Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län

Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län

Slutsatser VAS-rapport 1 Länsstyrelsen och VASK vill nu öppna upp för en bred diskussion om vad som behöver göras och har utgått från VAS rapport 1: Avloppsvattenrening i Stockholms län år 2030. Av resultatet i den rapporten framgår att några hinder inte föreligger för att klara befolkningstillväxten med en avloppshantering koncentrerad till några stora reningsverk. Slutsatsen i rapport nr 1, att recipienten klarar en ökad belastning behöver omprövas.

Status för tot-p sommar baserat på SKVVFs karteringar 2009-11 God ekologisk staus Otillfredsställande status

Status för tot-n sommar baserat på SKVVFs karteringar 2009-11

Ny rapport Den reviderade rapporten ska beskriva nuläget och ge en framtidsbild över recipientsituationen i skärgården. Den ska även beskriva en tänkbar händelseutveckling utifrån utvalda scenarier i vilka utsläppspunkter, klimatförändringar etc beskrivs. Rapporten ska kunna utgöra ett underlag i beslutsprocesser rörande placering, kapacitetsutbyggnad mm av reningsverk.

Fig. 2.11. DIN-tillförsel till Himmerfjärdens inre bassäng. 10 mg/l i utgående vatten från Himmerfjärdsverket. Fig. 2.12. DIP-tillförsel till Himmerfjärdens inre bassäng. 0.5 mg/l i utgående vatten från Himmerfjärdsverket.

Källor till näringsämnen i Stockholms innerskärgård Kväve Avloppsren ingsverken 7% Fosfor Avloppsren ingsverken 20% Inåtgående strömmar 37% Mälaren 37% Inåtgående strömmar 53% Mälaren 39% Övriga strömmar 4% Övriga strömmar 3%

Framtida recipientstatus Klimatförändringar Befolkningsökning Reningskrav på reningsverken

Mälaren Klimatförändringar Utflöde från Mälaren Mälarens vattenkvalité

Inflöde (m 3 /s) 400 300 200 100 0 J F M A M J J A S O N D Figur 22. Mälarens tillflöde, fördelning 1961-90 (svart kurva) och 2070-2090 enligt att antal olika klimatmodeller.

Utflöde, Mm 3 /månad 1200 1000 800 600 400 200 1970-89 2000-09 0 J F M A M J J A S O N D Figur 23. Mälarens utflöde genom Stockholm 1970-89 och 2000-09(Mm 3 /månad). Medelvärden och standardavvikelser.

Tot-N, µg/l Tot-P, µg/l 800 8 40 8 700 600 500 400 1990 1995 2000 2005 2010 7 6 5 4 3 2 35 30 25 20 1990 1995 2000 2005 2010 7 6 5 4 3 2 Mälarens utflöde (10 9 m 3 /år) Figur 26. Årsflöden (grå linje) med ett års förskjutning samt årsmedelvärden för koncentrationerna av fosfor och kväve i Mälarens utflöde genom Stockholm 1990-2010.

300 300 250 250 Fosfor (µg/l) 200 150 100 50 0 A 0 2 4 6 8 10 12 Syre (mg/l) 200 150 100 50 0 B 20 30 40 50 60 70 80 Syretäringshastighet (µg/l) Tot-P DIP Figur 33. Samband mellan (A) Syrehalt och fosforkoncentration och (B) Syretäringshastighet och högsta fosforkoncentration under året i Halvkakssundets bottenvatten 2000-2010 (2003 uteslutet).

90 80 70 Blockhusudden 36 m 60 Figur 16. Samband mellan Mälarens utflöde i april-maj och syreminskningshastigheten i Blockhusuddens, Halv kaks sundets och Solö fjärdens bottenvatten 2000-2010. År inom parentes med icke linjär minskning ingår inte i korrelationerna. Syreförbrukning (µg/l/d) 50 40 30 80 70 60 50 40 30 20 ( ) Halvkakssundet 50 m 10 90 80 70 Solöfjärden 44 m 60 50 40 30 ( ) 20 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0 2,4 Utflöde (1000 Mm 3 )

Befolkningsutveckling RUFS 2001 RUFS 2010 Demografik rapport 2011:08 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2011-2020 Framskrivning av befolkningstillväxten i länet (presenteras i veckan)

Scenarior för belastningen år 2030 från de större reningsverken Scenarior Belastning Kravnivå BOD7 Kravnivå fosfor Kravnivå kväve S1:A 2030 8 0,3 10 S1:B 2030 Samma reningsgrad som idag 2,5 6,8 0,10 0,36 7,9 12,9 S2 2030 8 0,2 8 S3 2030 8 0,2 6 S4 2030 Mindre reningsverk läggs ner och avloppsvattnet överförs till de större verken 8 0,2 8 S5 Utsläppspunkt utanför skärgården 0 0 0

Prognos för recipientstatus 2030 Resultat från genomförda recipientprovtagningar Modelleringar (pågående arbete SMHI)

DIN µg/l 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Vinterkoncentration av DIN B1 DIN H2 DIN H3 DIN H4DIN H5 DIN 0 200 400 600 800 1000 TN från AVR ton/år

H4 TP µg/l årsmedelvärde 35 Himmerfjärdens inre bassäng vs referensområdet 30 25 20 15 y = 0.95x + 6.32 r 2 = 0.58 15 20 25 30 35 B1 TP µg/l årsmedelvärde

DIN µg/l (jan-feb) DIP*7 µg/l (jan-feb) Medelkoncentrationer 1998-2000 250 250 200 200 150 150 100 100 50 0 DIN DIP*7 B1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 Stationer Östersjön-Södertälje 50 0 Fig. 4.2. Medelkoncentration av DIN och DIP i jan-feb vid 8 stationer, se karta.

Totalkväve sommar yta mg/l Himmerfjärdsverket - utsläppsalternativ 2030 450 400 350 300 250 200 150 100 2010 2030 S1 2030 S1:B 2030 S2 2030 S3 2030 S4 2030 S5 GM-gräns 50 0 B1 H2 H3 H4 H5 H6 Stationer i recipienten

Innerskärgården 0-8 m (µg/l) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1200 r 2 = 0,92 r 2 = 0,64 1000 800 600 400 200 0 0 20 40 60 80 100120140160 0 200 400 600 800 1000 Utsläpp från avloppsreningsverken (kg/kvartal). Samband 1976-2010 mellan avloppsreningsverken utsläpp av fosfor och kväve och koncentrationer i innerskärgårdens ytvatten, årsmedelvärden 0-8 m djup. Linjära korrelationer samt 95 % konfidensintervall.

60 Fosfor, µg/l 1000 Kväve, µg/l 2010 (nuvarande) Scenarier 2030 50 800 S1:A (P 0,3 mg/l, N 10 mg/l) S1:B (nuvarande halter) S2 (P 0,2 mg/l, N 8 mg/l) 40 S3 (P 0,2 mg/l, N 6 mg/l) 30 600 S4 (överföring av små verk till stora, P 0,2 mg/l, N 8 mg/l) S5 (0-utsläpp) 20 400 GM 10 GM 200 Tveksamma värden 0 SLU BLO HAL KOV SOL 0 SLU BLO HAL KOV SOL Koncentrationer av fosfor och kväve i innerskärgårdens ytvatten 0-8 m i perioden slutet av majmitten av september med de utsläpp som anges i Tabell xx, beräknade från korrelationerna i Figur xx. GM = gränsen mellan God och Måttlig status vid 2-3 resp 3-4 PSU.