna i Region 10 24 januari 2019 Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB Kopparbergsvägen 8 722 13 Västerås Telefon: 076-767 16 04 E-post: info@milav.se Org.nr: 556864-6870 Bankgiro: 803-3128 www.milav.se
Omslagsbild: www.region10.se 2 (58)
Förord I september 2018 fick Miljö & Avfallsbyrån i uppdrag av kommunerna i Region 10 genom Trepartens Renhållningsnämnd att genomföra en utredning om olika lösningar för insamling av matavfall, förpackningar och returpapper i kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele. Utredningen har genomförts i dialog med en projektgrupp bestående av avfallshandläggare från samtliga kommuner inom Region 10 samt beställaren från Norsjö kommun, som är värdkommun för Trepartens Renhållningsnämnd. Konsultinsatsen i projektet har genomförts av Jörgen Leander och Eleonor Zeidlitz och med stöd av Marie Rytterstedt. Västerås 2019-01-24 Jörgen Leander Uppdragsledare Miljö & Avfallsbyrån 3 (58)
Sammanfattning I föreliggande rapport görs en nulägesanalys av förutsättningar i kommunerna i Region 10 (Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele) som kan vara av betydelse vid införande av matavfallsinsamling och utökad insamlingsservice för förpackningar och returpapper, som ett led i att uppnå mål i kommunernas avfallsplaner om minskade mängder hushållsavfall till förbränning och ökad utsortering av förpackningar och returpapper samt att uppfylla kommande lagkrav. Viktiga lokala förutsättningar är bl.a. litet befolkningsunderlag, stora geografiska ytor, långa avstånd till behandlingsanläggningar och vinterförhållanden med kyla och mycket snö. I utredningen definieras olika kriterier som ett framtida insamlingssystem för avfall i regionen ska uppfylla. För att uppställda kriterier för val av system ska kunna uppfyllas behöver insamlingssystemet innefatta matavfallsinsamling och kombinationer av olika tekniska lösningar för ökad insamlingsservice för förpackningar och returpapper. Det bör, så långt möjligt, ske genom fastighetsnära insamling, men även genom gemensamhetslösningar och återvinningsstationer. Med utgångspunkt från definierade kriterier, lokala förutsättningar i regionen och kunskaper om olika insamlingssystem föreslås i utredningen fyra olika alternativ för fortsatt analys, som grund för framtagande av förslag till framtida insamlingslösning i regionen. I samtliga alternativ förutsätts att kommunerna, i enlighet med gällande lagstiftning, ansvarar för insamling av matavfall och restavfall och att producentansvar råder för förpackningar och returpapper. Utformningen av alternativ för analys innebär inget ställningstagande avseende fördelning av ansvar eller kostnader för utförande av insamlingen av förpackningar och returpapper mellan kommunerna och producenterna. Följande alternativ föreslås utredas vidare: Nuvarande hantering ( nollalternativ ) Matavfallsinsamling i separat behållare, även i kombination med fler avlämningsplatser för förpackningar och returpapper Fastighetsnära insamling av matavfall, förpackningar och returpapper med fyrfackskärl hos villor och separata behållare hos lägenheter Fastighetsnära insamling med separat behållare för matavfall och optisk sortering av restavfall, förpackningar och returpapper Fortsatt utredning och analys kommer i huvudsak att baseras på uppgifter som sammanställts som underlag till nulägesanalysen. Härutöver behöver flera beräkningsförutsättningar och andra utgångspunkter fastställas avseende avgränsningar, val av nyckeltal samt möjliga generaliseringar och förenklingar. 4 (58)
Oavsett vilket alternativ som förordas efter genomförd analys är det nödvändigt att samråda med FTI om utformning, ansvar för och finansiering av insamlingssystemet för förpackningar och returpapper. Om matavfallsinsamling och ökad insamlingsservice för förpackningar och returpapper ska kunna realiseras bedöms även ökad regional samverkan och samordning vara nödvändigt. Bildande av en gemensam regional organisation, samnyttjande av omlastningsstationer, samlastning av avfall samt gemensamma upphandlingar bedöms innebära möjligheter. Lokala anpassningar utifrån förutsättningarna i varje kommun kan vara nödvändiga och kan exempelvis innebära att inte samtliga kommuner har identiska insamlingslösningar utan att någon eller några kommuner mycket väl kan erbjuda särskilda tjänster eller välja andra lösningar. 5 (58)
Innehåll 1 INLEDNING... 7 1.1 Bakgrund och syfte... 7 1.2 Förutsättningar och avgränsningar... 8 1.3 Metod... 8 2 NULÄGESBESKRIVNING... 9 2.1 Allmänt om regionen... 9 2.2 Befolkning, bebyggelse och näringsliv... 10 2.2.1 Befolkning och bebyggelse... 10 2.2.2 Näringsliv... 13 2.3 Kommunal avfallshantering... 14 2.3.1 Organisation... 14 2.3.2 Mål och strategier... 15 2.4 Insamling av hushållsavfall... 15 2.4.1 Nuvarande insamlingstjänster... 15 2.4.2 Behållare och fordon... 23 2.4.3 Hämtningsförhållanden och tekniska drifterfarenheter... 26 2.5 Omlastningsstationer och behandlingsanläggningar... 28 2.6 Insamlingsresultat... 29 2.7 Kundnöjdhet... 32 2.8 Ekonomi och taxor... 32 3 ALTERNATIV FÖR INSAMLING AV AVFALL I REGION 10... 38 3.1 Analys av förutsättningar i regionen... 38 3.2 Kriterier för val av alternativ för analys... 39 3.3 Tänkbara alternativ... 40 3.4 Förslag till alternativ... 43 4 REFERENSER... 45 Bilagor Bilaga 1 Orientering om insamlingssystem Bilaga 2 Ekonomiska underlag (separat Excel-sammanställning) 6 (58)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele samverkar genom Region 10. Region 10 syftar till att stärka kommunernas roll och utveckling i såväl Norr- och Västerbotten som nationellt och internationellt. Samarbetet omfattar flera olika områden. Flera av kommunerna har få invånare och stora geografiska ytor samt långa avstånd till behandlingsanläggningar för avfall. Det gör avfallshanteringen till en utmaning. Ingen av kommunerna samlar idag in matavfallet separat. Samtidigt pågår diskussioner om hur insamlingen av förpackningar och returpapper ska gå till och vilken insamlingsservice som producentansvaret kommer att innebära i framtiden. På nationell nivå har regeringen i juni 2018 fattat beslut om förordningsändringar som i korthet innebär att insamlingen av förpackningar och returpapper som huvudregel ska ske på eller vid bostadsfastigheten och att producenterna ska ta det ekonomiska ansvaret för insamlingen genom tillståndspliktiga insamlingssystem. Under det tillståndspliktiga insamlingssystemet kommer det att kunna finnas olika utförare, både privata och kommunala. Kommunens roll är fortsatt viktig och producenterna ska alltid samråda med kommunen, även i planeringsstadiet. Många kommuner i Sverige planerar för eller har redan infört fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper, samordnat med insamlingen av mat- och restavfall. Förordningsändringarna innebär även att kommunerna ska erbjuda insamling av matavfall och att reglerna för utformning av förpackningar förtydligas. Mot denna bakgrund har kommunerna genomfört en nulägesanalys utifrån regionens förutsättningar och kunskaper om olika system och tekniker för insamling av avfall. Syftet med genomförd nulägesanalys är att ta fram förslag till alternativ som grund för en fortsatt utredning om hur insamlingssystemet för avfall i regionen skulle kunna utvecklas. Rapporten avses utgöra underlag inför beslut om genomförande av en fortsatt utredning, som syftar till att ta fram förslag till insamlingssystem för kommunerna i Region 10. 7 (58)
1.2 Förutsättningar och avgränsningar Utredningen omfattar insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper hos villor, fritidshus och lägenheter. Verksamheter omfattas inte av utredningen. Utredningen berör inte insamling av farligt avfall eller grovavfall. Utredningen fokuserar på system som kan utgöra huvudsystem (det insamlingssystem som används i merparten av fastigheterna och är det huvudsakliga systemet, t.ex. insamling i kärl) för matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper i kommunerna. Huvudsystemet kan vid behov kombineras med olika typer av komplementsystem (t.ex. miljöbodar eller underjordsbehållare) som kan användas vid fastighets-/kvartersnära insamling eller någon form av gemensamhetslösningar i viss typ av byggelse eller delar av kommunerna. Följande viktiga förkortningar används i denna rapport: FNI ÅVC ÅVS fastighetsnära insamling, insamling vid fastigheten där avfallet uppstår bemannad återvinningscentral för bl.a. grovavfall och farligt avfall. obemannad återvinningsstation med containrar för förpackningar och returpapper 1.3 Metod Utredningen har genomförts utifrån granskning av befintliga underlag såsom renhållningsordningar, tidigare utredningar, prislistor enligt entreprenadavtal, interna underlag inklusive statistik och uppgifter från kundsystem och ekonomisystem samt muntliga och skriftliga uppgifter från nyckelpersoner i kommunerna. Utredarnas egna kunskaper och erfarenheter samt kontakter med andra kommuner och leverantörer av utrustning har bidragit till underlaget till utredningen. Förhållanden som beskrivs och aspekter som belyses har valts ut i samråd med kommunernas projektgrupp. 8 (58)
2 Nulägesbeskrivning I föreliggande kapitel beskrivs översiktligt sådana lokala och regionala förutsättningar som kan vara av betydelse för utformningen av det framtida insamlingssystemet för hushållsavfall i kommunerna. Exempel på viktiga förutsättningar är befolknings- och bebyggelseutveckling, fysiska förutsättningar, infrastruktur samt insamlingssystemets organisation och utformning. 2.1 Allmänt om regionen Region 10 utgörs av kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele. Åtta av kommunerna ligger i Västerbottens län och två i Norrbottens län, se Figur 1. Figur 1 Kommunerna i Region 10 med omnejd. Källa: Vännäs kommun Landarealen är stor och uppgår till ca 62 600 km 2. Flera av kommunerna består till stor del av fjällområden. Transportavstånden inom regionen är stora med ca 5-15 mil mellan kommunernas huvudorter. 9 (58)
I Region 10 är vintersäsongen lång med periodvis stora snömängder. I perioder kan temperaturen krypa ned under -30C. 2.2 Befolkning, bebyggelse och näringsliv 2.2.1 Befolkning och bebyggelse Kommunerna är befolkningsmässigt små (ca 2 600-12 300 invånare) och har tillsammans ca 49 400 invånare (ca 26 700 hushåll). I Tabell 1 presenteras antal invånare och bebyggelsestruktur i kommunerna. Tabell 1 Antal invånare och antal hushåll i kommunerna. Källa: SCB. Uppgifterna avser år 2017. Antal invånare (st) Antal hushåll i villor (st) Antal hushåll i flerbostadshus (st) Antal fritidshus (st) Arjeplog 2 821 1 100 465 1 268 Arvidsjaur 6 440 2 101 1 468 1 367 Dorotea 2 646 983 500 1 341 Lycksele 12 257 3 297 3 165 1 457 Malå 3 133 1 126 511 384 Norsjö 4 086 1 420 591 897 Sorsele 2 516 1 024 371 1 039 Storuman 5 907 2 291 874 3 836 Vilhelmina 6 768 2 256 1 353 3 374 Åsele 2 809 1 075 700 1 061 Summa 49 383 16 673 9 998 16 024 De flesta av kommunerna har en negativ befolkningsutveckling, samtidigt som turismen och antalet fritidsboende i fjällkommunerna ökar. I Arjeplog, Arvidsjaur Dorotea, Malå, Norsjö och Åsele sker en befolkningsminskning på i storleksordningen runt 50 personer per år. För flera av kommunerna förutspås den negativa befolkningsutvecklingen fortsätta. I Lycksele skedde däremot en ökning av befolkningen 2016-2017 med 70 personer. I kommuner med fjällturism ökar antalet personer framförallt under vinterhalvåret. I Tärnaby/Hemavan i Storumans kommun ökar exempelvis antalet boende från ca 1 700 till 50 000 under påsken. Nybyggnation av fritidshus, eller lägenheter som används som fritidshus, sker i fjällmiljö vid skidorter. Under 2017 byggdes exempelvis 50 fritidshus i Arjeplog, 45 fritidshus i Dorotea, 300 lägenheter för fritidsboende i Storuman och 83 fritidshus i Vilhelmina. Nybyggnationen indikerar att fjällturismen ökar i kommunerna. I Arjeplog och Arvidsjaur ökar antalet personer under vintersäsongen, januari till april, till följd av testverksamhet för bilar. Boendet för personer som arbetar med testverksamhet sker framförallt på hotell. 10 (58)
