planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Hur kan du i din undervisning utgå från och använda dig av dina elevers olika bakgrund, erfarenheter och kunskaper? Hur gör du idag och hur skulle du ytterligare kunna utveckla detta i din undervisning? Skollagen anger att om en elev i utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.( 20 kap. 12 skollagen). Hur skulle stöd på modersmålet kunna fungera som ett komplement till inlärningen av det svenska språket? I skollagen uttrycks att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt (3 kap. 3 skollagen). Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger dessutom att alla som arbetar inom vuxenutbildningen ska uppmärksamma de elever som är i behov av stöd. Hur arbetar ni i din verksamhet med elever som är i behov av stöd? Vilken sorts stöd i undervisningen skulle en elev specifikt inom kursen svenska som andraspråk kunna behöva? Om syftet med elevens studier är att tillgodogöra sig kunskaper som möjliggör fortsatta studier på gymnasial nivå kan det vara värdefullt att fundera på hur du kan skapa förutsättningar för detta. Reflektera över hur progressionen blir tydlig mellan kurserna i svenska som andraspråk på grundläggande respektive gymnasial nivå. Kursplanen i svenska som andraspråk Ämnet svenska som andraspråk ger en elev med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga och kursplanen i svenska som andraspråk ger uttryck för en funktionell och kommunikativ grundsyn på lärande i språk. Den relaterar till Europarådets Gemensam europeisk referensram för språk, lärande, undervisning och bedömning (GERS), på så vis att den till struktur och upplägg följer gymnasieskolans ämnesplan i moderna språk, steg 5. Du kan läsa mer om den europeiska referensramen på Skolverkets webbplats. Syftet Syftestexten i kursplanen är formulerad så att det tydligt framgår vilket ansvar undervisningen har för att eleverna ska kunna utveckla de kunskaper och förmågor som anges. Syftet avslutas med ett antal långsiktiga mål som uttrycks som ämnesspecifika förmågor Enligt kursplanens syftestext ska undervisningen ge eleven möjlighet att genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. o Hur planerar du din undervisning så att eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare? DISKUTERA KURSPLANEN I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3
o Hur arbetar du konkret för att eleven ska få tillfälle att använda de kulturella koder och det språkbruk som behövs för att kommunicera i både formella och informella situationer? Hur kan du ytterligare utveckla detta? Eleven ska enligt kursplanens syfte ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Språklig säkerhet innebär att i möjligaste mån behärska språkets form, det vill säga vokabulär, fraseologi, uttal, prosodi, stavning och grammatik. Hur ger du under kursens gång eleven tillfälle att uttrycka sig och kommunicera i alltmer avancerade och krävande sammanhang i syfte att stödja eleven i att utveckla sin språkliga säkerhet? Kursplanen uttrycker att eleven ska ges möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Hur kan du i undervisningen utgå från och ta tillvara på flerspråkiga elevers erfarenheter av och kunskaper i språk för att uppnå just detta? Hur kan du under kursens gång konkret arbeta för att eleven ska stärka sin flerspråkiga identitetet samt utveckla sin förmåga att kommunicera? Av kursplanens syftestext framgår att eleven i undervisningen ska få möta talat och skrivet språk av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Hur utformar du din undervisning så att elever med skilda bakgrunder, erfarenheter och kunskaper får möta talat och skrivet språk som de på ett meningsfullt sätt kan relatera till? Undervisningen ska enligt kursplanens syfte ge eleven möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. o Hur utformar du din undervisning så att en elev ges förutsättningar att utveckla förmågan att använda olika strategier för att kommunicera samt för att vidga sin repertoar av ändamålsenliga strategier i olika kommunikativa sammanhang? Vilka olika arbetsuppgifter skulle kunna vara lämpliga för detta syfte med tanke på dina elever? o Hur arbetar du konkret för att under kursens gång stödja eleven i att öka sin medmedvetenhet om hur han eller hon kan välja att angripa olika språkliga situationer för att förstå eller bli förstådd? Det centrala innehållet Det centrala innehållet i kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå består av två delar. Del 1. Grundläggande läs-och skrivfärdigheter omfattar kunskapsområdena Kommunikationens innehåll, Lyssna och läsa reception samt Tala, skriva och samtala produktion och interaktion och vänder sig endast till elever i behov av grundläggande läs- och skrivinlärning. Betyg ska inte sättas på denna del. Del 2 är indelad i tre kunskapsområden: Kommunikationens innehåll, Lyssna och läsa reception och Tala, skriva och samtala - produktion och interaktion. Rubriken Kommunikationens innehåll är övergripande. Här anges de ämnesområden som receptionen, produktionen och interaktionen ska behandla, det vill säga vad eleven ska läsa, skriva, tala och samtal om samt lyssna till. DISKUTERA KURSPLANEN I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 4
Hur avgör du, och ni i er verksamhet, om en elev är i behov av den första delen av kursplanen i svenska som andraspråk som omfattar grundläggande läs- och skrivinlärning? Hur kan du utforma denna första del av det centrala innehållet som ett komplement till den övriga undervisningen i svenska som andraspråk? Hur skulle undervisningen kunna utformas i samverkan med andra lärare om en elev har behov av denna del inom kursen svenska som andraspråk och samtidigt läser andra kurser inom vuxenutbildningen?? Ett centralt innehåll inom kunskapsområdet Tala, skriva och samtala produktion och interaktion utgörs av olika hjälpmedel för egen språklig produktion och interaktion. Vad skulle kunna vara relevanta hjälpmedel för att stödja en elevs språkutveckling i dessa avseenden? Hur utformar du din undervisning så att eleven ges tillfälle att utveckla sin förmåga att använda digitala verktyg och hjälpmedel vid till exempel skrivande, läsande och för textbearbetning? Skönlitteratur och annan fiktion samt sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populärvetenskapliga texter och reportage är exempel på innehållspunkter under rubriken Lyssna och läsa reception. o Hur väljer du skönlitterära texter respektive sakprosatexter utifrån dina elevers bakgrund, intressen och behov? Vilka andra lärare och ämnen eller andra verksamheter kan det i sammanhanget vara värdefullt att samverka med? Hur skulle en sådan samverkan kunna organiseras och genomföras? o Vilka olika typer av texter möter eller kommer att möta eleverna i deras vardags-, samhälls- och arbetsliv? Hur stödjer du i din undervisning en elev i att utveckla sin förmåga att läsa och skriva sådana texter? Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation, grammatiska strukturer och satsbyggnad samt ord med olika stilvärde och fasta språkliga uttryck, i det språk eleverna möter anges som ett innehåll i kursplanen. o Hur arbetar du konkret för att eleven ska ges rika möjligheter att utvidga sitt ord- och begreppsförråd och samtidigt utveckla sina kunskaper om ords nyanser, värdeladdning och betydelseomfång? o Hur planerar du din undervisning så att språkliga strukturer behandlas i ett sammanhang där dessa fyller ett funktionellt syfte och bidrar till att förtydliga och utveckla kommunikationen? Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra och precisera dem samt för att skapa struktur och anpassa dem till syftet och situationen anges som ett centralt innehåll i kunskapsområdet Tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Hur planerar du din undervisning så att eleven utvecklar sin förståelse för hur texter kan utvecklas och förbättras? Hur utformar du din undervisning så att eleven stärker sin förmåga att delta i olika typer av samtal samt strategier för att föra samtal framåt? DISKUTERA KURSPLANEN I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 5
Kunskapskraven Kunskapskraven är skrivna i löpande text och ger helhetsbeskrivningar av vilka kunskaper som krävs för olika betygssteg. De grundar sig på förmågorna som beskrivs i de långsiktiga målen samt på det centrala innehållet. Kunskapskraven är konstruerade utifrån de olika kunskapsformer som beskrivs i Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund. Där uttrycks att kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Enligt läroplanen får inte undervisning och lärande ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. De olika formerna behöver balanseras och bli till en helhet. Detta innebär att en specifik kunskapsform inte kan kopplas samman med ett visst betygssteg. Kunskapskraven i engelska och svenska som andraspråk skiljer sig från övriga ämnen i sin uppbyggnad och i begreppsanvändningen. Skillnaderna beror på att kursplanerna och kunskapskraven i dessa språkämnen utgår från beskrivningen av språkfärdighetsnivåer i den tidigare nämnda gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS. De språkliga förmågorna produktion och interaktion grundar sig på följande språkliga företeelser eller bedömningsaspekter: språkets omfång och bredd, språkets precision, grad av textbindning, flöde i produktion och interaktion, grad av mottagaranpassning och språkliga strategier. Frågorna nedan kan med fördel diskuteras med andra lärare som ett led i arbetet med att utveckla en större samsyn och ett gemensamt språk för att beskriva kunskapsnivåer och prestationer. Varje del av kunskapskraven inleds med en beskrivning av vad eleven kan eller har kunskaper om. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i en förmåga och beskriver även hur eleven visar sitt kunnande för de olika betygsstegen. Det är med kunskapskravens värdeord som progressionen beskrivs, det vill säga hur kraven förändras och utvecklas mellan betygsstegen. Språkfärdigheten i produktion och interaktion är komplex och det är i kombinationen av värdeord som progressionen blir tydlig, det vill säga hur kraven förändras och utvecklas mellan betygsstegen. Ett exempel är värdeorden enkla och till viss del underbyggda (betyget E), utvecklade och relativt väl underbyggda (betyget C) eller välutvecklade och väl underbyggda (betyget A) som finns i kursplanen i svenska som andraspråk. Reflektera kring värdeorden i kunskapskraven utifrån bedömningsaspekterna ovan. Utgå gärna från konkreta elevexempel. Fundera också över vad skillnaden mellan värdeorden innebär för de olika betygsstegen. Hur kan lärare och elev få en gemensam förståelse för och medvetenhet om sambandet mellan kursplanens olika delar? Hur kan du exempelvis synliggöra kopplingen mellan förmågorna som uttrycks i de långsiktiga målen och kunskapskraven för eleven? Försök hitta exempel som går att använda tillsammans med eleven för att förklara uppbyggnaden av kunskapskraven i kursplanen i historia. Enligt Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen (SKOLFS 2013:187) bör lärare tillsammans med andra lärare regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven. Hur arbetar ni i dag i din verksamhet för att sträva efter en likvärdig kunskapsbedömning och hur kan ni ytterligare utveckla detta arbete? DISKUTERA KURSPLANEN I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 6
Läs mer Här hittar du några av Skolverkets publikationer som är aktuella och berör temat: Skolverket (2012) Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå kursplaner och kommentarer Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk Kommentarmaterialet till kursplanen i svenska som andraspråk i grundskolan kan i tillämpliga delar användas även inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Skolverket (2011) Kommentarmaterial till ämnesplanen i moderna språk, steg 5 Kommentarmaterialet till ämnesplanen i moderna språk, steg 5 i gymnasieskolan fungerar i tillämpliga delar även för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Skolverket (2012) Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk Kommentarmaterialet till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan kan i tillämpliga delar användas även inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen (SKOLFS 2013:187) Skolverket (2011) Kunskapsbedömning i skolan Skolverket (2012) Betygsskalan och betygsstegen B och D Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen (SKOLFS 2013:187) Skolverket (2012) Få syn på språket. -Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen Skolverket (2012) Greppa språket ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet Skolverket (2013) Sambedömning i skolan exempel och forskning