Flera kommuner har ett ökat antal besökare under kort tid vid olika evenemang. Ett exempel är Lycksele där antalet personer ökar under sommarsäsongen då kommunen är mycket arrangemangstät samt har ett utbud av flera olika boendeanläggningar. Säsongsvariationerna avseende antal personer i kommunerna innebär att mängden avfall som produceras under året varierar. För kommuner med stor fjällturism kan variationerna avseende avfallsmängder vara kraftiga. I Tabell 2 beskrivs kommunernas landareal och bebyggelsestruktur. Tabell 2 Landareal (km 2 ) Kommunernas landareal och bebyggelsestruktur. Tätorter 1 Arjeplog 12 804 Arjeplog (huvudort) med 65 % av befolkningen. Arvidsjaur 6 126 Arvidsjaur (huvudort) med 72 % av befolkningen och Glommersträsk. Dorotea 2 795 Dorotea (huvudort) med 56 % av befolkningen. Lycksele 5 889 Lycksele (huvudort) med 70% av befolkningen. Malå 1 727 Malå (huvudort) med 65 % av befolkningen. Norsjö 1 924 Norsjö (huvudort) med 50% av befolkningen. Sorsele 7 958 Sorsele (huvudort) med 47% av befolkningen. Storuman 8 234 Storuman (huvudort) med 37 % av befolkningen. Stensele är förort. I öster Tärnaby/Hemavan. Vilhelmina 8 791 Vilhelmina (huvudort) med 53 % av befolkningen. Åsele 4 223 Åsele (huvudort) med 61 % av befolkningen. Landsbygd Spridd bebyggelse över stora delar av hela landsbygden. Permanentboende är koncentrerade till byar, varav några större. En större och många mindre byar med några hushåll, finns även många enstaka hus och gårdar utspritt i kommunen. Fyra genomfartsvägar varav en Europaväg: E45, väg 94, väg 373 samt väg 95. En fjällort, i övrigt mindre byar samt spridd bebyggelse. Geografiskt långsmal kommun. Tre större byar samt flera små byar. 1) Sammanhållen bebyggelse med minst 200 invånare. Både spridd bebyggelse och byar. En större by samt fem mindre byar med bl.a. kommunalt VA. Bastuträsk har drygt 420 inv, byarna Norsjövallen, Risliden och Bjurträsk har 100-200 inv vardera och 60-120 inv bor i byarna Kvarnåsen, Svansele, Gumboda och Åmliden. Blattniksele har 159 inv, Ammarnäs 103 inv och Gargnäs 80 inv. Övriga 1 001 inv är spridda i mindre byar och enskilda gårdar. Slussfors och Gunnarn större byar. I övrigt spridd bebyggelse och mindre byar. Tre större byar Dikanäs, Saxnäs, Klimpfjäll. I övrigt spridd bebyggelse och byar där Vojmsjödalgången och Kulltsjödalgången bebyggs med fritidshus. Både spridd bebyggelse och byar. En större by Fredrika. 11 (58)
Större delen av befolkningen bor i huvudorterna. I övrigt finns flera mindre tätorter och många mindre byar. Spridd bebyggelse förekommer också. Bebyggelsen utgörs till stor del av villor men särskilt i vissa kommuner finns ett betydande antal lägenheter i flerbostadshus. Flerbostadshusen är ofta relativt små men det förekommer även större flerbostadshus. I några av kommunerna finns exempel på villaliknande flerbostadshus som uppfördes för att fungera som pensionärslägenheter. Det är vanligt med blandad bebyggelse med både villor och flerbostadshus men det förekommer även samlad flerbostadshusbebyggelse, exempelvis i huvudorternas centrala delar. Figur 2 Blandad bebyggelse i Norsjö tätort. Källa: handelsplatsnorsjo.se. Foto: Lars Bygdemark Figur 3 Fredrika, en av byarna i regionen. Källa: aselebyar.nu. Foto: Patrik Jonasson 12 (58)
Fritidshusbebyggelsen är omfattande i flera av kommunerna. Fritidshusbebyggelsen kan utgöras av exempelvis spridda fritidshus i byar och på landsbygd, där en del hus tidigare har använts som permanentbostäder, men det är också vanligt med sammanhållen fritidshusbebyggelse vid exempelvis en sjö eller i anslutning till ett fjällområde. 2.2.2 Näringsliv De flesta kommunerna har ett näringsliv med kopplingar till skogs- och gruvnäringarna med bl.a. såg- och träförädlingsindustrier, mekaniska industrier och maskinföretag. Besöksnäringen växer i hela området och är traditionellt stark i fjällkommunerna vintertid. I Sorsele, Arjeplog och Arvidsjaur finns en omfattande testverksamhet vintertid. Regionens näringsliv erbjuder ett fåtal arbetsgivare med 50 anställda eller fler, se Tabell 3. Härutöver är kommunerna stora arbetsgivare. Tabell 3 Större arbetsgivare i Region 10. Företag Ort Verksamhetsområde Tjintokk AB Arjeplog Lokaluthyrning testindustri Samhall Arvidsjaur Lokalvård Soliferpolar AB Dorotea Tillverkning släpfordon Kvalitets Skog Norr AB Fredrika Skogsskötsel Boliden Mineral AB Kristineberg Gruvindustri Hedlunda Industri AB Lycksele Träindustri Hotell Lappland AB Lycksele Hotell Maxmoduler AB Lycksele Hustillverkning Samhall Lycksele Produktion/bemanning Bennys Gräv AB Malå Maskintjänster Hultdins System AB Malå Mekanisk tillverkning Setra Trävaror AB Malå Sågindustri Drömtrappor AB Norsjö Träindustri Prospekteringsteknik i Norr AB Norsjö Markundersökningar Rottne-Smv AB Stensele Maskintillverkning Samhall Storuman Tillverkning 13 (58)
2.3 Kommunal avfallshantering 2.3.1 Organisation Malå, Norsjö och Sorsele har organiserat insamlingen av mat- och restavfall genom en gemensam nämnd Trepartens Renhållningsnämnd, där Norsjö kommun är värdkommun. I Lycksele kommun har det kommunala bolaget Lycksele Avfall & Vatten AB ansvaret för avfallshanteringen. Övriga kommuner har organiserat sin avfallshantering i förvaltningsform. Hälften av kommunerna anlitar entreprenör för insamling av hushållsavfall medan andra hälften har organiserat insamlingen i egen regi, se Tabell 4. Arjeplog och Arvidsjaur respektive Storuman och Vilhelmina handlar upp insamlingsentreprenör gemensamt. Inom Region 10 är för närvarande tre olika insamlingsentreprenörer verksamma. Tabell 4 Utförare av insamlingen i respektive kommun samt avtalstider där insamlingen sker på entreprenad. Insamling i egen regi eller på entreprenad Avtalstider Arjeplog Entreprenad med Arvidsjaur 2018-12-31, möjlighet till förlängning 12 mån Arvidsjaur Entreprenad med Arjeplog 2018-12-31, möjlighet till förlängning 12 mån Dorotea Entreprenad 2020-01-31, möjlighet till förlängning 36 mån Lycksele Egen regi - Malå Egen regi - Norsjö Egen regi - Sorsele Egen regi - Storuman Entreprenad med Vilhelmina 2020-12-31, möjlighet till förlängning 24 mån Vilhelmina Entreprenad med Storuman 2020-12-31, möjlighet till förlängning 24 mån Åsele Egen regi - Behandling av restavfallet sker utanför regionen. Avtalen för behandling av restavfall och avtal för transport till behandling har samordnats inom regionen i olika konstellationer. Samtliga avtal som finns i nuläget löper ut 1 januari 2021 eller tidigare. 14 (58)
2.3.2 Mål och strategier Majoriteten av kommunerna har aktuella avfallsplaner och/eller arbetar aktivt med att ta fram ny avfallsplan. I flera avfallsplaner finns mål som berör insamling av avfall. Exempel på mål som finns i olika kommunala avfallsplaner i regionen och som berör insamling av avfall är: Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska. Andelen farligt avfall i restavfallet ska minska. Utsortering av förpackningar och returpapper från blandat mat- och restavfall ska öka. Kommunen ska arbeta för ett gott resursutnyttjande för att hålla nere kostnaderna. Några av kommunerna har också i avfallsplanen pekat ut att en utredning ska genomföras för att undersöka möjligheterna för separat matavfallsinsamling. 2.4 Insamling av hushållsavfall 2.4.1 Nuvarande insamlingstjänster I mer än hälften av kommunerna (6 av 10) är den vanligaste behållaren för restavfall i villa 120 (eller 140) liters kärl och i en av kommunerna (Arvidsjaur) är 80 liters kärl den vanligaste behållaren. I övriga kommuner är den vanligaste behållaren 190 liters kärl. I samtliga kommuner är den vanligaste hämtningsfrekvensen i villa varannan vecka. I lägenheter är den vanligaste behållaren för restavfall 660 liters kärl men 370 liters kärl är också vanligt. Den vanligaste hämtningsfrekvensen för restavfall i lägenhet är varannan vecka men i någon kommun (Lycksele) är veckohämtning vanligast. Figur 4 Tömning av 660 liters kärl med baklastare i Storuman. Foto: Storumans kommun 15 (58)
I ett par av kommunerna förekommer även betalsäckar som alternativ för villor men i liten omfattning (Arvidsjaur och Dorotea). I Lycksele har underjordsbehållare blivit allt vanligare, se exempel i Figur 5. Figur 5 Underjordsbehållare av typ Molok Domino i Lycksele. Foto: Lycksele Bostäder AB Ingen av kommunerna har infört matavfallsinsamling. I Sorsele har dock kommunen en storkompost där hushållen kan lämna matavfall. Storumans och Sorsele kommuner är i dagsläget indelade i hämtningsområden, vilket innebär att hämtning inte sker i en del av kommunen. Vilhelmina kommun är indelad i två hämtningsområden där enbart månadshämtning sker under en del av året i det ena hämtningsområdet. 16 (58)
I Tabell 5 redovisas insamlingstjänster för permanentboende. Tabell 5 Insamlingstjänster för permanentboende Vanligaste abonnemang för restavfall i villa (volym/ frekvens) Vanligaste abonnemang för restavfall i lägenhet (volym/ frekvens) Andra insamlingstjänster för restavfall av särskild betydelse för permanentboende Antal hushåll med hemkomposte ring (st) Arjeplog 190 l kärl varannan vecka 660 l kärl varannan vecka 166 Arvidsjaur 80 l kärl varannan vecka 660 l kärl varannan vecka Betalsäck i några fall. 266 Dorotea 180-190 l kärl varannan vecka 370/660 l kärl varannan vecka Betalsäckar fasas ut. Ca 4 Lycksele 190 l kärl varannan vecka 660 l kärl varje vecka Ca 30 st underjordsbehållare för restavfall vid flerbostadshus, antalet ökar. 61 Malå 120 l kärl varannan vecka 370/660 l kärl varannan vecka Extrasäck kan köpas om behov finns vid tillfällig ökning av mängden avfall. Uppgift saknas Norsjö 120 l kärl varannan vecka 370 l kärl varannan vecka Uppgift saknas Sorsele 120 l kärl varannan vecka 370/660 l kärl varannan vecka Uppgift saknas Storuman 140 l kärl varannan vecka 660 l kärl varannan vecka Kommunen är indelad i hämtningsområden. Under 2019/2020 är målet att hämta i hela kommunen. Boende inom utökning får då lämna avfall på platser för fritidshus. 239 Vilhelmina 140 l kärl varannan vecka 370/660 l kärl varje vecka Kommunen är indelad i hämtningsområden. Månadshämtning sker inom det ena hämtningsområdet från 1 okt till 31 april. Ett fåtal Åsele 190 l kärl varannan vecka 370/660 l kärl varannan vecka 187 Liksom för villor är den vanligaste behållaren för restavfall även i fritidshus 120 (eller 140) liters kärl. I Arjeplog är 80 liters kärl den vanligaste behållaren och i Arvidsjaur är 190 liters kärl vanligast. I ett par av kommunerna är gemensamma kärl den vanligaste lösningen för fritidshus. I samtliga kommuner är den vanligaste hämtningsfrekvensen i fritidshus varannan vecka. I de mest utpräglade turistområdena förekommer hämtning mer än två gånger i veckan under vissa perioder medan månadshämtning förekommer i andra områden. Flertalet av kommunerna (6 av 10) tillämpar säsongshämtning i fritidshus under sommarhalvåret men några av kommunerna hämtar året runt från fritidshus. Betalsäckar som alternativ för fritidshus förekommer i flera kommuner. 17 (58)
I Tabell 6 redovisas insamlingstjänster för fritidshus. Tabell 6 Insamlingstjänster för fritidshus Vanligaste abonnemang för restavfall i fritidshus (volym/ frekvens) Säsong för insamling från fritidshus Andra insamlingstjänster för restavfall av särskild betydelse för fritidshus Arjeplog 80 l kärl varannan vecka hela året Insamling i kärl hos fritidshus som har abonnemang. Betalsäck i övriga fall. Arvidsjaur 190 l kärl varannan vecka maj - oktober Insamling i kärl hos fritidshus som har abonnemang. Betalsäck i övriga fall som avlämnas på Arvidsjaur ÅVC. Dorotea 180 l varannan vecka hela året Insamling i kärl från fritidshus. Betalsäckar förekommer men fasas ut, används i stort sett inte i kommunen. Lycksele Gemensamma 660 l kärl varannan vecka. Abonnemang 1-13 veckor/år hela året Malå 120 l kärl varannan vecka majseptember Betalsäck kan köpas och lämnas längs ordinarie hämtningsrutt, oftast vid andra kärl. Norsjö Gemensamma 370 l kärl varannan vecka majseptember Kärlstorleken varierar beroende på hur fritidshusen nyttjas i varje område. Sorsele 120 l kärl varannan vecka halvår Betalsäck erbjuds i Ammarnäs. Storuman Gemensamma 660 l kärl varannan vecka maj-jan, varje vecka feb-april. Abonnemang 1-13 veckor/år hela året Utökad hämtningsfrekvens i Hemavan och Tärnaby i april, minst 2 ggr/vecka. Vilhelmina 140 l kärl varannan vecka hela året, månadstömning på vissa områden Betalsäckar köps av fritidshusägare som inte har kärl. Lämnas i containrar vid inköpsstället. Sophus eller andra gemensamma platser för kärl är vanligt i fritidshusområden. Åsele 140 l kärl varannan vecka april-oktober Betalsäck som lämnas på ÅVC. Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper från lägenheter förekommer i flertalet av kommunerna, ofta genom det kommunala bostadsbolagets försorg. I några kommuner är anslutningsgraden till fastighetsnära insamling hög, se Tabell 7. Tömning sker genom anlitad insamlingsentreprenör. 18 (58)
I exempelvis Arvidsjaur och Norsjö används s.k. återvinningsvagnar där hushållen kan lämna förpackningar och returpapper, se exempel i Figur 6. Vagnarna dras av personbil som besöker bestämda platser enligt särskilt schema. Figur 6 Återvinningsvagn i Norsjö kommun. Foto: Norsjö kommun. I Norsjö har en särskild kärltömmare utvecklats som möjliggör insamling av förpackningar och returpapper i en hjullastarburen mindre container, se Figur 7, som komplement till kommunens insamling av restavfall. Figur 7 Tömning av kärl med hjälp av kärltömmare och hjullastare i Norsjö. Foto: Norsjö kommun 19 (58)
Tabell 7 Anslutningsgrad till fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper för lägenheter samt andra insamlingstjänster för förpackningar och returpapper för villor, lägenheter och fritidshus. Arjeplog Arvidsjaur Anslutningsgrad till FNI i lägenhet (%) Ingen uppgift Förekommer hos bl.a. kommunala bostadsbolaget. Andra insamlingstjänster för förpackningar och returpapper Återvinningsvagnar i byarna, vilket är uppskattat. Även flera av bostadsbolagen har återvinningsvagnar. Kvartersnära insamling av plastförpackningar och returpapper förekommer. Dorotea 0 Kommunala bostadsbolaget har en egna stationer för kvartersnära insamling. Lycksele Förekommer hos bl.a. kommunala bostadsbolaget. Malå Förekommer Kommunala bostadsbolaget har FNI. Insamlat material lämnas på ÅVC. I Malå samhälle finns 4 st kommunala platser för well och returpapper. Norsjö Förekommer Två återvinningsvagnar i ett antal byar. Kommunala bostadsbolaget har FNI för samtliga hyresgäster förutom boende i pensionärshem. Även en privat fastighetsägare har FNI till sina hyresgäster. Sorsele Förekommer Storuman Hög Stena erbjuder tjänster åt kommunen och fastighetsbolagen, dock ej aktivt. Vilhelmina 80 (uppskattat) - Åsele 0 - I kommunerna har FTI sammanlagt 50 st återvinningsstationer. I fem av kommunerna finns även återvinningsstationer som drivs i kommunal regi, totalt 29 st, i första hand för att upprätthålla insamlingsservice i byar. Stationerna är vanligtvis placerade vid butiker eller andra platser där invånarna normalt passerar. Problem med nedskräpning och otillräcklig tömning av återvinningsstationer är vanligt förekommande. I några av kommunerna har FTI avtal med kommunen om städning, snöröjning etc. I Dorotea samlar det kommunala bostadsbolaget in förpackningar och returpapper vid två kvartersnära stationer och kör det själva till ÅVC. 20 (58)
Figur 8 Återvinningsstation vid Malåborg i Malå kommun. I Tabell 8 redovisas antalet ÅVS:er i kommunerna i förhållande till invånarantalet. Flest ÅVS:er per 1 000 invånare har Arjeplog, Dorotea och Norsjö. Minst ÅVS:er per 1 000 invånare har Arvidsjaur, Lycksele och Storuman. Antalet ÅVS:er per 1 000 invånare uppgår till 1,6 st, vilket överstiger riksgenomsnittet på ca 0,6 ÅVS:er/1 000 invånare. Tabell 8 Antal återvinningsstationer (ÅVS) i kommunerna, 2017. Antal ÅVS, FTI (st) Antal ÅVS, kommunala (st) Antal ÅVS/ 1 000 invånare Arjeplog 6 3 3,2 Arvidsjaur 8-1,2 Dorotea 7-2,6 Lycksele - 13 1,1 Malå 4 3 2,2 Norsjö 5 6 2,7 Sorsele 5-2,0 Storuman 7-1,2 Vilhelmina 11-1,6 Åsele 3 1 1,4 Summa 50 29 1,6 21 (58)
I regionen finns totalt 22 ÅVC:er för mottagning av grovavfall och på 20 av dem kan även farligt avfall (FA) lämnas. ÅVC:erna är placerade i anslutning till de största orterna i kommunerna eller i stora turistbyar. Figur 9 Återvinningscentral med containrar vid ramp. Exempel från Lycksele. Hälften av kommunerna tillåter att hushållsavfall i säck lämnas på ÅVC mot betalning på plats eller i betalsäck. I sex av kommunerna sker kampanjhämtning av grovavfall i de större byarna. I två kommuner kan grovavfall hämtas fastighetsnära mot beställning och två kommuner erbjuder ingen fastighetsnära insamling av grovavfall. I nio av kommunerna sker ingen fastighetsnära insamling av farligt avfall. I Arjeplog kan FA lämnas i miljöbodar i de större byarna. 22 (58)
2.4.2 Behållare och fordon I flertalet av kommunerna (7 av 10) ägs kärlen av kommunen, eller kommunens bolag. I tre av kommunerna ägs kärlen av fastighetsägaren. Kärlens ålder och skick är varierande. Ägare av behållare, kärlens ålder och skick presenteras i Tabell 9. Tabell 9 Ägare av behållare, kärlens ålder och skick. Ägare av behållare Kärlens ålder och skick Arjeplog Arvidsjaur Kommunen äger kärlen, 8 m 3 container ägs av entreprenör. Kommunen äger kärlen, inga containrar används. Varierande ålder, bra skick. Varierande ålder, bra skick. Dorotea Kommunen Nya kärl, inte äldre än fyra år Lycksele Kommunala bolaget äger kärlen. Underjordsbehållare ägs av fastighetsägarna. Varierande ålder, bra skick. Många nya kärl köptes in vid införande av sidlastare. Malå Kommunen Varierande ålder och skick. Senaste större kärlinköpet gjordes 2010. Norsjö Fastighetsägaren Äldre kärl, mestadels från 1994, många i dåligt skick. Sorsele Kommunen Varierande ålder och skick. Storuman Kommunen Ingen uppgift om ålder, acceptabelt skick. Vilhelmina Fastighetsägaren Varierande ålder och skick. Åsele Fastighetsägaren, i framtiden kommunen. Varierande ålder och skick. För insamling av restavfall används baklastare i samtliga kommuner utom Åsele och Dorotea. Sidlastare används i hälften av kommunerna. Genom insamling med sidlastare avser dessa kommuner skapa en bättre arbetsmiljö genom högre säkerhet i de fall kärl är placerade vid vägar med hög hastighet och mindre behov av att dra kärl manuellt i snö vintertid. Sidlastarhämtning ger också goda förutsättningar för en kostnadseffektiv insamling, särskilt i viss typ av bebyggelse. Det finns dock nackdelar med sidlastarhämtning från arbetsmiljösynpunkt, såsom exempelvis att automatisk tömning blir mer monotont och stillasittande och att enmansbemannad insamling innebär ett mer ensamt arbete. 23 (58)
Figur 10 Sidlastartömning i Lycksele. Fordonen är i huvudsak enmansbemannade, utom baklastaren inom Trepartens Renhållningsnämnd (Malå, Norsjö, Sorsele) som är tvåmansbemannad. Även i Lycksele är baklastaren delvis tvåmansbemannad och är även utrustad med kran för tömning av bl.a. underjordsbehållare. Figur 11 Baklastare utrustad med kran för tömning av underjordsbehållare i Lycksele. Foto: Lycksele Avfall & Vatten AB I Tabell 10 presenteras en sammanställning av behovet av insamlingsfordon för insamling av hushållsavfall inom Region 10. För kommunernas insamling av hushållsavfall i regionen är totalt fyra sidlastare och fem baklastare i drift. Härutöver tillkommer reservkapacitet i form av en sidlastare och tre baklastare. 24 (58)
Tabell 10 Nuvarande behov av insamlingsfordon för insamling av hushållsavfall. Antal sidlastare (st) Antal baklastare (st) Kommentar Arjeplog 0,5 0,4 Fordon delas mellan Arjeplog och Arvidsjaur. Enmansbemannade. Arvidsjaur 0,5 0,4 Fordon delas mellan Arjeplog och Arvidsjaur. Enmansbemannade. Dorotea 0,4 - Lycksele 0,9 1 Årsmodell 2011. Baklastare delvis tvåmansbemannad. Malå - 0,4 Inkl. körning med reservbil. En bil delas inom Treparten. Tvåmansbemannade, treaxlade. Norsjö - 0,6 En bil delas inom Treparten. Tvåmansbemannade, treaxlade. Sorsele - 0,4 Inkl. körning med reservbil. En bil delas inom Treparten. Tvåmansbemannade, treaxlade. Storuman - 0,8 Långa dagar. Tvåmansbemanning i delar av kommunen vid mycket snö. En reservbil delas mellan Vilhelmina och Storuman. Vilhelmina - 0,9 Även en reservbil. Åsele 0,8 - Årsmodell 2018. Även en reservbil. Summa 3,1 4,9 I regionen används i huvudsak treaxlade insamlingsfordon, se exempel från Åsele i Figur 12. I Lycksele används tvåaxlade fordon eftersom kapaciteten för tvåaxlad bil är tillräcklig för insamling på landsbygd samtidigt som det underlättar framkomligheten i tätort. 25 (58)
Figur 12 Treaxlat insamlingsfordon, exempel från Åsele. Foto: Åsele kommun 2.4.3 Hämtningsförhållanden och tekniska drifterfarenheter Kärlen är ofta placerade fritt utomhus men i framförallt flerbostadshus förekommer det att kärl är placerade i avfallsutrymmen. I fastigheter där kärl för restavfall är placerade i avfallsutrymmen är tillgången till plats för fler fraktioner ofta begränsad. En erfarenhet från Lycksele är att utrymmen som tidigare använts för avfallshantering i många fall inte längre är tillgängliga efter installation av underjordsbehållare. Nybyggnation sker i flertalet av kommunerna framförallt avseende turistboenden i fjällmiljö. I dessa fall finns avfallsfrågor med i planeringsprocessen. De gemensamma stora kärl som används för framförallt fritidshus i en del kommuner är ofta tunga, vilket innebär dålig arbetsmiljö. I en del fall har detta lösts med tvåmansbemannade fordon vintertid när fritidshusen i hög grad är bebodda. Det förekommer även att permanentboende lämnar avfall i fritidshusens gemensamma kärl istället för i de egna kärlen. Avstånden i regionen är stora. Detta är av betydelse för prestationen (antal tömda kärl per dag) vid insamling. De långa avstånden gör att arbetsdagens längd blir begränsande för turerna framför fordonets lastkapacitet. Detta gäller exempelvis insamling i kommunerna Arvidsjaur, Malå, Norsjö och Storuman. Körsträckorna kan ligga på i storleksordningen 20-25 mil/dag men det förekommer även turer på mer än 30 mil/dag. Fruset avfall vintertid kan begränsa fordonets lastkapacitet eftersom komprimering försvåras. På vissa turer under turistsäsong kan dock lastkapaciteten bli begränsande, vilket gäller exempelvis Arjeplogs kommun. I Tabell 11 presenteras en sammanställning av nyckeltal för antal tömda kärl per dag beroende på fordonstyp, bemanning och typ av bebyggelse. 26 (58)
Tabell 11 Antal tömda kärl per dag i genomsnitt vid olika fordonstyp, bemanning och typ av bebyggelse. Antal tömda kärl per dag (st/dag) Typ av område Fordon och bemanning Arbetsdagens längd i genomsnitt (tim) Arjeplog 248, max 372 64, max 123 Tätort och landsbygd Tätort och landsbygd Sidlastare Baklastare, enmansbemannad 10 8 Arvidsjaur 267, max 577 38, max 80 Tätort och landsbygd Tätort och landsbygd Sidlastare Baklastare, enmansbemannad 10 10 (8-12, beroende på årstid) Dorotea Tätort och landsbygd Sidlastare 8 Lycksele Tätort och landsbygd Tätort och landsbygd Sidlastare Baklastare, en- tvåmansbemannad 8-10 Malå 553 250 Malå tätort Landsbygd Baklastare, tvåmansbemannad Baklastare, tvåmansbemannad 8 9 Norsjö 290 235 679 Landsbygd, fritidshussäsong Landsbygd, resten av året Norsjö tätort Baklastare, tvåmansbemannad 8 Sorsele 465 Tätort och landsbygd Storuman 343 Tätort och landsbygd Baklastare, tvåmansbemannad Baklastare, en- tvåmansbemannad 8 10 Vilhelmina 152 kärl och 2 containrar Tätort och landsbygd Baklastare, entvåmansbemannad 8 Åsele 170 Mest landsbygd Sidlastare 6 Vid stora snömängder, svår halka och under tjällossningen på våren är framkomligheten i samtliga kommuner dålig framförallt på vissa mindre vägar. Snöröjningen är tidvis bristfällig, vilket exempelvis kan innebära att vägar plogas för smalt. Några kommuner anvisar plats för kärlet vid närmaste farbara väg även om avståndet kan vara stort. I fjällområdena finns vissa branta vägar som gör insamlingen besvärlig och i Storuman finns 27 (58)
trånga fritidshusområden med brist på parkering, vilket begränsar framkomligheten samtidigt som det ofta är mycket människor i rörelse. Vinterklimatet gör att utrustningen på fordonen slits och kan ge upphov till haveri på hydrauliska system och elektronik samt att bromsar ibland fryser fast. Kommunerna eller kommunernas entreprenör har tillgång till reservfordon när ordinarie fordon är på service eller går sönder. Insamlingen har kunnat utföras som planerat med något undantag vid extrem väderlek, men tillgången till reservbil ses som en förutsättning i samtliga kommuner för att det ska fungera. Fastfrysning av avfall i kärl utgör inget större problem med den insamling av blandat mat- och restavfall som sker idag. 2.5 Omlastningsstationer och behandlingsanläggningar Samtliga kommuner har egen omlastning i kommunen med undantag för Arjeplog som omlastar i Arvidsjaur. Omlastningen i kommunerna sker vid kommunernas ÅVC:er eller vid nedlagda deponier och utförs exempelvis av personalen vid ÅVC eller kommunens transportentreprenör. I Norsjö kommun ligger platsen för mellanlagring och omlastning ca 3 mil från en timmerterminal, vilket gör att transporter möjligen skulle kunna ske på järnväg. Omlastningsstationen i Tärnaby i Storumans kommun är i behov av utbyggnad. Vid stora avfallsmängder under påsken tömmer sopbilen mer avfall än vad transportentreprenören klarar av att hämta från omlastningsstationen, vilket gör att avfall måste förvaras utomhus. Omlastningsstationernas utförande varierar mellan kommunerna. Ofta utgörs omlastningsstationen av en takad betongficka där avfallet töms, för att sedan lastas över i containrar med hjälp av hjullastare. I någon kommun sker omlastningen i en enkel hall med portar, se exempel från Arvidsjaur i Figur 13. Stationerna är vanligen utformade enbart för hantering av restavfall men det förekommer även att fler fraktioner kan omlastas. I Lycksele finns fickor även för förpackningar och returpapper. Det förekommer även att fraktionerna från fastighetsnära insamling lämnas i FTI:s ÅVS-containrar på återvinningscentralen. På flera av återvinningscentralerna finns även lastväxlarcontainrar för de mest skrymmande förpackningsfraktionerna. 28 (58)
Figur 13 Omlastningshall. Exempel från Arvidsjaur. Foto: Arvidsjaurs kommun Restavfallet från Arjeplog och Arvidsjaur behandlas av Boden Energi i Boden. Restavfallet för övriga åtta kommuner behandlas på Dåvamyran i Umeå. Transportavstånden till behandling av restavfallet är mellan 14 och 40 mil enkel väg. 2.6 Insamlingsresultat I Tabell 12 redovisas insamlade mängder i Region 10, per kommun och per hushåll. Tabell 12 Insamlade mängder mat- och restavfall samt förpackningar och returpapper 2017, totalt och per hushåll. Källa: Respektive kommun samt FTI AB. Mat- och restavfall (ton) Förpackningar och returpapper (ton) Mat- och restavfall (kg/hushåll och vecka) Förpackningar och returpapper (kg/hushåll och vecka) Arjeplog 1 044 349 12,8 4,3 Arvidsjaur 1 355 489 7,3 2,6 Dorotea 700 206 9,1 2,7 Lycksele 3 047 731 9,1 2,2 Malå 704 175 8,3 2,1 Norsjö 949 194 9,1 1,9 Sorsele 507 252 7,0 3,5 Storuman 1 544 373 9,4 2,3 Vilhelmina 1 202 440 6,4 2,3 Åsele 610 225 6,6 2,4 Samtliga 10 618 3 085 8,1 2,4 Riksgenomsnitt 8,6 2,5 29 (58)
En jämförelse med riksgenomsnitt visar att mängden mat- och restavfall per hushåll och vecka i flertalet kommuner i Region 10 ligger i nivå med eller något under riksgenomsnittet för mat- och restavfall enligt Avfall Sverige (224 kg/invånare och år, eller ca 8,6 kg/hushåll och vecka). Mängden mat- och restavfall per hushåll och vecka i Arjeplog överstiger riksgenomsnittet. Mängden förpackningar och returpapper per hushåll och vecka i flertalet kommuner i Region 10 ligger i nivå med riksgenomsnittet enligt FTI (summa samtliga fraktioner 64,1 kg/invånare, eller ca 2,5 kg/hushåll och vecka). Mängden förpackningar och returpapper per hushåll och vecka i Arjeplog och Sorsele överstiger riksgenomsnittet. I Tabell 13 och Tabell 14 redovisas mängd matavfall samt förpackningar och returpapper i restavfall från villa- respektive lägenhetshushåll enligt genomförda plockanalyser. Tabell 13 Restavfallets sammansättning hos villahushåll. Mängd matavfall samt förpackningar och returpapper i restavfall enligt plockanalys (kg/hushåll och vecka). Avser 2017 om ej annat anges. Total mängd restavfall (kg/hushåll och vecka) varav matavfall (kg/hushåll och vecka) varav förpackningar och returpapper, (kg/hushåll och vecka) Arjeplog 5,88 2,84 1,57 Arvidsjaur 4 7,89 3,40 2,46 Dorotea Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Lycksele 7,5 2,42 1,59 Malå 3,9 1,2 1,3 Norsjö 4,6 1,3 1,5 Sorsele 2 7,6 2,84 2,47 Storuman 2,9 1,14 0,47 Vilhelmina 4,5 1,7 1,3 Åsele 3 6,1 1,6 1,94 Riksgenomsnitt 1 7,18 2,94 2,3 1) För kommuner utan matavfallsinsamling. 2) Sorsele kommun: Uppgifterna avser blandad bebyggelse. 3) Åsele kommun: Uppgifterna avser landsbygd. 4) Avser plockanalys hösten 2018. 30 (58)
Tabell 14 Restavfallets sammansättning hos lägenhetshushåll. Mängd matavfall samt förpackningar och returpapper i restavfall enligt plockanalys (kg/hushåll och vecka). Avser 2017 om ej annat anges. Total mängd restavfall (kg/hushåll och vecka) varav matavfall (kg/hushåll och vecka) varav förpackningar och returpapper, (kg/hushåll och vecka) Arjeplog 3,06 1,04 1,67 Arvidsjaur 3 3,83 1,39 1,34 Dorotea Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Lycksele 2 4,9 1,82 1,19 Malå 6,1 1,5 2,26 Norsjö 2,2 0,72 0,78 Sorsele Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Storuman Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Vilhelmina Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Åsele Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Riksgenomsnitt 1 5,34 1,67 1,9 1) För kommuner utan matavfallsinsamling. 2) Avser insamling i underjordsbehållare. 3) Avser plockanalys hösten 2018. En jämförelse med riksgenomsnitt för kommuner som inte har infört matavfallsinsamling visar att innehållet av matavfall, förpackningar och returpapper i kg/hushåll och vecka från både villor och lägenheter i restavfall från flertalet av kommunerna i Region 10 understiger riksgenomsnittet enligt nyckeltal från Avfall Sverige (rapport 2016:28). Undantagen utgörs av innehållet av matavfall i restavfall från villor i Arvidsjaur och innehållet av förpackningar och returpapper i restavfall från Malå som överstiger riksgenomsnittet. Det finns flera tänkbara orsaker till det låga innehållet av matavfall, förpackningar och returpapper i restavfallet per hushåll jämfört med riksgenomsnittet. En bidragande orsak kan vara att medelåldern hos befolkningen i regionen i vissa kommuner överstiger riksgenomsnittet något, vilket betyder att andelen en- och tvåpersonshushåll i dessa kommuner är något högre än i många andra kommuner. Antalet invånare per hushåll i 31 (58)
regionen som helhet ligger dock i nivå med riksgenomsnitt. Den låga mängden matavfall per hushåll i restavfallet i flera kommuner kan bero på att många har hund och det också är vanligt att mata vilda djur. Den låga mängden förpackningar per hushåll kan ha flera olika orsaker, exempelvis att många människor jagar och plockar bär och svamp vilket minskar behovet av förpackningar. Historiskt eldade många hushåll avfall i s.k. bränngropar och värmepannor, något som till viss del kan antas leva kvar speciellt hos den äldre generationen. 2.7 Kundnöjdhet Kundundersökningar har genomförts i samtliga kommuner med undantag för Arjeplog, Dorotea och Åsele. Resultaten skiljer sig åt mellan kommuner med mycket fjällturism (Sorsele, Storuman, Vilhelmina) och kommuner utan fjällturism (Arvidsjaur, Malå, Norsjö, Lycksele). I kommuner utan fjällturism är invånarna mer nöjda med insamlingen, över 80 procent upp till 93 procent av de som svarat är ganska nöjda eller mycket nöjda med insamling av blandat mat- och restavfall i kommunerna. I kommuner med mycket turism är 52-75 procent ganska nöjda eller mycket nöjda med insamlingen av blandat mat- och restavfall. Den lägre nöjdheten i fjällkommunerna kan utifrån kommentarer som lämnats antas bero bland annat på att insamling inte erbjuds i hela kommunen (Sorsele), att fritidshusägare har svårigheter att kunna ställa ut och dra in kärlen för tömning (Vilhelmina) och fulla behållare och nedskräpning vid gemensamma insamlingsplatser för fritidshus (Storuman). I fyra av kommunerna (Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina, Lycksele) har invånarna fått besvara frågor om hur insamling av förpackningar och returpapper fungerar. Mellan 63 och 80 procent tycker det är ganska enkelt eller mycket enkelt att lämna förpackningar och returpapper. 2.8 Ekonomi och taxor De totala kostnaderna för hantering av hushållsavfall som kommunerna i Region 10 idag bedriver uppgår till ca 61 Mkr/år eller ca 1 240 kr/invånare, varav insamlingskostnaden för mat- och restavfall uppgår till ca 340 kr/invånare. Totalkostnaden per invånare överstiger riksgenomsnittet enligt Avfall Sverige som ligger på 825 kr/invånare, varav insamlingskostnaden för mat- och restavfall uppgår till 287 kr/invånare. I Tabell 15 presenteras en översiktlig sammanställning av de totala kostnaderna för avfallsverksamheten i kommunerna, exklusive slam. 32 (58)
Tabell 15 Kostnader för avfallsverksamheten, exkl. slam 2017. Totala kostnader hushållsavfall, Mkr Insamlingskostnad matoch restavfall, Mkr Behandlingskostnad matoch restavfall inkl fjärrtransport, Mkr Arjeplog 5,5 1,8 1,1 Arvidsjaur 7,1 2,0 1,1 Dorotea 1 4,1 1,4 0,9 Lycksele 13 3,66 2,80 Malå 2 5,1 0,7 0,53 Norsjö 3,8 1,8 0,9 Sorsele 3,86 ca 0,75 0,48 Storuman ca 7 1,84 2,4 Vilhelmina ca 7,5 1,85 0,99 Åsele 4,2 0,7 0,51 Summa 61 16,5 11,7 1) Dorotea: Avser 2015 2) Malå: Total kostnad inkluderar kostnader för viss slamhantering. Samtliga kommuner i regionen har en taxa med fast grundavgift per hushåll och rörlig avgift för hämtning och behandling. Den rörliga avgiften är volymbaserad, vilket innebär att avgiften ökar med ökande behållarvolym. Några av kommunerna ger rabatt för hemkomposterare, exempelvis Arjeplog och Arvidsjaur som tillämpar en relativt hög rabatt. Två av kommunerna Storuman och Vilhelmina tillämpar viktbaserad taxa. De flesta kommunerna har taggat kärlen (Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Storuman, Vilhelmina). I Åsele taggas samtliga kärl under 2019, som en del i kvalitetsarbete och som underlag för debitering. Dorotea tillämpar tömningsregistrering med behovstömning, vilket innebär att abonnentens rörliga avgift baseras på det faktiska antalet tömningar av kärlet. Figur 14 Taggat sopkärl, exempel från Arjeplog. 33 (58)
Avgiftsnivån för vanligaste abonnemang i villa varierar kraftigt i Region 10, från ca 1 400 kr/år till nära 3 000 kr/år. Grundavgiften utgör ca 20-75 % av den totala avgiften för vanligaste abonnemang. Den låga avgiftsnivån för vanligaste abonnemang i flera kommuner kan till viss del förklaras av taxestyrning för att abonnenterna ska välja det minsta kärlet och att kunden i några kommuner äger kärlen själva. Flera kommuner kommer att höja avgifterna kraftigt för vissa abonnemang under 2018-2019 (Storuman, Vilhelmina och Åsele). Åsele kommuns höga avgift kan förklaras av att kommunen är en av de minsta i Sverige. Avgiftsnivån för vanligaste abonnemang i fritidshus varierar på liknande sätt som för villor, från ca 400 till drygt 1 500 kr/år. Skälen till det stora spannet kan vara flera, exempelvis olika behållarvolym, olika hämtningssäsong och förekomst av gemensamhetslösningar. Även för vanligaste abonnemang i lägenhet varierar avgiftsnivån kraftigt i Region 10, från ca 1 1oo kr/år till 2 600 kr/år. I likhet med avgifterna för villor i olika kommuner kan skillnaderna mellan kommunernas avgifter för lägenheter förklaras av exempelvis taxestyrning och om kostnader för kärl ingår eller inte. Sammantaget överstiger avfallsavgifterna för villor i hälften av kommunerna i Region 10 riksgenomsnittet och för lägenheter i alla kommuner utom två. Tänkbara förklaringar till detta kan vara grundläggande förutsättningar såsom långa transportavstånd vid insamling och till behandling samt få hushåll och små avfallsmängder som ska bära kostnaderna. Jämförelser mellan avfallsavgifter i olika kommuner är dock generellt svårtolkade beroende på exempelvis skillnader i taxekonstruktion, vilken service kommunen tillhandahåller och vilka abonnemangsalternativ som aktuella avgifter avser. Riksgenomsnittet för avfallsavgift ligger för villor på 2 128 kr/år inklusive moms och för lägenheter på 1 316 kr/år inklusive moms enligt Avfall Sverige. I Tabell 16, Tabell 17 och Tabell 18 presenteras grundavgifter, rörliga avgifter och totala avgifter för vanligaste abonnemang i villor, lägenheter och fritidshus i kommunerna i Region 10. 34 (58)
Tabell 16 Avgift för vanligaste abonnemang för villa, inkl. moms. Vid viktbaserad taxa eller behovstömning har ett genomsnitt för rörlig avgift beräknats. Grundavgift (kr/år) Rörlig avgift (kr/år) Total avgift (kr/år) Arjeplog 864 1 681 2 545 Arvidsjaur 719 1 160 1 879 Dorotea 1 114 1 690 2 804 Lycksele 691 1 319 2 010 Malå 1 484 950 2 434 Norsjö 1 180 413 1 593 Sorsele 1 030 1 435 2 465 Storuman 1 032 735 1 767 Vilhelmina 773 660 1 433 Åsele 630 2 350 2 980 Kommentarer: Avgiften för Arvidsjaur avser 80 liters kärl. Avgifterna för Malå, Norsjö och Sorsele avser 120 liters kärl. Avgifterna för Storuman, Vilhelmina och Åsele avser 140 liters kärl. Avgifterna för Vilhelmina och Åsele inkluderar inte kärlkostnad, eftersom fastighetsägaren äger kärlet. Avgifterna för Storuman och Vilhelmina är beräknade utifrån genomsnittlig avfallsmängd och fastställd viktavgift per kilogram avfall. Avgiften för Dorotea är beräknad utifrån genomsnittligt antal tömningar och fastställd avgift per tömning. 35 (58)
Tabell 17 Avgift för vanligaste abonnemang för lägenhet, inkl. moms. Vid viktbaserad taxa har ett genomsnitt för rörlig avgift beräknats. Grundavgift (kr/år) Rörlig avgift (kr/år) Total avgift (kr/år) Arjeplog 864 1 750 2 614 Arvidsjaur 400 1 343 1 743 Dorotea 668 1 317 1 985 Lycksele 480 800 1 280 Malå 547 1 122 1 669 Norsjö 1180 477 1 657 Sorsele 530 1 367 1 897 Storuman 697 842 1 539 Vilhelmina 471 606 1 077 Åsele 526 1 332 1 858 Kommentarer: Uppgift om total avgift per lägenhet avser 660 liters kärl med vanligaste hämtningsintervall enligt Tabell 5. Baseras på ett abonnemang för 18 lägenheter med 74 liter tömd kärlvolym/vecka (tömd volym enligt Nils Holgersson-undersökningen 2018). Avgiften för Storuman och Vilhelmina är beräknad utifrån genomsnittlig avfallsmängd och fastställd viktavgift per kilogram avfall. Grundavgiften för Vilhelmina är beräknad baserat på fastställd grundavgift per abonnemang (773 kr/år) fördelat på 18 lägenheter och fastställd grundavgift per lägenhet (428 kr/år). 36 (58)
Tabell 18 Avgift för vanligaste abonnemang för fritidshus, inkl. moms. Vid viktbaserad taxa eller behovstömning har ett genomsnitt för rörlig avgift beräknats. Grundavgift (kr/år) Rörlig avgift (kr/år) Total avgift (kr/år) Arjeplog 432 716 1 148 Arvidsjaur 250 671 921 Dorotea 891 260 1 151 Lycksele 245 196 441 Malå 633 475 1 108 Norsjö 525 232 757 Sorsele 640 890 1 530 Storuman 494 557 1 051 Vilhelmina 773 337 1 110 Åsele 526 861 1 387 Kommentarer: Avgiften för Arjeplog, Dorotea, Lycksele, Storuman och Vilhelmina avser helår. För övriga kommuner avser avgiften en hämtningssäsong på ungefär ett halvår. Avgiften för Arjeplog avser 80 liters kärl. Avgiften för Arvidsjaur och Dorotea avser 190 respektive 180 liters kärl. Avgiften för Lycksele avser gemensamma 660 liters kärl. Avgifterna för Malå och Sorsele avser 120 liters kärl. I Norsjös taxa anges ingen kärlvolym då fritidshusen oftast har gemensamma kärl. De gemensamma kärlen har oftast volymen 370 liter. Avgifterna för Storuman, Vilhelmina och Åsele avser 140 liters kärl. Avgiften för Storuman avser abonnemang 0-13 veckor och är beräknad utifrån genomsnittlig avfallsmängd och fastställd viktavgift per kilogram avfall. Avgiften för Vilhelmina är beräknad utifrån genomsnittlig avfallsmängd och fastställd viktavgift per kilogram avfall. Avgifterna för Vilhelmina och Åsele inkluderar inte kärlkostnad, eftersom fastighetsägaren äger kärlet. Avgiften för Dorotea är beräknad utifrån genomsnittligt antal tömningar (4 st/säsong) och fastställd avgift per tömning. 37 (58)
3 Alternativ för insamling av avfall i Region 10 3.1 Analys av förutsättningar i regionen Baserat på beskrivningen av nuläget i kapitel 2 har en analys av regionens förutsättningar gjorts utifrån ett avfallsperspektiv och lokala förutsättningar i kommunerna och regionen som bedöms vara av särskild betydelse vid utformning av alternativ för analys i denna utredning har identifierats. Dessa är: Små avfallsorganisationer. Kommunernas resurser för administration, drift och utveckling av avfallsverksamheten är därför små. Formaliserad regional samverkan förekommer i liten omfattning. Tillgången till entreprenörer som lämnar anbud vid upphandling av avfallshämtning är begränsad. Befolkningsmässigt små kommuner med låg befolkningstäthet. Detta gör att underlaget för ett insamlingsfordon kan bestå av mer än en kommun, genom exempelvis samnyttjande av fordon eller gemensam upphandling. Det gör också att avfall måste mellanlagras tills tillräckligt stora kvantiteter har samlats in. Att kommunerna är små betyder också att fasta kostnader för avfallshantering, såsom administration och återvinningscentraler, måste fördelas på färre invånare än i större kommuner. Geografiskt stora kommuner med långa transportavstånd vid insamling av avfall. I de flesta kommuner används stora fordon (treaxlade) och på landsbygdsturer är det inte ovanligt med långa arbetsdagar för att skapa en rationell insamling. Insamlingsfordonens lastkapacitet är vanligen inte begränsande för turerna. Långa transportavstånd till behandlingsanläggningar. Detta gör att avfall alltid måste omlastas och att flera olika behandlingsanläggningar kan behöva nyttjas. En omlastningsstation finns i de flesta kommuner men flertalet av dessa kan enbart hantera restavfall. Bebyggelse längs stora vägar. Större vägar på landsbygden löper ofta genom byar eller nära annan bebyggelse. Detta gör att behållare ofta är placerade längs trafikerade vägar, ibland med höga hastigheter. Av bl.a. denna anledning används sidlastare där chauffören normalt inte behöver gå ur fordonet och dra fram kärlet vid tömning. Mycket fritidshus och turism. I flera av kommunerna finns mycket fritidshus av skiftande karaktär. Det är vanligt att fritidshusområden är anslutna till en gemensamhetslösning. Det förekommer även att spridd fritidshusbebyggelse är ansluten till en gemensamhetslösning. I vissa kommuner, särskilt fjällkommunerna, kan turismen vara omfattande vilket leder till stora säsongsvariationer i befolkning och avfallsmängder. Snörika och kalla vintrar. Stora snömängder kan försvåra tömning, vilket är ytterligare ett skäl till att flera kommuner har valt att använda sidlastare för att undvika att chauffören måste dra fram 38 (58)
kärlet vid tömning. Under vintermånaderna är det också vanligt att avfallet fryser, vilket försvårar komprimering. På vissa turer under vintern kan därför s.k. mellantömning behöva göras för att alla kärl ska kunna tömmas. Begränsad insamlingsservice för förpackningar och returpapper. I vissa kommuner förekommer fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper i liten omfattning, i många fall genom det kommunala bostadsbolaget. Tillgången till återvinningsstationer är också begränsad och i vissa kommuner har kommunen därför valt att komplettera FTI:s återvinningsstationer med egna stationer eller ambulerande återvinningsvagnar för att kunna upprätthålla en service även i mindre byar. Ingen matavfallsinsamling. Andra utmärkande förutsättningar men som inte bedöms vara av särskild betydelse vid utformning av alternativ är bl.a. att innehållet av matavfall, förpackningar och returpapper i restavfall från hushåll enligt genomförda plockanalyser är lågt och att vanligaste kärlvolym hos villor i många av kommunerna är liten. 3.2 Kriterier för val av alternativ för analys En grundläggande förutsättning för de alternativ som analyseras är att de ska ligga i linje med gällande lagstiftning, nationella miljökvalitetsmål och kommunernas mål och strategier om bl.a. bättre sortering, god resurshushållning och strävan uppåt i avfallstrappan. I samtliga alternativ förutsätts att kommunerna, i enlighet med gällande lagstiftning, ansvarar för insamling av matavfall och restavfall och att producentansvar råder för förpackningar och returpapper. De alternativ som studeras ska uppfylla följande kriterier: Samtliga fraktioner av matavfall, förpackningar av glas, metall, plast, papper samt returpapper sorteras ut vid källan (källsortering) och samlas in. Källsortering är väl etablerat inom svensk avfallshantering och är den sorteringsprincip som generellt visat sig ge bäst kvalitet på insamlade fraktioner. Insamling av förpackningar och returpapper ska ske med god service. Insamlingen bör därför där så är möjligt ske fastighets- eller kvartersnära. Insamlingssystemet ska ge goda förutsättningar för ett bra insamlingsresultat med hög källsorteringsgrad och rena fraktioner. System som bygger på insamling i separata behållare eller fack har enligt nationell statistik visat sig ge det bästa insamlingsresultatet. Användning av plastpåsar för insamlingen av avfall bör så långt möjligt undvikas, genom att exempelvis samla in matavfall i papperspåsar eller övriga fraktioner oemballerat. 39 (58)
Behållare, fordon och andra tekniska lösningar som tillämpas ska vara beprövade och erfarenheter från drift i full skala ska finnas. Insamlingssystemen ska kunna användas i alla kommunerna för att underlätta samordning och kostnadseffektiv insamling. Kriterierna har valts av projektgruppen i samråd med Miljö & Avfallsbyrån. 3.3 Tänkbara alternativ Baserat på lokala förutsättningar i kommunerna och regionen och beskrivningen av olika insamlingssystem enligt Bilaga 1 finns flera olika alternativ som kan vara tänkbara. För att uppställda kriterier för val av system ska kunna uppfyllas behöver samtliga alternativ innefatta matavfallsinsamling och där så är möjligt även ökad insamlingsservice för förpackningar och returpapper. Alternativen behöver även innefatta kombinationer av olika tekniska lösningar. Utformningen av alternativ för analys innebär inget ställningstagande avseende fördelning av ansvar eller kostnader för utförande av insamlingen av förpackningar och returpapper mellan kommunerna och producenterna. Följande alternativ bedöms vara tänkbara: Nuläge: Nuvarande hantering ( nollalternativ ) Nuvarande hantering av restavfall (ingen matavfallsinsamling) ÅVS:er, återvinningsvagnar och fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper i nuvarande omfattning Matavfall: Matavfallsinsamling i separat behållare Nuvarande hantering av restavfall Insamling av matavfall i separat behållare Gemensamhetslösningar med separata behållare för mat- och restavfall i turistområden och omgivande fritidshusbebyggelse ÅVS:er, återvinningsvagnar och fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper i nuvarande omfattning Matavfall plus: Matavfallsinsamling i separat behållare och fler avlämningsplatser för förpackningar och returpapper Nuvarande hantering av restavfall Insamling av matavfall i separat behållare Gemensamhetslösningar med separata behållare för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper i turistområden och omgivande fritidshusbebyggelse 40 (58)
Separata behållare för förpackningar och returpapper i samtliga flerbostadshus ÅVS:er, återvinningsvagnar för förpackningar och returpapper i nuvarande omfattning Tvåfack: Matavfallsinsamling och fastighetsnära insamling för vissa förpackningsfraktioner i delade kärl (tvåfackskärl) Delade kärl för mat- och restavfall, pappersförpackningar och plastförpackningar för villahushåll i tätorter samt enskilda villahushåll och fritidshus på landsbygd Gemensamhetslösningar med separata behållare för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper i turistområden och omgivande fritidshusbebyggelse Separata behållare för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper i samtliga flerbostadshus Påhängsbehållare för batterier, lampor och smått elavfall vid insamling i delade kärl. Separata boxar för flerbostadshus och vissa gemensamhetslösningar ÅVS:er i nuvarande omfattning för förpackningar och returpapper som komplement och backup Fyrfack: Fastighetsnära insamling med fyrfackskärl Fyrfackskärl för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper för villahushåll i tätorter samt enskilda villahushåll och fritidshus på landsbygd Gemensamhetslösningar med separata behållare för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper i turistområden och omgivande fritidshusbebyggelse Separata behållare för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper i samtliga flerbostadshus Påhängsbehållare för batterier, lampor och smått elavfall vid insamling i fyrfackskärl. Separata boxar för flerbostadshus och vissa gemensamhetslösningar ÅVS:er för förpackningar och returpapper som backup 41 (58)
Optisk: Fastighetsnära insamling med optisk sortering Större kärl för restavfall, plast-, metall och pappersförpackningar samt returpapper i olikfärgade plastpåsar för enskilda villahushåll och fritidshus samt flerbostadshus Insamling av matavfall i separat behållare Gemensamhetslösningar i turistområden och viss omgivande fritidshusbebyggelse (restavfall, plast-, metall och pappersförpackningar samt returpapper i olikfärgade plastpåsar och matavfall i separat behållare) ÅVS:er för glasförpackningar samt som backup för samtliga förpackningsfraktioner och returpapper Alternativ som bygger på att befintliga behållare för restavfall kompletteras med mindre behållare, säckar och liknande för olika fraktioner av förpackningar och returpapper har diskuterats men bedöms inte vara intressanta, främst beroende på vinterförhållanden men även utifrån risken för nedskräpning samt generella kundperspektiv och logistikaspekter. För att upprätthålla en rationell insamling bedöms inte andra typer av insamlingsfordon än komprimerande sopbilar vara intressanta. I Tabell 19 presenteras en översiktlig jämförelse av beskrivna tänkbara alternativ utifrån egenskaper som är utmärkande för respektive alternativ och som bedöms vara särskilt viktiga med hänsyn till uppställda kriterier för val av system och lokala förutsättningar i kommunerna och regionen. Tabell 19 Jämförelse mellan tänkbara alternativ Nuläge Matavfall Matavfall plus Tvåfack Fyrfack Optisk Kärl måste inte bytas X X X (X) Standardfordon kan användas X X X X X Sidlastare kan användas X X X X Plastpåsar behövs inte för annat avfall än restavfall Alla fraktioner från alla hushåll hanteras via FNI eller dylikt Dokumenterat goda insamlingsresultat Svenska erfarenheter finns från många kommuner Svenska erfarenheter finns från kallt och snörikt klimat X X X X X X (X) (X) X X X X X X X X (X) 42 (58)
3.4 Förslag till alternativ Med utgångspunkt från den översiktliga jämförelsen mellan olika tänkbara alternativ i kapitel 3.3 föreslås alternativen Nuläge, Matavfall/Matavfall plus, Fyrfack och Optisk väljas för fortsatt analys, som grund för framtagande av förslag till framtida insamlingslösning i regionen. Alternativ Tvåfack föreslås inte analyseras. Motiven till förslaget är främst följande: Nuläge, som avser spegla nuvarande hantering i regionen, utgör ett nollalternativ med vilket övriga alternativ jämförs. Matavfall är ett alternativ där nuvarande hantering har utökats med matavfallsinsamling med vanligast förekommande insamlingsteknik (separat behållare för matavfall) och i alternativ Matavfall plus även med fler avlämningsplatser för förpackningar och returpapper och utökad FNI för flerbostadshus. I båda alternativen kan både bakoch sidlastande tvåfacksfordon användas. Alternativ Matavfall och Matavfall plus förutsätts kunna belysas tillsammans, genom att alternativ Matavfall kan sägas ingå i alternativ Matavfall plus. Inget av alternativen bygger på insamling i plastpåsar för optisk sortering, främst därför att systemet är plastpåsebaserat och att insamlingsresultatet för detta system kan förväntas bli sämre än vid insamling i separat kärl. Tvåfack innebär en omfattande systemförändring men erbjuder ändå en begränsad serviceförbättring genom att endast två förpackningsfraktioner samlas in fastighetsnära, varför detta alternativ inte föreslås analyseras vidare. Fyrfack innebär matavfallsinsamling och FNI för flertalet hushåll. Detta alternativ bygger på fyrfackssystemet, som förutsätter baklastarhämtning med en fordonstyp som det endast finns begränsade erfarenheter av från kallt och snörikt klimat (Härnösand). Samtidigt är detta system det vanligaste FNI-systemet för villor och som har dokumenterat goda insamlingsresultat, varför det bedöms vara ett intressant alternativ. Optisk bygger på insamling av restavfall, förpackningar och returpapper i olikfärgade påsar för optisk sortering och att matavfall samlas in i separat behållare. Systemet kräver att avfallet emballeras i plastpåsar och i dagsläget finns ingen optisk sorteringsanläggning inom rimligt avstånd. De svenska erfarenheterna av detta insamlingssystem för flera fraktioner är också begränsade (en anläggning i Eskilstuna, fem kommuner). Systemet ger dock möjligheter att samla in returpapper och samtliga förpackningsfraktioner utom glasförpackningar i samma kärl och att använda både bak- och sidlastande tvåfacksfordon, varför det bedöms vara intressant att analysera. 43 (58)
Fortsatt utredning och analys kommer i huvudsak att baseras på uppgifter från kapitel 2. Härutöver behöver flera beräkningsförutsättningar och andra utgångspunkter fastställas avseende avgränsningar, val av nyckeltal samt möjliga generaliseringar och förenklingar. Oavsett vilket alternativ som förordas efter genomförd analys är det nödvändigt att samråda med FTI om utformning, ansvar för och finansiering av insamlingssystemet för förpackningar och returpapper. Om matavfallsinsamling och ökad insamlingsservice för förpackningar och returpapper ska kunna realiseras bedöms även ökad regional samverkan och samordning vara nödvändigt. Bildande av en gemensam regional organisation, samnyttjande av omlastningsstationer, samlastning av avfall samt gemensamma upphandlingar bedöms innebära möjligheter. Lokala anpassningar utifrån förutsättningarna i varje kommun kan vara nödvändiga och kan exempelvis innebära att inte samtliga kommuner har identiska insamlingslösningar utan att någon eller några kommuner mycket väl kan erbjuda särskilda tjänster eller välja andra lösningar. 44 (58)
4 Referenser Rapporten bygger till stor del på konsulternas erfarenheter från arbete med utredningar och andra projekt om insamling i många kommuner. Härutöver har följande källor nyttjats i denna rapport: Skriftliga källor Handbok för avfallsutrymmen. Riktlinjer för utformning av avfallsutrymmen vid ny- och ombyggnation. Avfall Sverige 2018 Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. Guide nr 6, Avfall Sverige 2016 2018 års förpacknings- och returpappersförordningar samt krav på insamling av matavfall från hushåll. Guide nr 21, Avfall Sverige 2018 Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall. Avfall Sverige rapport 2016:28 Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner. Avfall Sverige rapport 2016:29 Mer fastighetsna ra insamling av fo rpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren. Regeringskansliet, Miljö- och energidepartementet 2018 Insamlingsstatistik för förpackningar och returpapper, FTI AB 2017. Avfallsplaner för kommunerna i Region 10 Avfallsföreskrifter för kommunerna i Region 10 Avfallstaxor för kommunerna i Region 10 Plockanalys av hushållsavfall från 15 kommuner i Västerbotten, Envir 2017 RUS 2014 2020. Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län, Region Västerbotten Övriga interna underlag om avfallsmängder, abonnemang, ekonomi, information, kundnöjdhet m.m. 45 (58)
Muntliga källor Jonas Callin, Arjeplogs kommun Johan Åberg, Arvidsjaurs kommun Pierre Danielson, Dorotea kommun Thomas Grenbäck, Lycksele kommun Tony Frank, Malå kommun Lars Grundberg, Malå kommun Elin Andersson, Norsjö kommun Eleonore Hedman, Norsjö kommun Johan Holmberg, Norsjö kommun Lars-Gunnar Burman, Sorsele kommun Anna Brunned, Storumans kommun Simon Sundström, Storumans kommun Guninger Fryklund, Vilhelmina kommun Magnus Johansson, Vilhelmina kommun Thord Dahlberg, Åsele kommun Marcus Helletun, Åsele kommun 46 (58)
Bilaga 1 Orientering om insamlingssystem Nedan görs en kort presentation av system som tillämpas i olika kommuner idag för insamling av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från hushåll. System utan matavfallsinsamling beskrivs inte. Separata behållare Matavfall och restavfall Insamling av matavfall och restavfall i separata behållare är den vanligaste lösningen för insamling av matavfall i Sverige och där det finns mest erfarenheter. Systemet bygger på att kärl för restavfall kompletteras med kärl för matavfall. I villabebyggelse används vanligen kärl med volym 140-190 liter för matavfall. I lägenhetsområden där flera hushåll använder samma kärl riskerar kärlen att bli för tunga. Här är kärl med volym 140 liter att föredra men det förekommer även att större kärl används, exempelvis 190 eller 240 literskärl. Kärlen töms med traditionella en- eller tvåfackade insamlingsfordon, vanligen varannan vecka för villor och en gång i veckan för lägenheter. Figur 15 Separata behållare för matavfall och restavfall från villor. Foto: Sigtuna Vatten & Renhållning. Matavfallet läggs vanligtvis i särskilda påsar som oftast tillhandahålls av kommunen. Påsarna är vanligen av papper men en del kommuner använder påsar av majsstärkelse eller plast. Kommuner som använder papperspåsar brukar framhålla pedagogiska aspekter såsom att en papperspåse med en karaktär som påtagligt avviker från den vanliga soppåsen ger tydliga signaler om att endast matavfall ska läggas i påsen, att felkastade påsar i kärl för matavfall enkelt kan identifieras samt att förbehandling och behandling av matavfall som samlas in i papperspåsar underlättas. Erfarenheter visar att insamling av matavfall och restavfall med separata behållare och papperspåse för matavfall ger både rent matavfall och högt utbyte. Det nationella medianvärdet för insamling i system med papperspåsar och separat behållare för matavfall ligger på drygt 97 % enligt en kartläggning som Avfall Sverige och SP genomfört 2015. Motsvarande värde för insamling i plastpåsar är enligt samma studie ca 92-93 %. 47 (58)
Förpackningar och returpapper Insamling i separata behållare för respektive fraktion är också den lösning som är vanligast för fastighets- eller kvartersnära insamling av förpackningar och returpapper. Lösningen används främst i lägenhetsområden som komplement till befintlig insamling av mat- och restavfall och ÅVS:er för förpackningar och returpapper men förekommer även i villaområden, vanligen genom ett samarbete mellan fastighetsägare som har ordnat en gemensam kvartersnära avfallslösning. Insamling av förpackningar och returpapper i separata behållare med tömningsschema i villaområden med hämtning vid varje fastighet förekommer också men är inte vanligt. Kärlen töms vanligen med traditionella en- eller tvåfackade insamlingsfordon. Figur 16 Separata kärl i avfallsutrymme för mat- och restavfall och utsorterade förpackningar och returpapper. Exempel från Göteborg. Foto: Göteborgs stad Vid insamling i separata behållare för lägenheter placeras behållarna ofta i miljöhus tillsammans med behållare för restavfall och matavfall. Ett miljöhus i ett lägenhetsområde betjänar normalt 50-75 hushåll och placeras i anslutning till t.ex. ett gångstråk eller en parkeringsplats i området. Andra vanliga lösningar i lägenhetsområden är att placera behållare för förpackningar och returpapper i ett befintligt avfallsutrymme, i någon form av sopskåp eller att installera s.k. underjordsbehållare för förvaring under marknivå. Miljöhus i villaområden betjänar normalt ca 25 hushåll. I villaområden placeras miljöhuset ofta på en central plats i kvarteret eller vid exempelvis infarten till kvarteret. Figur 17 Miljöhus för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper. Exempel på placering i lägenhetsområde i Västerås. Foto: Miljö & Avfallsbyrån 48 (58)
Kommuner som har valt detta system för FNI brukar lyfta fram systemets pedagogik och tydlighet med förvaring av avfallet oemballerat i separata behållare som bidragande orsaker till insamlingsresultaten. Kundnöjdheten är vanligtvis hög. En allmän erfarenhet från detta system är att det är utrymmeskrävande. Det kan konstateras att insamling av förpackningar och returpapper med separata behållare av bl.a. logistik- och utrymmesskäl inte lämpar sig för villabebyggelse med egen hämtning, men erfarenheter visar att systemet fungerar bra i lägenhetsbebyggelse eller i villabebyggelse med gemensam hämtning som komplement till såväl traditionell insamling av restavfall och matavfall som till andra system för FNI av förpackningar och returpapper. Systemet kräver normalt inga särskilt anpassade behållare eller fordon, utom vid tömning av underjordsbehållare som kräver kranbil. Hög anslutningsgrad till och acceptans för FNI minskar också behovet av ÅVS:er. Erfarenheter från olika kommuner visar att FNI av förpackningar och returpapper med separata behållare ger både rena fraktioner och ett högt utbyte. I Avfall Sveriges rapport 2017:19 presenteras erfarenheter från goda exempel på FNI av förpackningar och returpapper med separata behållare i Skåne. Nationella nyckeltal för renhet och utbyte saknas. Delade kärl (tvåfackskärl) Insamling av matavfall och restavfall samt ett urval fraktioner av förpackningar och returpapper i system med delade kärl (tvåfackskärl) testas på försök i mindre skala (storleksordning något 100-tal hushåll) i flera kommuner, däribland Lidköping, Karlstad samt några kommuner i Göteborgstrakten (Lerum, Partille och Göteborg), men har hittills inte tillämpats i full skala. De fraktioner som samlas in fastighetsnära i delade kärl är, förutom mat- och restavfall, även plastförpackningar och pappersförpackningar. Exempel finns även på att returpapper på försök samlas in i ett delat kärl i samma fraktion som pappersförpackningar för central eftersortering. Det finns även exempel på att metallförpackningar har samlats in i samma fraktion som plastförpackningar för central eftersortering. Glasförpackningar samt eventuellt metallförpackningar och returpapper lämnas vid ÅVS:er. I Lidköpings kommun har beslut fattats om att införa insamling av matavfall och restavfall i delade kärl och att även erbjuda insamling av plastförpackningar och pappersförpackningar i delade kärl. Tekniken med insamling i delade kärl förekommer i någon kommun för insamling av enbart matavfall och restavfall samt som ett alternativt abonnemang i vissa kommuner som har infört fyrfackskärl. Kärlen kan tömmas med ett tvåfackat baklastande insamlingsfordon som är anpassat för tömning av delade kärl. Vid försök har ibland andra lösningar för tömning tillämpats. 49 (58)
Figur 18 Delade 240 liters kärl med fack för sammanlagt olika fraktioner. Foto: Lidköpings kommun Kärlen kan utgöras av 240 eller 370 liters kärl utrustade med mellanvägg. 370 liters kärl kan vara att föredra för att underlätta tömning av voluminösa fraktioner som plast- och pappersförpackningar, vilket framkom vid intervjuer med chaufför vid försöket i Lerum, Partille och Göteborg. I ett system med insamling av fyra fraktioner förses varje fastighet med två stycken delade kärl, som ersätter befintliga kärl. Mellanväggens placering i sidled kan anpassas beroende på hur kommunen väljer att utforma systemet. Tömning kan ske varannan vecka av kärlet som innehåller matavfall och restavfall och varannan eller fjärde vecka av det andra kärlet. Delade kärl kan kompletteras med särskilda behållare för fler fraktioner, t.ex. lampor; batterier eller småelektronik, som hängs på kärlet inför tömning. Eftersom erfarenheter av insamling av flera fraktioner i delade kärl saknas i större skala finns inte underlag för att med säkerhet bedöma insamlingsresultatet. Försök som genomförts indikerar ett bra insamlingsresultat för de fraktioner som samlas in fastighetsnära. Vid utvärdering av försöket i Lidköping framkom att mängden restavfall till förbränning minskade kraftigt och att mängden i restavfallet av de fraktioner som samlas in fastighetsnära minskade med ungefär 50 %. Uppgifter om renheten på pappersförpackningar och returpapper som sorterats ut genom central eftersortering ur en blandad pappersförpacknings-/returpappersfraktion saknas men enligt utvärderingen av försöket med delade kärl i Lidköping innehöll den blandade fraktionen med pappersförpackningar och returpapper ca 2 % felsorterat avfall i form av restavfall. Även försöket i Lerum, Partille och Göteborg visade på hög kvalitet på denna fraktion. Vid detta försök konstaterades svårigheter att sortera ut metall- från plastförpackningar om avfallet var inlagt i påsar. Enligt FTI:s avtal om mottagning av avfall från fastighetsnära insamling ska fraktionerna källsorteras och får ej transporteras i blandad form. Kundundersökningar som genomförts i försöksområden visar på hög kundnöjdhet. I exempelvis Lidköping är hushållen som ingått i försöket 50 (58)
positiva och villiga att fortsätta samla in avfall på det sätt som testats under försöket. En stor andel av hushållen efterfrågade också möjlighet att få glas- och metallförpackningar hämtat fastighetsnära. Även vid försöket i Lerum, Partille och Göteborg efterfrågades möjlighet att få glasförpackningar hämtat fastighetsnära. Bakgrunden till att kommuner testar insamling i delade kärl är att detta är ett system som innebär begränsade investeringar och insamlingskostnader samtidigt som det ger en ökad service för insamling av volymkrävande fraktioner såsom plast- och pappersförpackningar. Fyrfackskärl Insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper i fyrfackskärl sker i ett 30-tal kommuner. Lösningen är vanligast i småhus och bygger oftast på två kärl med fyra fack vardera. Kärlen töms av ett insamlingsfordon med fyra fack. Figur 19 Fyrfackskärl med fack för åtta olika fraktioner och påhängsbehållare för lampor och småbatterier. Foto: PWS AB De flesta kommuner och organisationer som har erfarenhet av denna form av insamling finns i södra Sverige men systemet har även börjat användas i andra delar av landet, exempelvis Härnösand, Södertälje och SRVkommunerna (Huddinge, Salem m.fl.). Figur 20 Tömning av fyrfackskärl. Foto: Renhållningen Kristianstad 51 (58)
Fyrfackskärlen utgörs vanligen av 370 liters kärl utrustade med mellanvägg och insatsbehållare med två mindre fack. Det finns även alternativ som bygger på 660 liters kärl som främst är avsedda för mindre lägenhetsfastigheter. Varje fastighet förses med två stycken fyrfackskärl, som ersätter befintliga kärl. Insatsbehållare finns med olika volymer och mellanväggens placering i sidled kan anpassas beroende på hur kommunen väljer att utforma systemet. Tömning sker vanligen enligt ett schema där det ena kärlet töms varannan vecka och det andra kärlet var fjärde eller i vissa fall var sjätte vecka. Hur kommunen väljer att disponera facken i kärlen varierar. För bättre arbetsmiljö kan kärl med tre hjul användas för att minska risken för att tunga kärl behöver balanseras på två hjul. Fyrfackskärl kan kompletteras med särskilda behållare för fler fraktioner, t.ex. lampor; batterier eller småelektronik, som hängs på kärlet inför tömning. Figur 21 Exempel på placering av fyrfackskärl vid fastighet. Foto: PWS AB Erfarenheter visar att insamlingssystem för förpackningar och returpapper med fyrfackskärl ger både rena fraktioner och ett högt utbyte 1. Hög anslutningsgrad till och acceptans för FNI minskar mängden brännbart avfall till behandling och behovet av ÅVS:er. Kommuner som har valt detta system brukar lyfta fram systemets pedagogik och tydlighet med förvaring av avfallet oemballerat i separata fack i kärlen som bidragande orsaker till insamlingsresultaten. Kundnöjdheten är hög, men särskilt inledningsvis, innan kärlen är utställda, förekommer synpunkter på att kärlen är utrymmeskrävande. Fordonen är längre än traditionella insamlingsfordon, men är liksom dessa treaxlade och styr även på bakhjulen, vilket underlättar framkomlighet. Till följd av fordonens högre vikt föreligger risk för högre axeltryck än vid insamling med traditionella insamlingsfordon. 1 Mängden förpackningar och returpapper i påsen för brännbart avfall i kommuner med fyrfackskärl ligger på 1 kg/hushåll och vecka, vilket kan jämföras med motsvarande mängd i kommuner med insamling vid återvinningsstationer på 1,7 kg/hushåll och vecka enligt Avfall Sverige Rapport 2016:28. 52 (58)
Olikfärgade påsar med optisk sortering Vid insamling i olikfärgade påsar med optisk sortering sorterar hushållen avfallet i plastpåsar med en specifik färg för respektive fraktion. Påsarna läggs i samma kärl, som töms av en traditionell enfackad sopbil och transporteras till en sorteringsanläggning där avfallet sorteras maskinellt. Avfallet matas in i anläggningen på transportband. Optisk avläsningsutrustning identifierar påsarnas färg och påsarna slås sedan av bandet och samlas i containrar för respektive fraktion. Påsarna öppnas därefter och innehållet skiljs från plastpåsar och felsorterat avfall. Figur 22 Transportband med olikfärgade påsar som sorteras efter färg med hjälp av optisk avläsning. Exempel från Eskilstuna. Foto: Optibag AB Två fraktioner Tekniken med s.k. optisk sortering användes första gången i Borås som en del i insamlingssystemet för matavfall. Idag används insamling av restavfall respektive matavfall i olikfärgade påsar med optisk sortering i ett 20-tal kommuner. Det finns även exempel på kommuner som har valt att frångå insamling med optisk sortering till följd av bristande kvalitet på insamlat matavfall eller lågt utbyte i systemet. Enligt en kartläggning som Avfall Sverige och SP genomfört 2015 ligger renheten på matavfall vid insamling i plastpåsar på ca 92-93 %, vilket är flera %-enheter lägre än vid insamling i system med papperspåsar och separat behållare. Enligt samma studie har dock kommuner som infört insamling av matavfall med optisk sortering på senare år lyckats uppnå en bättre kvalitet på matavfallet men kvaliteten är dock fortfarande väsentligt lägre än i papperspåsebaserade system. En annan erfarenhet är att systemet kan vara mycket informationskrävande. Till systemets mest utmärkande drag hör kravet på emballering av allt avfall i plastpåsar. Att lägga allt avfall i plastpåsar och dessutom i samma kärl försvårar även kvalitetssäkring av avfallet. En del kommuner menar att påsar av plast ger mindre tydliga signaler om vad som ska läggas i påsen. Vid rötning av matavfall i plastpåsar är det viktigt att påsarna avlägsnas inför behandlingen för att inte orsaka problem vid behandlingen. Plastpåsar 53 (58)
medför även ökad risk för synliga föroreningar, såsom plastfragment, i biogödseln vilket kan vara negativt vid användning på åkermark. Papperspåsar för matavfall vid optisk sortering är under utveckling men har hittills inte använts i full skala. Kommuner som har valt att samla in avfall i system med optisk sortering brukar motivera valet med att systemet är enkelt att införa, inklusive att särskilda utrymmen och kärl inte krävs och att befintliga fordon och i många fall även körturer kan nyttjas. Flera fraktioner Insamling av fler än två fraktioner i olikfärgade påsar för optisk sortering infördes för första gången i Sverige år 2011 i Eskilstuna kommun. Systemet har även införts i Strängnäs och Örebro kommuner, där Örebro har valt att hantera matavfallet i ett separat kärl. Sorteringen sker vid den enda svenska optiska sorteringsanläggningen för upp till sex fraktioner, vilken finns i Eskilstuna. Systemet förekommer även i Norge men då för färre och delvis andra fraktioner än i Sverige. Att så få kommuner använder sig av detta system begränsar tillgången på drifterfarenheter och data, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser om systemet. I Eskilstuna, som är den svenska kommun som har längst erfarenhet av systemet, sker optisk sortering i sex fraktioner: restavfall, matavfall, förpackningar av papper, plast och metall samt returpapper. Delar av avfallet eftersorteras också manuellt för att avskilja plastpåsar och eventuellt felsorterat avfall från vissa fraktioner. Glasförpackningar kan inte hanteras i systemet utan kräver ett separat insamlingssystem, t.ex. ÅVS:er. Figur 23 Köksskåp med källsorteringsutrustning för sex fraktioner i olikfärgade påsar. Exempel från Eskilstuna. Foto: Optibag AB I Eskilstuna tillämpas systemet endast i villabebyggelse. I lägenhetsbebyggelse sker insamling i separata behållare sedan många år. Erfarenheter från Eskilstuna visar att kvaliteten på utsorterade fraktioner i de olikfärgade påsarna från villahushållen är god, men att betydande mängder 2 förpackningar fortfarande lämnas vid ÅVS:erna eller läggs i påsen för restavfall. I Eskilstuna sker sorteringen i anläggningen genom en 2 Mängden insamlade förpackningar och returpapper i påsen för restavfall från villahushåll i Eskilstuna enligt en plockanalys som gjordes 2011 efter att det nya insamlingssystemet infördes låg på ca 1,5 kg/hushåll och vecka, vilket kan jämföras med motsvarande mängd i kommuner med insamling vid återvinningsstationer på 1,7 kg/hushåll och vecka enligt Avfall Sverige Rapport 2016:28. Mer aktuella uppgifter saknas. 54 (58)
kombination av maskinell och manuell sortering. Kundnöjdheten bland villahushållen i Eskilstuna är hög. För hushåll där befintlig behållarvolym (190 liter) inte räcker för samtliga fraktioner kan behov av byte till större kärl föreligga. I annat fall kan dessa hushåll fortsätta att lämna avfall vid ÅVS:erna när kärlvolymen inte är tillräcklig. Oavsett om kärlvolymen är tillräcklig så kommer ÅVS:er för glasförpackningar att behövas som komplement vid insamling av flera fraktioner i olikfärgade påsar. Vilken kvalitet och utsorteringsgrad som kan uppnås i lägenhetsbebyggelse vid insamling med denna lösning är osäkert eftersom referenser från svenska kommuner saknas men försök som gjorts i Eskilstuna indikerar att risken för bristande kvalitet på förpackningar och returpapper i olikfärgade påsar är högre från lägenheter än villor. Beträffande de utsorterade fraktionernas kvalitet kan även konstateras att avfall som är emballerat i påsar är svårare att kvalitetskontrollera än oemballerat avfall som läggs direkt i kärlet. Insamling av flera fraktioner i olikfärgade plastpåsar innebär användning av icke förnybara råvaror för tillverkning av plastpåsar för samtliga utsorterade fraktioner. I Norge förekommer optisk sortering i flera fraktioner i några kommuner. Tromsø är det enda exemplet där både matavfall och samtliga förpackningsfraktioner utom glas- och metallförpackningar samlas in genom optisk sortering. Totalt sorteras avfallet från Tromsø och Karlsøy kommuner i påsar med fem olika färger. Förpackningar av glas och metall samsorteras i en gemensam fraktion som samlas in vid ÅVS:er och separeras maskinellt. Vid jämförelse med Eskilstuna är Tromsø intressant därför att det liksom Eskilstuna är en större kommun med både villor och lägenheter. Tromsø kommun har dock, i motsats till Eskilstuna, valt att införa systemet i både villor och lägenheter. En annan viktig skillnad jämfört med Eskilstuna är den betydligt större behållarvolymen. För villahushåll är kärlvolymen 240 liter och tömning sker 1 gång i veckan (jämfört med 190 liters kärlvolym i Eskilstuna med tömning varannan vecka). Enligt det kommunala bolaget Remiks, som ansvarar för avfallshanteringen och driver den optiska sorteringsanläggningen, är denna kärlvolym nödvändig för att alla fraktioner ska få plats i kärlen. Kvaliteten på avfallet är tillräckligt hög för att bolaget ska få avsättning för utsorterade fraktioner. Enligt bolaget är hushållens kunskapsnivå och informationen om avfallshanteringen avgörande för resultatet och det är svårast att uppnå en hög kvalitet på avfall från hushåll i lägenheter, särskilt i områden med en stor andel studenter eller invandrare. Återvinningsstationer (ÅVS) ÅVS:er är det vanligaste insamlingssystemet för förpackningar av plast, papper, metall och glas samt returpapper. Idag finns ca 5 800 ÅVS:er i hela landet. Systemet bygger på att hushållen själva transporterar sitt avfall till stationerna. ÅVS:erna kan vara huvudsystem för dessa fraktioner eller utgöra komplement till ett väl utbyggt fastighetsnära insamlingssystem. Stationerna är vanligen placerade i anslutning till exempelvis butiker, köpcentra eller andra platser där människor passerar. Stationerna utgörs av obemannade mottagningsplatser 55 (58)
med uppställda containrar för respektive avfallsslag. För förpackningar av plast, papper och metall samt returpapper har FTI traditionellt använt containrar som töms med bak- eller frontlastade insamlingsfordon och för glasförpackningar med kranbil. På senare tid har krantömda containrar blivit allt vanligare. Figur 24 Återvinningsstation, exempel på utförande med frontlastartömda containrar. Exempel från Vännäs. Foto: FTI AB Erfarenheter av insamling av förpackningar och returpapper vid ÅVS:er visar att de insamlade mängderna per hushåll blir lägre än vid FNI. Detta kan antas förklaras av den lägre servicenivån som det innebär att lagra avfallet i bostaden och sedan själv transportera sitt avfall till en avlämningsplats istället för att få det hämtat vid fastigheten. Systemets anonymitet innebär också osäkerheter beträffande kvaliteten på det avfall som lämnas i containrarna. Många kommuner har också erfarenhet av problem med nedskräpning kring containrar på ÅVS:er till följd av att annat avfall än förpackningar lämnas utanför containrarna eller överfulla containrar som försvårar avlämning av avfall. Komplementsystem Nedan beskrivs de vanligaste tekniska lösningarna för fastighets- eller kvartersnära insamling som används i vissa områden eller typer av bebyggelse och därmed kan fungera som komplementsystem till huvudsystemet i en kommun. Underjordsbehållare Underjordsbehållare används för såväl restavfall och matavfall som förpackningar och returpapper. Underjordsbehållare installeras ofta i tätbebyggda områden i syfte att skapa estetiskt tilltalande lösningar, bättre arbetsmiljö och en rationell insamling med effektivt utnyttjande av markyta. Insamling med underjordsbehållare är enligt leverantörer, entreprenörer och kommuner, ett av de snabbast växande insamlingssystemen i Sverige. Behållarna finns i volym från några hundra liter upp till ca 5 m 3. Tömning av behållarna sker med komprimerande sopbil utrustad med kran. Moderna underjordsbehållare innebär ofta att hela behållarvolymen är under mark och att endast inkastet är synligt ovan mark. 56 (58)
Figur 25 Inkast till underjordsbehållare (t.v.). Tömning av underjordsbehållare (t.h.). Foto: PWS AB (t.v.). San-Sac AB (t.h.) Flera leverantörer erbjuder delade underjordsbehållare för två fraktioner och speciella, täta, behållare för matavfall. Det utvecklas även lösningar där befintliga underjordsbehållare kan uppgraderas till delade. Tillval för underjordsbehållare kan vara t.ex. färganpassning av inkast och den del som i övrigt är ovan mark samt ljuddämpning för behållare för glas. Flera leverantörer erbjuder även underjordsbehållare med komprimering men denna lösning är än så länge vanligare i andra europeiska länder än Sverige. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att uppnå lika bra kvalitet på det sorterade avfallet, som vid insamling med separata kärl. En bidragande orsak till detta kan vara att insamling med underjordsbehållare innebär en högre grad av anonymitet och att avfallet i behållaren inte är synligt för avfallslämnaren. Tekniken har dock utvecklats för bättre sortering och möjligheter till kvalitetskontroll. Idag finns exempelvis inkast som förhindrar att större föremål läggs i behållaren och det har även utvecklats tekniska lösningar som underlättar okulärbesiktning av avfallet genom t.ex. inspektionsluckor. På senare år har tekniska lösningar för underjordsbehållare tagits fram som möjliggör registrering av avfallslämning via kod eller nyckelbricka, vilket också utestänger obehöriga avfallslämnare. Sopsug System med sopsug kan idag teoretiskt utformas för separat hantering av upp till sex fraktioner. Idag finns anläggningar för tre fraktioner och en ny anläggning för fyra fraktioner planeras i Lund. Sopsug installeras ofta i tätbebyggda områden i syfte att skapa estetiskt tilltalande lösningar och en rationell insamling med effektivt utnyttjande av markyta. Inom bostadsområdet behövs dock ytor för inkasten och plats för s.k. ventiler och servicerum för sopsugen. Samordning med t.ex. el och VA i mark krävs vid dragning av ledningar för systemet. Sopsugstekniken finns i mobilt och stationärt utförande. Vid mobil sopsug är sugaggregatet installerat i tömningsfordonet medan stationär sopsug innebär att avfallet sugs till en särskild terminal och samlas i containrar som töms med lastväxlarfordon. 57 (58)